Rikspolisstyrelsen. Peer Review-metoden. Fältstudier inom den särskilda polistaktiken

Transkript

1 Rikspolisstyrelsen Peer Review-metoden Fältstudier inom den särskilda polistaktiken

2 Rikspolisstyrelsen Peer Review-metoden Fältstudier inom den särskilda polistaktiken

3 Innehåll Innehåll Inledning Syfte och målgrupp Bakgrund Fältstudiemetodik en översikt Peer Review-metoden Fältstudiefokus års frågor: års fältstudiefrågor: Förberedelsearbete Översikt över arbetsprocessen under fältstudiedagarna...8 Dag 1, Planering...8 Dag 2, Observationer och intervjuer...9 Dag 3, Analys, diskussion och rapportskrivande Efterarbete Uppgiftsinsamling Före fältstudien Under fältstudien...10 Observationsmetodik...10 Observationsfokus...11 Frågor för att följa upp en observerad interaktion Frågor som är kopplade till fältstudiefrågorna: Analys och återkoppling Analys av resultaten Rapportstruktur Slutsatser Återkoppling av resultaten Erfarenheter av Peer Review-metoden...20 Referenser...22 Bilaga 1, Förteckning över SPT-projektrapporter...24 Enskilda fältstudierapporter...24 Demonstrationer...24 Fotbollsmatcher...25 Sammanfattande analysrapporter...25 Slutrapport...25 Bilaga 2, Förteckning över deltagare i SPT-projektets fältstudier...26 Bilaga 3, Fältstudieapportstruktur

4 1 Inledning 1.1 Syfte och målgrupp Peer Review är en utvärderingsmodell som kan tillämpas i många olika sammanhang. Detta häfte beskriver hur fältstudier genom Peer Review-metoden kan användas för att utvärdera större händelser. Beskrivningen bygger på erfarenheter från SPT-projektets 1 fältstudier. Syftet är att skapa förutsättningar för fortsatt användning av Peer Review-metodiken vid utvärderingar av insatser där den särskilda polistaktiken eller bastaktik 2 tillämpas. Häftet riktar sig till de som deltar i utvecklingsarbetet med den särskilda polistaktiken och bastaktik 2 samt till kommenderingsledningar i polismyndigheterna, Polishögskolan och Rikskriminalpolisen. 1.2 Bakgrund 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen att införa nationella polisiära metoder i bastaktik och särskild polistaktik bland annat mot bakgrund av de s.k. Göteborgshändelserna 2. Beslutet medförde ett omfattade utvecklings- och utbildningsarbete under åren Under 2006 noterades regionala skillnader i hur den särskilda polistaktiken (SPT) tillämpades. Rikspolisstyrelsen beslutade 3 därför att tillsätta ett projekt (SPT-projektet) för att ta reda på hur den särskilda polistaktiken fungerade i praktiken och hur polisen på ett systematiskt sätt skulle kunna lära av erfarenheter i samband med kommenderingar med förhöjd hotbild. Det gällde både högrisk fotbollsmatcher och demonstrationer. I projektuppdraget ingick att genomföra fältstudier för att utvärdera hur den särskilda polistaktiken tillämpades. Projektet pågick från den 1 januari 2007 t.o.m. den 30 april Projektarbetet finns beskrivet i SPT-projektets slutrapport och i fältstudierapporter (se förteckning i bilaga 1). 1 RPS projektet Kunskapsutveckling inom särskild polistaktik. Slutrapport Göteborgsutredningen SOU 2002:122 Göteborg

5 Projektarbetet bedrevs i följande steg: Genomförande av fältstudier för att på plats studera polisarbetet vid större händelser där särskild polistaktik tillämpades. Analys av resultaten från fältstudierna för att dra slutsatser om god po lispraxis och utvecklingsbehov. Diskussion och spridning av resultaten från fältstudierna genom seminarier, SPTutbildningar och rapporter. Totalt genomfördes 15 fältstudier med Peer Review-metodiken under , varav elva under högriskdemonstrationer/allmänna sammankomster och fem i samband med högriskfotbollsmatcher. Utvärderingarna var ett första steg i den långsiktiga utvecklingsstrategi som prövades ut med goda resultat (se SPT-projektets slutrapport). 2 Fältstudiemetodik en översikt I det här avsnittet ges en översiktlig beskrivning av metoden och exempel ges från de fältstudier som genomfördes 2008 och 2009 i SPT-projektet. 2.1 Peer Review-metoden Peer Review-metoden blev aktuell att utvärdera efter att det framkom att huvudprojektledaren i SPT-projektet hade initierat metoden vid jämförande studier av större händelser i Nederländerna och i Europa 4. Bland de fördelar som finns med metoden är att den ger möjlighet att samla in en mängd uppgifter under en begränsad tid och att den involverar polisiär expertis som får möjlighet att bidra med sina erfarenheter och lära av andra samt att metoden ger möjlighet till återkoppling relativt snabbt. En Peer Review består av observationer av en händelse i realtid med fokus på dynamiken i händelseförloppet. Ett av de mest utmärkande dragen för metoden är att forskare och poliser gemensamt observerar en händelse på fältet i syfte att underlätta ömsesidig inlärning. Peer- aspekten syftar på att granskningen utförs av kollegor från andra polismyndigheter, som hanterar liknande händelser i sitt eget arbete. För att garantera 4 Adang & Brown, Schreiber & Adang,

6 kvaliteten i utvärderingsarbetet, avseende praktiska och teoretiska aspekter på arbetet ska minst en forskare 5 med erfarenhet av fältstudiemetodik ingå i fältstudiegruppen. Forskare bidrar med kunskap om praktiska metoder för uppgiftsinsamlingen, integrering av teoretiska aspekter i analysen, leder arbetet och skriver rapporten. Peer Review-utvärderingen är användarfokuserad, dvs. är inriktad på att söka svar på frågor som är av betydelse för verksamheten. De frågeställningar som ska besvaras bestäms i förväg. Kommenderingschefen kan också begära att få frågeställningar belysta. Utvärderingen är frivillig, dvs. genomförs endast när en polisorganisation har efterfrågat en fältstudie. 2.2 Fältstudiefokus För att kunna göra jämförelser av tillämpningen av den särskilda polistaktiken behöver samma fältstudiefrågor användas under en längre period. I SPT-projektet låg fokus under 2008 på interaktion mellan polis, demonstranter/supportrar och några förutsättningar för interaktionen års frågor: Poliser Hur betraktar poliser på olika nivåer SPT och MIK-konceptet 6? Hur betraktar poliser på olika nivåer sin uppgift och vilken information baseras denna på? Finns det några specifika krav på polisens agerande och hur uppfylls i så fall dessa? Allmänhet, demonstranter, supportrar Hur uppfattar allmänheten, demonstranter/supportrar polisens roll och agerande utifrån den aktuella situationen respektive tidigare erfarenheter från liknande sammanhang? 5 Med forskare avses en akademiker, som har avlagt doktorsexamen och är aktiv med forskning inom området 6 Det Mobila Insatskonceptet, benämns numera som SPT-grund. 6

7 Interaktion Hur interagerar och kommunicerar polis och demonstranter/supportrar (verbalt och ickeverbalt)? Hur formerar sig polisen och hur kan det relateras till SPT-taktiken? Följande fråga ställdes från kommenderingschefer: Hur kommuniceras kommenderingschefens beslut i stort (BIS) ut i organisationen? Resultaten av fältstudierna under ett år kan ge upphov till nya frågor. I SPT-projektet visade 2008 års fältstudier att MIK-konceptet och SPT hade fått genomslag, men att ledningen av insatserna behövde utvecklas liksom interaktionen mellan polis och demonstranter/supportrar. Resultaten påverkade utformningen av 2009 års fältstudiefrågor års fältstudiefrågor: Tillämpning av de konfliktreducerande principerna Hur kommunicerar och interagerar poliserna med allmänheten resp. demonstranter/supportrar (verbalt och icke- verbalt)? Hur arbetar dialogpolisen? Hur tillämpas principerna underlättande och differentiering? Ledning Hur planeras insatsen? Hur når beslutet i stort (kommenderingschefens order) ut i insatsorganisationen? Hur förbereds insatspersonalen? Vilka förutsättningar finns för uppdragstaktiken? Hur fungerar samarbetet mellan olika nivåer och enheter? Vilka effekter har SPT-ledningsutbildningarna haft? 7

8 2.3 Förberedelsearbete De personer som ska genomföra fältstudierna utbildas först i metodiken under två dagar. För varje fältstudie sätts en grupp på åtta-tio deltagare samman bestående av kommenderings-, insats- och gruppchefer, gruppmedlem, dialogpolis, SPT-utbildare och forskare. Fältstudien planeras i god tid före kommenderingen. Inför varje fältstudie ansvarar en fältstudiemedlem för kontakten med den berörda kommenderingsledningen, är närvarande vid myndighetens förberedande möten inför insatsen, deltar i kommenderingens utsättning där också fältstudien presenteras och närvarar vid kommenderingens uppföljningsmöte. 2.4 Översikt över arbetsprocessen under fältstudiedagarna Fältstudiearbetet pågår under tre dagar med planering, genomförande och efterarbete. Dag 1, Planering Fältstudiegruppen informeras av den polis som deltagit i polisens planeringsmöten om målet med polisinsatsen, kommenderings- och insatsorder, vilka grupperingar (demonstranter resp. supportergrupper) som förväntas delta, hot - och riskbedömning, tillståndsprocessen, kontakter med grupperingarna och eventuella överenskommelser som träffats med demonstranter/supportrar och förväntad händelseutveckling. I den mån det är möjligt presenterar också kommenderingschef/polisinsatschef den planerade insatsen. Med utgångspunkt i den insamlade informationen och fältstudiefrågorna gör fältstudiegruppen upp en plan för sina observationer och intervjuer, ringar in vilka uppgifter som ska insamlas, på vilket sätt och av vem. Observatörerna arbetar i par; en forskare och en SPT-användare eller en utbildare och en SPT-användare. En del av gruppen kan t.ex. få i uppdrag att observera demonstranter/supportrar och fokusera på deras beteende och attityder, medan en annan del av gruppen kan koncentrera sig på polisernas arbete och en tredje på polisinsatsen i stort, etc. Vidare bestäms vilka platser som fungerar bäst för insamling av uppgifter och vilka personer som bör intervjuas. När en händelse väl hade kommit igång kan det vara svårt att veta exakt var och hur olika situationer kommer att utvecklas. Det är därför till stor nytta att skaffa sig en ordentlig överblick över det aktuella området i förväg och hitta lämpliga startpunkter för olika observatörer. Fältstudiegruppen rekognoserar därför var händelsen ska äga rum och på möjliga hot spots. 8

9 Dag 2, Observationer och intervjuer Efter att ha kommit överens om ovanstående påbörjar fältstudiegruppen den faktiska uppgiftsinsamlingen på fältet genom observationer och intervjuer under själva händelsen. Observatörernas positioner kan vara stationära men också ändras beroende på händelseutvecklingen. En observatör är placerad i staben och följer arbetet där. En annan observatör följer radiotrafiken för att kunna kommunicera med fältstudiegruppen om händelseutvecklingen och eventuella nya hotspot. Detta kan t.ex. göras vis SMS. Observationer och intervjuer dokumenteras t.ex. genom att skrivas ner eller genom att spelas in med hjälp av diktafoner. Bildupptagning är ett viktigt komplement. Dag 3, Analys, diskussion och rapportskrivande. En person (företrädesvis en forskare) leder arbetet och e n annan person skriver ett rapportutkast utifrån ett förutbestämt format. F ältstudiegruppen delger varandra sina observationer och diskuterar de insamlade uppgifter och erfarenheter enligt följande struktur: Översikt av händelseutvecklingen i stort. Observationer och intervjuer i anslutning till fältstudiefrågorna. Analys av resultaten utifrån teoretiska utgångspunkter (i SPT-projektets fältstudier, de konfliktreducerande principerna och principer för ledning). Slutsatser dras om områden med behov av utveckling och exempel på god praktik identifieras. 2.5 Efterarbete Inom några veckor efter observationerna vidareutvecklar den s om utsetts att skriva rapporten/utkastet med hjälp av anteckningarna från fältstudiegruppen och bakgrundsinformationen, som till exempel kommenderingsorder, etc. Även information från polisens uppföljningsmöten kan ingå. Rapporten skickas sedan till fältstudiegruppen för kommentarer och till kommenderingsledningen för korrigering av eventuella sakfel. Den slutgiltiga rapporten ska vara klar inom en månad efter avslutad fältstudie. Vid ett uppföljningsmöte med kommenderingsledningen diskuteras fältstudieresultaten och hur resultaten kan användas vid 9

10 framtida insatser. För varje år görs en sammanfattande analys av de mönster som fältstudierna visar 7. Under seminarier återkopplas och bearbetades fältstudieresultaten. 3 Uppgiftsinsamling 3.1 Före fältstudien Information samlas in om polisens strategi och taktik, risk- och hotbedömning, tillstånd, vilka grupperingar som förväntas delta i händelsen, kontakter och eventuella överenskommelser som polisen träffat med olika grupperingar samt erfarenheter av liknande tidigare händelser. 3.2 Under fältstudien Olika typer av uppgiftsinsamling används för att besvara fältstudiefrågorna. Den primära metoden är observation av händelsen, vilken kompletteras med intervjuer. Observationsmetodik Observationer kan baseras på ett antal olika parametrar till exempel graden av deltagande. I Peer Review-metodiken ska observatörerna komma nära de olika händelserna utan att delta i dem. Två viktiga principer för observatörernas förhållningssätt är dels att inte störa polisens arbete under insatsen och dels att observatörernas säkerhet värnas och går före andra intressen. Det innebär att hålla tillräckligt avstånd till händelsen för att inte påverka det som sker eller försvåra polisens arbete, så att inte fältstudien blir en händelse i händelsen för polisen. Det innebär också att observatörerna kan behöva backa om situationer eskalerar både för att undvika skador och för att inte bli indragna i ett händelseförlopp. För observationerna skapas en struktur genom att det i förväg har bestämts vad som ska vara fokus för observationerna. Detta utesluter inte andra teman som verkar betydelsefulla i situationen. En större händelse är en utmaning för observatörer som försöker fånga in olika incidenter. Ofta inträffar händelser samtidigt på geografiskt olika platser, eller i så vidsträckta områden att en enda person inte kan få överblick över vad som pågår. En grupp observatörer används därför för att möjliggöra flera olika observationer samtidigt. En och samma händelse kan då ses från olika perspektiv eller från olika positioner alternativt att olika händelser kan observeras parallellt. Men inte heller med en grupp observatörer är det möjligt att fånga in en händelse i dess helhet. 7 Analyserna för år 2008 respektive 2009 års fältstudier finns beskrivna i två rapporter. 10

11 Som observatör är det viktigt att vara medveten om hur ens egna beteenden och den egna erfarenheten påverkar det man ser. Det är också viktigt att förstå skillnaden mellan att observera, att tolka och att värdera det. Fokus ska ligga på att beskriva observerbara beteenden och händelser. Tid och plats för alla observationer, antal involverade personer, vad de gör och hur de reagerar på varandra behöver anges för att möjliggöra den analys av materialet som ska göras senare. Det är en fördel att komplettera observationerna med fotografier och information från andra källor. Observationsfokus Vad som ska observeras bestäms av fältstudiefrågorna. Observationerna behöver beskrivas i detalj. Punkterna nedan anger vad som behöver observeras. 1. Vad händer? Det är viktigt att beskriva den lokala situationen, inte händelsen generellt. Exempel: Tid: Fotografier tas. Plats: Korsningen Kungsgatan - Sveavägen Situation: En uniformerad polis pratar med fyra demonstranter, två unga män och två unga kvinnor. Ungdomarna deltar i demonstrationen som är stillastående p.g.a. motdemonstrationer. 2. Beskriv deltagarna Ange antal i lokala grupperna som observeras. Kön, ålder, klädsel/ typ uniform och utrustning/attribut. Funktion 3. Hur utvecklas situationen? Beskriv så många observerbara detaljer som möjligt; vem som gör vad och hur situationen utvecklas. Exempel: Tid: Fotografier tas. Plats: Korsningen Kungsgatan - Sveavägen 11

12 Situation: Två poliser och tre demonstranter står och pratar med varandra längst fram i demonstrationen. De ser lugna ut. I alla fyra hörnen av korsningen hindrar poliser människor från att nå fram till demonstrationen genom att forma en kedja och säger åt människor att inte komma för nära. 4. Vad blir resultatet av händelseutvecklingen? Hur bedöms situationen? Begärs förstärkning? Hur lång tid tar det? Eskalering eller deeskalering? Beskriv den kommunikation som förekommer. Vad blir resultaten/ konsekvenserna? 5. Vilken slags kommunikation och interaktion förekommer? Beskriv kontinuerligt både verbal och icke verbal kommunikation. Exempel på verbal kommunikation: Pratar med någon, några Notera om möjligt vad som sägs, hur orden faller (instruktioner, ordergivning, diskussioner, medling, förhandling) Stenciler och häften. Om möjligt, ta med Banderoller, skyltar med text på (notera vad), posters Hot, skrik, skanderande (notera vad som ropas) Information, uppmaningar via högtalare Exempel på icke verbal kommunikation: Kroppsspråk, ansiktsuttryck Uniform och utrustning inkl. vapen, pinnar, fyrverkerier eller annan utrustning. Klädsel, maskering, attribut Banderoller och flaggor, symboler Musik och ljud, visslingar, dans Formationer, individers eller gruppers rörelser Användning av hästar, hundar, staket, barrikader, vägspärrar. 12

13 Observera om det förekommer våld, dvs. fysiskt våld mot en person, med eller utan kontakt. Notera också om det finns synliga skador och om tillhyggen/vapen används. Notera om det sker brottslig skadegörelse, dvs. avsiktlig skada på byggnader etc. Notera också om tillhyggen används. Aktion/reaktion Notera vem/vilka som startar kommunikationen, interaktionen. Var medveten om olika kombinationer, t.ex. att en icke verbal signal kan leda till en verbal reaktion. Vad blir reaktionen/svaret och vad händer sedan? Aggressiv kontra icke aggressiv kommunikation, positiv och negativ kommunikation. Det kan vara svårt att beskriva, det måste bli en subjektiv beskrivning till viss del. Men genom att beskriva situationen och notera hur orden faller så kan innebörden förstås bättre. Fältintervjuer När det är möjligt genomförs korta fältintervjuer på plats med poliser, demonstranter/ supportrar eller personer ur allmänheten. De observatörer som befinner sig i staben genomför när det är möjligt intervjuer med personalen där; stabschef, kommenderingschef m.fl. Så kallade semistrukturerade intervjuer används. Detta innebär att ett antal nyckelområden identifieras i förväg. Deltagande i en intervju är frivilligt och inga personuppgifter tas. Det är viktigt som intervjuare att vara medveten om den så kallade intervjuareffekten, det vill säga att situationen och respondenten kan påverkas av sättet intervjun utförs på, sättet frågorna formuleras eller uttrycks på och även av förhållandena och kontexten runt intervjun. Respondentens villighet att tala sanning eller att säga vad han eller hon tror är socialt önskvärt är också faktorer som kan påverka svaren. Genom att ställa öppna frågor inbjuds respondenten att svara fritt och utifrån sin uppfattning. Öppna frågor inleds med orden vad, hur eller när. Se exemplen nedan. Ibland kan den som intervjuas vara kortfattad i sina svar på de frågor som ställs. Försök då om möjligt att fråga efter exempel till vad de säger t.ex. När du säger att du har en bra erfarenhet av polisen, vad menar du då. Kan du ge ett exempel? För att kunna analysera intervjuerna är det viktigt att skriva ner vad som sägs och att notera tid, plats och personer som intervjuats. Att notera citat kan ge en god illustration till vad som sägs och menas. 13

14 Presentera dig själv och syftet med fältstudien Det är viktigt att vara öppen och tillitsfull. Det finns inget skäl att dölja något om syftet med fältstudien. Ett motsatt förhållningssätt skulle kunna leda till att felaktiga rykten om syftet med fältstudien uppstår och att misstroende utvecklas mot kommenderingsledningen och Polisen. Exempel från SPT-projektet: Hej, jag heter NN och arbetar i ett projekt som bedrivs av Rikspolisstyrelsen. Vi studerar händelser som den här. Jag skulle vilja ställa några frågor till dig. Du kommer att vara anonym. Vi är intresserade av vad människor tycker om polisens arbete vid demonstrationer/ fotbollsmatcher och om du har liknande erfarenheter från tidigare och liknande händelser. Jag skulle uppskatta om du kunde svara på några frågor, det tar bara några minuter. Intervjufokus Intervjuernas fokus ska vara relaterad till fältstudiefrågorna. Det finns också ett behov av att komplettera observationerna med intervjuer för att kunna analysera dessa bättre. Intervjuerna kan därför ha två olika fokus: Att följa upp en observation för att få polisens eller deltagarnas syn på det som inträffade. Det kan finnas fältstudiefrågor som är svåra att få svar på genom enbart observationer och där intervjuer är en mer lämplig uppgiftsinsamlingsmetod. Exempel på sådana frågor från SPTprojektet är: deltagarnas syn på evenemanget, deras motiv för att deltaga och tidigare erfarenheter av liknande händelser sådant som kan påverka deras handlingar. Polisernas syn på sin uppgift och på förberedelsearbetet. Exempel på intervjufrågor: Frågor för att följa upp en observerad interaktion. Vad hände? Hur ser du på det som hände? Hur tänker du/vad tycker du om de som var inblandade? 2. Frågor som är kopplade till fältstudiefrågorna: Demonstranter och allmänheten Varför är du här? Vad vill du uppnå? 14

15 Hur fick du veta om händelsen? Hur ser du på polisens agerande här? Har du pratat med polisen eller har de pratat med dig? Har du varit på liknande händelser förut- och i så fall vilka? Om du jämför den här händelsen med tidigare hur tycker du polisen arbetar, kommunicerar och interagerar med olika grupper? Polisen Vad är din uppgift här? Vilken erfarenhet har du av liknande händelser? Utbildning för det? Finns det några särskilda krav på polisernas beteende? Vad vet du om demonstranterna/supportrarna, deras mål och taktik? Hur fick du veta det? Hur används kommunikationen? Har du pratat med demonstranter eller personer ur allmänheten? Om ja, kan du ge exempel? 4 Analys och återkoppling Observationerna och intervjuerna bearbetas dels under fältstudiedagarna och dels i efterhand. Slutsatser dras om behov av utveckling och goda exempel identifieras. Rapporten återkopplas till den berörda polismyndigheten. Analysen av återkommande mönster från fältstudierna diskuteras vid seminarier och relevanta utbildningar. 15

16 Teori Figur 1. Modell över sambandet teori-principer-tillämpning Principer Tillämpning 4.1 Analys av resultaten Den praktik som har observerats sätts i relation till teori, i detta sammanhang om folksamlingars dynamik och ledning samt principer som har tagits fram utifrån forskningsbaserade teorier. Detta illustreras av nedanstående bild. I SPT-projektets fältstudier analyserades det som kommit fram genom observationerna och intervjuerna utifrån forskningsbaserad teori och principer (de konfliktreducerande principerna och de ledningsprinciper som introducerades i SPT-utbildningarna, 2007). Teori: Ex. social identitetsteori. Principer: Ledningsprinciper, upprätthållande av allmän ordning genom de konfliktreducerande principerna, strategier och juridik. Tillämpning: Taktiska metoder, beteenden, order, organisation och kommunikation i ledningskedjan. 16

17 Forskning om vad som påverkar människors beteende i folksamlingar och den utvecklade sociala identitetsteorin 8 ligger till grund för de konfliktreducerande principerna 9 för polisens arbete med folksamlingar vilka introducerats genom projektet. Principerna har betydelse för hur polisen förhåller sig både i lugna situationer och i situationer där det uppstår oroligheter. De konfliktreducerande principerna är kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering. Forskning visar att polisen, genom att tillämpa dessa principer, kan bidra till att skapa förutsättningar för s.k. self-policing, d.v.s. att grupperingar själva tar ansvar för ordningshållningen inom gruppen. Principerna kan vägleda hur de taktiska metoderna används i konkreta situationer. En annan viktig faktor som påverkar insatsen är hur den leds. Det som utmärker kommenderingar vid särskilda insatser, till skillnad från polisens vardagsarbete, är att det rör sig om en tillfälligt skapad organisation. Den kommer samman under en begränsad tid och med medlemmar som normalt inte arbetar med varandra och som snabbt ska fungera effektivt i grupper. Detta ställer stora krav på ledningsförmåga för att bland annat skapa en gemensam förståelse av vad som ska uppnås. I ledningslitteraturen 10 beskrivs ett antal ledningsprinciper som behöver förstås och delas av alla och som ger vägledning i hur uppsatta mål kan nås. För en närmare beskrivning av principerna hänvisas till utbildningsmaterialet Särskild Polistaktik Grunder (Rikspolisstyrelsen 2010). För en beskrivning av vad fältstudierna visade när det gäller tillämpningen av principerna hänvisas till SPT projektets fältstudierapporter (se bilaga 2). 4.2 Rapportstruktur För att underlätta jämförelser mellan resultaten från olika fältstudier är det en fördel att använda samma struktur för de enskilda rapporterna. Strukturen kan också användas för diskussion och analys av resultaten under den tredje fältstudiedagen. I bilaga 3 finns den struktur som användes i SPT-projektet Turner Reicher Drury & Reicher 2000, Reicher et al Nylén Johansson Lindahl

18 4.3 Slutsatser Utifrån analysen av resultaten från fältstudierna kan slutsatser dras om hur praktiken har utvecklats, goda exempel kan identifieras samt behov av ytterligare utveckling. Några exempel som identifierades från SPT-projektets fältstudier av god praktik avseende tillämpningen av de konfliktreducerande principerna var: Demonstrationer/allmänna sammankomster Mer ingående information om olika grupperingar vid utsättningarna. Insatsernas underlättande inriktning för att upprätthålla de grundlagsskyddade rättigheterna. Dialogpolisens långsiktiga, förtroendeskapande och underlättande arbete. Kommunikation och information från de uniformerade poliserna till allmänheten. Mingel från polisens sida (dvs. poliser sprider ut sig två och två i kontaktskapande syfte) på samlingsplatsen för demonstrationen. Information till tillresande poliser. Fotbollsmatcher Kontaktskapande i förväg med bortalaget. Information till supportrar med flygblad, högtalare på polisfordon. Separata uppmarscher/vägar till arenan, olika entréer och evakueringsvägar. Spaning på risksupportrar. Snabb respons på incidenter före match. SPT-projektets fältstudier visar också att tillämpningen av ledningsprinciperna hade utvecklats. Här följer en sammanfattning av de viktigaste goda exemplen på ledning, som observerades. Goda förberedelser med planspel. Utvecklade beslut i stort (BIS). 18

19 Enhetlig och tydlig ledning med öppet och konstruktivt samarbete mellan kommenderingschef och insatschef. Utvecklade former för polisinsatschefens befälsmöten. Större trygghet i chefsfunktionen utifrån ledningsutbildningarna. Förmåga att klara av provokationer. Enhetligt språk i ledningskedjan. Öppenhet och reflektion vid uppföljningsmöte. Planspel på uppföljningsmöte. Följande behövde utvecklas: Risk- och hotbedömningarnas koppling till val av strategi och taktik anpassa synligheten och antal poliser i kommenderingen Förmåga till differentiering. Kvaliteten på förberedelsearbetet. Uppdragstaktik och omfallsplanering. Stabsarbetet som stöd till kommenderingschefen. Förmåga att klara av provokationer. Tillståndsprocessen i förhållande till uppfattningen om polisens legitimitet. Uppföljningsmöten för lärande. 4.4 Återkoppling av resultaten Återföringen av utvärderingsresultaten är nödvändig för att b idra till fortsatt kontinuerlig utveckling av verksamheten samt att underlätta att den särskilda polistaktiken förblir ett nationellt enhetligt koncept. Polismyndigheterna ges möjlighet att göra jämförelser mellan insatsers utformning, tillämpning av den särskilda polistaktiken och att lära av varandra. Seminarier samt SPT-ledningsutbildningar kan med fördel användas för att diskutera fältstudieresultaten. I SPT-projektet ledde detta samt deltagandet i fältstudierna till en ökad 19

20 öppenhet och utvecklade samarbetet mellan de tre polismyndigheter som ingick i den nationella förstärkningsorganisationen (NFO) Erfarenheter av Peer Review-metoden Vid utvärderingen av SPT-projektet 12 framhölls fältstudierna som den stora framgångsfaktorn i projektet. De som deltagit i fältstudierna menade att det innebar möjligheter att ställa sig vid sidan av och granska verksamheten. Vidare framkom det följande: Peer Review-metoden visade att det går att genomföra utvärdering på ett opretentiöst och okomplicerat sätt. Styrkan i fältstudierna var att kunna balansera olika bilder. De hade rört om i grytan. De hade bidragit till en efterfrågan på återkoppling och stärkt utvecklingsmotivationen i den nationella förstärkningsorganisationen. Utbytet mellan SPTanvändares, forskares och utbildares perspektiv framhölls som betydelsefullt. Utbytet och öppenheten mellan de tre inblandade polismyndigheterna hade också ökat. Metodiken och projektet hade bidragit till att de nationella taktiska metoderna hade fått en teoretisk bas och att forskningsresultat efterfrågas. Peer Review-metoden innebar också ett antal utmaningar som fick hanteras. I början fanns det ibland en misstänksamhet mot granskningen och framför allt dess syften. Inställningen till utvärderingar växlade och nyttan ifrågasattes. Detta kunde delvis härledas till att det inte fanns någon vana att mer systematisk granska och att ge och ta emot feedback i samband med större händelser. Det faktum att de som själva arbetade i större kommenderingar vid andra tillfällen och ingick i den nationella förstärkningsorganisationen och/eller fungerade som utbildare i SPT-utbildningarna deltog i fältstudierna, bidrog till att ändra inställningen. Det kunde också finnas invändningar mot resultaten utifrån observationernas begränsningar. Det tog tid att lära sig att se mönster och helheter samt att koppla ihop praktiken med teorin. Inledningsvis uppstod också frågan om inte polisens anmälningsplikt kunde försvåra polisernas roll som observatörer. I praktiken visade det sig inte vara något problem. Erfarenheterna pekade på några viktiga förutsättningar för användningen av Peer Reviewmetoden. Det gällde betydelsen av för- och efterarbetet liksom utbildning i metodiken samt att samma metodik och fokus användes för att kunna göra jämförelser av resultaten över tid. Det var också viktigt att de som genomförde fältstudierna hade goda kunskaper om relevanta teorier och principer inom området (folksamlingars dynamik och ledningsteori) Kunskapsutveckling inom den Särskilda Polistaktiken Rikspolisstyrelsen Minnesanteckningar från det avslutande SPT projekt workshopen februari

21 och hade erfarenheter av att arbeta i den nationella förstärkningsorganisationen eller utbilda inom SPT-området. Ett öppet förhållningssätt som var inriktat på lärande underlättade också arbetet samt att Peer Review-metodiken användes på ett systematiskt sätt. Bland de fördelar med metodiken som fältstudiedeltagarna identifierade var att den innebar flexibilitet och möjligheter att anpassa arbetet till händelseutvecklingen, att det var lätt att få tillgång till information från kolleger, att det var motiverande att få använda egna erfarenheter och kunskaper, att lära av andra samt att metoden är kostnadseffektiv. 21

22 Referenser Adang, O. & Brown, E. (2008). Policing football in Europe: experience from Peer Review evaluation teams: Police Academy of the Netherlands. Della Porta, D., Peterson, A. & Reiter, H. (red.). (2006). The policing of transnational protest. Aldershot: Ashgate. Dialogue police. Experiences, observations and opportunities Rikspolisstyrelsen. Rapport 2010:4. Granström, K. (2002). Göteborgskravallerna. Rapport 187. Styrelsen för Psykologiskt Försvar, Stockholm. Granström, K., Guvå, G., Hylander, I., & Rosander, M. (2006). Kravaller och upplopp. Hur kravaller uppstår och hur ordning skapas. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. Granström, K. (red.) Demonstrationer och sporthändelser En bok om poliser, demonstranter, idrottssupportrar, kravaller och folkfest. Lund: Studentlitteratur. Handbok operativt samband och nationell sambandstruktur/plan för svensk polis (2009). Stockholm: Rikspolisstyrelsen. (Dnr PoA-144/67/17-07). Holgersson, S.(2008). Dialogpolis. Erfarenheter, iakttagelser och möjligheter. Växjö Universitet. Polisutbildningen. Nr Johansson, P. (2000) Effektiv insatsledning: några teoretiska grunder för ledning av polis- och räddningsinsatser. Karlstad: Räddningsverket. Johansson, P. (2007). Förslag till insatsstrategiska dimensioner och insatsstrategisk cykel för ledning av räddningstjänstinsatser. Karlstad: Räddningsverket. Knutsson, J & Maensen, T. (2010) Att förebygga våld i folksamling. Rikspolisstyrelsen Le Bon, G. (1945/1896). The crowd: A study of the popular mind. Lindahl, M. (2007). Grundsyn i ledning: ledning och styrning inom ramen för mängdbrottsuppdraget. Polismyndigheten i Västerbotten. Nylén, L. (2006). Operativ ledning: bedömande och beslutsfattande: lednings- och fältstaber vid särskild händelse: en handledning. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. 22

23 Reicher, S. (1984a) `The St Paul's "Riot": An Explanation of the Limits of Crowd Action in Terms of a Social Identity Model'. European Journal of Social Psychology, 14, Reicher, S. (1996). 'The Battle of Westminster': developing the social identity model of crowd behaviour in order to explain the initiation and development of collective conflict. European Journal of Social Psychology, 26, Reicher, S. et al. (2004). Ett integrerat förhållningssätt till folksamlingars psykologi och polisens upprätthållande av allmän ordning. Policing: an international journal of police strategies and management, vol. 27: 4, ss (Översättning: Polishögskolan 2008). Reicher, S. et al. (2007). Upprätthållande av allmän ordning genom kunskapsbaserat polisarbete, principer och praktik. Policing, vol. 1: 4, ss (Översättning: Polishögskolan 2008). SOU 2002:122. Göteborg 2001: betänkande av Göteborgskommittén. Stockholm: Fritzes. Stott, C., Adang, O., Livingstone, A., & Schreiber, M. (2007). Variability in the collective behaviour of England fans at Euro2004: Hooliganism, public order policing and social change. European Journal of Social Psychology, 37, Särskild Polistaktik Grunder Utbildningsmaterial. (2010) Stockholm: Rikspolisstyrelsen. Wahlström, M. (2007). Att förebygga våld: polisiär kunskap om interaktioner med polisiära aktivister. Mobilization: Quarterly, vol. 12: 4, ss (Översättning: Polishögskolan 2008). Wahlström, M. (2008). Se sig själv från andra sidan: en sammanställning och analys av polisers intervjuer med motparter. Polishögskolans serie i polisiärt arbete: 2008:3. Solna: Polishögskolan Zetterling, N. (1995). Ledning genom uppdragstaktik. Kungliga vetenskapliga akademiens handlingar och tidskrift, nr. 5, ss Zetterling, N. (2000). Uppdragstaktik och tidsfaktorn. Kungliga vetenskapliga akademiens handlingar och tidskrift, nr. 2, ss

24 Bilaga 1, Förteckning över SPT-projektrapporter Enskilda fältstudierapporter Demonstrationer Demonstration (SAC) Sveriges Arbetares Centralorganisation, Stockholm 1 maj Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Nätverket mot rasisms demonstration och Folkets marsch, Stockholm 6 juni Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Reclaim the Street manifestation, Malmö 19 september Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. European Social Forum, Malmö 20 september Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPTprojektet. Folkfrontens demonstration, Stockholm 30 november Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Salemfondens demonstration och Nätverket mot rasisms motdemonstration, Salem 6 december Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Demonstration Stoppa matchen, Malmö 7 mars Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPTprojektet. Gymnich-mötet, Stockholm 5 september Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Ekofin-mötet, Göteborg 1 oktober Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Svenska motståndsrörelsens demonstration, Stockholm 28 november Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. 24

25 Salemfondens demonstration, Salem, 12 december 2009 (2009). Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Fotbollsmatcher Fotbollsderby Djurgårdens IF Hammarby IF, Stockholm 7 maj Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Fotbollsmatch Malmö FF Djurgården IF, Malmö 10 augusti Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Fotbollsmatch IFK Göteborg GAIS, Göteborg 1 september Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Ett lokalt derby med en ny evakueringsstrategi, Stockholm 20 april Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Fotbollsmatch IFK Göteborg AIK, Göteborg 1 november Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Sammanfattande analysrapporter Det kommunikativa samspelet mellan demonstranter och polis. Fältstudier (2008) Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Särskild Polistaktik, Fältstudier (2009) Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Särskild Polistaktik, Fältstudier (2010) Stockholm: Rikspolisstyrelsen/SPT-projektet. Slutrapport Kunskapsutveckling inom den Särskilda Polistaktiken Stockholm Rikspolisstyrelsen Dnr POA /06. 25

26 Bilaga 2, Förteckning över deltagare i SPT-projektets fältstudier Rikspolisstyrelsen Otto Adang Rikspolisstyrelsen Camilla Unsgaard, 2008 Rikspolisstyrelsen Magnus Johansson, Rikspolisstyrelsen Marianne Hilton, 2009 Polismyndigheten i Stockholms län Fredrik Mårtenson, 2008 Polismyndigheten i Stockholms län Peter Matilainen, 2008 Polismyndigheten i Stockholms län Mats Näslund, 2008 Polismyndigheten i Stockholms län Anders Sigurdson, 2008 Polismyndigheten i Stockholms län Christer Birgersson, 2008 Polismyndigheten i Stockholms län Jesper Bengtson, 2009 Polismyndigheten i Stockholms län Pia Sjunnegård Dahlbom, 2009 Polismyndigheten i Stockholms län Christian Wessman, 2009 Polismyndigheten i Västra Götaland Jens Börretzen, 2007 Polismyndigheten i Västra Götaland Johnny Calvin, 2008 Polismyndigheten i Västra Götaland Anders Hallesjö, 2008 Polismyndigheten i Västra Götaland Gerhard Sjölin, 2008 Polismyndigheten i Västra Götaland Joakim Sjöström, 2008 Polismyndigheten i Västra Götaland Peter Spjut, 2008 Polismyndigheten i Västra Götaland Thomas Delerud, Polismyndigheten i Västra Götaland Martin Fredman, Polismyndigheten i Västra Götaland Fredrik Dahlgren, 2009 Polismyndigheten i Västra Götaland Niklas Eriksson, 2009 Polismyndigheten i Skåne Jörgen Nilsson,

27 Polismyndigheten i Skåne Marco Pettersson, Polismyndigheten i Skåne Mats Thimgren, 2008 Polismyndigheten i Skåne Håkan Jarborg Eriksson, 2009 Polismyndigheten i Skåne Jörgen Petersson, 2009 Polishögskolan, Norge Johannes Knutsson, Polishögskolan, Solna Lars Dolmén, Polishögskolan, Solna Johannes Modéer, Polishögskolan, Solna Marianne Hilton, Polishögskolan, Solna Thomas Häll, 2008 Polishögskolan, Solna Ola Wolter, 2008 Polishögskolan, Solna Ingemar Karlsson, 2008 Polishögskolan, Solna Anders Green, 2008 Polishögskolan, Solna Titti Lundin, 2008 Polishögskolan, Solna Christian Wessman, PHS studenter Frans Bergkvist, 2008 PHS studenter Simon Råberg 2008 PHS studenter Björn Wemhöner, 2008 PHS studenter Andreas Jernberg, 2008 Uppsala universitet Helene Lööw, 2009 Konsult Karin Nordell, IGO-R 2009 Europeisk fältstudie Radim Burez, Tjeckien, 2009 Europeisk fältstudie Christian Cudré Marouroux, Schweiz, 2009 Europeisk fältstudie Rudi Schellingen, Belgien, 2009 Europeisk fältstudie José Rooijers, Nederländerna, 2009 Europeisk fältstudie Nanda Wijermans, Nederländerna,

28 Bilaga 3, Fältstudieapportstruktur 1. Inledning 2. Mål med utvärderingen 3. Tillvägagångssätt 4. Bakgrund/händelsens kontext Händelsen/evenemanget Protest-supportergrupper Specifika risker Polisens kommendering och organisation 5. Översikt över händelseförloppet Händelseförloppet i stort Ingripanden enligt polisens förteckning Beslut av särskild relevans 6. Observationer och intervjuer Poliser Demonstranter/supportrar och allmänhet Interaktion Ledning 7. Slutsatser och goda exempel Förberedelsearbetet Genomförande Uppföljning Frågor att uppmärksamma Goda exempel 28

29 29

30 Rikspolisstyrelsen Peer Review-metoden Fältstudier inom den särskilda polistaktiken 30