Det händer på. Polishögskolan. Nr 6 september Innehåll nr 6. Polisutbildning i storstadslänens förorter

Transkript

1 Det händer på Nr 6 september 2010 Polishögskolan Innehåll nr 6 Nu är skolan igång igen. Dialogpoliser - en modell för hela Europa! Seminarium om polisidentiteter. Utbildning i utlänningsrätt. Marcus är Polishögskolans nya bloggare. Kostnadsfria konferenslokaler. Polisutbildning i storstadslänens förorter Polishögskolan planerar att starta polisutbildning på distans i förortsområden. Om allt går i lås kan den första utbildningsomgången starta hösten Fotograf: Silvia Lindmark Monica Landergård, text Redaktör: Monica Landergård. Layout: Jörgen Knutsson / Silvia Lindmark.

2 Dialogpoliser en modell för hela Europa! Polisens satsning på dialog istället för konfrontation vid demonstrationer har visat sig vara en bra strategi. Framgången med denna taktik har lett till stort intresse från flera andra länder. Ett EU-projekt har nu dragits igång med syfte att skapa ett gemensamt arbetssätt. Demonstrationer äger rum över hela Europa och har blivit allt mer internationaliserade under de senaste åren. Det finns ett stort behov av att hitta gemensamma arbetssätt för att möta utmaningen i att upprätthålla säkerheten vid demonstrationer och samtidigt skydda de grundläggande mänskliga rättigheterna. Syftet med projektet är att ta fram goda exempel på hur man kan arbeta med dialog och kommunikation vid demonstrationer, berättar Marianne Hilton som är projektledare. Under de kommande två åren ska tio fältstudier genomföras i olika länder där det ska observeras hur polisen använder sig av dialog och kommunikation för att lösa konflikter vid demonstrationer. I slutet av september träffades representanter från tjugo organisationer på Polishögskolan för att förbereda fältstudierna och för att skapa en gemensam teoretisk grund och lära sig metoden peer review. Bland de fyrtio konferensdeltagarna finns en väldig kompetens vilket är en bra förutsättning för de kommande tre åren, menar Marianne. Den första fältstudien genomförs i Tyskland i början av november. Atomavfall ska då transporteras från den franska gränsen till Gorleben i norra Tyskland. Transporten är ytterst komplicerad, berättar Achim Grube som leder studien. Det är först en lång sträcka med tåg och aktivister kan försöka förstöra spåret. Därefter följer två ca 20 km långa sträckor med lastbil och de är svåra att säkra. Han förväntar sig olika grupperingar av demonstranter: lokalbefolkningen, intresseföreningar och demonstranter från hela Tyskland och från utlandet. En grupp av forskare kommer att intervjua både polisen och demonstranterna. Vi kommer att iaktta och försöka förstå vilka faktorer som spelar en roll för en fredlig respektive en våldsam demonstration, förklarar Achim. Det hela ska utmynna i en rapport i slutet av studien. I Sverige har man gjort många studier, fortsätter han. Det är bra att vi har den här förberedande veckan. Jag ser fram emot att lära mig metodiken och att få se vilka frågeställningar vi kommer att använda för fältstudien. Samarbetet kommer att leda till ett bättre kunskapsutbyte och ska resultera i en handbok med exempel från många olika länder på dialog och kommunikation som en bra strategi vid demonstrationer. Silvia Lindmark, text Jörgen Knutsson, bild t.v. Patrick Trägårdh, bild t.h. Sid. 1

3 Nu är skolan igång igen! Efter nästan två månaders paus är nu höstterminen i full gång. Tillsammans med sina studiekamrater börjar Maria Eriksson och Jenny Åkerström på termin 3 av Polisprogrammet. Maria och Jenny har snart kommit halvvägs i sin utbildning till polis. Ett år av studierna vid Polishögskolan har de redan avklarat. Framför dem ligger två terminer med föreläsningar, övningar, seminarier och grupparbeten i allt från Trafik till Brott i nära relationer och efter det aspiranttjänstgöringen vid en polismyndighet. Hur känns det att vara tillbaka på Polishögskolan? Det känns bra. Jag vill gärna bli klar, och nu är det inte så långt kvar tills jag blir färdig polis, säger Maria. Vi började igår med två kurser: Trafik och Vapen. Under första året var utbildningen mer teoretisk, fortsätter Jenny. Vi lärde oss grunden. Nu börjar vi närma oss slutet och det blir bara roligare. Vad har ni för förväntningar på den här terminen? Utbildningen blir mer praktisk och vi kommer allt närmare polisyrket, säger Jenny. När man tittar på schemat för den här terminen kan man se att det blir mer konkret polisarbete. Jag hoppas på att börja känna mig trygg i min roll och att få ett grepp om vad det innebär att jobba inom polisyrket. Vad ser ni mest fram emot? Det är ungdomskursen och narkotikakursen, berättar Maria. Samtidigt är också trafikkursen som vi går nu väldigt lärorik. Hela terminen känns kul, lägger Jenny till. Jag har alltid varit intresserad av ämnet narkotika. Det är något som man kommer mycket i kontakt med senare. Samma sak gäller ungdomar. Just de två kurserna ger mycket för yrket och det är viktigt att ha en bra grund, menar Maria. Det är stora ämnen och man måste hitta vad man själv är mest intresserad av. Men för att förstå polisyrket måste man få ihop alla bitar. Har ni jobbat under sommaren? Vi har båda två jobbat inom kriminalvården och transporttjänsten, berättar Maria. Jag har arbetat inom Stocksholmsområdet och tagit hand om interner som ska till rättegång och så har jag suttit med under rättegången också. Till exempel helikopterrånet. Jag har jobbat med att flytta alla möjliga frihetsberövda personer mellan olika institutioner i Sverige, säger Jenny. Hur gick det? Jag tyckte att det var mycket lärorikt för att jag kunde se hur viktigt polisens förarbete är för att det ska bli ett bra åtal, förklarar Maria Jag har jobbat på samma ställe innan jag började studera, berättar Jenny om sitt sommarjobb. Det är alltid lärorikt, men jag känner att jag vill gå vidare. Jag ser mycket fram emot att jobba som polis. Maria och Jenny Har sommarjobbet påverkat era tankar kring vad ni vill arbeta med senare? Nej, jag tror inte att jag har ändrat min uppfattning, säger Maria. Men det var bra att kunna se hela rättskedjan för att kunna förstå vilken funktion polisen har och hur viktigt vårt arbete är. Sid. 2

4 Vad vill ni arbeta med i framtiden? Det finns tre områden som jag är väldigt intresserad av: grov organiserad brottslighet, supporterpolisen och krogkomissionen, berättar Jenny. Jag kan också tänka mig att bli supporterpolis, instämmer Maria. Vi är båda väldigt fotbollsintresserade och upplever huliganismen som ett stort problem som måste lösas. Det förstör så mycket. Men man vill ju ändå lära sig grunden först och arbeta som ordningspolis. Det steget vill man inte hoppa över. Polisutbildning i storstadslänens förorter Polishögskolan planerar att starta polisutbildning på distans i förortsområden. Om allt går i lås kan den första utbildningsomgången starta hösten Eftersom den flexibla polisutbildningen blivit så uppskattad och efterfrågad sedan starten 2002, vill Rikspolisstyrelsen nu pröva att göra en riktad insats i lokala områden. För närvarande planerar Polishögskolan tillsammans med de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland att starta distansutbildning i förorterna. Justitieminister Beatrice Ask har uttryckt att det idag finns en brist på förortskompetens inom Polisen. Den här insatsen kan förhoppningsvis bidra till att fler personer med förortsbakgrund och invandrarbakgrund söker till Polisprogrammet. - Det har ett stort symbolvärde att förlägga polisutbildningen till förorterna, säger Polishögskolans rektor Ebba Sverne Arvill. Det är också en viktig del i Polisens strävan att öka den etniska mångfalden inom poliskåren. Med riktade insatser i lokala områden vill vi locka ytterligare grupper att söka utbildningen. Förhoppningsvis kan utbildningen i storstadslänens förorter starta till hösten Samma antagningskrav och ansökningsförfarande ska gälla som till den ordinarie polisutbildningen. Man beräknar att det finns plats för mellan 6-24 studerande på varje utbildningsort. Ebba Sverne Arvill Monica Landergård, text Peter Knutson, bild Fakta: Distansutbildningen startades våren Samma upplägg som den stationära utbildningen. Polishögskolan har huvudansvaret. Studier på kommunala lärcentra och praktiska övningar vid en polismyndiget. Utbildning via särskild Internetbaserad lärplattform. Sammanlagt 18 orter har genomfört distans- utbildning. Platserna varierar från år till år. Sid. 3

5 Seminarium om polisidentiteter Vilka skäl spelar in vid valet av polisyrket? Vilken syn har polisstuderande på yrket? Med vilka förväntningar går de ut till polismyndigheterna? Hur förändras deras uppfattningar en bit in i arbetslivet? I slutet av september kunde Polishögskolan bjuda in till ett seminarium med Lars Erik Lauritz som berättade om sin studie Spirande polisidentiteter En studie av polisstudenters och nya polisers professionella identitet. Under flera år har han följt tio polisstudenter, fem kvinnor och fem män, och undersökt deras syn på polisyrket med hjälp av samtal och intervjuer. Hur uppstod idén till den här studien? Det var framför allt min nyfikenhet på hur polisstuderande går in i jobbet, vad de har för idéer, värderingar och förväntningar på yrket. Jag ville veta vad som händer på vägen. Jag har ju själv gjort den där resan även om det såg helt annorlunda ut på den tiden. Min nyfikenhet väcktes också genom att jag arbetar på polisutbildningen i Umeå. Lars Erik Lauritz Överensstämmer det du har kommit fram till med dina förväntningar? Jag hade förväntat mig en helt annan utvecklingsprocess i samtalen. Jag trodde mig kunna sätta fingret på vad som händer men det kunde jag inte. Det var spännande att jobba med empiri, att ha de här samtalen med mina informanter. Det var väldigt intressant att titta på dilemmat mellan normer inom poliskulturen mot förväntningarna från allmänheten. Jag märkte en stor samstämmighet under utbildningstiden. Det fanns bara små förändringar under de första tre samtalen och det visar ju att förväntningarnas makt är ganska stor. Skillnaden blev lite större i det fjärde och sista samtalet när mina informanter redan hade jobbat ett tag. Vad var du mest förvånad över? Jag hade nog inte riktigt trott att historien skulle vara så konsistent och att vi skulle ha så flödiga och öppna samtal. På innehållsnivå fanns det några saker som jag inte hade tippat på men det var ändå inte så stora överraskningar. Redan i första samtalet såg studenterna polisjobbet som en lagmaskin med en stor social samhörighet. Ska du följa upp hur det går för dina informanter? Jag hoppas på att kunna göra det om några år kanske eftersom jag tycker det är hur spännande som helst. Peter Knutson, bild t. h. Sid. 4

6 Utbildning i utlänningsrätt I början av september gick en av höstens många vidareutbildningskurser av stapeln. Under en vecka ökade 18 kursdeltagare sina kunskaper i utlänningsrätt. Kursansvarig var Gunnar Wiksten, som har lång erfarenhet från internationellt polisarbete och utlänningsrätt. Syftet med kursen var att skapa en gemensam bas för att kursdeltagarna ska kunna använda samma utbildningsmetoder på sina hemmamyndigheterna. Jag är nöjd med kursen, berättar Gunnar Wiksten. Jag tror vi fick ut ett gemensamt budskap om utlänningsrätt. Berätta mer om kursen! Kursen riktar sig till instruktörer inom utlänningsrättsområdet. Kursinnehållet handlar om den yttre gränskontrollen och den inre utlänningskontrollen och hur man får in utlänningskontrollen i den polisiära vardagsjuridiken. Gunnar Wiksten Vad ska deltagarna få ut av kursen? Kursdeltagarna ska få en enhetlig kunskapsnivå och kunna lära ut på ett liknande sätt på sin hemmamyndighet. De ska veta hur och var man hittar den senaste aktuella lagstiftningen om utlänningsrätt. Under kursens gång fick alla deltagare jobba med egna utbildningsfall för yttre gränskontrollen och inre utlänningskontrollen och presentera dessa för varandra. Alla ska kunna använda de andras utbildningsfall som bas i utbildningen på den egna polismyndigheten. Heléne Karlsson arbetar på utlänningsroteln Halland. Hon jobbar med brottsutredningar, brott mot utlänningslagen och utbildar i utlänningsrätt. Varför går du kursen? Jag är instruktör i utlänningsrätt och vill hålla mig uppdaterad och ta del av nyheter inom området. Vad har ni gjort hittills? Vi har diskuterat mycket. Gunnar har informerat oss om EU:s olika gränskoder, förordningar och liknande. Vi har pratat om hur utbildningen på polismyndigheterna ska läggas upp. Även om vi inte alla har samma förutsättningar är målet att utbildningarna ska vara så likvärdiga som möjligt. Heléne Karlsson Vad tycker du om kursen? Det är väldigt trevligt att träffa alla kollegor och det känns bra att bli uppdaterad om lagstiftningen. Vissa saker kan man redan, andra är nya. Genom att byta erfarenheter får man en annan synvinkel på hur man ska tackla olika problem. Kursen har gett mig nya idéer om hur man ska utbilda. Sid. 5

7 Marcus är Polishögskolans nya bloggare Hur är det egentligen att vara student vid Polishögskolan? Hur resonerar polisstuderande kring yrket? Svar ger Polishögskolan gästbloggare studenter vid Polishögskolan som skriver om sina tankar kring livet på polisutbildningen. Möt Polishögskolans nya bloggare Marcus. Berätta mer om dig själv! Jag är 34 år gammal och kommer ursprungligen från Karlskrona. Just nu läser jag termin 3 på Polisprogrammet. I grunden är jag utbildad gymnasielärare i religion, psykologi och filosofi. Vad gör du när du inte pluggar? Jag jobbar som skötare inom barn- och ungdomspsykiatrin. På fritiden tränar jag väldigt mycket. Det kan vara allt från löpning till badminton, karate och styrketräning. Jag läser också mycket. Varför sökte du till polisutbildningen? Jag hade bestämt mig att någon gång i livet, då ska jag söka till Polishögskolan men innan ville jag göra en akademisk utbildning. Jag kom in med första försöket. Polishögskolan kändes som motsatsen till den akademiska världen med många praktiska övningar. Praktiken känns som en större utmaning för mig än teorin. En annan anledning till att jag sökte var att jag ville testa Stockholm. Har du något favoritämne? Juridiken är den mest teoretiska utmaningen, övningarna i Poliskunskap är den största praktiska utmaningen. Andra ämnen som jag tycker om är självskydd, och allt med träning överhuvudtaget (hinderbanan, milen osv.). Vad har du för förväntningar på polisyrket? Det är spännande att det finns så många områden man kan jobba med. Polisyrket är väldigt varierande och möjligheten att testa på allt från ordningspolis till utredare är lockande. Jag hoppas att jag kommer att ha nytta av min utbildning och mina erfarenheter som lärare. Helst skulle jag vilja jobba med ungdomsbrottslighet, familjvåld, hedersrelaterat våld eller trafficking. Varför vill du börja blogga? Jag vill presentera vardagen på Polishögskolan, helst på ett annorlunda sätt och jag kommer att reflektera kring utbildningen och livet på skolan. Min förhoppning är att inte bara ta med egna funderingar utan också andras tankar. Polishögskolan har ytterligare en bloggare, Anna, som skriver om sina studier vid Polishögskolan. Läs båda bloggarna på: Sid. 6

8 Kostnadsfria konferenslokaler på Polishögskolan Polishögskolan erbjuder kostnadsfria konferenslokaler till alla inom polisorganisationen. Här finns det mindre och större lokaler i en vacker miljö. Du ska ordna en konferens men hittar ingen lokal? På Polishögskolan finns det många olika lokaler att välja emellan, alla utrustade med modern teknik. Den stora hörsalen rymmer 254 personer. Mötesrummen är av varierande storlek och erbjuder plats för upp till 100 personer. På Polishögskolan befinner du dig nära naturen. Njut av den vackra omgivningen och närheten till Edsviken mellan mötena! På området finns det även ett hotell. Där kan du hyra rum från 635 kr/natt inkl. frukost. Ring för mer information och bokning. Adress: Polishögskolan / Ulriksdal, Sörentorp / Solna Tel: / E-post: diarium@phs.police.se Sid. 7