Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Transkript

1 Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst., Typexempel: oönskade beteenden; ge besked Om handledning Självinsikt Kontinuerlig återkoppling och självobservation Att tänka på vid återkoppling i allmänhet Om konfrontationer Det nödvändiga samtalet några goda råd

2 Svåra eller nödvändiga samtal, några typexempel Oönskade beteenden: underprestation, oetiskt uppträdande, bristande lojalitet, missbruk, samarbetsproblem Besked: uppsägning, omplacering, nya arbetsuppgifter, underkänd

3 Oönskat beteende Börja med små medel men markera ändå allvaret i situationen Dokumentera Var så rakt på sak som möjligt samtidigt som du är respektfull Skilj på observerat beteende och avsikt

4 Besked Styrs vanligen av reglerad process (Lagar, avtal) - varsel, uppsägning, omplacering, förändrade arbetsuppgifter - examination

5 Om handledning Handledning i sin mest generella mening är att räcka en individ en hjälpande hand (Egidius, 2000) Används i olika sammanhang, inte minst i professionsutbildningar Syften med handledning: Öka individens kunskaper om sig själv, yrkesrollen och det sammanhang man arbetar i (lärande) Lösa problem i en arbetssituation (problemlösning) Form: handledning kan ske individuellt och i grupp Funktion/innehåll: teori/begreppslig input, instruktioner, rådgivning, psykologiskt stöd, konfrontationer

6 Själv-insikt Självet: hur jag känner mig själv: the individual as known by the individual (Murphy, 1947) Självkänsla: vad jag tycker om mig själv (värderande) Självmedvetenhet: hur man uppfattar sig själv i förhållande till ideal, mål, standards Kan förändras genom Samspel/återkoppling från signifikanta andra Självobservation och självreflektion

7 Kontinuerlig återkoppling Förutsättningen för att kunna handleda/påverka studenter under verksamhetsförlagda moment är att återkoppling, i olika former, ges kontinuerligt under hela utbildningen; att studenterna blir vana vid och ser det som en del av lärandet. Också att det finns moment av självobservation. man på den verksamhetsförlagda utbildningen organiserar tillfällen för återkoppling, såväl individuell återkoppling som i grupp

8 Självobservation En bra professionsutbildning är som att gå i spegelsalen i Versailles; varhelst man tittar ser man sig själv Utbildningsmål, Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa självkännedom och empatisk förmåga Etiskt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt Kan bygga in moment av självobservation i Inlämningsuppgifter, rollspel, handledning etc.

9 CONSTRUCTIVE ALIGNMENT Inre logik i lärandemål, lärande, och examination (Bergstad, 2013) Undervisningsoch läraktiviteter Lärandemål Examinationsformer Röd tråd mellan lärandemål, lärande, och examination

10 Att tänka på när man får återkoppling (Läkarprogrammet, Lunds universitet) Det är inte lätt att ta emot återkoppling, man hamnar lätt i försvarsställning Försök att inte försvara eller förklara dig, försök att förstå den andres synpunkter Fråga andra om det aktuella beteendet Försök värdera de synpunkter du får inte i termer av rätt eller fel utan hur det verkar ha påverkat andra Hur kan jag förändra mitt beteende? Vad kan jag be andra om för att få hjälp med detta?

11 Att tänka på när man ger återkoppling (Läkarprogrammet, Lunds universitet) Inrikta på beteenden, inte person Beskriv konkreta iakttagelser, värdera inte Vara konkret, ge exempel Koncentrera dig på några viktiga iakttagelser Tid och plats (Timing): helst i anslutning till beteende men om detta är olämpligt så nära händelser som möjligt Försök komma fram till en överenskommelse

12 Om konfrontationer (vid konflikter) (Thylefors, 2013) Uttryck dina välvilliga intentioner Meddela öppet din uppfattning, dina frågor och känslor Avgränsa konflikten och gör den så liten och specifik som möjligt Fokusera på ämnet/saken och inte person Beskriv, värdera inte Be den andre att klargöra sina intressen, uppfattningar och känslor Sammanfatta, parafrasera Formulera hur ni ska gå vidare

13 Det nödvändiga samtalet (Göteborgs universitet, 2014) Förberedelser Själva samtalet Efter samtalet

14 Förberedelser Utgångspunkten: omtanke och respekt Vad är mitt huvudbudskap? Vad vill jag uppnå med mitt samtal? Var är det ändamålsenligt att träffas? När ska samtalet ske? Hur mycket tid ska avsättas? Hur kan den andre tänkas reagera på det jag kommer att säga? (Hotad självbild?). Vilka reaktioner har jag själv svårast för? Ska jag erbjuda den andre någon form av stöd? Finns det riktlinjer/regler som ska följas? Hur långt sträcker sig mitt ansvar?

15 Under samtalet Var så rakt på sak som möjligt och så konkret du kan Uttryck dig i jag-budskap; stå för det du säger Ställ ändamålsenliga frågor (öppna upp eller sätta punkt?) Lyssna aktivt Använd spegling/parafrasering Håll gränser (tid, innehåll, interventionsdjup) Var inte rädd för tystnader Gör summering, boka in ev. nästa möte, gör ev. överenskommelse

16 Efter samtalet Fundera över hur samtalet fortlöpte: vad fungerade? Vad fungerade mindre bra? Blev du förvånad över något i den andres reaktioner? I dina egna reaktioner? Fungerade inramningen av samtalet plats/rum, mötestid etc.?

17 Diskussionsfrågor SAMTALET 1. a. Utifrån er samlade erfarenhet: Vad är det som gör det svåra samtalet svårt? b. Om ni utgår ifrån mina sista tre bilder (före, under, efter samtal): diskutera vad du/ni kan bli bättre på? KONTEXTEN 2. a. På vilka olika sätt har ni byggt in återkopplingsmöjligheter till era studenter? Regelbundna handledningstillfällen? Seminarier? Hur är dessa utformade? Hur mycket självobservationer använder ni? Vilka former? b. Med utgångspunkt från era samlade erfarenheter och det jag talat om idag: kan dessa återkopplingstillfällen göras mer effektiva i bemärkelsen öka individens självkännedom och empatiska förmåga?