Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008"

Transkript

1 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Inspektionsrapport 2010:2 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Februari 2010 Rapport_2_ESF_ indd

2 Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: STA /08 Grafisk design: Alenäs Grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2010 Rapport_2_ESF_ indd

3 innehåll Sammanfattning Strategi... 4 Händelseutvecklingen... 4 Fältstaben... 5 Polisens agerande... 5 Allmänhetens förtroende för polisen... 5 Rekommendationer inledning Bakgrunden till inspektionen... 6 Genomförande av inspektionen Beskrivning av händelsen Bakgrund... 7 Händelseförloppet... 7 Klockan Klockan Klockan Klockan Klockan Midnatt... 9 Klockan Mediaklipp Strategisk ledning och beslut Polismyndighetens strategiska beslut Beslut om särskild händelse Organisation och ledning Länspolismästarens direktiv Polismyndighetens övergripande operativa beslut. 11 Kommenderingsorder Polismyndighetens minutoperativa (taktiska) beslut Order m.m Inspektionsgruppens bedömning Operativ ledning Det polistaktiska konceptet Inspektionsgruppens iakttagelser Polisens nationella förstärkningsorganisation.. 13 Inspektionsgruppens iakttagelser Nomenklatur Inspektionsgruppens iakttagelser Insatsprotokoll och andra beslut Inspektionsgruppens iakttagelser Insatsstrategi Strategin i den aktuella insatsen Inspektionsgruppens iakttagelser Uppdragstaktik Uppdragstaktik i insatsen Inspektionsgruppens iakttagelser Avlösning Inspektionsgruppens iakttagelser Ledningsstab och fältstab Inspektionsgruppens iakttagelser Radiosamband Inspektionsgruppens iakttagelser Lägesbilden Inspektionsgruppens iakttagelser Chefsbesök Inspektionsgruppens iakttagelser Effekter av planeringen vid genomförandet Inspektionsgruppens iakttagelser Tesen om styrkeförhållande en polis per fyra demonstranter i det röda läget Inspektionsgruppens iakttagelser Inspektionsgruppens bedömning Lägesbarometern Polisens nationella förstärkningsorganisation. 19 Nomenklatur Dokumentation Positiv påverkan Ledningsförhållanden Avlösning Ledningsstruktur och staber Radiosambandet Lägesbilden Chefsbesök Planering Strategi i insatsen Intern kommunikation Inspektionsgruppens rekommendationer Ingripandeskyldigheten Allmänt Grundläggande fri- och rättigheter Legalitetsprincipen Likhetsprincipen Proportionalitetsprincipen Gripande Polisens uppgifter Polisingripande Officialprincipen m.m Interimistisk passivitet m.m Tjänstefel Vice chefsåklagarens bedömning och beslut Allmänhetens förtroende för polisen Inspektionsgruppens iakttagelser Inspektionsgruppens bedömning Inspektionsgruppens rekommendationer Uppföljning och utvärdering Inspektionsgruppens bedömning Inspektionsgruppens rekommendationer Polismyndighetens egna erfarenheter och förbättringar Rapport_2_ESF_ indd

4 Sammanfattning Kritik har riktats mot Polisens agerande eller som några uppfattat det, brist på agerande i samband med en polisinsats i Malmö fredagen den 19 september Med anledning därav har en särskild inspektion genomförts. Av de direktiv inspektionsgruppen har fått från Rikspolisstyrelsen framgår bl.a. att inspektionen syftar till att granska huruvida Polismyndigheten i Skåne har anpassat planering och genomförande av polisinsatsen under ESF-konferensen till Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens planering, organisation och ledning vid särskilda händelser, RPSFS 2006:14, FAP (FAP 201-1). Inspektionen syftar också till att utreda om Polisens arbete under insatsen höll en hög kvalitet och att bedömningar och beslut gjordes med hänsyn tagen till den enskildes rättssäkerhet. Vi kan inledningsvis konstatera att polisinsatsen, enligt vår bedömning, har genomförts på ett ur rättssäkerhetssynpunkt tillfredsställande sätt samt att såväl planering som genomförande följt de anvisningar som framgår av omnämnda FAP. Vi kan däremot konstatera att insatsen i alla delar inte höll den höga kvalité som eftersträvats, men att Polismyndigheten i Skåne redan har vidtagit ett stort antal åtgärder för att förbättra Polismyndighetens förmåga att leda och genomföra en särskild händelse. Strategi Inspektionsgruppen har fått en ingående beskrivning och en god bild av vilka hot och risker som förelåg i samband med polisinsatsen med anledning av den s.k. gatufest som kallades Reclaim the streets (RTS) som genomfördes under kvällen och natten den september. Inspektionsgruppen har därigenom fått förståelse för kommenderingsledningens beslut att välja en s.k. anpassad offensiv strategi, som ibland även skulle kunna innebära en avvaktande taktik (interimistisk passivitet). Vi delar uppfattningen att även under en anpassat offensiv strategi kan stundtals interimistisk passivitet tillämpas. Inspektionsgruppen anser dock att det sätt på vilket Polismyndigheten under RTS tillämpade den anpassat offensiva strategin, inte bara kom att uppfattas som, utan de facto även kom att innebära ett avvaktande som varade under så lång tidsutdräkt att hela strategin kom att uppfattas som avvaktande. Flera av de intervjuade har berättat för inspektionsgruppen att Polisens agerande i samband med RTS på fredagen var avgörande för att händelseutvecklingen vid lördagens demonstration utvecklades på ett gynnsamt sätt och att demonstrationen blev förhållandevis lugn. Polisens avvaktande hållning med hög toleransnivå medförde dessutom att s.k. self-policing tillämpades inom demonstrationståget. Detta innebar bl.a. att vissa deltagare i demonstrationen försökte ta ett ansvar för ordningen. Det uppstod till och med slagsmål bland några demonstrationsdeltagare till följd av deras olika uppfattning om hur de skulle agera. Det har också framkommit att danska mer hårdföra demonstranter valde att inte delta i lördagens demonstration till följd av det enligt deras uppfattning lama agerandet på fredagen. Kommenderingsledningen lyckades inte till fullo kommunicera vald strategi och motivet därtill till de poliser som deltog i polisinsatsen. Inte ens alla polisinsatschefer förstod varför de inte skulle ingripa. Många av de intervjuade har sagt att information om strategin i polisinsatsen inte har förmedlats till dem på ett tillräckligt informativt sätt, vilket bidragit till deras frustration över agerandet. Därtill kom polismännens frustration över det bristfälliga boendet, arbetstidsavtalet och maten. Händelseutvecklingen Folksamlingen, som bedömdes vara en demonstration, tågade från Stadshuset mot Triangeln. Under flera timmar befann sig en folksamling, ca 700 personer, på samma plats, utanför en bank. Ordningsstörningar och brott förekom, bl.a. krossades fönsterrutor till banken och flera aktivister tog sig in i banklokalen. Elva anmälningar har upprättats avseende brott begångna inom ett avgränsat område runt Triangeln och längs Föreningsgatan i samband med att RTS genomfördes den september. Två av dessa anmälningar har redovisats till åklagare, varpå åtal väckts för grov skadegörelse (skadegörelse på och intrång i banklokalen) respektive försök till skadegörelse och försök till våld mot tjänsteman. Förundersökningarna i de andra ärendena har lagts ner. En beroende på att den misstänkte, som greps av polispatrull, var under 15 år. De andra beroende på att misstänkt gärningsman ej kunnat identifieras. Polisen genomförde 29 stycken visitationer enligt polislagens (PL) 19. Totalt omhändertogs fyra personer med stöd av 13 PL i samband med RTS. 4 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

5 sammanfattning Fältstaben Den fältstab som kom att upprättas vid Davidshall blev mycket stor. Intresset för att vara med i denna fältstab var stort och styrningen av vilka som skulle delta var något bristfällig. Samtliga stabschefer har förmedlat uppfattningen att systemet med en fältstab av sådan storlek och kraft inte fungerade bra. Information från platsen för RTS stannade ibland i fältstaben och kom inte till ledningsstabens kännedom, vilket bl.a. fick till följd att lägesbilden i ledningsstaben var oklar. Polisens agerande Det finns en samstämmig uppfattning hos de som inspektionsgruppen intervjuat att polisinsatsstyrkan vid Triangeln var tillräckligt stor för att de skulle ha kunnat ingripa mot grupper eller enskilda individer som begick brott eller på annat sätt störde ordningen. Inspektionsgruppen har konstaterat att det dessutom finns en gemensam uppfattning att Polisen borde ha ingripit vid intrånget i banken. Att Polisen ändå inte ingrep har flera förklaringar. Flera av polisbefälen inspektionsgruppen har intervjuat har uppgivit att de vid samma tidpunkt uppfattat sig vara polisinsatschef eller i egenskap av platschef haft ansvar vid Triangeln. Som exempel kan nämnas att ett polisbefäl, som uppfattade sig vara ansvarig för polisinsatsen vid Triangeln, tog beslut att inte ingripa när skadegörelsen på och intrång i banken skedde. Detta kommunicerades ut i orderform. Ett annat polisbefäl, som även han uppfattade att han hade ansvar på platsen, har uppgivit att när han fick klart för sig att intrång skett på banken beordrade han att ett ingripande skulle genomföras. Detta verkställdes dock inte eftersom ett tredje polisbefäl, som även han uppfattade att han var ansvarig på platsen, hört en order att inte ingripa. Den befälsstruktur som användes och det sätt som anropsbeteckningar användes på där Q-beteckning följde person och inte funktion bidrog dessutom till att det i många delar var oklart vem som ledde insatsen. Anledningen till att ingripande inte genomfördes vid intrånget i banklokalen är enligt inspektionsgruppens bedömning sannolikt den oklara ledningsstrukturen, trögheten i ordergivningen och den oensade lägesbilden. Allmänhetens förtroende för Polisen Polisens ingripandeskyldighet och agerande är inte bara en juridisk och polistaktisk fråga, utan även en fråga som högst påtagligt kan påverka förtroendet för Polisen och rättsväsendet. Polisen har därför ett stort ansvar för att kommunicera sitt agerande såväl till deltagande poliser som till allmänheten, för att om möjligt undvika missförstånd och skapa förståelse för agerandet. Att aktivt informera såväl internt som externt är därför av särskild betydelse. Rekommendationer De viktigaste rekommendationerna är: För det fall man av taktiska hänsyn väljer att avvakta med att ingripa mot brott, s.k. interimistisk passivitet, är det extra viktigt att säkerställa att god dokumentation sker, så att lagföring senare ska kunna genomföras. Även då uppdragstaktik valts som arbetsmetod ska polisinsatschef, stabschef och kommenderingschef ha en kontinuerlig dialog om exempelvis övergripande mer generella beslut om att inte ingripa. Det ska finnas rutiner så att det alltid är tydligt vem som fullgör olika ledningsfunktioner i en polisinsats, och detta ska dokumenteras på ett tillfredsställande sätt. Betydande kraft ska läggas på att kommunicera strategi och agerande såväl internt som externt. Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

6 innehåll 1 Inledning Bakgrunden till inspektionen Den september 2008 anordnade Europeiska Sociala Forumet (ESF) en internationell konferens i Malmö. Under konferensen inträffade olika ordningsstörande händelser. Kritik har riktats mot Polismyndigheten i Skåne med anledning av polisinsatsen. Rikspolisstyrelsen beslutade den 5 december 2008 att genomföra en inspektion av de åtgärder som Polismyndigheten i Skåne vidtog inför konferensen fram till den 16 september En inspektionsgrupp under ledning av polismästaren Mats Vangstad har redovisat resultatet av denna inspektion i en delrapport. Rikspolisstyrelsen beslutade den 2 juni 2009 att genomföra en inspektion av den polisinsats som genomfördes av Polismyndigheten i Skåne mellan den 17 och den 21 september Direktiv framgår av bilaga 1. Resultatet av inspektionen redovisas i denna rapport. I FAP finns regler om polisens hantering av särskilda händelser. Särskild händelse definieras i 5 FAP som en befarad eller i förväg känd eller inträffad händelse, som innefattar eller kan förväntas innefatta brott eller annan störning av den allmänna ordningen eller säkerheten, eller ett visst evenemang, om händelsen eller evenemanget är eller förväntas bli så omfattande eller av så allvarlig natur att Polisen för att kunna lösa sina uppgifter måste organisera, leda och använda sina resurser i särskild ordning. Till särskild händelse kan hänföras exempelvis en allvarlig ordningsstörande händelse. Av de direktiv inspektionsgruppen har fått från Rikspolisstyrelsen framgår bl.a. att inspektionen syftar till att granska huruvida Polismyndigheten i Skåne har anpassat planering och genomförande av polisinsatsen under ESF-konferensen till FAP Inspektionen syftar också till att utreda om polisens arbete under insatsen höll en hög kvalitet och att bedömningar och beslut gjordes med hänsyn tagen till den enskildes rättssäkerhet. Inspektionen berör endast Polismyndigheten i Skåne och omfattar endast de händelser som ägde rum i Malmö i samband med ESF-konferensen mellan den 17 september och den 21 september Inspektionen har genomförts av polismästaren Mats Vangstad, Polismyndigheten i Stockholms län, polismästaren Erik Nord, Polismyndigheten i Västra Götaland, kommissarien Anders Sigurdsson, Polismyndigheten i Stockholms län och polisintendenten Camilla Fagerberg, Polismyndigheten i Örebro län. Dessa kallas i det följande inspektionsgruppen. Vid en övergripande genomgång har inspektionsgruppen funnit att händelserna i samband med den RTS som genomfördes under kvällen och natten den september är av särskilt intresse varför vi har koncentrerat oss på polisinsatsen i samband med detta. Genomförande av inspektionen Inspektionsgruppen har hämtat in och tagit del av skriftligt material, bl.a. beslut, stabsprotokoll, insatsprotokoll, händelserapporter och anteckningar från utvärdering. Vidare har inspektionsgruppen genomfört två besök vid Polismyndigheten i Skåne. Samtal har förts med ett stort antal personer i olika befattningar och på skilda nivåer inom Polismyndigheten och med personer från Polismyndigheten i Västra Götaland och Stockholms län, som deltog i polisinsatsen. Därutöver har inspektionsgruppen tagit del av den rapport som författats inom ramen för Rikspolisstyrelsens projekt Kunskapsutveckling inom den särskilda polistaktiken (SPT-projektet), Särskild Polistaktik, Peer-review fältstudier 2008, samt fältstudierapporterna European Social Forum demonstration Malmö 19 september 2008 samt 20 september Inspektionsgruppen har även tagit del av Polisförbundets utvärdering av ESFkommenderingen i Malmö Vidare har inspektionsgruppen tagit del av vice chefsåklagare Bengt Landahls bedömning av de anmälningar mot polisen som gjordes och i vilka det ifrågasattes om polisens agerande var förenligt med gällande lagstiftning (beslut den 10 september 2009, dnr AM ). 6 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

7 innehåll 2 Beskrivning av händelsen Bakgrund Europeiska Socialfonden är ett underorgan till Europeiska Unionen och har som huvudarbetsuppgift att stödja en gemensam sysselsättningspolitik inom Unionen. När Europeiska Socialfonden träffas kallas detta för Europeiskt socialt forum (ESF). ESF-arrangemang har tidigare anordnats i Florens (2002), Paris (2003), London (2004) och Aten (2006). Forumet är en plats där olika organisationer som arbetar inom denna sektor kan träffas och diskutera. I samband med dessa forum har stora oroligheter förevarit. Mellan den 17 och den 21 september 2008 arrangerades ESF i Malmö. Från arrangörshåll förväntades uppemot deltagare från hela Europa. Under veckan hölls bl.a. seminarier, debatter och kulturaktiviteter. Tillstånd hade bl.a. givits för en större demonstration lördagen den 20 september, mellan Rosengård, genom centrala Malmö och till Pildammsparken, med bl.a. artistuppträdanden. Inför ESF hade polisen kännedom om att dessa arrangemang tidigare utgjort arenor för ordningsstörningar och spontanyttringar av extremgrupper inom den autonoma vänsterrörelsen. Begreppet hotbild anger hur insatsen strategiskt ska planeras. Hotbilden beskrivs i nivå 1 5, där 5 är den högsta nivån. Polismyndigheten i Skåne bedömde hotbilden för arrangemanget som 2, viss risk för ordningsstörningar. För enskilda arrangemang, utanför det officiella programmet, bedömdes hotbilden som 4, betydande risk för ordningsstörningar. ESF bedömdes av Polismyndigheten i Skåne som en särskild händelse, se avsnitt 3. Händelseförloppet Ganska tidigt i planeringen framkom uppgifter om att det skulle genomföras en RTS på kvällen fredagen den 19 september. Detta arrangemang ingick inte som en del av det officiella arrangemanget. Nedan följer en beskrivning av händelserna under kvällen och natten den 19 och 20 september Detta för att enskilda händelser och beslut ska kunna sättas i sitt sammanhang. Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

8 Beskrivning av händelsen Klockan 19 Ca klockan på fredagskvällen hade mellan 20 och 25 personer, som bar röda fanor, grupperat sig på August Palms plats vid Stadshuset i Malmö. Antalet ökade och inom en halvtimme hade uppskattningsvis 200 personer samlats där. Personerna hade banderoller och delade ut flygblad och tidningar. Barn och barnvagnar fanns bland deltagarna. Klockan gjorde polisen bedömningen att en allmänn sammankomst (en demonstration) hade påbörjats. Det var lugnt på platsen. En av demonstranterna kontaktade polisen och sade att han var deras kontakt gentemot polisen. Det fanns redan under planeringsarbetet information om att för det fall polisen ingrep mot demonstrationen skulle små grupper från den autonoma miljön dela upp sig och krossa en stor mängd fönsterrutor och ställa till det för polisen. Startskottet skulle vara när polisen ingrep. Det fanns också uppgifter om att polisen skulle provoceras till att ingripa genom att skadegörelse skulle ske. Uppgifter om att Malmö skulle brinna cirkulerade. Klockan 20 Demonstrationens omfattning ökade efter hand och vid 20-tiden fanns ca 400 personer vid Stadshuset. Personer anslöt från olika håll, bl.a. gick ett hundratal autonoma demonstranter från Möllevångstorget. Klockan anlände deras lastbil med ljudanläggning. Det fanns redan en sådan på platsen som tillhörde de lugnare demonstranterna. I samband med att de autonoma demonstranterna anslöt hårdnade stämningen. Deltagarantalet hade då stigit ytterligare, till ungefär 500 personer. Klockan hade personerna satt sig på Föreningsgatan i centrala Malmö, och musik spelades i riktning mot den torgliknande platsen vid Triangeln. Bakom lastbilen maskerade sig personer och fyrverkerier avfyrades. Bengaliska eldar skapade rökutveckling. Människorna dansade, några spelade volleyboll på gatan och det skanderades gatan är vår, vi tar vad vi vill och vi ska dansa hela natten. Ungefär klockan fanns uppskattningsvis 700 personer på platsen. I samma skede började folksamlingen gå på Föreningsgatan mot Triangeln. Polisen beslutade då att göra en avspärrning före Triangeln. En sådan genomfördes på Föreningsgatan i korsningen med Mjölnargatan. Det fanns även en avspärrning i höjd med Föreningsgatan nr 6. Polisinsatschefens avsikt var att demonstranterna inte skulle få komma fram till hotell Hilton, som ligger vid Triangeln, där det bedömdes att demonstranterna skulle kunna göra stor skada. Demonstrationståget skulle ledas in på en tidigare gata, Mjölnargatan, innan SE-banken vid Triangeln. Avspärrningarna flyttades två gånger. När demonstrationståget, ungefär vid tiden, närmade sig Triangeln hindrades de av polisens avspärrningar, varpå oroligheter och viss förvirring uppstod i folksamlingen, som var irriterad på polisnärvaron och de motstridiga signaler som gavs då de vid ett par tillfällen anvisades demonstrationsväg som sedan spärrades av. Order gavs att polisen på platsen skulle backa och spärra av närmare hotell Hilton, men då detta inte skedde stannade demonstranterna kvar och etablerade sig på Föreningsgatan vid SE-banken strax före Triangeln. En låst position uppstod, som pågick under flera timmar. De demonstranter och andra, bl.a. biltrafikanter, som fanns i området och som ville lämna platsen hindrades av avspärrningarna. Klockan kastades en flaska mot polisen, som backade undan. En kort stund därefter hittades en s.k. spansk ryttare vid ett polisfordon. Demonstranterna var irriterade på att det fanns civilklädd dansk polis i demonstrationståget. Dessa hade tidigare avvisats av dialogpolisen, men nu återkommit. Dialogpolisen försökte vid flera tillfällen förmå dem att lämna demonstrationståget och en dansk polisman i staben fick slutligen de danska poliserna att göra så. Klockan 21 Ytterligare personer anslöt till folksamlingen utanför SE-banken, bl.a. ett tiotal maskerade demonstranter. Klockan fanns det s.k. svarta blocket mitt i folksamlingen. Det föreföll som om instruktioner gavs. Hos ett begränsat antal polisbefäl fanns kännedom om att det skulle bli bråk inom en timme samt att personer skulle ta en bank. Detta förmedlades inte till alla polisbefäl, exempelvis inte till dialogpoliserna i demonstrationståget och inte heller till en av de personer som uppfattade sig vara polisinsatschef. Klockan iakttog polis ett antal svartklädda personer vid Bolagsgatan, i närheten av Triangeln. Personerna vecklade upp banderoller. Det fanns uppgifter om att dessa personer kunde vara beväpnade med 8 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

9 Beskrivning av händelsen flaskor. Det fanns även uppgifter om att det kunde finnas kniv hos deltagare i demonstrationståget. När kunskap om demonstranternas avsikt att ta en bank spridits till polisbefälen på platsen försökte de få demonstrationståget att vända tillbaka till Stadshuset, men detta lyckades inte. Under flera timmars tid fanns folksamlingen, ca 700 personer, på samma plats, utanför SE-banken vid Triangeln. De dansade, några personer kastade enstaka stenar och flaskor, bl.a. på polisen, skadade polisfordon m. m. Klockan 22 Klockan krossade ett tjugotal personer tre fönsterrutor på SE-banken och personer tog sig in i banken. Fem minuter senare beväpnade sig hundratalet personer, som befann sig vid lastbilen med ljudanläggning, med tillhyggen. Några minuter därefter genomfördes en rusning mot Stadshuset. Aktivister bröt upp sten på N Skolgatan, i närheten av Triangeln. Klockan fyllde några aktivister från det s.k. svarta blocket vätska i flaskor. Klockan gav någon av polisinsatscheferna order om att avvakta/frysa läget. Klockan meddelade en av polisinsatscheferna som fanns i fältstaben att aktivister återigen maskerade sig bakom bilarna och klockan 22.42/22.43 förmedlades att aktivisterna lugnade ner sig ( backade hem ). Klockan var några aktivister beväpnade med sten. Klockan sades att då skulle sista låten spelas och uppgifter fanns om att polisen därefter skulle attackeras. Klockan 23 En lastbil med ljudanläggning vände klockan och riktades mot Amiralsgatan/österut på Föreningsgatan. Klockan hade aktivister till vänster om lastbilen beväpnat sig med gatsten. Stenarna var lagda i påsar personer befann sig framför polisbussarna. Klockan gav en annan polisinsatschef order om att förbereda en s.k. sluss på Föreningsgatan i korsningen med Norra Skolgatan. Meningsskiljaktigheter uppstod mellan olika grupper av demonstrationsdeltagare om hur de skulle agera. Klockan lämnade grupper av personer folksamlingen. Någon av polisinsatscheferna gav order om att de som ville lämna skulle få göra det, och att tillämplig lagstiftning skulle användas vid kontroller. Klockan kastade några personer sten på en av polisens insatsbussar. Klockan rörde sig ett stort antal demonstranter tillbaka mot Stadshuset. Knappt tio minuter senare lämnade mindre grupper den stora folksamlingen, österut, i riktning mot Möllevångstorget. Avdelningschefen i en deltaavdelning, som befann sig längst fram vid SE-banken, rapporterade under kvällen fortlöpande på polisens radiosamband vad som hände vid Triangeln, bl.a. när fönsterrutorna på SE-banken krossades och att han ca 40 minuter senare iakttog att personer fanns inne i banken. Han fick då beskedet från någon av polisinsatscheferna att avvakta. Det var under rådande omständigheter svårt för poliserna att avgöra vad som hände i demonstrationen eftersom polisbussarna täckte korsningen och framför polisbussarna satt demonstranter. Demonstranterna hade banderoller framför polisbussarnas vindrutor och agerade på ett sådant sätt att de försvårade för polisen att göra iakttagelser. Ungefär klockan rapporterade avdelningschefen att personer bar ut saker från SE-banken. I samband med detta kastades sten på fönster vid Föreningsgatan och inne på SE-banken. Man iakttog även ett flertal personer inne i SE-banken, där det rapporterades om förstörelse. En av polisinsatscheferna beordrade klockan två avdelningar att ta sig framåt för att få ut folket från SE-banken. Folksamlingen hade då redan börjat gå från platsen. Klockan rapporterades mindre bränder i tre bilar på Kapellgatan. Klockan beordrade en polisinsatschef att två deltaavdelningar skulle försöka flytta folkmassan på Föreningsgatan mot Amiralsgatan, tillbaka mot Stadshuset. Midnatt Ett par minuter efter midnatt kastade någon tårgas vid Stadshuset. Trots att polisen bildade en sluss på Norra Skolgatan fanns klockan ca 100 personer på Torpgatan i riktning mot Stadshuset. Klockan rapporterades att läget var lugnt vid Stadshuset. Mellan klockan och genomförde polisen 29 stycken visitationer enligt polislagens (PL) 19. Två personer omhändertogs och en person greps för våldsamt upplopp. Senare har konstaterats att totalt Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

10 Beskrivning av händelsen omhändertogs fyra personer med stöd av 13 PL i samband med RTS. Klockan 02 Klockan föredrog en polisinsatschef förslag till avvecklingsplan för kommenderingschefen. Avvecklingsplanen godkändes klockan Klockan kastades sten på en radiobil. Mediaklipp Sydsvenskan hade den 20 september rubriken Kaoset tog över när gatan skulle tas tillbaka. Reclaim the Streets gatufest slutade med stenkastning och krossade fönster. I Expressen kunde man den 20 september läsa rubriken Kastade sten mot poliserna. Malmö skakades av kravaller inatt. Sydsvenskan skrev den 21 september Polis fick inte ingripa mot skadegörelsen. Här tvingades vi stå att titta på medan demonstranterna begick flera grova brott. DN skrev den 22 september Poliser frustrerade över påtvingad passivitet. SvD skrev den 23 september Poliser kritiska till passiv insats. Fick order att inte ingripa när demonstration i Malmö urartade. I Sydsvenska Dagbladet skrev Håkan Jarborg Eriksson och Jarl Holmström under rubriken Polisen gjorde rätt bl.a. att polisens agerande i Malmö ledde till mindre skadegörelse än befarat och till att den stora demonstrationen på lördagen förlöpte lugnt. 10 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

11 3 Strategisk ledning och beslut Polismyndighetens strategiska beslut Enligt 13 FAP svarar länspolismästaren för den strategiska ledningen. I det strategiska ledningsansvaret igår bl.a. att besluta mål och ramar och för polisinsatsen, bestämma insatsens inriktning i stort och bestämma resursinsats och val av metod i stort för polisinsatsen. Det strategiska ledningsansvaret syftar till att på ett effektivt och rättsenligt sätt uppnå ändamålet med insatsen. Beslut om särskild händelse Av 8 FAP framgår att om något som polismyndigheten betecknar som en särskild händelse inträffar eller förväntas inträffa, ska myndigheten i ett särskilt beslut ange detta. Beslutet ska dokumenteras och delges. Polismyndighetens taktiska ledare beslutade den 11 februari 2008 i ett initieringsdirektiv att Malmöfestivalen, European Master Games och European Social Forum sammantaget var att bedöma som en planlagd särskild händelse. Organisation och ledning En polisinsats vid särskild händelse ska, enligt 11 FAP 201-1, organiseras och ledas på det sätt som är lämpligt med hänsyn till den föreliggande uppgiften och situationen i övrigt. I bilaga 1 till nämnd FAP redovisas en principorganisation. Den nomenklatur som används i bilagans organisationstablå ska tillämpas oberoende av vilken närmare organisation som väljs i det enskilda fallet. Av 12 FAP följer att ledningen av en polisinsats vid en särskild händelse utövas genom strategisk ledning, övergripande operativ ledning och minutoperativ (taktisk) ledning. Ledningen ska på varje ledningsnivå innefatta den process för förberedelse, genomförande och avveckling som krävs för att uppställda mål ska uppnås. Länspolismästarens direktiv Under polismyndighetens planering av polisinsatsen genomfördes ett byte av taktisk ledare, eftersom den tidigare taktiske ledaren erhöll en befattning som länspolismästare vid en annan polismyndighet. Den nya taktiske ledaren har på länspolismästarens uppdrag lämnat direktiv. Dessa återfinns i en handling daterad den 10 september 2008, benämnd Inför ESF Direktiven anger bl.a. att den strategiska ledningsgruppen skulle finnas tillgänglig i ett beredskapsläge samt att två yttre och ett inre (staben) chefsbesök beräknades genomföras under kommenderingen. De yttre besöken skulle ske den 19 september under RTS-insatsen eller den 20 september under demonstrationen. Staben skulle besökas vid tillfälle. Polismyndighetens övergripande operativa beslut Enligt 14 FAP har, om inte annat bestämts, kommenderingschefen ansvar för den övergripande operativa ledningen. I det övergripande operativa ledningsansvaret ingår bl.a. att med utgångspunkt från det strategiska ledningsbeslutet besluta om riktlinjer för insatsens taktiska genomförande offensivt, avvaktande eller defensivt och dokumentera åtgärderna i en kommenderingsorder som innefattar beslut i stort (BIS). Vidare ingår att ansvara för det övergripande operativa genomförandet av polisinsatsen. Kommenderingsorder Av Polismyndighetens övergripande beslut i stort, som finns i ett dokument daterat den 10 september 2008 som benämnts kommenderingsorder ESF-kommenderingen september 2008, och som är fastställt av kommenderingschefen, framgår att målet med polisinsatsen var att den skulle säkerställa att ESFarrangemanget kunde genomföras på ett säkert sätt. Grundlagsskyddade rättigheter skulle upprätthållas och opinionsyttringar skulle tillåtas inom ramen för meddelade tillstånd och övrig gällande lagstiftning. Konfrontationer mellan grupper samt våldsamma aktioner och angrepp på person eller egendom skulle förhindras. Dokumentation och lagföringsåtgärder vid brott skulle prioriteras. Polisens insatser under kommenderingen skulle vara och uppfattas som trygghetsskapande och speglas på ett nyanserat sätt. Avvaktande strategi skulle användas vid det officiella ESF-arrangemanget. Anpassat offensiv strategi skulle användas vid RTS den 19 och vid demonstrationen den 20 september Polismyndighetens minutoperativa (taktiska) beslut Enligt 15 FAP ingår i det minutoperativa ledningsansvaret att med utgångspunkt från kommenderingsordern och beslut som i övrigt har fattats av kommenderingschefen utfärda polisinsatsorder och leda och samordna tilldelade enheters insatser. Om inte Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

12 Strategisk ledning och beslut annat har bestämts i det enskilda fallet, har polisinsatschefen under länspolismästaren och kommenderingschefen ansvaret för den minutoperativa ledningen. Order m.m. I order för respektive dygn har kommenderingschefen utvecklat beslutet i stort. I det utvecklade beslutet i stort för ESF-kommenderingen fredagen den 19 september sägs att målet bl.a. var att eventuella ordningsstörningar skulle begränsas och brott såsom angrepp på person eller egendom skulle motverkas. Under rubriken genomförande anges bl.a. att polisinsatsen skulle genomföras med dialog samt spaning och underrättelseverksamhet i syfte att stödja tidiga ingripanden mot grupper eller enskilda individer som försökte störa den allmänna ordningen eller säkerheten. Insatsen skulle tillgodose behovet av god ordning i Malmö under hela fredagsdygnet. Den tillgängliga resursen skulle motverka och begränsa konflikter samt ordningsstörningar som kunde relateras till ESF-arrangemanget eller dess deltagare som uppkom i Malmö samt på andra håll i myndigheten. Vid brott eller ordningsstörningar skulle stor vikt läggas vid dokumentation och lagföring. Vid brottsligt angrepp mot någon av de mer känsliga riskobjekten, skulle förberedelse finnas för att ingripa med särskilt avdelad enhet. I kommenderingschefens order fredagen den 19 september finns utöver det utvecklade beslutet i stort även bl.a. insatsorder, ledningsstruktur samt utsättning. Inspektionsgruppens bedömning Inspektionsgruppen kan konstatera att de beslut som fattats har tagits enligt de i FAP angivna ledningsnivåerna. Våra iakttagelser och bedömningar utvecklas ytterligare i avsnitt Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

13 innehåll 4 Operativ ledning Det polistaktiska konceptet Det svenska polistaktiska konceptet har sin grund i det danska mobila insatskonceptet. Mot bakgrund av de synpunkter som framkom efter oroligheterna i Göteborg 2001 infördes detta i Sverige efter förslag från den s.k. Göteborgskommittén (SOU 2002:122). Därefter har ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen resulterat i ett antal polistaktiska koncept, nämligen nationell bastaktik 1 och 2, den särskilda polistaktiken med det mobila insatskonceptet. Som en röd tråd genom dessa koncept går det mentala och det kommunikativa förhållningssättet. All polispersonal i yttre tjänst ska genomgå bastaktik 1 och 2. Innehållet i dessa bygger på det mentala och kommunikativa förhållningssättet. I bastaktik 2 finns moment av särskilda polistaktikens metoder med inriktning på en defensiv taktik. Den särskilda polistaktiken (SPT) bygger vidare på bastaktik 1. SPT är en enhetlig nationell metod för ledning och genomförande av större polisinsatser. SPT är avsedd att användas i samband med ordningsstörningar vid större folksamlingar, allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar. SPT består av flera olika delar; ett mobilt, uniformerat insatskoncept med lättsäkrade och säkrade fordon (Delta). Detta kompletteras med transportenheter (Victor). Vidare finns grupper för civilt gripande, spaning och dokumentation (Romeo), dialog- och supporterpolis samt övrig kriminalpolis för spaning, utredning och dokumentation (Kilo). Dessutom finns särskilt utbildade operativa chefer. Metoden bygger på tre hörnstenar; mentalt förhållningssätt, grundläggande taktiskt förhållningssätt och kommunikativt förhållningssätt. Begreppen signalvärde och lägesbarometer är centrala för det taktiska uppträdandet inom SPT. Lägesbarometern är en grund för taktiskt resonemang. Den anger den faktiska hotbildsnivån under en insats och används för att ge en enkel och överskådlig målbild i det taktiska resonemanget. Den kan också användas för att signalera hur den enskilde polisen ska förhålla sig. Genom att använda detta verktyg kan polisen snabbt tolka och agera på ett situationsanpassat sätt, vilket möjliggör en välavvägd taktik. Lägesbarometern bygger på tre lägesnivåer; grönt, gult och rött läge. Grönt motsvarar lugnt läge, gult motsvarar oklart läge och rött motsvarar allvarligt läge. Det är viktigt att de som arbetar under insatsen har samma lägesbild vid situationen. Inspektionsgruppens iakttagelser Hotbildsbedömningar gjordes av SÄPO, RKP-KUT och KUT-Skåne gemensamt, med KUT-Skåne som delgivande funktion. Den hotbild som KUT-Skåne förmedlade i samband med genomförandet skapade bitvis stor frustration då den inte överrensstämde med den allmänna uppfattningen hos polismännen. Vidare har det ibland saknats förståelse för underlaget för KUTs hotbildsbedömningar, varför bedömningarna och rekommendationerna kom att ifrågasättas. Den faktiska lägesbilden i samband med händelserna fredagen den 19 september angavs ibland på annat sätt än med grönt, gult respektive rött läge, exempelvis mörkgrönt, ljusgrönt, tangerar gult. Polisens nationella förstärkningsorganisation Polisen har en nationell förstärkningsorganisation (NFO), bestående av poliser som är anställda vid polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne, som är utbildade i SPT och som vid behov kan tillkallas som polisförstärkning vid en särskild händelse i ett annat polisdistrikt. NFO består av 8 avdelningar vid Polismyndigheten i Stockholms län, 4 avdelningar vid Polismyndigheten i Västra Götaland och 3 avdelningar vid Polismyndigheten i Skåne, drygt 500 poliser. I NFO ingår följande funktioner; operativa chefer, poliser för uniformerat mobilt insatskoncept, poliser för civilt gripande, dialogpoliser, chaufförer för säkrade fordon, poliser för transporter av frihetsberövade och pressinformatörer. För att begära förstärkning av den nationella förstärkningsorganisationen bör hotbilden visa minst 3 i risk och allvarlighet. I FAP finns närmare bestämmelser om NFO. Inspektionsgruppens iakttagelser Det har vid intervjuerna framförts att utbildningen för kommenderingschefer, stabschefer och insatschefer har genomförts i olika omgångar, vid olika tillfällen. Mellan kursomgångarna har kursinnehållet delvis ändrats. Detta har medfört att deltagarna fått något olika kunskap som ibland medför viss begreppsförvirring. Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

14 innehåll Operativ ledning Nomenklatur I Rikspolisstyrelsens handledning, Operativ Ledning, Bedömande och beslutsfattande (Operativ Ledning), sägs under avsnitt Polisens nomenklatur, bl.a. att den nomenklatur som avser insatsledning inom Polisen, det s.k. kommenderingsspråket, måste vara så enhetlig som möjligt för att underlätta vid ledning, förstärkningsrörelser och samverkan. Det räcker emellertid inte med en gemensam definition av olika begrepp. Det gäller dessutom att hålla fast vid den gemensamma nomenklaturen. Den måste genomsyra vardagsverksamheten, planer, insatsorder och användas vid utbildningar. I 17 FAP sägs att för att uppnå enhetlighet i verksamhet som rör polisinsatser vid särskild händelse ska, utöver vad som sagts i 11 tredje stycket, den nomenklatur som anges i bilagorna 2 5 användas. Inspektionsgruppens iakttagelser Qvintus-begreppet, där Q 1 normalt används som beteckning på polisinsatschefen, är en del av sambandsstrukturen i den nationella sambandsplanen. Vid tidpunkten för polisinsatsen fanns inte någon nationell sambandsplan. En sådan var under utarbetande och fastställdes den 11 juni Polismyndigheten i Skåne valde att använda Qvintus-begreppet på så sätt att Q-beteckningarna under polisinsatsen följde person och inte funktion, detta till skillnad från vad som används i Stockholm respektive Västra Götaland, där Q-beteckningen följer funktion och inte person. Polismyndigheten i Skåne har senare frångått det sätt att använda Q-beteckningarna som användes under den nu inspekterade polisinsatsen, eftersom man anser att det var mindre bra i en sådan stor kommendering. Insatsprotokoll och andra beslut Av 8 FAP följer bl.a. att polismyndigheten i sin planering ska bestämma, dels var, när och hur insatsprotokoll ska föras, dels hur operativa och andra beslut som föranleds av polisinsatserna ska dokumenteras och delges. Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten har dokumenterat insatsen i Insats- HR, Stabs-HR. Besluts-HR samt fältstabsprotokoll respektive polisinsatschefens insatsprotokoll. Olika befattningshavare har emellertid dokumenterat på olika sätt. Av de stabsloggar och insatsprotokoll vi tagit del av framkommer att stora luckor finns avseende viktiga skeden under insatsen. Det insatsprotokoll som förts i fältstaben är bristfälligt och efter klockan finns inga noteringar i detta. Protokolleringen från insatscheferna är, med något undantag, inte helt tillfredsställande. Insatsstrategi I Polishögskolans utbildningsmaterial Det mobila insatskonceptet sägs bl.a. att den information som finns tillgänglig utgör grunden för valet av polisiär strategi. Strategin anger överordnat och långsiktigt vilket syfte och mål som ska uppnås samt vilka resurser som kan tas i anspråk, och detta styr Polisens fortsatta agerande. Strategierna kan delas in i två huvudgrupper; generella och specifika. De generella strategierna är den offensiva, den avvaktande och den defensiva strategin. De specifika strategierna är flera, t. ex. den övervakande, den informerande, den koordinerande och den skyddande strategin. Valet av strategi har betydelse för samtliga poliser som arbetar under en insats och påverkar det mentala läget som ska råda hos personalen under insatsen. Väljer ledningen t. ex. en avvaktande strategi är det av stor betydelse att man också väljer en insatsmetod som är avvaktande och att insatspersonalen också uppträder avvaktande i tal, beteende och sätt att agera. Av Operativ Ledning, avsnitt 7.2 Intern information, framgår bl.a. att polis i yttre tjänst alltid måste räkna med risken att bli utsatt för motsägelsefull information, eftersom de får information från många olika håll. Inte heller kommer de egna iakttagelserna alltid att stämma helt överens med vad som rapporteras i massmedia eller med den bild som förmedlats av den interna informationsverksamheten. Även med en väl fungerande interninformation tar det tid för information att tränga ut till alla enheter och all berörd personal. Informationen i polisinsatsen måste vara dubbelriktad. I en polisinsats med flera nivåer av polisorganisationen involverade och med flera organ i samverkan är det angeläget och nödvändigt med ett gott informationsflöde såväl på tvären som mellan olika organisationsnivåer. Fakta som är betydelsefulla som gemensamma utgångsfakta måste stämmas av vid lämpliga tidpunkter och allmän lägesorientering sammanställas och utväxlas mellan organen och inom organen. Annars är risken stor för att man kommer att arbeta utifrån olika utgångspunkter. 14 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

15 Operativ innehåll ledning Fasta informations- och uppföljningsrutiner måste skapas vid stora och långdragna insatser. Vidare sägs i Polishögskolans utbildningsmaterial att ledningen, från strategisk till minutoperativ ledningsnivå, har ett stort ansvar för att den enskilda polisen förstår betydelsen av vald strategi, och att strategin omsätts i praktisk handling. Om strategier sägs i utbildningsmaterialet att den offensiva strategin innebär att polisen offensivt ska påverka och styra utvecklingen. Vidare sägs att offensivt förhållningssätt innebär att ta initiativet, att behålla initiativet och utnyttja initiativet. Vid en insats uppvisar polisen omedelbart ansvar, kompetens och vilja att styra utvecklingen av insatsen. Har ordningsstörningar uppstått består det offensiva i att polisen uppträder med den auktoritet som krävs och med hjälp av en offensiv insatsteknik stoppar ordningsstörningar samt griper de som begått lagöverträdelser. Offensivt är också att avslutningsvis säkerställa att ordningsstörningarna inte börjar på nytt. I det övergripande operativa ledningsansvaret ingår, som framgår av FAP 201-1, bl.a. att med utgångspunkt från det strategiska ledningsbeslutet besluta om riktlinjer för insatsens taktiska genomförande offensivt, avvaktande eller defensivt. Strategin i den aktuella insatsen Kommenderingschefen beslutade att vid demonstrationen den 20 september samt vid icke officiella aktioner/ arrangemang skulle den anpassat offensiva strategin användas. Vid det officiella ESF-arrangemanget, exklusive demonstrationen den 20 september, skulle den avvaktande strategin användas. I kommenderingsordern för aktuell insats finns, under avsnitt övergripande beslut i stort, genomförande och riktlinjer såväl för avvaktande strategi som för anpassat offensiv strategi. Under rubriken riktlinjer anpassat offensiv strategi sägs bl.a. att uppdragstaktik, dialog och kommunikation ska prioriteras som metodval. Fokus ska läggas på potentiellt våldsamma demonstranter och deltagare, i första hand genom underrättelseinhämtning, spaning och synlig närvaro samt dialog. Syftet är att i ett tidigt skede identifiera företeelser som kan tänkas innebära störningar av arrangemangen. En hög beredskap för att dokumentera brott ska upprätthållas i syfte att skapa goda förutsättningar för lagföring. Låg tolerans vid skadegörelse eller våldsamt beteende ska prägla polisinsatsen. Under rubriken genomförande anpassat offensiv strategi sägs i kommenderingsordern bl.a. att polisinsatsen inledningsvis ska verka för att den allmänna ordningen och säkerheten upprätthålls i och under demonstrationen samt vid de icke officiella opinionsyttringar eller aktioner som uppstår under ESFveckan. Därefter ska polisinsatsen ha beredskap att ingripa mot ordningsstörningar. Tillräckliga resurser ska säkerställa att demonstrationen kan genomföras i enlighet med beviljat tillstånd och annan gällande lagstiftning. Icke officiella arrangemang och opinionsyttringar ska så långt som möjligt tillåtas inom ordningslagens ramar och hanteras med en taktiskt avvägd resurs. Slutligen ska polisinsatsen präglas av en hög insatsberedskap med förmåga att omedelbart ingripa vid ordningsstörningar. Den synliga närvaron ska präglas av ett taktiskt övervägande i förhållande till målet med polisinsatsen. Inspektionsgruppens iakttagelser Många av de intervjuade säger att information om strategin i polisinsatsen inte har förmedlats till dem på ett bra sätt, vilket bidragit till deras frustration över agerandet. En av kommenderingscheferna säger att om Polismyndigheten hade förmått att förmedla strategi och lägesbild på ett bättre sätt hade detta kanske ökat förståelsen för det agerande som valdes. Det har sagts att vid möten och genomgångar inför polisinsatsen betonades vilken betydelse Polisens agerande på fredagen skulle få för lördagens händelser. Flera av de intervjuade har berättat för inspektionsgruppen att de är av uppfattningen att Polisens agerande i samband med RTS på fredagen var avgörande för att händelseutvecklingen vid lördagens demonstration var gynnsam och att demonstrationen blev förhållandevis lugn. Uppdragstaktik I 16 FAP sägs att med uppdragstaktik avses att en överordnad chef ger en underställd chef uppgifter, riktlinjer och handlingsregler för hur en viss uppgift i stort ska lösas samt anger vilka resurser som står till den underställde chefens förfogande. Uppdragstaktik ska i möjligaste mån tillämpas på alla nivåer vid en polisinsats. I de allmänna råden till samma paragraf sägs att i den operativa polisverksamheten bör en chef utnyttja personalens kompetens och initiativförmåga och inskärpa vikten av att personalen även under för- Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

16 innehåll Operativ ledning hållanden som avviker från en given plan, då kaotiska förhållanden råder eller kommunikationen brister, ska kunna handla självständigt (i chefens anda) i överensstämmelse med den inriktning som gäller för polisinsatsen. I Operativ Ledning sägs, under avsnitt Uppdragstaktik, bl.a. att uppdragstaktik kräver dels en förmåga att vilja ta ansvar, dels en god samverkan, dels en fungerande dialog, tydlig målinriktning, en gemensam lägesbild som är fördelad till berörda och en atmosfär av gott förtroende mellan chefer och personal. Uppdrag och uppgifter måste förmedlas på ett tydligt sätt. Även när uppdragstaktik tillämpas kan det delvis och i vissa frågor vara så att detaljbeslut måste fattas av högre chef eller av ett annat organ. Uppdragstaktik i insatsen I kommenderingsorder ESF-kommenderingen september 2008 finns, som tidigare nämnts, under avsnitt övergripande beslut i stort, bl.a. riktlinjer för anpassat offensiv strategi. Där sägs att bl.a. uppdragstaktik ska prioriteras som metodval. Under riktlinjer avvaktande strategi, som enligt beslutet i stort inte skulle användas under RTS, sägs att uppdragstaktik ska prägla polisinsatschefens order, dock med den begränsningen att beslut som kan komma att riskera polisinsatsens inriktning och/eller kommande arrangemang, ska underställas högre chef. Inspektionsgruppens iakttagelser Den övergripande kommenderingschefen har berättat för inspektionsgruppen att han hade genomgångar med insatscheferna och ibland med stabscheferna. Vid dessa möten diskuterades bl.a. vad de kunde acceptera, var gränsen skulle gå innan de ingrep mot brott, och vilka strategiska valmöjligheter de hade mot bakgrund av den information de hade om eskalerande skadegörelse vid polisingripande. Den tjänstgörande kommenderingschefen hade genomgång med den polisinsatschef som enligt planeringen skulle ha ansvar för RTS. Däremot skedde inte någon sådan genomgång med den ställföreträdande polisinsatschefen som i praktiken kom att leda polisinsatsen vid Triangeln. En orsak till detta kan vara att polisinsatschefer trätt i tjänst och delegerat ansvar till varandra på sätt som framgår nedan under avsnitt 4. Avlösning I Operativ Ledning, avsnitt Polisinsatschef, sägs att avlösning av polisinsatschefen, liksom annan avlösning, bör planeras så att verksamheten inte blir lidande. Den avgående bör förbereda avlämning. Ibland kan det vara lämpligt att avgående och pågående tjänstgör dubbelt en tid. Vidare anges att när flera polisinsatschefer utses är det angeläget att länspolismästaren/kommenderingschefen (den övergripande operativa ledningen) genom ett beslut klarar ut uppgiften för respektive polisinsatschef och klart anger deras respektive insatsområde, samverkansformerna mellan polisinsatscheferna samt ansvar, befogenheter och sambandsvägar. Inspektionsgruppens iakttagelser Flera personer har uppgivit att polisinsatsen under fredagen varit mycket rörig. Några av de högre polisbefälen har givit uttryck för att detta har varit den värsta och rörigaste polisinsats de har varit med om. Uppfattningen att polisinsatsen under fredagen varit rörig stärks då vi läst handlingarna. Enligt Polismyndighetens uppfattning har det hela tiden varit solklart vem som var chef vid varje tidpunkt under kommenderingen. Detta oavsett om det rörde kommenderingschef, stabschef eller polisinsatschef. Någon ändring i dessa ledningsförhållanden har inte heller skett under tiden. Planeringen för tjänstgörande ledningsfunktioner följdes, enligt Polismyndighetens uppfattning, i sin helhet under kommenderingen. En helt annan fråga är, enligt Polismyndigheten, om dessa ledningsförhållanden inte har uppfattats korrekt av tjänstgörande personal, som exempelvis avdelningschefer eller motsvarande. Enligt inspektionsgruppens uppfattning förefaller det vara så att polisinsatscheferna utan nämnvärd styrning själva fått avgöra när de trätt i tjänst. Det kom att bli så att byte av polisinsatschef genomfördes under pågående polisinsats vid Triangeln, under pågående ordningsstörningar, och inte som planerat, när det var något lugnare. Vidare har de inblandade polismännen bl.a. sagt att den person som formellt utsågs som ansvarig för händelserna vid Triangeln, i praktiken hade delegerat detta ansvar till sin ställföreträdare, utan att informera kommenderingschefen eller ledningsstaben om detta. Inspektionsgruppen vill påpeka att det i efterhand varit svårt att reda ut ansvarsförhållanden mellan 16 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

17 Operativ innehåll ledning polisinsatschefer och platschefer vid polisinsatsen, särskilt vid Triangeln. Flera av polisbefälen inspektions gruppen har intervjuat har uppgivit att de vid samma tidpunkt uppfattat sig vara polisinsatschef eller i egenskap av platschef haft ansvar vid Triangeln. Ledningsstab och fältstab I FAP sägs att vid omfattande polisinsatser bör kommenderings- och polisinsatschefer biträdas av ett behovsanpassat ledningsstöd. För ändamålet bör till stöd för kommenderingschefen inrättas en ledningsstab och för polisinsatschefen en fältstab. I lednings staben ingår, om det inte i det enskilda fallet bedöms vara uppenbart obehövligt, representant för utredningsverksamheten. För ledning och styrning av stabsarbetet bör polismyndigheten fastställa en permanent stabsarbetsplan, som bl.a. anger arbetsrutinerna och hur arbetsuppgifterna är fördelade på olika funktioner. Enligt Operativ Ledning, avsnitt 6.3 En växande stabsfunktion, kan en polisinsatschef många gånger klara sin ledningsverksamhet på fältet med en liten ledningsgrupp som består av fordonsförare och sambandspersonal samt någon som dokumenterar händelsen och insatsen. Fordrar insatsen att ytterligare resurser avsätts till polisinsatschefens förfogande kan en fältstab bildas. Den bemannas och indelas efter det föreliggande behovet och så att den kan arbeta med erforderlig uthållighet om insatsförloppet blir utdraget. Om fältstaben funktionsindelas bör benämning och numrering följa den för ledningsstab. Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten har uppgivit att den övergripande kommenderingschefen under planeringsfasen sanktionerade upprättande av en fältstab på Davidshall. Något beslut om numerär eller dimensionering diskuterades inte annat än att fältstaben skulle bemannas med de samverkansfunktioner som ansågs nödvändiga för den minutoperativa ledningen. Den fältstab som kom att upprättas vid Davidshall blev mycket stor. Såväl interna som externa samverkansparter fanns i fältstaben. Intresset för att vara med i fältstaben var stort och styrningen av vilka som skulle delta i denna stab var något bristfällig, vilket sägs kunna vara anledningen till att denna blev stor. Polisinsatscheferna har olika uppfattningar om fältstabens roll. Några uppfattade den som styrande medan andra uppfattade ledningsstaben som styrande och att fältstabens roll var oklar. Det har framförts att ledningsstaben i vissa avseenden blev överflödig på grund av fältstaben. Samtliga stabschefer har förmedlat uppfattningen att systemet med en fältstab av sådan storlek och kraft inte fungerade bra. Information från platsen för RTS stannade i fältstaben och kom inte till ledningsstabens kännedom, vilket bl.a. fick till följd att lägesbilden i ledningsstaben var oklar. Inspektionsgruppen har noterat att det vid sidan av ledningsstaben och fältstaben i Davidhall funnits ytterligare fältstaber hos flera av polisinsatscheferna. Radiosamband Det nya radiosystemet inom Polisen, RAKEL, var huvudsystem vid polisinsatsen. Reservsystem var S 80. Inspektionsgruppens iakttagelser RAKEL har tekniskt fungerat bra, men det har varit överbelastat på de talgrupper som anvisats för ordergivning. Det har framförts att det varit svårt att komma fram på dessa. Vissa avdelningschefer valde att använda S 80 för kommunikation sinsemellan. Lägesbilden Av Operativ Ledning, avsnitt Situationen/Uppgiften, framgår bl.a. att utgångspunkten för varje bedömande är situationen/uppgiften. Det gäller att försöka förstå situationen och få en så klar bild som möjligt av vad som hänt. Det är viktigt såväl på övergripande operativ nivå som minutoperativt att aktiva åtgärder vidtas för att så långt det är möjligt skapa en tillräckligt god bild av läget. Genom olika kontrollåtgärder måste försök göras att verifiera en presenterad lägesbild. I avsnitt Uppdragstaktik, sägs bl. a. att uppföljning och avstämning av lägesbilder är en viktig del av genomförandet och en förutsättning för att vid behov kunna förändra inriktningen. I avsnitt Lägespresentation, påtalas att vid alla större och långdragna insatser är det nödvändigt att följa händelserna och insatserna genom en kontinuerlig lägespresentation. Erfarenheten visar emellertid att lägesbilden ofta är splittrad och dåligt strukturerad. En oklar lägesbild leder ofelbart till att ledningsstaben kommer på efterkälken i förhållande till den insats som behöver göras. Det är inte bra. Det gäller därför att Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

18 Operativ ledning tydligt klargöra vilken information staben behöver ha utan tidsfördröjning. I avsnitt Polisinsatschef-PIC, sägs bl. a. att polisinsatschefen, inom ramen för det uppdrag som erhållits (beslut i stort), ska kunna skaffa sig de underrättelser som behövs för uppdragets fullgörande samt stämma av sin lägesbild mot den gemensamma lägesbilden. Inspektionsgruppens iakttagelser Lägesbilden skilde sig åt mellan de olika staberna och mellan polisinsatschef och kommenderingschef under fredagskvällen. Bildöverföring gjordes från helikoptern till fältstaben. Uppfattningen hos medlemmar i ledningsstaben är att den operativa underrättelse som inkom genom bildöverföringen inte delgavs ledningsstaben i tillräcklig omfattning. Det förefaller inte vara så att det i förväg hade utpekats vem som hade ansvar för att lägesbilden var ensad. Iakttagelser från Triangeln rapporterades till fältstab respektive ledningsstab bl.a. genom de olika polisbefälen på platsen. Det har dock framförts att någon av dessa tvivlat på huruvida rapporteringen nått mottagaren, då efterfrågade beslut eller klargöranden i vissa fall har uteblivit. Det har i vissa fall upplevts vara svårt att få en samlad bild av händelserna vid Triangeln i dess olika skeden, bl.a. eftersom möjligheten att göra iakttagelser försvårats av demonstranternas agerande. Inspektionsgruppen har uppfattat att oklarheterna avseende vem som var ansvarig för polisinsatsen vid Triangeln kan ha varit en bidragande orsak till att lägesbilden var oklar för de inblandade. Chefsbesök I Operativ Ledning, avsnitt Chefsbesök, sägs att under en insats kan länspolismästaren och kommenderingschefen ibland behöva personligen orientera sig om förhållandena på fältet eller på annat sätt om olika delar av insatsen, diskutera en problemställning med polisinsatschefen eller besöka insatspersonalen, t.ex. för att ge dem stöd. Detta sker genom chefsbesök hos aktuell enhet i polisinsatsstyrkan (poliskommenderingen). S.k. framskjuten ledning kan ibland utövas för att en chef ska få förstahandsinformation och för att vinna tid i ett kritiskt ögonblick. Chefen får då emellertid inte blanda ihop sin egen och den underställde chefens uppgifter eller på annat sätt försumma sina egna uppgifter. Syftet med chefsbesöket bör vara klarlagt. Vid chefsbesök är det viktigt att ha i minnet att chefens närvaro på olika sätt påverkar personalen i deras agerande. I vissa fall kan högre chefs närvaro passivisera underlydande chefer och leda till oklarheter rörande ansvarsförhållandena. Det ankommer på chefen att se till att förebygga och undanröja sådana oklarheter samt att klargöra i vad mån beslut fattats vid chefsbesöket. Inspektionsgruppens iakttagelser Länspolismästaren besökte fältstaben på Davidshall under pågående RTS. Hon undrade då varför inget ingripande genomfördes eftersom hon vid besöket dels tog del av de helikopterbilder som minutoperativt visade vad som hände vid banken, dels hörde hur en av insatscheferna flera gånger på radio beordrade ett ingripande. Länspolismästaren följde vid ett besök i ledningsstaben upp tidigare under kvällen lämnade direktiv till kommenderingschefen om att boendefrågan måste lösas. Huvudskyddsombuden hade under kvällen tagits upp frågan med länspolismästaren. Även den tjänstgörande kommenderingschefen påtalade under ett besök i ledningsstaben på fredagskvällen att boendefrågan måste lösas. Dessa direktiv om boendet fick till följd att den biträdande stabschefen lämnade staben för att hantera ärendet med boendet. Effekter av planeringen vid genomförandet Inspektionsgruppen har redogjort för planeringen av insatsen i en särskild rapport. Trots detta finner vi anledning att ytterligare kommentera vissa iakttagelser avseende planeringen av insatsen i denna rapport. Inspektionsgruppens iakttagelser Det har framförts att deltagare i planeringen av polisinsatsen inte fått tillräcklig tid för planering och förberedelse. Planeringen pågick under lång tid men det har framförts att de byten av personal som genomfördes under planeringsfasen gjorde att planeringsarbetet fördröjdes. Arbetet blev också lidande eftersom det bedrevs vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter. Inspektionsgruppen har också fått del av synpunkter om att planeringsarbetet inför kommenderingen inte avslutades innan genomförandet startade, vilket negativt påverkade det operativa ledningsarbetet. Polismyndigheten är dock av uppfattningen att planeringsarbetet hade avslutats innan genomförandet 18 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

19 Operativ ledning av polisinsatsen och att de problem som uppkom med boendet inte var en kvarvarande rest från planeringsarbetet utan ett akut problem som uppstod när personal anlände till förläggningen. Vid våra intervjuer med polisinsatscheferna har framkommit att de i varierande omfattning deltagit i planeringsarbetet och planeringsmöten inför händelserna på fredagen och lördagen den 19 och 20 september. Polisinsatscheferna från de förstärkande polismyndigheterna säger att de vid sådana planeringsmöten framförde kritik mot användningen av Q-beteckningar och tankarna bakom fältstaben vid Davidshall. Det har även uppgivits att insatsorder inte hade skrivits och inte hade kopierats i tid till utsättningen, som var tänkt, utan att detta fick ske av staben i all hast under fredagskvällen. Vid samtal med några av de poliser som deltog i polisinsatsen har framkommit att planeringen inför RTS på fredagen och planeringen inför lördagens demonstration skiljde sig markant åt. Omfallsplaneringen inför demonstrationen den 20 september var mycket omfattande. I ett kompendium finns bilder och detaljplanering för platser där olika taktiska manövrar kunde genomföras. Hos vissa polisinsatschefer och avdelningschefer fanns viss tveksamhet om lämpligheten av denna detaljstyrning. Detta i förhållande till uppdragstaktik och taktiskt genomförande. Det förefaller inte ha funnits någon lika omfattande planering avseende fredagens RTS. Tesen om styrkeförhållande en polis per fyra demonstranter i det röda läget I grundvalarna för SPT finns beräkningsgrunden en polis för fyra demonstranter i det röda läget för att kunna ingripa på ett tillfredsställande sätt. Inspektionsgruppens iakttagelser Det finns en samstämmig uppfattning hos de som inspektionsgruppen intervjuat att polisinsatsstyrkan vid Triangeln var tillräckligt stor för att de skulle ha kunnat ingripa mot grupper eller enskilda individer som begick brott eller på annat sätt störde ordningen. Polisinsatsstyrkan var betydligt fler än en polisman per fyra ordningsstörare, dvs. den princip som Rikspolisstyrelsen slagit fast i den särskilda polistaktiken som en gräns för när den s.k. anpassade offensiva strategin kan användas. Inspektionsgruppens bedömning Lägesbarometern Lägesbarometerns vedertagna begrepp ska användas, för att undvika oklarheter. Nyanser ingår inte i färgskalan. Polisens nationella förstärkningsorganisation Det är angeläget att en gemensam fortbildning genomförs för kommenderingschefer, stabschefer och polisinsatschefer för att ensa de olikheter som finns. Nomenklatur Q-beteckningarna bör användas på ett enhetligt sätt inom Polisen, för att inte skapa otydlighet avseende exempelvis ansvars- och rollfördelning. Att låta Q-beteckningar följa person i stället för funktion är inte lämpligt. Dokumentation Ett enhetligt och på alla nivåer väl känt och accepterat sätt att föra beslutslogg, insatsprotokoll och stabsdagbok gör det lättare att få en gemensam lägesbild i en poliskommendering. Det underlättar också uppföljning och utvärdering av genomförda insatser. Positiv påverkan Mycket talar för att polisinsatsens genomförande under fredagens RTS på ett positivt sätt påverkat händelseutvecklingen vid lördagens demonstration. Ledningsförhållanden Ledningsförhållandena har inte varit tillräckligt klara och tydliga i denna polisinsats. Klara och tydliga ledningsförhållanden är särskilt viktigt t.ex. vid en sådan komplicerad insats som inspektionen avser. Att det finns oklarheter i ledningsförhållanden vid en händelse som avser allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten kan få svåra konsekvenser och ytterst innebära att polisinsatsstyrkan inte klarar sitt uppdrag. Oklarheter avseende ansvarsfördelningen och ledningsförhållandena kan till och med vara förödande för resultatet av polisinsatsen. Enligt vår bedömning finns det ett polistaktiskt dilemma vid stora polisinsatser, nämligen att polismän som i det vardagliga arbetet med självklarhet skulle ha ingripit vid ett brott eller en förseelse i en större kommendering förefaller passiviseras och ibland måste invänta order. Detta är ett utvecklingsområde för uppdragstaktiken. Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten Rapport_2_ESF_ indd

20 Operativ ledning Avlösning Vid en kommendering av denna storlek ska man ha en väl förberedd avlösningstaktik. Avlösningar av nyckelfunktioner såsom kommenderingschef, polisinsatschef och stabschef bör planeras så att detta kan ske när polisinsatsen är förhållandevis lugn. Även om man har planerat avlösningen väl måste man säkerställa att avlösningen blir så tydlig att det inte råder några oklarheter avseende vem som har befälet. Inspektionsgruppen anser att det sätt på vilket avlösning av ledningen vid Triangeln under pågående RTS skedde inte är optimal. Det är viktigt för polisinsatsens fortsatta genomförande att avlösning sker på ett bra sätt och vid en lämplig tidpunkt. Det sätt på vilket byte av ledningspersonal skett vid Triangeln har inneburit oklarheter avseende ledningsförhållandena. Detta bör undvikas i största möjligaste mån. Ledningsstruktur och staber Polismyndighetens ledningsstruktur skapades just för denna insats, utan att ha prövats i särskilt stor omfattning innan genomförandet. Polismyndigheten valde att bygga upp en stor fältstab på Davidshall där den operativa ledningen skulle bedrivas. Polisinsatschefen (Q 1) skulle befinna sig där tillsammans med sin ställföreträdande (Q 10) och leda insatsen. Planeringen var sedan att insatsen på gatan skulle ledas av ett antal polisinsatschefer som arbetade i olika tidsskalor, geografiska områden och/eller arbetsuppgifter, t. ex. att vara platschef. Dessa skulle vara underställda Q 1, och hade beteckningarna Q 2, Q 3 etc. Den struktur som användes bidrog till att det i många delar var oklart vem som ledde insatsen. Inspektionsgruppen har noterat att Polismyndigheten i denna stora insats valde en i princip oprövad ledningsstruktur, vilket vi anser vara mindre lyckat. Den organisation som valts har bidragit till att oklarheter funnits om vad som verkligen har hänt på platsen, vilket negativt påverkat de beslut som fattats. Radiosambandet För att undvika överbelastning på olika talgrupper när RAKEL används vid komplexa polisinsatser bör det på nationell nivå tas fram en modell för kommunikationsplanering. Lägesbilden En ensad och kommunicerad lägesbild är avgörande för insatsens fortsatta inriktning och för att korrekta beslut ska kunna fattas. Det förefaller vara så att den oklara rollfördelningen medfört att ingen tagit ansvar för att ensa lägesbilden. Stabschefen i ledningsstaben har ansvar för att lägesbilden är ensad. Chefsbesök Att ställa frågor under ett chefsbesök måste anses vara en normal företeelse. Vid chefsbesök är det extra viktigt att en överordnad chef håller sig till befälsordningen. Frågor och påpekanden kan i dessa sammanhang annars lätt uppfattas som en order. Det är viktigt att chefer i sitt agerande beaktar olika underlydande chefers ansvar på olika nivåer och agerar utifrån detta. Planering Inspektionsgruppen har svårt att bedöma uppgifterna om otillräcklig tid för planering och förberedelser. Tillräcklig tid ska avsättas för planering och förberedelser. Synpunkter om lite tid för planering är vanligt förekommande, speciellt vid insatser som i efterhand ifrågasätts. Rikspolisstyrelsen hade ett samordningsansvar för planeringen av polisinsatsen. Rikskriminalpolisen hade uppdraget att samordna Polisens planering och personal från Rikskriminalpolisen deltog i Polismyndighetens planeringsmöten. Planeringsarbetet av en polisinsats bör avslutas innan genomförandet påbörjas. I annat fall kan ansvarsförhållanden lätt bli oklara och det uppstår risk för både dubbelstyrning eller att viktiga frågor förloras. Ett exempel på sådan dubbelstyrning är frågan om boendet. Den frågan kom att påverka ledningsstabens genomförande av insatsen. Bl.a. var den biträdande stabschefen och P 3 K sysselsatta med dessa frågor under pågående RTS. Det fanns problem bl.a. avseende boendet. Detta skapade frustration hos de inblandade polismännen och medförde att ledningsstabens arbete försvårades. Detta har tagit kraft ur insatsen och påverkat ledningsstabens arbete negativt, men verkar inte ha påverkat det operativa genomförandet av polisinsatsen vid RTS negativt. Tillgången till förstärkande resurs var länge oklar och tidpunkten för när Polismyndigheten kunde nyttja denna i Skåne förhandlades med förstärkande myndig- 20 Polisens genomförande av polisinsatsen vid ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Rapport_2_ESF_ indd

Polisens planering inför ESF-konferensen i Malmö hösten 2008

Polisens planering inför ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Polisens planering inför ESF-konferensen i Malmö hösten 2008 Inspektionsrapport 2010:1 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Februari 2010 Rapport_ESF_100205.indd 1 10-02-17 12.44.54 Ansvarig

Läs mer

Fältstudie Peer-review

Fältstudie Peer-review Fältstudie Peer-review Ekofinmötet Göteborg 1 2 oktober, 2009 Rikspolisstyrelsen SPT-projektet Innehållsförteckning Inledning 5 6 Syfte Sid Metod 6 Bakgrund 8 Ekofinmötet Specifika risker Polisens kommendering

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens planering, organisation och ledning vid särskilda

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas tillämpning av avlägsnande enligt 13 samt 13 c polislagen

Inspektion av polismyndigheternas tillämpning av avlägsnande enligt 13 samt 13 c polislagen Tillsynsrapport 2014:6 Inspektion av polismyndigheternas tillämpning av avlägsnande enligt 13 samt 13 c polislagen Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 1 Sammanfattning Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade

Läs mer

Fältstudie Fotbollsmatch IFK Göteborg - AIK Göteborg 1 november, 2009

Fältstudie Fotbollsmatch IFK Göteborg - AIK Göteborg 1 november, 2009 Fältstudie Fotbollsmatch IFK Göteborg - AIK Göteborg 1 november, 2009 Rikspolisstyrelsen SPT-projektet 2 Innehållsförteckning Inledning 5 Mål 5 Metod 6 Bakgrund 7 Matchen Supportergrupperna Specifika risker

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

UTVÄRDERING AV POLISINSATSERNA I SAMBAND MED EKOFIN-MÖTET I MALMÖ 20 22 april 2001

UTVÄRDERING AV POLISINSATSERNA I SAMBAND MED EKOFIN-MÖTET I MALMÖ 20 22 april 2001 Polismyndigheten UTVÄRDERING AV POLISINSATSERNA I SAMBAND MED EKOFIN-MÖTET I MALMÖ 20 22 april 2001 Polismyndigheten 1 (50) UPPDRAGET Den 5:e september 2001 gav länspolismästare Hans Wranghult en arbetsgrupp

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 Förord Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

DOM 2014-11-18 Stockholm

DOM 2014-11-18 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 0707 DOM 2014-11-18 Stockholm Mål nr B 4556-14 Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014 i mål nr B 2750-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Polismyndigheten i Västra Götaland. EU 2001-kommenderingen. Utvärdering 2002-03-19

Polismyndigheten i Västra Götaland. EU 2001-kommenderingen. Utvärdering 2002-03-19 Polismyndigheten i Västra Götaland EU 2001-kommenderingen Utvärdering 2002-03-19 SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 8 2 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER... 10 2.1 POLISMYNDIGHETENS OPERATIVA KONCEPT...

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Utredning Polismyndigheten i Örebro län (länspolismästaren Ebba Sverne Arvill) yttrade sig och anförde därvid inledningsvis följande.

Utredning Polismyndigheten i Örebro län (länspolismästaren Ebba Sverne Arvill) yttrade sig och anförde därvid inledningsvis följande. BESLUT Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Datum 2013-03-12 Dnr 341-2012 Sid 1 (7) Kritik mot Polismyndigheten i Örebro län, som utan erforderligt lagstöd avlägsnat fyra personer inför en högriskmatch

Läs mer

Rikspolisstyrelsen. Peer Review-metoden. Fältstudier inom den särskilda polistaktiken

Rikspolisstyrelsen. Peer Review-metoden. Fältstudier inom den särskilda polistaktiken Rikspolisstyrelsen Peer Review-metoden Fältstudier inom den särskilda polistaktiken Rikspolisstyrelsen Peer Review-metoden Fältstudier inom den särskilda polistaktiken 2012-04-16 2 Innehåll Innehåll...3

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om radioutrustning och kommunikationscentraler; beslutade

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande.

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Datum 2013-03-15 Dnr 915-2012 Sid 1 (6) Allvarlig kritik mot Polismyndigheten Dalarna, som tvingat en person som misstänktes för ringa narkotikabrott till

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

Avbrott i bredbandstelefonitjänst BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster

Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster Tillsynsrapport 2014:7 Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster Granskning av polismyndigheternas bedömningar av och innehållet i meddelade villkor mm. Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 1

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB)

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 1 (8) Dnr 796-13 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens organisations- och beslutsordning (SOB)

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-12-11 Dnr 177-2012 Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Granskning av Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen med anledning av händelse den 23 september 2009

Granskning av Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen med anledning av händelse den 23 september 2009 Granskning av Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen med anledning av händelse den 23 september 2009 Inspektionsrapport 2011:6 Granskning av polisens agerande i samband med ett rån som

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning av parkeringsvakter, m.m.; beslutade den 19

Läs mer

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år

Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år Ungdomar upp till 25 år Sedan tidigare okända Stockholms län Komplement till lokal polis Sektionschef Utredningschef

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 februari 2010 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens

Läs mer

Presschef, Kommunikationsavdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Presschef, Kommunikationsavdelningen till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Commuter Security Group AB

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Commuter Security Group AB Datum Diarienr 2015-01-30 1448-2014 Commuter Security Group AB c/o Keolis Sverige AB Box 47298 100 74 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Commuter Security Group AB Datainspektionens

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Hantera hot mot allmän ordning

Hantera hot mot allmän ordning Hantera hot mot allmän ordning Det här är ett utdrag ur en publikation från Institutet för strategisk dialog. Läs hela texten här: I frontlinjen: en vägledning för att motverka högerextremism 3. Hantera

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero Juridisk vägledning Reviderad december 2014 Mer om Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och lärarna

Läs mer