Detta häfte handlar om repression och polisens strategier. Det handlar också om hur polisens strategier kan bemötas.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Detta häfte handlar om repression och polisens strategier. Det handlar också om hur polisens strategier kan bemötas."

Marcus Mattsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 mangla

2 Detta häfte handlar om repression och polisens strategier. Det handlar också om hur polisens strategier kan bemötas. Repression Polisstrategier Motstrategier

3 Repression är ett slags förtryck. Repression är en strategi från statens sida att bevara maktordningen i samhället. De medel som staten kan använda sig av är polis, domstol, kriminalvård, övervakning, militär, flyktingförvar mm. Alla som bedriver motstånd, t.ex. utomparlamentariska vänstern, måste räkna med repression. Det kan handla om skrämsel, hot och frihetsberövanden. Syftet med repression mot utomparlamentariska vänstern är att marginalisera, splittra och passivisera oss. Det är också att avskräcka andra från att ta del av eller organisera sig i den utomparlamentariska rörelsen. Ett annat mål är att flytta fokus från den verkliga politiska agendan genom att bland annat kriminalisera och problematisera de metoder som används av oss. När vi eller våra kamrater utsätts för repression är det vanligt att övriga samhället reagerar genom att ta avstånd. Partipolitiker, i synnerhet liberaler, uttalar sig offentligt om att vi får skylla oss själva för det vi utsätts för. I sina uttalanden fördömer de vårt agerande i hopp om att marginalisera vår rörelse. De sätter sig själva i motpol, där de beskriver sig som goda medborgare som värnar om social förändring men att denna förändring ska ske på deras vis. Detta agerande kommer inte bara från liberaler, utan även från parlamentariska vänstern och extremhögern, för att vinna förtroende hos laglydiga medborgare. Ett gott exempel på en 1

4 liberal reaktion är ett uttalande från Beatrice Ask med anledning av Skåne mot Rasisms blockad av Svenskanas Parti i Limhamn: Jag är den första att tycka fruktansvärt illa om Svenskarnas parti och den typen av extrema politiska rörelser, och tar vilken debatt som helst för att diskutera hur tokiga de är, och hur farliga de är för samhället. Men likväl så har man rätt i Sverige att söka tillstånd för demonstration och hålla möten. Det är för att vi i Sverige har bestämt oss för att det är bättre att trollen kommer ut ur mörkret och synas i kanterna. Då kan de goda krafterna ta itu med dem. 1 Frihetsberövanden är en form av repression. Motkraft har en lång utläggning om det svenska rättssystemet och individens rättigheter på sin hemsida som vi rekommenderar / 2

5 I efterdyningarna av Göteborgskravallerna utarbetade polisen en ny strategi för att hantera stora folksamlingar. År 2004 infördes den nya nationella taktiken särskild polistaktik (SPT). SPT kan förklaras med hjälp av några nyckeltermer; dialog, differentiering 3 och deeskalering 4. Syftet med den nya taktiken är framför allt att undvika stora insäckningar och istället satsa på att punktmarkera och gripa stökiga individer. SPT tillämpas både före, under och efter större politiska aktioner. Det finns även andra strategier som polisen kan använda sig av. Dessa löper parallellt med SPT. Exempel på förebyggande strategier ges i följande punkter: SPT Dialogpoliser söker ofta kontakt med arrangörerna till aktionen redan i förväg. De kan fråga om hur många som förväntas komma, demonstrationsväg och var demonstrationen har sitt slutmål. 3 Differentiering innebär att polisen inte ska dra alla demonstranter över en kam, utan istället ta hand om uppviglande individer. 4 Deeskalering: nedtrappning av våld 3

6 Media Polisen använder sig av svartmålning av organiserade människor och grupper i media redan innan aktioner. 5 Detta syftar till att skapa opinion och reducera våra politiska frågor till en nivå där vi inte tas på allvar. Uppsökande verksamhet Det händer då och då att polisen söker upp personer i deras hem för att avråda dem från att delta i någon specifik demonstration. Andra sätt polisen använder sig av är att ringa till personer eller tilltala dem med namn ute på gatan. Viktigt att tänka på om detta händer är att inte prata med dem. Det är även bra att berätta för din grupp att polisen sökt upp dig. Då kan ni få reda på om polisen söker upp många olika personer i samband med en aktion vilket gör det lättare att hantera repressionen kollektivt. Husrannsakan/Razzia

7 Polisen jobbar också konfrontativt vid de aktioner vi anordnar. Nedan följer ett fåtal exempel på hur polisen arbetar under aktioner. SPT I större sammanhang jobbar polisen ofta enligt SPT, som består av tre delar; mobila insatskonceptet, dialog och civila gripanden. Dessa delar utgör polisens arbetsgrupper: Mobila insatskonceptet består av deltapoliser (kravallpoliser) som leds av en polisinsatschef via gruppchefer. Konceptet med civila gripanden utförs av civilklädda poliser från Romeo-enheten. Deras uppgift är att punktmarkera och snabbt gripa uppviglande individer. Detta sker ofta snabbt och våldsamt. Dialog syftar till de dialogpoliser som finns. De försöker inledningsvis leta upp den person i arrangörsgruppen som är poliskontakt. Vid stökigheter drar sig dialogpolisen ofta undan till förmån för deltapoliserna. Ytterligare en arbetsgrupp finns (Kilo). Denna har som syfte att dokumentera händelser och individer och att kartlägga aktiviströrelsen. Förutom kilo-konceptet kan kartläggning också ske med hjälp av ID-kontroller. 5

8 Säckning, bussning och andra gruppbestraffande strategier Polisen följer inte alltid konceptet med SPT, utan kan istället välja att attackera en hel demo. Exempel på detta är deras agerande vid Skåne mot Rasisms Limhamnsblockad. Våld Våld kanske inte kan räknas som en strategi i sig, men ämnet förtjänar ändå ett par rader. Polisen tar till fysiskt våld i många fall då utomparlamentariska vänstern samlas. Viktigt att tänka på är att om t.ex. en demo har som kodex att vara icke-våldsam betyder inte det att polisen tänkt spela efter de reglerna. Tvärtom, polisens fysiska våld är ofta kraftigare mot de sammanhang där konfrontativa icke-våldsstrategier tillämpas än i mer militanta sammanhang. 7 Förbundet Allt åt alla har gjort en bra analys av detta fenomen, där de beskriver hur polisen hoppas att det är lättare att splittra grupperingar som inte förberett sig på våld än vad det är att skingra mer militanta demonstrationer. 8 Hot/Skrämsel/Lögner Ett bra exempel på när polisen spridit lögner är återigen demonstrationen i Limhamn då polisen gick ut med ett pressmeddelande med information som filmer från

9 demonstrationen visade inte stämde 9. Polisens lögner svartmålade aktivisterna och förskönade deras egen insats. Polisens och rättsväsendets strategier handlar också om vad som händer efter en avslutad aktion. SPT Efter en avslutad aktion samlas kilo-enheten med dialogpolis för att utbyta dokumentation kring individer, relationer mm. Dialogpolisen försöker också att fortsätta hålla kontakten med de personer den haft en dialog med. Gripanden En strategi från polisens sida är att bara dokumentera under aktioner för att sedan gripa personer i efterhand. 9 /polisens-logner-om-demonstranternas-vald 7

10 Frihetsberövande Denna punkt är den ultimata formen av repression och förtjänar egentligen en helt egen text. För mer utförlig litteratur hänvisas läsaren återigen till Motkrafts text Det svenska rättssystemet och dina rättigheter / 8

11 Om repression förstås i form av polisiära strategier och rättsliga påföljder, kan vi också utveckla metoder för att hantera dessa strategier. Våra motstrategier är ofta reaktiva; vi anordnar demonstrationer mot polisövervåld, delar ut affischer, gör uttalanden, skriver brev och samlar in pengar till fängslade kamrater. När vi känner till några av polisens metoder, kan våra utarbetade motstrategier också vara preventiva. Vi kan t.ex. anordna demonstrationer med en mer folklig retorik. Vi kan också dokumentera det våld vi utsätts för, för att kunna bevisa vad som pågår. Följande är ett fåtal av de motstrategier som kan användas för den som förväntar sig bli utsatt för polisiär repression. Bilda vängrupp Som tidigare nämnts tror polisen att de med våld lättare kan splittra en demonstration som inte förberett sig på detta. En motstrategi är att helt enkelt förbereda sig genom att bl.a. bilda vängrupp inför de demonstrationer där du misstänker att övervåld kommer att ske. Diskutera vad ni vill göra i demonstrationen. Kräver detta utrustning, speciella kläder, förberedelser eller annat? Diskutera hur ni ska hålla kontakten, hur ni ska agera som grupp före, under och efter 9

12 demonstrationen. Om du har gjort något som gör att du kan bli gripen för ska du göra dig beredd på att polisen ofta griper personer först efter att demon är över och du är på väg hem. Ha därför koll på personerna i din vängrupp när ni är på väg hem och prata ihop er redan innan demon om hur ni ska agera om någon av er blir gripen. Finns det en SOL-grupp att kontakta? Finns det någon annan som bör veta om gripandet? Vad har den personen för nummer? Vem ska ev. ringa och sjukanmäla dig och på vilket nummer? Finns det annat som behöver ordnas? Behöver ni ha kopior av varandras husnycklar ifall städning inför en eventuell husrannsakan skulle bli aktuell? Lär dig dina rättigheter Du kan läsa in dig på vilka rättigheter du har och hur du kan bete dig vid eventuella gripanden, förhör mm (se fotnot 7). Dokumentation Filma, tag kort osv. Kom dock ihåg att allt material inte är till fördel för alla. 10

13 Solidaritet med frihetsberövade kamrater Hjälp SOL-gruppen med arbete, sitt och vänta utanför häktet, skriv brev till fängslade kamrater (vänd dig till ABC för kontakter), bidrag ekonomiskt till dina kamraters rättegångar. Sprid erfarenheter Sprid de erfarenheter du varit med om. Borgelig media ska inte få lägga beslag på sanningen. 11

14 12

15 13

16 14

Relevanta dokument

Polistaktik och repression

Polistaktik och repression Bakgrund polistaktik Göteborgkravallerna 2001 Behövdes en ny taktik Inspirerad av danska polisen Gamla taktiken kallades psykotaktiska gruppen eller dialoggruppen eller kontaktgruppen