Flera demonstrationer, i protest mot rivningen och kommunens hantering av frågan, följde och Ground 69 har en fortsatt politiskt laddad betydelse.

Transkript

1 FilmCentrum och Tempo Dokumentärfestival presenterar tempo youth av Nikolaj Viborg Filmens kuliss Ungdomshuset på Jagtvej 69, även kallat Ungeren, låg på Nørrebro i Köpenhamn. Huset från 1897 var Köpenhamns första Folkets hus och hade fungerat som ungdomshus i olika former sen 31 oktober Med så få regler som möjligt, till för att garantera allas lika rätt till huset, fungerade huset som mötesplats med omfattande och internationellt erkänd kulturell verksamhet. Verksamheten drevs på ideell basis och utan vinstsyfte utbjöds huset till försäljning av kommunen, som menade att kontraktet upphört att gälla efter störningar, upprepade klagomål från grannar och sen hyresinbetalning. Frikyrkan Faderhuset försökte köpa fastigheten, nekades men kom trots det över huset genom att anlita en bulvan. Efter många och långa rättsprocesser fastslog en domstol i oktober 2006 att Faderhuset hade nyttjanderätten till huset. Ungdomarna vägrade dock att ge de nya ägarna tillträde och oroligheterna som följde beslutet om äganderätten övergick i kravaller i december samma år. Den 1 mars 2007 stormades huset och kravaller utbröt på nytt runt om i Köpenhamn. Tre dagar senare meddelades att huset skulle rivas och den 5 mars påbörjades verkställandet av beslutet. Flera demonstrationer, i protest mot rivningen och kommunens hantering av frågan, följde och Ground 69 har en fortsatt politiskt laddad betydelse. Idag finns ett nytt Ungdomshus på Dortheavej 61.

2 Demokrati och frihet Försäljningen av Ungdomshuset och av stadens offentliga rum är på många sätt en fråga om makt och demokrati. Vem som får utrymme och får synas har effekter på samhällsdebatten och är av politisk betydelse. Vad är en demokrati? Sverige är ett demokratiskt land förklara varför! Finns det något som är problematisk med påståendet, i så fall vad? Vad betyder frihet i förhållande till demokrati; är frihet en förutsättning för demokrati - eller är demokrati en förutsättning för frihet? Resonera och förklara! Hur skulle du definiera frihet? I vilken bemärkelse är du fri (är du det?) - och på vilka sätt är din frihet inskränkt? Allas lika rätt? I filmen påtalas hur medborgerliga rättigheter hotas och utmanas av ekonomiska faktorer, privatisering och vinstintressen. Hur tänker du, är den fria marknaden ett hot mot den fria medborgaren? Har privatiseringen och konsumtionskulturen en effekt på det offentliga rummet och möjligheten att skapa och uttrycka åsikter fritt? Hur, konkret, påverkas staden och samhället av utförsäljning och strävan efter ekonomisk profit? Vad är egentligen ett samhälle? Är det något statiskt eller föränderligt? Vem har rätten att påverka det - och är det möjligt? I media hör vi rapporter om att klyftorna ökar. I LO's rapport från 2009 konstateras att skillnaderna i inkomst mellan hög- och låginkomsttagare aldrig har varit så stora som i dag. Vad innebär åsiktsfrihet och yttrandefrihet? Vart finns den lagstiftning som reglerar rättigheterna? Finns det tillfällen då yttrandefriheten inte gäller? När, i så fall? Jag avskyr dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem" Voltaire I en demokrati finns det utrymme för oliktänkande och mångfald - hur kan man garantera det utrymmet? Hur skyddas de medborgerliga rättigheterna att tala och tänka fritt, i praktiken? Av vem och med vilka metoder? Vad händer om ett samhälle inte lyckas garantera individens åsikts- och yttrandefrihet? När stadens offentliga utrymmen blir privata trängs köpsvaga grupper undan. Vad är marginalisering? Vad innebär segregation? Kan du komma på exempel i din stad? I ditt närområde? Håller du med om att privatisering och utförsäljning av staden skapar klyftor? Varför/varför inte? Tycker du att det är ett problem? Hur resonerar du kring reklam? Är det problematiskt att man säljer platser - och underförstått medborgarna själva - till företag som betalar för att påverka individens tankar och handingar? Diskutera den fria marknaden, konkurrens och demokrati - hur påverkas individens frihet? För- och nackdelar? Finns det faktorer som hotar åsikts-, tryckoch yttrandefriheten?

3 Storebror ser dig Frasen är lånad från en känd roman av George Orwell, Vad handlar boken om? Hur används uttrycket idag? Kontrollen av det offentliga rummet tycks öka. Hur resonerar du, vad är för- respektive nackdelarna med ökad kontroll? Vad är åsiktsregistrering? Varför har det förekommit och varför är det förbjudet? Vad innebär den omdebatterade sk FRA-lagen som trädde i kraft 1 januari 2009? Vad syftar den till och varför har den väckt så starka känslor? Makt, maktutövning och ideologi Medborgarens rättigheter, som det demokratiska samhället förväntas värna och garantera, motsvaras av skyldigheter. Idén om ett samhällskontrakt mellan regim och medborgare återkommer genom historien och är för många en självklarhet. Tanken är att makten att stifta lagar och se till att de efterföljs flyttas från individen till en opartisk instans som verkar utan egna intressen. Genom en sådan stadgad maktutövning bör individen få maximal fri- och trygghet. Håller du med? Hur omsätts teorin i praktiken? Alla är dock inte överens. Anarkism betyder "icke styre" och eftersträvar ett samhälle utan maktstruktur. All maktutövning kränker frihet och individen bör själv besluta över sina angelägenheter - tycker du att påståendet är giltigt? Varför/varför inte? Är det möjligt att förverkiga anarkismens ideologi, utan att den undergräver sig själv? Diskutera och problematisera; kan ett samhälle fungera utan lagar och regelverk? Vad händer när åsikterna går isär? Om någon kränker en annans rättigheter? Vad innebär egentligen jämställdhet och rättvisa? Hur förhåller sig anarkism till liberalism? Om man inte accepterar det underförstådda kontrakt som samhället vilar på, vad gör man då? Vissa avstår från att rösta i politiska val därför att de inte vill vara delaktiga i det system de inte tror på. Är det förståeligt? Tror du att det är en slagkraftig metod för att uppnå förändring? Vad tror du att bristen på gemenskap med samhället bottnar i? Vad kan man göra åt den? Hur fungerade Ungdomshuset; vilken ideologi skulle du likna styrelseskicket vid? Hur såg beslutsordningen ut och vilka ideal och regelverk gällde? Hur resonerar du kring de fem förbuden; nej till våld, tunga droger, rasism, sexism och heterosexism? Låter det som vettiga värdegrunder? Skulle du vilja komplettera med något? Att ta lagen i egna händer I filmen blir vi varse att ungdomarna trots allt har viss makt. Deras protester gav resultat. Politikerna fattade beslut om att finna ett nytt ungdomshus och under 2008 och 2009 flyttar verksamheten till två byggnader på Dortheavej 61. Betyder det att samhället ger dem rätt? Legitimerar det de metoder som tillämpats? Tre poliser har tilldömts fängelsestraff och 245 ungdomar som greps i samband med demonstrationer hösten 2006 har tilldömts ersättning för olovligt gripande. Tolkar du det som ett bevis på att rättsäkerhet - och samhällskontraktet - fungerar? Tycker du att det är acceptabelt att överskrida lagen med hänvisning till att man inte varit med och erkänt den? Rätten att strejka och att demonstrera är lagstiftad - men vad gör man om de metoderna inte är kraftfulla nog? Med vilka medel kan och får man påverka samhället, anser du? Historien är full av exempel på hur demokratiska mål har uppnåtts med odemokratiska metoder. Värden vi skyddar och tar för givet idag har blivit verklighet genom kamp och lagöverträdelser. Hur resonerar man kring det; kan ändamålet helga medlen? Och vems åsikt och uppfattning om ändamålets relevans gäller?

4 Våld och makt Ibland skiljer man hot om våld, självförsvar, våld mot egendom och gatuvåld från t ex våld mot person, våld mot civila, oprovocerat våld och terrorism. Är våld alltid en förkastlig metod för maktutövning, eller beror toleransnivån på sammanhanget? Hur skiljer sig militärt våld från exempelvis gatuvåld? Hur har inställningen till våld och makt förändrats genom historien? Vi har övergett tron på fysisk bestraffning, samtidigt som många menar att våldsskildringarna runt omkring oss blir fler och allt grövre - påverkas vi tror du, och hur? Vilken funktion har våld i vårt samhälle? Under kravallerna i filmen får vi se starka bilder av polisiärt våld. Hur upplever du det? Brutalitet och polisvåld har återkommande debatterats i svensk media. Får polisen tillgripa våld? I så fall när? Vad är polislagen? Hur utreds det om en polisanställd begått brott? Vilka påföljder kan lagöverträdelsen medföra? Har en polis andra rättigheter och skyldigheter än en civilperson? Diskutera vad (polis-)uniformer har för effekt och betydelse - vad är syftet med yrkesuniformer? Påverkas individen som iklär sig den och individen som bemöts av den? Hur? Vilka föroch nackdelar kan du komma på? Kan man göra något för att undvika våldsamma sammandrabbningar som dem i Köpenhamn, som vi sett motsvarigheter till även i Sverige? Hur kan man skapa bättre kontaktytor och kommunikation mellan demonstranter och polis? Hur skapar man förtroende? Filmens form 69 ger oss en unik inblick i Ungdomshuset och tillträde till personer och perspektiv som massmedia vanligen inte representerar. Tycker du att filmen skapar förståelse för ungdomarnas situation? Ger den en nyanserad bild av konflikten? Är den ett viktigt komplement till annan mediabevakning? Varför/varför inte? Går det att skildra en händelse objektivt? Vad är källkritik? Hur får man fram tillförlitlig information? Vad är maktmissbruk? Är det ett relevant begrepp i debatten om polisvåld? Motivera!

5 Begrepp att analysera utifrån filmen Aktivist Anarkism Beslutsfattning Civil olydnad Demokrati Frihet Fri vilja Förtroende Gemenskap Ideologi Jämlikhet Kapitalism Kultur Lag Liberalism Majoritet Makt Maktmissbruk Mångfald Ockupation Opinion Politik Privatisering Reclaim the Streets Reklam Rättighet Rättsäkerhet Rättvisa Segregation Skyldighet Stat Straff Trygghet Utomparlamentarisk gruppering Utopi Yttrandefrihet Åsiktsfrihet Tips på vidare läsning 69, Helle Hansen (Verve, 2008) Deltagänget, Salka Sandén (Vertigo förlag, 2007) Extremister : en berättelse om politisk våldsverkare i Sverige, Magnus Sandelin (Bokförlaget DN, 2007) Produktionsuppgifter Regi: Nikolaj Viborg Produktionsland: Danmark, 2008 Längd: 59 min. Åldersgräns: 11 år (i Danmark) Producent: Søren Steen Jespersen Produktion: Bastard Film A/S med stöd från Det Danske Filminstitut, Danmarks Radio/ DR2, NRK Fotograf: Nikolaj Viborg, Henrik Bohn Ipsen, Ditte Marie Nielsen Klipp: Steen Johannessen Ljud: Peter Albrechtsen, Morten Green Komponist: Thomas Burø, Tobias Hylander