Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.

Transkript

1 Promemoria Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen M Jo 1968:A Utredningssekreterare Katarina Schylberg Telefon Mobil Telefax E-post katarina.schylberg@environment.ministry.se Minnesanteckningar från seminarium i Almedalen Mod och visioner så byggs den hållbara staden Ett samarrangemang mellan Delegationen för hållbara städer och Öresundskomiteen under Almedalsveckan Tid: Fredagen den 9 juli kl Plats: Öresundshuset, Visby Medverkande: Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad, Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer, Morten Kabell, Teknik och Miljøudvalget i Københavns Kommune, Mats Helmfrid, kommunstyrelsens ordförande i Lunds kommun, Henning Fougt, Region Sjælland, Anders Åkesson, regionråd i Region Skåne, Anneli Hulthén, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs stad, Bengt Olov Innala, kommunstyrelsens vice ordförande i Haparanda-Torneå och Åsa Ögren, byggnadsnämndens ordförande i Umeå. Moderator: Stig Björn Ljunggren. Den svåra konsten att arbeta gränsöverskridande Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad och ledamot i Delegationen för hållbara städer, hälsade alla välkomna och förklarade att dagens seminarium skulle handla inte så mycket om vad en hållbar stad är utan hur man går till väga, dvs processerna som leder framåt mot en hållbar stad. Det välbesökta seminariet inleddes med föredrag av Ilmar Reepalu, Peter Örn respektive Morten Kabell. Därefter förmedlades via kortare inlägg exempel på kommunalt och regionalt gränsöverskridande arbete. Seminariet avslutades med en paneldiskussion om den svåra konsten att arbeta sektorsövergripande och gränsöverskridande. Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.

2 2 Inledande anföranden Ilmar Reepalu, berättade i sitt inledningsanförande hur arbetet med miljöfrågor i Malmö under de senaste 20 åren lyfts från lokal nivå till regional nivå. Öresundsbron och med det den fasta förbindelsen till Köpenhamn har varit betydelsefull för den utvecklingen. Ilmar betonade vidare städerna som de viktigaste arenorna för att arbeta med hållbarhetsfrågor och efterlyste samtidigt ett vidgad diskussion om städernas relation till omlandet. Morten Kabell, berättade om Köpenhamns planer på att bli världens första CO2-neutrala huvudstad. Arbetet har resulterat i en klimatplan som är antagen enhälligt över partigränserna. Bland åtgärderna är fjärrvärmeplikt för privata hushåll, en övergång till C02-neutrala bränslen för uppvärmning (kol står idag för 62 % av bränslet) och att öka andelen transporter med cykel från 37% till 50%. Peter Örn lyfte i sitt anförande fram Almedalens betydelse som ett offentligt rum för samhällspåverkan, och en upprättelse för politiken och politikens möjligheter att påverka samhället. Peter reflekterade vidare över att det politiska språket håller på att förändras, att hållbarhet läggs till begreppen frihet, jämlikhet och solidaritet. Peter berättade därefter att en genomgång av inkomna ansökningar till Delegationen år 2009 och 2010 ger intrycket av en renässans för den gamla staden med kvarter och mångfunktionalitet kombinerat med tekniska lösningar som inkluderar vindkraftverk och bostadsområden som producerar mer energi än man gör av med. Cykel och spårvagn nämns ofta. Motivation till nytänkande och förnyelsearbete Ilmar Reepalu betonade i sitt inledningsanförande att hur man håller igång ett långsiktigt arbete inte går att kopiera mellan städer. Tillfällena ser olika ut. I Malmös fall gav industrinedgången en motivation till nytänkande och samverkan över partigränserna. Mats Helmfrid beskrev att i Lund, som inte genomgått någon motsvarande kris, har man istället arbetat successivt. Motivationen till nytänkande söks i utmanande uppgifter, exempelvis att bygga en ny klimatneutral stadsdel och att involvera ungdomar i planeringen. Konkurrens och tävling med de näraliggande städerna Malmö och Helsingborg innebär också motivation. Anneli Hulthén berättade att Göteborg idag inte bara är industristad utan även en studentstad. De unga människor som befolkar staden och det offentliga rummet och som driver på politiken utgör en styrka. Mistras Center för Urban futures som kommer att bedriva studier av hållbar stad under 10 år i Göteborgsregionen innebär en annan motivation för staden att arbeta med stadsutvecklingsfrågor. Peter Örn drog, utifrån det stora intresse som det ekonomiska stödet som Delegationen beslutat om rönt, slutsatser om att det finns en önskan om pengar för att initiera projekt som driver utvecklingen framåt.

3 3 Moderator Stig Björn Ljunggren föreslog att en kris kan skapa ett yttre tvång och ett behov av nytänkande. Kriser kan därför fungera som språngmotivation. Peter Örn reflekterade över paradoxen av nödvändig förändring: motivet är pålagornas, men transformationen kan ske med glädje och engagemang. Visioner som inte ägs av majoriteten i stadshuset Flera personer betonade vikten av att skapa breda majoriteter. Även samarbetet med näringsliv och universitet lyftes fram. Åsa Ögren beskrev att i Umeå har inte något parti en politisk majoritet och därför är ett brett partiöverskridande arbete nödvändigt. I Malmö hade socialdemokraterna vid tillfället för nyorienteringen en egen majoritet i stadshuset men bestämde sig ändå för att forma visioner som inte ägs av majoriteten i stadshuset utan omfattas av invånare, företagare och människor i civila samhället. Att involvera medborgare ger ett roligare arbete och bättre beslutsunderlag Åsa Ögren beskrev framgångfaktorerna i Umeå som lång planeringsframförhållning och en medveten, proaktiv, inställning till delaktighet från medborgarna. Åsa Ögren menade att det i grunden handlar om en attityd till medborgardelaktighet, antingen tycker man att medborgare som vill vara delaktiga är jobbiga eller också drar man nytta av dem. Varje politiker måste ta ställning till detta. Åsa Ögren framhöll vidare att en proaktiv inställning ger ett roligare uppdrag och bättre beslut. Morten Kabell och Anneli Hulthén beskrev hur en lokal kultur kan ha betydelse för ett framgångsrikt arbete. I Köpenhamn finns en stark cykelkultur. Göteborgsandan innebär att man fäster stor vikt vid samtalet som skapar föreståelse, snack är viktigt. Anneli Hulthén lyfte vidare idén om psykologer i projekt som kan hjälpa till att skapa förståelse genom att fråga medverkande: Accepterar ni detta? Varför blir ni så arga? Ilmar Reepalu betonade ungdomarnas betydelse för att fånga upp det nya tänkandet. Ungdomar öppnar ögonen för ett oväntat sätt. Alla de representerade kommunerna har haft uttalade ambitioner att involvera ungdomar i visions- och planeringsarbete. Exempelvis har Lund arrangerat ungdomsforum, Klimatting, och Haparanda-Torneå har ordnat en ungdomstävling. Samarbete över kommun- och regiongränser Ett flertal talare betonade betydelsen av att arbeta med visioner på regionnivån. Anders Åkesson betonade hur viktigt det är att kommunerna i regionen har en gemensam bild. Inom Region skåne har man arbetat med en klimatberedning under 1,5 års tid som resulterat i en 500 sidors rapport som alla ställer sig bakom. Ett rullande ordförandeskap har gjort folk komittade i det arbetet.

4 Politiskt mod innebär ibland att gå emot väljare Bengt Olov Innala gav med sitt inlägg en inblick i gränsöverskridande planeringsarbete i norr, över en landsgräns. Kommunerna Haparanda och Torneå har sedan under parollen en stad i två länder. Resan började 1997 med visionen en stad i två länder. Ett beslut togs i kommunfullmäktige 2002 att gå vidare med projektet, trots att medborgarna i en rådgivande folkomröstning samma år röstat för att lägga ned projektet. Henning Fougt kommenterade att det inte alltid är de många som är klokast. Därför behövs i en demokrati personer som resonerar med förnuftet men även någon som kämpar med hjärtat. Ilmar Reepalu lade till, angående politiskt mod att peka ut en riktning, att om man alltid står stadigt på jorden kommer man ingen vart man måste våga stå på ett ben. 4 Hållbarhetens dimensioner Ilmar Reepalu och Peter Örn tog i sina inledande inlägg upp betydelsen av att arbeta med hållbarhetsfrågor i tre dimensioner: sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Anneli Hulthén återkom i sitt inlägg till att det inte finns någon motsättning mellan sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Emellertid finns det en påtaglig risk att de ekologiska frågorna dominerar och att andra frågor, såsom segregation, bostadsbrist, ungdomsarbetslöshet, hamnar i bakgrunden. Det är en utmaning att fläta ihop de tre delarna och identifiera mätbara mål. Att överbrygga stuprör i organisationen Moderator Stig Björn Ljunggren frågade vad som är grunden till stuprören som hindrar ett gränsöverskridande arbete. Peter Örn svarade att stuprörstänkandet kommer av en naturlig mänsklig drift att bevaka det vi har kontroll över. Politikernas uppdrag är därför att formulera en helhet och peka ut en gemensam riktning. Åsa Ögren pekade på att det finns ett sektorstänkande på statlig nivå, där olika myndigheter arbetar utifrån olika perspektiv vilket ger upphov till konflikter i lokal planering. Katarina Pelin lyfte i ett inlägg från åhörarna fram värdet av att ha ekorrar i organisationen, personer som är kunniga och diplomatiska och som går mellan olika projekt och avdelningar och lyssnar och knyter ihop projekt. Prioriterade frågor Även om dagens huvudfokus var processer lyfte paneldeltagarna fram prioriterade sakfrågor. Bengt Olov Innala lyfte fram behov av att ordna vardagens miljöer, att skapa ett torg för möten på gränsen. Ilmar Reepalu lyfte fram energifrågan och efterlyste samtidigt ett ökat fokus på hur vi bygger husen och vardagstransporterna. Även Mats Helmfrid lyfte vardagstransporterna. Åsa Ögren uttryckte oro över kommunernas möjlighet att finansiera utbyggnaden av infrastruktur. Anneli Hulthén

5 5 betonade att den stora utmaningen i Göteborg ligger i vatten- och havsfrågor. Moderatorns sammanfattning Moderator Stig Björn Ljunggren sammanfattade avslutningsvis seminariets diskussioner med att en kris kan vara bra och att det gäller att utnyttja den till språngmotivation. Det är bra att skapa större majoriteter, att vara proaktiv och bygga nätverk. Det är viktigt att göra aktörer komittade. Ibland när väljare har fel krävs det politiskt mod att likväl göra det rätta. En lokal kultur kan vara ett stöd i förändringsarbete. Tävling och konkurrens kan ge motivation. Det kommer inte att hända något om man inte har näringslivet, ungdomarna m.fl. med.