Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Transkript

1 Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Bergsvikens förskoleområde Ansökan med bilagor skickas in via e-post till

2 Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Bergsvikens förskoleområde Förskola Skolans län: Norrbotten Skolans kommun: Piteå Skolans kommunkod: BD 2581 Skolans gatuadress: Ljungvägen 5 Skolans postnummer: Skolans postort: Piteå Skolans telefonnummer: Skolans e-post: Skolans hemsida: Kontaktperson Namn: Gitte Franzen Telefon: E-post: gitte.franzen@pitea.se Rektor/förskolechef Namn: Gitte Franzen Telefon: E-post: gitte.franzen@pitea.se Bergsvikens förskoleområde ligger i Bergsviken, 7 km söder om centrala Piteå. Området är indelat i tre enheter: Gula längan, Krumeluren och Röda huset. Inom varje enhet finns barn i åldrarna 1-5 år, indelade efter ålder. Hösten 2014 har Bergsvikens förskoleområde 165 barn inskrivna i sin verksamhet. Totalt arbetar 40 pedagoger inom området, 3-4 per avdelning. Bergsvikens förskoleområde är geografikt väl samlat och ligger i anslutning till Bergsviksskolan (F-åk 6). I närheten finns ett skogsområde, återvinningsstation, idrottsanläggning, matvarubutik och ett flertal mindre företag inom varierande branscher.

3 Delaktighet Hur är verksamheten organiserad så att alla barn, studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med delaktighet: Barns inflytande och delaktighet Vi abetar för att barnen i den dagliga verksamheten ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet både kring verksamhetens innehåll och form. Det är barnens tankar, funderingar och frågor som driver utvecklingen vidare. För att fånga upp barnens perspektiv erbjuder vi både planerade och mer fria lärandesituationer. Genom att reflektera kring dokumentationer med barnen kan vi fånga barnens tankar. Vi har på ett medvetet sätt ställt iordning miljöerna för att möjliggöra möten. Möten sker mellan barn, mellan pedagoger, mellan pedagoger och barn samt i interaktion med den omgivande miljön. Desssa möten ligger också till grund för hur verksamheten utvecklas och förändras för att erbjuda nya utmaningar och lärande inom olika områden. Barns och pedagogers tankar, frågor och funderingar ska vara en del som driver utvecklingen vidare. Ansvarsområden Personalen är organiserade grupper som har olika ansvarsområden: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleutveckling Krishantering Brandskydd IKT/Media Friskvård Samverkan med förskoleklass och fritidshem Personalens inflytandepunkter: APT Medarbetarsamtal/lönesamtal Daglig kontakt Samverkansgrupp

4 Vad har fungerat bra? Vår övergripande organisation fungerar bra vilket leder till en bra förskoleutveckling. Det har gjort att vi som pedagoger är mer medvetna om barnens och föräldrarnas rätt till delaktighet och inflytande. Vad kan utvecklas? Vi kan utveckla förfinade metoder för och sättet att bjuda in barnen till delaktighet. Vi vill ha en verksamhet som drivs av engagerade barn och pedagoger. Skapa en ökad delaktighet bland personalen kring strategierna för förskoleutveckling. Det innebär att lyssna in och tillvara ta de tankar och kunskaper som finns.

5 2. Ny personal Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med ny personal: Vi har en utarbetad handlingsplan som beskriver hur inroduceringen av ny personal ska ske. Introduktionen är olika beroende på vilken typ av anställningen den nya pedagogen har. Timanställda introduceras i avdelningens rutiner så verksamheten kan fortgå även om en ordinare är frånvarande. För månadsanställda och tillsvidareanställda följs handlingsplanen. Förskolechef ansvarar för introduktion av området, organisation, förväntningar, utvecklingsområden (t.ex. hållbar utveckling), handlingsplaner, lönekriterier, årshjul, kalendarium och har uppföljande samtal. Arbetslaget introducerar enheten, arbetslaget, barngruppen, berättar om sina förväntningar, utvecklingsområden, organisation, struktur, rutiner, schema, brandskydd samt tar kontaktuppgifter till krispärmen. Skoladministratören sköter kontakt med IT-avdelningen, ordnar nycklar, motorvärmare, inloggning till personalsystemet och håller kontaktlistan aktuell. Vad har fungerat bra? Tydlighet med vem som ansvarar för vad gäller introduktionen. Vad kan utvecklas? Varje enhet skapar tid för det arbetslag som får en ny, varaktig kollega för att genomföra introduktionen.

6 3. Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem ) Så här arbetar vi med kompetensutveckling: Uppstarten till arbetet med hållbar utveckling gjordes under våren 2014 på ett APT för att all personal ska ha en gemansam grund att stå på. Den utgjordes av en föreläsning kring hållbarhet och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling med Stefan Bergmark och Fredrik Marklund. Dom fungerar även som stödpersoner i processen med ansökan och senare i det praktiska arbetet. Utvecklingsgruppen har sammanställt och vidareutvecklat pedagogernas tankar och önskemål inför det fortsatta arbetet. Under v var all personal inbjuden till Kunskapsfestivalen. Här gavs möjlighet till kompetensutveckling inom IKT/media, matematik och hållbar utveckling. Januari 2014-december 2015 arbetar förskoleområdet med Matematiklyftet för förskolan. Arbetet är organiserat i nätverksgrupper med det är det kollegiala lärandet som är arbetsform. Vi har en pedagogista knuten till området som verkar för utveckling av det pedagogiska arbetet. Nyckelpersoner för arbetet med giftfria förskolor kommer att utbildas under Vad har fungerat bra? Nätverksträffar och kollegialt lärande Vad kan utvecklas? Specifik kompetensutveckling för det område vi just nu ska arbeta med. Egna litteraturstudier. Hitta former för återkommande reflektion.

7 4. Samverkan med omvärlden Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer utanför verksamheten. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med samverkan: Samverkan med föräldrana Den dagliga kontakten med föräldrarna är grunden till samverkan med hemmen. Samverkan ser olika ut på de olika avdelningrna. Föräldrarna inbjuds till insyn i verksamheten och delaktighet via t.ex. blogg, verksamhetsbrev, dokumentationer på förskolan/ via e-post och hemsidan. Varje läsår erbjuds utvecklingssamtal där fokus ligger på barnens lärande. Föräldrar och barn ges möjlighet att via samtalet påverka innehållet i förskolans verksamhet. Vid minst två tillfällen per läsår bjuds föräldrarna in till organsierad samverkan t.ex. föräldramöte, vårfest eller julfirande. Samverkan med LTU kring lärarstudenter Området tar emot lärarstudenter från lärarutbildningen vid LTU. Samverkan med grund- och gymnasieskola Elever från både grundskolan och gymnasieskolan tas emot i verksamheten för olika former av praktik. Barnen i förskolan bjuds in av eleverna i grundskolan vid olika tillfällen, ofta som publik vid olika kulturevenemang. Samverkan med närliggande företag har vi med ett friskvårdcenter där vi har möjlighet att nyttja deras lokaler och material. Vad har fungerat bra? Våra ambitioner att försöka nå ut till föräldrarna för att inbjuda till delaktighet. Vad kan utvecklas? Samverkan med närliggande företag Hemsidan Studiebesök Bokbuss Samverkan med de servicefunktioner som stödjer vår verksamhet som lokalvård, måltid och vaktmästeri. Samverkan mellan förskolan och skolan inför övergång.

8 5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Kretslopp - Arbeta för en förståelse om naturens kretslopp. Vi vill ge barnen positiva erfarenheter av naturen. Barnen ska få uppleva naturens kretslopp, så som odling eller kompostering Så här har vi arbetat med målet: För år sedan fanns en helt annan medvetenhet kring kretslopp än idag. Dessa kunskaperna har vi inte vidareutvecklat utan mycket har fallit i glömska. Vad har varit bra? Alla enheter odlar blommor och/eller grönsaker som ger barnen möjligheter att uppleva naturens växtkraft och produktion. Närheten till naturen ger barnen möjlighet till att få rika erfarenheter av att möta den. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Vi sätter idag inte vårt kretsloppsarbete i ett sammanhang. För att kunna göra det behöver pedagogerna kompetensutveckling i sakfrågorna. Vi, pedagoger och barn, vill tillsammans skapa nya handlingar i för oss okänd kunskap. Pedagogerna vill ge barnen möjlighet att tänka filosofiskt genom att utmana och pröva deras tankar. Verksamheten ska uppmuntra till inovativa tankar och handlingar. Detta för att barnen ska kunna vara delaktiga i skapandet av framtidens hållbara samhälle. Vårt andra mål: Konsumtion - Arbeta för en förståelse om konsumtionens påverkan på naturens kretslopp och på mänskligheten. Vi ska vara rädda om det vi har för att på så sätt minska förskolans konsumtion. Vi ska minska matsvinnet i förskolan. Så här har vi arbetat med målet: Vid inköp av t.ex lampor byter vi succesivt ut mot led-lampor. Vi för samtal med barnen kring vikten av att vara rädda om de material och saker vi har på förskolan, dock ofta utifrån ett ekonomiskt perspektiv inte ett ekologiskt. Vad har varit bra? Vi använder återvinningsmaterial och naturmaterial i barnens skapande aktiviteter. De samtal vi för med barnen kring att vara rädda om de material och saker vi har på förskolan har varit bra. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Skapa nya och hållbara rutiner vid materialinköp, tänka på att välja material som går att reparera. Vi synliggör det ekologiska perspektivet i materialhantering och vår konsumtion. Via aktiviteter medvetandegöra barnen om vilket matsvinn vi har och hur vi kan minska det. Vi kommer även att verka för att på lång sikt skapa en giftfri förskola. Vi, pedagoger och barn, vill tillsammans skapa nya handlingar i för oss okänd kunskap. Pedagogerna vill ge barnen möjlighet att tänka filosofiskt genom att utmana och pröva deras

9 tankar. Verksamheten ska uppmuntra till inovativa tankar och handlingar. Detta för att barnen ska kunna vara delaktiga i skapandet av framtidens hållbara samhälle. Vårt tredje mål: Barns rättigheter - Arbeta för en förståelse för alla barns lika värde Främja arbetet för att verka normkritiskt Uppmärksamma utvalda temadagar som främjar barns rättigheter Så här har vi arbetat med målet: Verksamheten organiseras för att ge barnen möjlighet att utöva sitt inflytande, delaktighet och engagemang. Vi har i viss mån erbjudit barnböcker som är normöverskridande. Vad har varit bra? Genom samtal och gestaltningar lyfter och problematiserar pedagogerna olika dilemman för att medvetendegöra barnen om allas lika värde. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Knyta kontakter med förskolor utanför vårt närområde för att vidga både barnens och pedagogernas perspektiv och tankar. Arbetet med barns rättigheter kommer att utgå från FN:s Barnkonvention. Vi, pedagoger och barn, vill tillsammans skapa nya handlingar i för oss okänd kunskap. Pedagogerna vill ge barnen möjlighet att tänka filosofiskt genom att utmana och pröva deras tankar. Verksamheten ska uppmuntra till inovativa tankar och handlingar. Detta för att barnen ska kunna vara delaktiga i skapandet av framtidens hållbara samhälle. Vårt fjärde mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vårt femte mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 6. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling? Barnen deltar i t.ex. sopsortering, odlig och hålla ordning på material. Barnen är aktiva i samtal kring allas lika värde. Vad har fungerat bra? Det praktiska arbetet som vi gör.

10 Pedagogiskt arbete Vad kan utvecklas? Barnens MEDVETENHET kring barns rättigheter, konsumtion och kretslopp, med redskap för detta vi vill synliggöra att barnen kan påverka och påverkar både förskolan och samhället i stort. Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan. Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se