Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Transkript

1

2 Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i enlighet med läroplanen att arbeta för att främja respektfullt bemötande människor emellan och förhindra kränkande behandling och mobbning. Ur 1998 års läroplan för förskolan: Förskolan vilar på demokratisk grund. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Detta innebär bland annat att man kontinuerligt arbetar med att stimulera barnens samspel och hjälper dem att bearbeta konflikter och reda ut missförstånd samt att kompromissa och respektera varandra. Trygghetsplanen omfattar all personal som arbetar inom förskolan. Den ska vara ett underlag i arbetet, på respektive förskola, att genom samtal och övningar tydliggöra gränserna i umgänget människor emellan så att barnen lär sig känna igen en kränkning, lär sig uppröras över förolämpningar samt lär sig ett språk för att protestera mot förödmjukelser också för kamraters skull och får stöd i sin protest genom de vuxnas goda förebild. Materialet innehåller dels samtalsunderlag för det förebyggande arbetet; kommunikationens betydelse i sammanhanget, skillnad mellan konflikt och kränkning/mobbning och vad mobbaren/gruppen vinner dels en handlingsplan i punktform när någon rapporterar om mobbning. Rektor initierar arbetet genom att ta reda på hur klimatet är i personalgruppen med avseende på värderingar, toleransnivå, syn på konflikter etc. All personal ska medverka i planeringen och genomförandet av både det förebyggande arbetet och arbetet med att bearbeta de situationer som ändå kan uppstå där någon kränker någon annan. Som ett led i att synliggöra skillnaden mellan önskat och oönskat bemötande ska en handlingskatalog utarbetas; en lista över vad barnen säger och gör mot varandra som är kritiskt, destruktivt och nedvärderande. Detta blir exempel på vad som inte skall accepteras utan på olika sätt fördömas. På liknande sätt ska en lista med exempel på vad man avser med respektfullt bemötande göras. Det viktiga är inte att producera en lista utan att ha samtal kring önskvärt bemötande människor emellan. Regelbundet återkommande möten med focus på bemötande mellan vuxna, mellan barn samt mellan vuxna och barn blir en utvärdering av hur arbetet förlöpt och en inspirationskälla för det fortlöpande arbetet. 2

3 Skilja på en arbetsplats och tonen där och tonen i den privata gruppen Skapa trivsel är vuxnas uppgift; ställa krav och sätta gränser All verksamhet är pedagogisk verksamhet Barn vill att vuxna ska ingripa och säga ifrån när de går över gränsen bl.a. för att lära sig förstå gränsen Gör en handlingskatalog med beteenden som inte är acceptabla Vuxnas inställning till sin roll som ledare Förskolan har ett fostrande uppdrag vilket genomsyrar verksamheten Kränkning en social olyckshändelse Ta tag i inför de som bevittnar kränkningen annars kan det utvecklas till mobbning. Det är inte säkert att man uppfattar en kränkning på direkten när du kommer på det så ta upp det!! Det är aldrig för sent att ta upp en händelse utifrån att man själv fortfarande funderar på det som hände!! Det är jagbudskap som gäller jag vill inte ha det så. I yrkesrollen ingår att vara en tydlig vuxenförebild med en fostrande uppgift Vara tydlig ledare och garantera att alla är respekterade och kan trivas Barn vill veta om de kan låta sig ledas av oss därav testandet En arbetsplats där man pratar om idioter eller liknande schabloner säger en hel del om arbetsplatsens tolerans Kanske inte personal kan upptäcka att barnen gör så om de vuxna gör så själva Vara tydlig med vem man är Prata inte enskilt bakom stängda dörrar det hjälper inte 3

4 I vanliga fall kommunicerar vi för att hålla samman - det är kittet mellan människor Man pratar ofta om att barnen skulle ha/få känslomässig trygghet något som skulle motverka mobbnig. Det är en omöjlighet. Det är inte speciellt vanligt hos vuxna heller känslomässig trygghet!! Hur kan man beskriva handlingsplaner när det inte är handlingar utan kommunikationsmönster det gäller att beskriva?!! Respekten för den andre sätts ur spel I mobbningssammanhang används kommunikation för att utöva kontroll/makt, förtryck Första insatsen: Vidmakthåll respekt!! Hur visar, gör man det?? Mobbaren är ofta sällskaplig och kan säga taskiga saker på ett roligt sätt, en god kommunikatör! Mobbaren som en social person med gott självförtroende, populär och som de andra vill vara vän med En annan bild än den traditionella: mobbaren som en osäker, otrygg person som behöver hävda sig pga bristande självförtroende Mobba gör man i oförstånd! Behöver gränser. Överdriv inte mobbarens elakhet. URSÄKTA INTE MOBBNINGEN!! 4

5 Syfte: få sin vilja igenom inte att skada andra kortvarig Rör något som har hänt Parterna är jämbördiga fria att dra sig ur Var inte orolig för att synliggöra konflikter Har att göra med HUR något skall göras eller något som någon gjort Arbeta med konflikter ur ett utvecklingsperspektiv En medveten verksamhet/arbetsplats främjar konflikthantering bland annat genom att våga se och tala om sina konflikter Om någons beteende är oacceptabelt synliggör detta utan kränkning. 5

6 Kroppsspråket används bla. till att hindra någon från att uppleva sig bekräftad. Spektakulärt lågmäldsförtryck ett brett spektrum av handlingar, blickar, tonfall, mimik Elaka och nedlåtande handlingar Som satts i system Attityd ser inte och hör inte. Barnen märker om de vuxna har en negativ attityd till visst barn och då är det fritt fram! Lång tid Språket används för att uttrycka makt och överlägsenhet En människa som blir underkänd, inte hennes handlingar Vill göra någon löjlig. Barnet lägger skuld på sig själv, skäms och är rädd att inte bli tagen på allvar Mekanismerna att dölja mobbing är SÅ starka Det verkar finnas både en generell syn och en privat syn på frågan : Är detta mobbing? Ställ inte den frågan eftersom den aldrig besvaras med JA Föräldrarna vill själva ofta dölja att deras barn är utsatta. De är själva kränkta och oroar sig för det egna barnets skuld, fel, i det som sker Fortfarande tycker vi ofta att det är offrets eget fel Barn som tillåts mobba varandra tränar sig i att utöva förtryck och att underkasta sig förtryck!! En inställning är svårare att komma åt än en handling men handlingen speglar inställningen. Ta alltid fokus på handlingen!! 6

7 Identitetsstärkande vi duger, vi är ok, vi som är bäst - mot en fiende Visa vem som har makt Förenande, sammanhållande Viktigt hålla sig väl med mobbaren för att själv få status Social status Social förmåga; nätverk som det är viktigt att få vara med i Trygghetsskapande det är tryggt att hålla med en som uttalat sig taskigt Förströelse och underhållning, vara rolig typ stå-upp komiker Emil: vi tyckte att det var roligt det tyckte vi faktiskt Varför skulle barnen ta mobboffrets parti när inte de vuxna gör det?? Den stora skräcken för barn och föräldrar!! Att bli avslöjad som den som har berättat att något är fel. 7

8 När någon rapporterar om mobbning dvs. upprepad nedlåtande behandling mot någon skall följande göras: Alla vuxna: Protestera direkt mot respektlöshet hjälp barnen att få syn på kränkning Säg till att ingen har rätt att bete sig illa mot någon Förskolan är en arbetsplats och alla har ansvar för att det blir en bra arbetsmiljö för alla Ge den mobbade upprättelse - bekräfta upplevelsen sådan den var; konstatera att det inte var den mobbades fel Ansvarig personal: Samtalar med den mobbade. Syfte: stödja och bekräfta barnet. Samtalar med den mobbades föräldrar. Samtalar med den/de som mobbar. Syfte: utreda, stödja och korrigera beteende. Samtalar med dennas/deras föräldrar. Åskådliggör i barngruppen vad som hänt, ex. genom att använda dockor. Kontinuerlig uppföljning Rektor: Deltar i resonemang både för att sätta stopp för pågående mobbning och för att stödja det förebyggande arbetet. Ansvarar för utredning och samtal i de fall någon i personalgruppen utsatt barn för kränkande bemötande. Anmäler till berörd myndighet vid behov. Planen är framtagen av : Agneta Rodmark-Wallner och Ingela Lindh rektorer för förskolan samt Lennart Eriksson utvecklingsledare och Britta Edfast, personalkonsulent. Planen är beslutad av: rektorsgruppen för förskolorna i januari