Hantera hot mot allmän ordning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hantera hot mot allmän ordning"

Transkript

1 Hantera hot mot allmän ordning Det här är ett utdrag ur en publikation från Institutet för strategisk dialog. Läs hela texten här: I frontlinjen: en vägledning för att motverka högerextremism

2 3. Hantera hot mot allmän ordning Centrala strategier 1. Avledning Syftar till att avleda supportrar från att delta vid högerradikala evenemang. Detta omfattar att öka medvetenheten om brottsbalken och konsekvenserna av deras handlingar bland demonstranter och andra som löper risk att bli inblandade, att liera sig med de som har stort inflytande för att uppmuntra dem att avskräcka individer från att delta och avledande aktiviteter som sammanfaller med högerradikala evenemang. 2. Att återta allmän plats Säkerställer att extremister har minimal påverkan på samhällen. Detta omfattar att hålla demonstrationer borta från områden med många etniska minoriteter och migranter, företag som talar om att de är områden där extremister inte är välkomna och snabbt gensvar från samhället med att måla över graffiti och rengöra gatorna efter protester. 3. Smart hantering av demonstrationer Säkerställer att demonstrationer inte skapar rädsla, ökar spänningar eller leder till våld. Detta kan omfatta övervakning av spänningar, att berätta om demonstrationens rutt för allmänheten och att berätta i realtid om evenemangets utveckling samt att använda sociala medier på ett smart sätt. Det kan också omfatta att få allmänheten att engagera sig i hur demonstrationen genomförs. Gör det på rätt sätt Skapa förtroende i samhället Vissa samhällsgrupper har inget förtroende för polisen och i vissa fall är det sådana grupper som är målet för de högerradikala. Det är en viktig process att återuppbygga förtroendet. Det är avgörande att polisen tar detta seriöst och visar sig villiga att besvara farhågorna bland de samhällsgrupper som är mål för de högerradikala. Polisen bör investera tid och energi i att lära sig om det samhälle de verkar i och aktivt engagera sig med samhällsledare och företagsägare. Skapa engagemang i samhället Samhällen kan uppleva rädsla, vanmakt och frustration i samband med högerradikala demonstrationer. Motdemonstrationer är värdefulla eftersom de i bästa fall är fredliga uppvisningar av hur samhället enas mot hat. Men i värsta fall kan de av misstag reta upp de högerradikala och deras handlingar och resultera i sammandrabbningar mellan grupperna.

3 Det finns andra positiva sätt för samhällsmedlemmar att agera på, oavsett om det är att engagera sig i demonstrationer eller organisera alternativa aktiviteter i samhället. Polisen kan uppmuntra samhällsmedlemmarna att komma och titta på de högerradikala om de är nyfikna, i stället för att hindra människor från att se gruppen. Begränsa de högerradikalas dragningskraft Högerextrema grupper drar ofta till sig folk genom sina sociala nätverk, då många dyker upp för att demonstrera bara för att det är ett tillfälle för en spännande eftermiddag med kompisarna. Lokala myndigheter och polis kan arbeta med samhället för att göra högerradikala aktiviteter mindre lockande. Det kan vara mycket effektivt att göra små förändringar på platsen där demonstrationen ska äga rum, för att göra det mindre spännande. Övertyga människor att inte engagera sig Det kan vara en framgångsrik metod att avleda individer bort från demonstrationer genom att peka ut de konsekvenser som deras deltagande kan resultera i. Detta har gjorts genom hembesök av polis, lärare som förmedlar detta budskap i skolan och genom innovativa metoder som lokala myndigheter använt sig av. Uppmuntra till eget ansvar om hur man följer lagen och förändra beteende Ibland kan man minimera störande av allmän ordning genom att interagera direkt med högerradikala aktivister. I många fall är högerradikala demonstranter medlemmar i det samhälle de demonstrerar i. Att avanonymisera demonstranter, se dem som individer och hjälpa dem att se polisen som individer kan i vissa fall förebygga att människor agerar på vissa sätt. Polisen kan försiktigt balansera mellan att tillämpa lagen och erbjuda högerradikala aktivister möjlighet att göra saker på andra sätt. Att samtala med de högerradikala om resultaten av deras handlingar kan också påverka. Polisen kan även använda den hierarkiska strukturen hos högerradikala grupper som ett verktyg; genom att liera sig med ledarna i dessa grupper kan de uppmuntra grupperna att övervaka sig själva. Använda lagen Om polisen är medveten om det juridiska ramverk som omger protesterna och hur de kan använda dem kan de använda den här kunskapen och dra fördel av den. I Storbritannien använder Metropolitan-polisen Public Order Act 1986 för att säkerställa att högerradikala demonstrationer har liten påverkan på de samhällsgrupper de har som måltavla. Den svenska dialogpolisen använder den här processen när individer ansöker hos lokala myndigheter om tillstånd för att protestera; de ringer upp demonstranterna och lär känna dem bättre för att underlätta sitt arbete.

4 Smart kommunikation tillgänglighet, transparens, konsekvens Bra hantering av högerradikala bör syfta till att undvika missförstånd och rykten, som kan öka spänningarna och göra kommunikationen svårare. Detta kan endast göras genom transparens och genom att vara förberedd på att besvara viktiga frågor, exempelvis varför högerradikala får utrymme att demonstrera och varför de inte kan förbjudas. Polisen bör vara aktiva genom att ladda upp information om utvecklingen av sin verksamhet på nätet. Det är även viktigt att samhället får möjlighet att se demonstrationerna när de äger rum, och att de får fotografera. Detta avmystifierar grupperna och hjälper samhället att bli bättre informerade om problemet.

Gensvar på propaganda och provokation

Gensvar på propaganda och provokation Gensvar på propaganda och provokation Det här är ett utdrag ur en publikation från Institutet för strategisk dialog. Läs hela texten här: I frontlinjen: en vägledning för att motverka högerextremism 2.

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

En Europeisk Referensram

En Europeisk Referensram NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE En Europeisk Referensram Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram är en bilaga till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

HANDBOK FÖR BILDANDE AV NYA KLUBBAR

HANDBOK FÖR BILDANDE AV NYA KLUBBAR HANDBOK FÖR BILDANDE AV NYA KLUBBAR Handbok för bildande av nya klubbar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför bilda en ny lionklubb?...2 Välja ett klubbformat...3-4 Steg för att bilda nya klubbar...5 Steg ett: Fastställa

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar FÖR EN TRYGGARE SKOLA att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar 1 2 CHECK- LISTOR OCH GODA EXEMPEL Checklistor samt röster från Rädda Barnens medlemsrörelse. 3 4 CHECKLISTA VÄRDEGRUND

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Över Gränserna Projekterfarenheter från KRUT Över Gränserna Utlandspraktik som ett medel för ökad delaktighet i samhället 1 Innehåll VARJE MÄNNISKA EN RESURS...

Läs mer

Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn

Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn Att ha ett arbete är för de allra flesta positivt för hälsan. Genom att arbeta förtjänar vi vårt uppehälle,

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Bedömningar som främjar inkludering

Bedömningar som främjar inkludering Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder European Agency for Development in Special Needs Education Denna rapport har framställts med stöd av EU kommissionens Generaldirektorat för Utbildning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östansjö skola Planen grundar sig på bestämmelser i 6:e kap. skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

Att leda förbättringsarbete

Att leda förbättringsarbete Att leda förbättringsarbete Rollen som samordnare Börja med följande frågor: vilka är de största utmaningarna i arbetet med att leda jämställdhetsintegrering? Vilka är de bästa strategierna? Uppdraget

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer