Kvarteret Johannes Större Fastighetsägare: Statens Fastighetsverk (SFV) Konsulter: Hifab AB Datum Juni 2011

Transkript

1 BELOK web mars 2013 Kvarteret Johannes Större Fastighetsägare: Statens Fastighetsverk (SFV) Konsulter: Hifab AB Datum Juni 2011 Totalprojekt Etapp 1 Fastigheten Byggår: , Yta: m 2 A temp Verksamhet: Kontor, mötesrum, museer, restauranger samt butiker. Status Kvarteret Johannes Större består av fem byggnadsdelar med olika byggnadsår. Byggnaderna består av sex våningsplan samt källare. Installationer i byggnaderna är i relativt bra skick medan klimatskalet är i något sämre skick. På grund av byggnadernas kulturvärde är det svårt att göra ingrepp utvändigt på klimatskalet. Framtid SFV har som målsättning att minska energianvändningen för sitt totala fastighetsbestånd med 26 % till Detta energieffektiviseringsarbete vill SFV ska leda till en GreenBuilding certifiering av fastigheten. Hus 4 Hus 3 Hus 5 Hus 2 Hus 1 Krav Termiskt inneklimat Med kontorsverksamhet följer de termiska klimatkraven klimatklass P25. P25-kravet innebär att inomhustemperaturen inte får överskrida 25 0 C med mer än 10 % av arbetstiden under juli. Bevarande av klimatskal Fastigheten har ett kulturvärde vilket gör att inga åtgärder får göras utvändigt på klimatskalet. Sida 1 av 7

2 Byggnadens nuvarande klimatsystem Energianvändning Total energiprestanda 2009 var 87 kwh el/m 2 A temp inklusive brukarel, 68 kwh värme/m 2 A temp och 11 kwh kyla/m 2 A temp. Klimatskal Fasaderna på byggnaderna är putsade. Sprickor på flera ställen vittnar om sättningar i grunden. Samtliga vindutrymmen är ombyggda till kontorslokaler förutom en mindre kattvind. I hus 1, våning 2 och 7 utgörs fönstren av 3-glas fönster med argongasfyllning medan våning 3 till och med 6 har 1+1-glas fönster. I hus 2 och 3 utgörs fönstren av 1+1-glas med träbågar. Flera av dessa fönster är i dåligt skick med stora värmeläckage och kallras. I hus 4 utgörs fönstren av 2+1 glas som är i bra skick och i hus 5 från och med våning 4 är nya 3-glas fönster med argongasfyllning och metallbågar installerade. På entréplan i hus 2 och 3 utgörs fönstren av enkelglas. De flesta rum har persienner och på några ställen finns markiser. Vissa rum i hus 3 saknar markiser vilket bidrar till höga temperaturerna sommartid. Det finns glasade dörrar med luftslussar vid entréer. Dessa entréer utgörs av 1- och 2- glas och några entréer har för kort luftsluss. Vid en ombyggnation bör luftslussarna förlängas samt bytas till 3-glas. Lanterninen i pressrum samt i Medelhavsmuseet är i bra skick, däremot bidrar glastopparna till kontoren till vissa värmeförluster. Kylsystem Från kylundercentral distribueras kyla till hela kvarteret. Två nya värmeväxlare har installerats och ny kylmätare. Tidigare skattades förbrukningen av kylan genom en procentuell fördelning efter installerad effekt. Värmesystem Kv. Johannes förses med fjärrvärme. Det finns en huvudundercentral i hus 2 samt en mindre undercentral. Två värmeväxlare från 1993, betjänar värmesystemet och en plattvärmevärmeväxlare från 1987, betjänar varmvattensystemet. Värmesystemet är i relativt bra skick och har en genomsnittlig avkylningstemperatur, T på 36 0 C, vilket tyder på effektiv avkylning. Värmeväxlarna är något gamla vilket skulle kunna försämra effektiviteten. En rengöring kan bli aktuellt inom ett par år. Pumparna i huvudundercentralen för fjärrvärme kommer att bytas ut till nya tryckstyrda pumpar. Värmen distribueras genom radiatorer och konvektorer. I de rum som har dubbla system motverkar konvektorer och radiatorer varandra. I vissa rum fungerar inte termostaterna till radiatorerna vilket leder till en ojämn inomhustemperatur samt högre värmeförbrukning än nödvändigt. Dessutom saknas termostater i några rum. Belysning Belysningen i fastigheten utgörs främst av lysrör i konventionella armaturer eller armaturer med HF-don. Även kompaktlysrör, spotbelysning och glödlampor förekommer. Belysningen går generellt sett på tidkanal med manuell tändning, endast rum 4647 och 4549 har närvarostyrning. I korridorer, källare, trappuppgångar och mindre rum som sällan används står belysningen tänd hela dagen. I många rum, särskilt korridorer står belysningen tänd trots stora fönster som ger mycket solinstrålning. Flertalet toaletter har använder frånvarostyrd belysning men det finns några toaletter som fortfarande saknar detta. Belysningen styrs efter en tidslinga där den allmänna belysningen är tänd mellan 7.30 och Styrsystem Ventilation, kyla och värme regleras via TACutrustning. Generellt fungerar styrsystemet bra. Sida 2 av 7

3 Ventilation Fastigheten betjänas av 21 ventilationsaggregat. Några aggregat saknar värmeåtervinning. De aggregaten med värmeåtervinning använder vätskekopplad värmeåtervinning och roterande värmeväxlare. LB1101 betjänar Medelhavsmuseet och måste därför använda sig av befuktning samt avfuktning. Flertalet ventilationsaggregat går på tidkanal, som följer kontorstider men med möjlighet att förlänga driften med timer. Samtliga aggregat utom LB4801 och LB4201 är frekvensstyrda och flödesreglerade. LB4201 har heller ingen behovsstyrning. I tabellen är SFP-tal presenterade, Specific Fan Power. För ett FTX-aggregat bör detta tal vara under 2,0 W/(m 3 /s) enligt BELOK:s riktvärden. 8 aggregat har SFP-tal över riktvärdet. Ventilationsaggregat. Aggregat Betjänar Luftflöde (m 3 /s) SFP-tal Drifttid kw/(m 3 /s) LB-1101 Museum, omklädning Till: 0,73 1,4 Dygnet runt FT VÅ Från: 0,55 LB-1102 Museum Till:0,38 2,0 Må - Fr 7:30 20:30 FTX Från: 0,35 Lö - Sö 11:00-17:30 LB1301 Plan 3 Till: 3,3 Uppmätt 2,5 Dygnet runt Återluft -VÅ till LB1302 Ställverk Från: 3,8 Uppmätt LB1302 Ledningskulvert Till: 0,6 Uppmätt 1,7 Dygnet runt FT -VÅ vätska från LB1301 Tilluftsfläkt LB-1401 Ska bytas ut Till: 4,0 - Må 8:00 18:00 FT - återluft Ti - Fr 7:30 20:30 Lö - Sö 11:30-17:30 LB-1483 Serveringsrum, hörsal Till: 0,3-0,9 2,7 Må - Fr 12:00-13:00 Från:0,3-0,9 Vädring LB-1701 Kontor del 1,2 Till: 3,7 2,4 Må - Fr 7:30 18:15 FTX Plan 4-7 Från: 3,8 LB-1702 Serveringsrum Till: 0,75 Driftbild 2,8 Må - Fr 7:30 18:15 FTX korsström Från: 0,75 Driftbild LB-2301 Entrén till pressrum + Till: 0,9 Uppmätt - Må - Sö 07:00-18:00 FT rum intill pressrum Från: 0,75 Uppmätt LB-2401 UD:s pressrum Till:0,6-1,3 - Må - Fr 7:45 18:00 FT VÅ vätska Från: 0,6-1,1 LB-2701 Arkiv del 2 Plan 2-7 Till: 0,7 2,8 Må - Fr 7:00 18:00 FT - VÅ vätska Från: 0,7 LB-3201 Vakten samt Till: 0,41 Driftbild 4,3 Må - Sö 08:00-18:00 sammanträdesrum Från: 0,41 Driftbild LB-3202 Del 3 Plan 1-7 Till: 1,1 Uppmätt 0,9 Må - Sö 07:15-00:00 Tilluftsaggregat Restaurang, kök Tilluftsfläkt LB-3801 Pickwick Till: 0,83 - Må - Sö 07:15-00:00 Tilluftsaggregat LB-3802 Del 3 Plan 1-7 Till: 2,1 Driftbild 2,0 Må - Fr 7:00-17:00 FT VÅ vätska Från: 2,1 Driftbild LB-4201 Pickwick, butiker Till: 0,84 Uppmätt 6,8 Må - Sö 07:15-00:00 FTX LB-4801 Del 4 Plan 1-7,Del 5 Till: 1,72 - Må - Fr 7:45 17:45 Plan 7-3 Från: 1,67 LB-4802 Sammanträdesrum Till:0,085-0,29 2,7 Från:0,085 0,29. LB-5501 Sessionssal (idag kontor) Till: 0,3-0,7 1,3 Må - Fr 7:30 17:00 FTX - korsströms Från: 0,3-0,7 LB-5801 TeleSäk Del 5 Plan 1 Till: 0,3 - Dygnet runt TF- återluft LB-5802 Tilluftsaggregat Från: 0,3 Del 5 Plan 1 Till: 0,64 - Må - Fr 8:00-17:00 Sida 3 av 7

4 Identifierade åtgärder 1. Byte av LB1401 till FTX Aggregat LB1401 byts till ett aggregat med roterande värmeväxlare för värme- och elbesparing. 2. Byte av värmeväxlare till LB1702 Aggregat LB1702 har endast 8 % verkningsgrad. Funktionskontroll av korsvärmeväxlaren bör göras för att få erforderlig verkningsgrad. 3. Installera vätskekopplad VÅ för LB3202 & LB3801 LB3202 och LB3801 återvinner ingen värme och därför bör vätskekopplad återvinning installeras för att kunna återvinna värme. 4. Byte av LB1101 till FTX-aggregat LB1101 använder ett befuktningsaggregat och vätskekopplad värmeåtervinning. Aggregatet bör av flera skäl bytas ut mot ett FTX-aggregat med hygroskopisk, roterande värmeväxlare som kan återvinna 75 % av värmen och 70 % av fukten. 5. Frånluftsvärmepump till LB1301 Ställverket kyls med luft via LB1301 med vätskekopplad värmeåtervinning till tilluften i LB1302. Ventilationsflödet till LB1301 är dock mycket större än LB1302:s flöde vilket gör den befintliga lösningen mindre effektiv ur energisynpunkt. Den värme som inte LB1302 kan tillgodogöra sig går till spillo. En bättre lösning är att värma upp tappvarmvatten med en frånluftsvärmepump kopplad till LB1301 vars frånluftsfläkt i sin tur bör temperaturstyras till cirka 25 0 C medan tilluftsfläkten tryckstyrs. 6. Kortare drifttider LB1302 Aggregat LB1302 som betjänar ledningskulvert är i drift dygnet runt. Detta är inte nödvändigt eftersom det finns radonfläktar, ventilationen behöver endast följa kontorstider. 7. Byte av LB2301 till FTX-aggregat Aggregat LB2301 arbetar utan värme- återvinning. Aggregatet bör bytas ut mot ett aggregat med roterande värmeväxlare samt frekvensstyrning. 8. Stäng av LB5501, använd LB4801 FTX-aggregat LB5501 är överdimensionerat för den verksamhet som råder i sessionsrum. Eftersom temperaturverkningsgraden är dålig, cirka 44 % bör detta aggregat stängas av. Istället bör sessionsrummet erhålla luft från LB4801 som är dimensionerad för större luftflöde. 9. Frekvensomformare LB4801 Aggregat LB4801 är i konstant drift. Frekvensomformare på till och frånluft bör installeras för att minska elförbrukningen. 10. Sänkt SFP-tal Aggregat LB1483, 1701, 1702, 2701, 3201, 4201 och 4802 har SFP-tal över 2,0 kw/(m 3 /s). Fläktarna är generellt i bra skick, SFP-talet avspeglar därför ett onödigt högt fläktarbete. En ny injustering bör utföras. 11. Sänkt tillufttemperatur i hus 5 I hus 5 där det idag finns 3-glas fönster är inomhustemperaturen hög och i ett flertal rum är radiatorerna avslagna. Vid inventering var fönstren i flera rum öppna trots minusgrader utomhus. Detta tyder på att tilluftstemperaturen bör sänkas. 12. Nya dörrar Några dörrar medför värmeläckage både från karmar och från glasrutan. Dessa dörrar bör bytas ut för att minska värmeförlusten. 13. Isolerglas för 1+1- & 1-glas fönster Ett flertal fönster består endast av 1+1-glas och de är i dåligt skick med stora värmeläckage. Det invändiga glaset bör bytas ut mot ett invändigt isolerglas samt omtätning av karm och båge för att sänka U-värdet. 14. Inre glas till glaskupor Glaskupor till kontoret i Medelhavsmuseet medför betydande värmeförluster. För att Sida 4 av 7

5 motverka värmeförluster, kallras och drag kan en inre glasruta installeras under kupan. 15. Motverkande mellan konvektorer och radiatorer I de rum där det både finns konvektorer och radiatorer bör dessa fungera i sekvens men så är inte fallet. Konvektorerna kyler då radiatorerna värme och vice versa. För att åtgärda detta bör sekvensstyrningen mellan systemen ses över. Dessutom bör felsökning av ventiler och ställdon göras. 16. Nya termostater Termostater till flera radiatorer reglerar inte tillräckligt bra och bör därför bytas ut. 17. Solskydd till hus 3 Det saknas markiser i vissa solutsatta rum. Markiser i hus 3 där fönstren vetter mot Drottninggatan samt Fredsgatan skulle innebära bättre inomhusklimat och komfort samt minskat kylbehov. 18. Belysningsstyrning, trappuppgång I samtliga trappuppgångar är belysningen ständigt i drift. Akustiska närvarodetektorer bör installeras för minskad elförbrukning. 19. Belysningsstyrning, toaletter På de toaletter som saknar närvarostyrning står belysningen ofta tänd. För att förhindra att belysningen står tänd då ingen besöker toaletterna så bör IR-detektorer installeras. 20. Belysningsstyrning, källare 5101 I källaren sträcker sig en lång korridor där samtliga armaturer är utbytta till HF-don med T5-lysrör. Korridoren är tänd hela dagen trots att korridoren ofta står tom. IR-detektor med akustiska hjälpdetektorer bör installeras. 21. Ny belysning i 4133, 1137 och 3147 I källaren är belysningen ständigt tänd. Nya armaturer med HF-don med T5-lysrör bör installeras. Närvarostyrning bör installeras för att minska elförbrukningen. 22. Belysningsstyrning, läsrum 2101A IR-detektering bör installeras i läsrummet i källaren där belysningen är tänd hela dagen trots att rummet sällan används. 23.Dagsljus- och närvarostyrning korridor Flera korridorer har en hög installerad effekt trots att stora fönster släpper in dagsljus. Dessa korridorer bör förses med dimbara armaturer samt närvarostyrning och dagsljusreglering. 24. Belysningsstyrning, kök I några kök/samlingsrum bör IR-detektorer installeras för att minska drifttiden. 25. Borttagande av glödlampor i kontor I flera kontor i hus 3 på våning 3, 4 och 5 finns ett flertal glödlampor uppsatta i kontorens hörn. Detta är onödigt eftersom lamporna inte bidrar till effektiv belysning. Golvlampor borde användas istället samt IRdetektor med akustiska hjälpdetektorer. 26. Minska den tända tiden för toaletter På de toaletter där närvarostyrning är installerad är belysningen tänd 16 minuter efter det att besökaren lämnat toaletten. Denna tid bör förkortas till ca fyra minuter. 27. Injustering ventilationssystem Distributionen av ventilationsluft fungerar illa med ojämna temperaturer och flöden. En översyn och injustering av ventilationssystemet bör göras. 28. Injustering av värmesystemet En injustering av värmesystemet är nödvändigt för att minska värmeförbrukningen och öka komforten. Injustering av värmesystemet är inte gjord sen Låg verkningsgrad LB1483 Vädringsfunktion för LB1483 fungerar mindre bra. Får larm på dålig verkningsgrad samt påfrysning. Beror på att tryckbörvärdet ligger för högt. 30. Nya pumpar De gamla pumparna i undercentralen ska bytas ut mot tryckstyrda pumpar och det ger besparing i el samt värmebesparing. Sida 5 av 7

6 Åtgärder: Kostnader och besparingar Investeringskostnader och värme- och elbesparingar för åtgärderna är beskrivna i tabellen nedan. Besparingarna är uträknade utifrån att samtliga åtgärder utförs och påverkar varandra. I beräkningar antas att belysningen inte påverkar värmeförbrukningen. Energisparande åtgärder: Investeringskostnader inkluderar arbete och exkluderar moms. Beskrivning Invest. Kr Livslängd år Värme kwh/år El kwh/år Kyla kwh/år Summa kr/år Energianvändning. före åtgärder Byte av LB1401 till FTX Byte av vvx till LB Installera vätskekopplad VÅ för LB3202& LB Byte av LB1101 till FTX Frånluftsvärmepump till LB Kortare drifttid LB Byte av LB2301 till FTX Stäng av LB5501,använd LB Frekvensomformare LB Sänkt SFP-tal Sänkt tilluftstemperatur i hus Nya dörrar Isolerglas fönster Inre glas till glaskupor Motverkande mellan konvektorer och radiatorer 16. Nya termostater Solskydd till hus Belysningsstyrn, trappuppgång Belysningsstyrning toaletter Belysningsstyrning källare Ny belysning i 4133, 1137, Belysningsstyrn, läsrum 2101A Dagsljus- och närvarostyrning korridorer 24. Belysningsstyrning, kök Borttagande av glödlampor Minska tända tiden för toaletter Injustering ventilationssystemet Injustering värmesystemet Låg verkningsgrad LB Nya pumpar Total kostnad/ besparing Energianvändning. efter åtgärder Fjärrvärmepris = 0,70 kr/kwh Elpris = 1,00 kr/kwh Fjärrkyla = 0,50 kr/kwh Sida 6 av 7

7 Energibesparing och investeringar sammanställda Den totala årliga energianvändningen beräknas minska med knappt 24 % jämfört med Lönsamheten är illustrerad enligt internräntemetoden. På ena axeln visas kostnadsminskningen och på den andra axeln visas investeringen. Linjens lutning anger den internränta en investering ger. Åtgärderna redovisas i lönsamhetsföljd, det vill säga åtgärderna läggs efter varandra så att varje åtgärd följs av en som ger mindre internränta. Lönsamheten för hela åtgärdspaketet är 7 % och är därmed lönsamt. Åtgärdspaket anses som lönsamma då: Internräntan > Kalkylräntan energiprisökning. Kalkylränta = 6,5 % och energiprisökning = 3 %. Internräntediagrammet visar att åtgärderna 25, 26, 6, 16, 11, 15 och 22 är de mest ekonomiskt lönsamma åtgärderna. Dessa åtgärder är främst driftåtgärder med relativt låg eller ingen investeringskostnad. De minst lönsamma åtgärderna i följd beräknat från botten av listan är 17, 12, 24, 21, 23, 13 och 29. Sida 7 av 7