Energideklaration sammanställning

Transkript

1 Energideklaration sammanställning Brf Ada Göteborg Utförd av: Torkel Rosenberg

2 1(12) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Ada utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna sammanställning är att för Brf Ada redovisa vad som genomförts för att få fram byggnadens energiprestanda. Sammanfattningen visar också vilka kostnadseffektiva åtgärder som kan vidtas. En del av Brf Ada byggdes år och övriga hus är byggda betydligt tidigare men också ombyggda och tilläggsisolerade under Lägenheterna var inflyttningsklara Byggnaderna innehåller bostäder, 5 butikslokaler, 7 kontorslägenheter. Det finns gemensamma lokaler, tvättstugor och en museilägenhet. Antal våningsplan varierar från 2 till 4 våningar och hus med eller utan källare. källare. Adresserna är Haga Östergata 18, 22 och 26, Husargatan 2, 3, 4 och 6. Skolgatan 4 och 6, Sprängkullsgatan 3A och 3B samt Södra Allégatan Fastighetsbeteckningarna är Haga 29:1, 29;2 29:7, 29:9 och 30:5. I källarplan finns lägenhetsförråd, undercentral för fjärrvärme samt övriga teknikutrymmen. I entréplan finns butikslokaler, kontor, gemensamhetslokal samt övriga förvaltningsutrymmen, bl.a. tvättstuga och fastighetsexpedition. Fläktrummen är belägna på vindsvåningarna. Det samlade intrycket är att föreningen är väl skött och har bra ordning samt arbetar bra med den tekniska skötseln. Fastighetens totala energianvändning ligger på 97 kwh/m² A-temp (2008), vilket ligger precis under referensintervallet, kwh/m² A temp för liknande byggnader. Referensintervallet varierar från byggnad till byggnad beroende hur stor del som är lokaler och att det är annan verksamhet än vanligt boende. Vattenförbrukningen 2008 var 9603 m³ motsvarande 122 m³/lgh. Normal förbrukning är m³/lgh. Eftersom det finns bageri/caféverksamhet kan det vara förklaringen till den något förhöjda förbrukningen.

3 2(12) Elförbrukningen ligger på 16 kwh/m² A-temp (2008) också inom ramen för riktvärden. Normal elförbrukning ligger mellan kwh/m² A-temp. Trots att energianvändningen ligger under referensintervallet konstaterade vi att det finns möjlighet att ytterligare sänka energianvändningen, återbetalningstiden blir dock längre för dessa åtgärder. Troligen kommer energiförbrukningen minska mer under 2010 med tanke på de nya ventilationsaggregaten. Handlingsplanen (se flik 3.) innehåller förslag på åtgärder för att sänka kostnader för energiförbrukningen, delvis i samband med underhållsåtgärder.

4 3(12) Rapporten I rapporten finns ett föreslag till handlingsplan som vi går igenom med Er som mottagare av rapporten. Prioriteringen av åtgärderna görs lämpligast av Er och ansvarig utförare i gemenskap. Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 4 ENERGIFÖRBRUKNING... 4 DOKUMENTATION... 4 UPPVÄRMNINGSSÄTT... 4 GENOMFÖRDA ENERGIÅTGÄRDER TAPPVATTENSYSTEM TAPPVARMVATTEN VATTENHUSHÅLLNING ELSYSTEM SYSTEM, SÄKRINGAR EFFEKTER MM ELVÄRME BELYSNING TVÄTTSTUGA VÄRMESYSTEMET TEMPERATURER VÄRMEKURVA PUMPAR TRYCKET I VÄRMESYSTEMET LÄCKAGE OCH DIMENSIONERING LUFT OCH/ELLER OLJUD KONTROLL AV VENTILER VÄRMESYSTEMETS VATTENKVALITÉ INJUSTERINGSBEHOV AV VÄRMESYSTEMET VENTILATIONSSYSTEM TEMPERATURER REGLERING AV VENTILATIONEN ÅTERVINNING FRYSSKYDD SERVICEKONTROLL AV SPJÄLL MM FILTERKONTROLL SAMT SMUTS I KANALER MM OLJUD KONTROLL AV FLÄKTAR MM LUFTFLÖDESMÄTNING FRÅNLUFT KLIMATSKÄRM BYGGTEKNIK BJÄLKLAG/VINDSISOLERING FUKTMÄTNING... 11

5 4(12) Förutsättningar Energiförbrukning Media Förbrukning Riktvärden ca per år (2008) Fjärrvärme MWh Kallvatten 9603 m m 3 El 190 MWh MWh Media Förbrukning Riktvärden per m2 ca per år/m 2 (2008) Total energianvändning 97 kwh/m kwh/m 2 Kallvatten 0,96 m 3 /m 2 0,62-0,94 m 3 /m 2 El 16 kwh/m kwh/m 2 Kommentarer: Den totala energianvändningen ligger strax under riktvärdet, vilket är bra. Kallvattenförbrukningen något över riktvärdena och elförbrukningen ligger inom ramen för riktvärdena. Dokumentation En genomgång av den samlade dokumentationen visade att ritningar och rapporter finns och var relevanta och i bra kondition. Obligatorisk Ventilationskontroll. (OVK) är godkänd t.o.m Radonmätning är inte utförd. Eftersom den största delen av fastigheterna är byggda på 90-talet finns det mycket liten risk för att det skulle finnas radon i väggar och bjälklag. Uppvärmningssätt Fastigheten är uppvärmd med fjärrvärme från Göteborg Energi. El Elnätet tillhör Göteborg Energi. Vatten Vatten och avlopp ansvarar Göteborgs Kommun, VA-verket.

6 5(12) Areor Lägenhetsytan Boa totalt är 6 307m². Lokalytor Loa totalt är 987 m². Den totala uppvärmda arean (A temp ) är m² (uppmätt). Genomförda energiåtgärder Brf Ada har genomfört några energisparande åtgärder: 2008 Installation av nya radiatorventiler, termostater samt injustering av hela värmesystemet Installation av nya direktdrivna tryck- och temperaturstyrda ventilationsaggregat samt ny styrutrustning. Brf Ada undersöker möjligheten byta ut styrutrustningen till värmesystemet som är i dagsläget ålderdomlig. Bland annat har utebelysningen och övrig belysning försetts med lågenergilampor. 1. Tappvattensystem 1.1. Tappvarmvatten Mängden tappvarmvatten som föreningen förbrukar är ca m 3 beräknat på 38 % av vattenförbrukningen som är m Vattenhushållning Vattenförbrukningen är totalt i föreningen, m 3 per år. Vattenförbrukningen är 122 m 3 /lgh och år. Normalt riktvärde är mellan m 3 /lgh och år. Något hög vattenförbrukning vilket kan bero på caféverksamhet mm. 2. Elsystem 2.1. System, Säkringar Effekter mm Föreningen har ett antal elabbonemang som betjänar fastigheterna. Förslagsvis bör man undersöka om det går att säkra ner något abonnemang för att få lägre fasta kostnader. Elmätare och säkringar för lägenheter sitter i källare Elvärme Föreningen har inga motorvärmare eller annan elvärme.

7 6(12) 2.3. Belysning Inventerade utrymmen: - Trapphus Grundbelysning och tilläggsbelysning styrs med automatik. - Våningsplan Grundbelysning och tilläggsbelysning. - Utebelysning Belysningen styrs av skymmningsrelä. - Källare Upptändning med trappautomat, släcks efter en viss tid. Lågenergilampor har monterats efter hand som utbyte skett. Alla glödlampor är idag i stort sett utbytta till lågenergialternativ. Byt ut de strömbrytare som kvarstår mot automatiska strömbrytare alternativt närvarogivare. En möjlig besparing för föreningen är att bygga om sitt elnät till så kallad enhetsmätning av elen. Förenklat betyder det att föreningen tar över medlemmarnas abonnemang som kopplas till en större elmätare. Obs! Medlemmarna kommer även i framtiden att har egna individuella mätare men slipper betala abonnemangsavgiften. Fördelen är att föreningen kan handla upp elen i en större mängd och då få ett bättre pris. Medlemmarna kan automatiskt få elkostnaden på sin avgiftsavi. Besparingspotentialen är normalt ca kr/lgh och år. Investeringen är ca kr per lgh. Bör utredas vidare om intresse finns. Det finns en möjlighet att tillsammans med individuell mätning av värme och vatten förbättra återbetalningstiden. Att tänka på: Till exempel: Säkerheten (Driftsäkerheten, support mm) Teknik (Vilken teknik används?) Utbyggbar (Förberedd för framtidens möjligheter, kan ge stora besparingar i framtiden) Automatisk överföring av elförbrukning till avgiftsavin.

8 7(12) 2.4. Tvättstuga Det finns 2 st tvättstugor i föreningen. Tvättmaskinerna och torktumlarna är av fabrikatet Electrolux Wascator och är relativt nya sedan några år tillbaka. Maskinerna byts ut kontinuerligt. Det finns inget energiincitament att spara på att byta ut tvättutrustningen, eftersom maskinparken är så pass ny Övrigt Källarplanen är uppvärmda. Kontrollera så att inte källarplanen värms upp onödigt mycket under vinterhalvåret. 3. Värmesystemet Fastigheten värms med fjärrvärme och det finns 1 st undercentral. Radiatorsystem av typ ett-rörssystem med radiatortermostater av fabrikat Danfoss, bottenkopplade. Styr- och reglerutrustningen är av fabrikat TA 230U. Utrustningen är från fastighetens byggår, och uppfyller inte dagens krav på prestanda. Reglerutrustning

9 8(12) Undercentralen på Skolgatan Temperaturer Utetemperaturen vid besiktningstillfället var + 6 C Värmekurva För att ta vara på den eftermiddagssol som tillför byggnaderna mycket värme framförallt vår och höst kan vi rekommendera ett byte av reglering till ett innegivarsystem. I stället för att en utegivare kompenserar framledningstemperaturen för att få ut rätt temperaturer kan innegivare istället ge en bättre referenstemperatur för vilken framledningstemperatur som motsvarar 21 grader inne. Vi föreslår 3-4 st innegivare per byggnad som sen räknar fram ett medelvärde mellan lägenheterna som styr framledningstemperaturen. Viktigt med en förstudie om var innegivarna skall placeras och i vilka lägenheter som givarna skall monteras. Det är också viktigt att mäta temperaturerna i lägenheterna innan monteringen. Vi rekommenderar att ett datoriserat styrsystem som betjänar samtliga reglerfunktioner i fastigheten installeras vilket ger stor möjlighet till optimal intrimning av fastighetens energisystem. Erfarenhetsmässigt vet vi att åtgärder av denna typ med efterföljande intrimning ger goda besparingsresultat, även i fastigheter vars energiförbrukning redan initialt uppfattas som låg % besparing är inte ovanligt att uppnå, vilket ger en ganska kort återbetalningstid se Handlingsplanen för Ada (Flik 3).

10 9(12) 3.3. Pumpar Pumparna är tryck- och flödesstyrda vilket är bra ur energisynpunkt Trycket i värmesystemet Tryckhållningskärl med tryckstegringpump och expansionskärl håller trycket uppe i värmesystemet. Det är viktigt att man kontrollerar trycket så att inte luft kommer in i värmesystemet. Om påfyllning behöver ske oftare än två gånger per år bör systemet undersökas Läckage och dimensionering Det finns ingen registrerad läcka på värmesystemet Luft och/eller missljud Ingen luft eller missljud upptäcktes vid besiktningen Kontroll av ventiler Fjärrvärmeventilerna kontrollerades och de var täta Värmesystemets vattenkvalité Vi rekommenderar att man tar vattenprov på vattnet i värmesystemet. Rekommenderat ph är 8,0 9,0. Vid ett ph runt 8,0 9,0 är vattnet som minst aggressivt och förstör inte kopplingar eller ledningar Injusteringsbehov av värmesystemet Utfördes under Ventilationssystem Ventilationssystemet är ett från- och tilluftsystem med värmeåtervinning, FTX. Tilluft via don i rum, frånluft via kåpor i kök samt don i badrum. Under 2009 byttes ventilationsaggregaten ut mot direktdrivna tryckstyrda aggregat med återvinning och ny styr- och reglerutrustning. Samtliga kanaler rensades och äldre spiskåpor byts ut till Franke spiskåpa typ F Hela ventilationssystemet injusterades.

11 10(12) Nytt FTX-aggregat 4.1. Temperaturer Rumstemperaturerna har legat mellan ºC Reglering av ventilationen FTX-aggregaten arbetar med reglerprincip konstant tilluft. Lägenhetsventilationen är i drift dygnet runt Återvinning FTX-aggregaten är försedda med en värmeväxlare mellan till-och frånluft av typ korsströms plattväxlare Frysskydd Tilluftsaggregaten har frysskydd Servicekontroll av spjäll mm Kontrollerades ej Filterkontroll samt smuts i kanaler mm Inget anmärkningsvärt noterades.

12 11(12) 4.7. Oljud Kontrollerades ej Kontroll av fläktar mm Har inte utförts Luftflödesmätning Frånluft Luftflödesmätning utfördes ej. 5. Klimatskärm 5.1. Byggteknik Fastigheterna är byggda/ombyggda Väggar Nybyggnader: Betong klätt med Tegel/Trä fasad. Ett troligt U-värde (värmegenomgångs-koeffecient) är ca 0,40-0,50 W/m 2 C. Ombyggnader: Betong på bottenvåning, övriga plan träkonstruktion klätt med träpanel. Ett troligt U-värde (värmegenomgångs-koeffecient) är ca 0,50-0,60 W/m 2 C. Fönster Fönstren är 3-glas fönster med ett U-värde på ca 1,5-1,7 W/ m 2 C. Jämförelsevis har nytillverkade fönster idag ett U-värde på ca 1,0 1,2 W/m 2 C. Fastighetens fönster är relativt bra ur energisynpunkt. Dörrar Ytterdörrarna är i bra skick och täta Bjälklag/Vindsisolering På vindarna finns fläktrum, lägenhetsförråd Fuktmätning En okulär kontroll av fukt har gjorts dock ingen mätning. Ingen fukt påträffades vid besiktningen.