Rapport för klimat och energiåtgärder på BRF Stigs Gård- Strömsbro

Transkript

1 BRF Stigs Gård Laxgången GÄVLE Namn Telefon Fax Biltelefon E-post Ert datum Vår ref. Datum Sören Larsson Sören Larsson Rapport för klimat och energiåtgärder på BRF Stigs Gård- Strömsbro Styr och Ställer AB Sören Larsson, April 2011 Styr och ställer AB Box GÄVLE Telefon Fax Organisationsnummer Bankgiro

2 Innehåll 1 Inledning sid 3 2 Objekt- och Fastighetsbeskrivning, Sammanfattning sid 4 3 Investering sid 5 4 Elanvändning sid 6 5 Fjärrvärmeanvändning sid 8 6 Systembeskrivning sid 10 7 Åtgärdsförslag sid 24 8 Översikt datorisering sid 27 2/27

3 1 Inledning Uppdrag Brf Stigs Gård har gett HSB Gävleborg i uppdrag att utreda energianvändningen på fastigheten. Syfte Målsättningen är att få fram fakta och kunskap om hur el- och värme energin används i byggnaden i dag samt att påvisa konkreta kostnadseffektiva besparingsåtgärder. Genomförande Arbetet har genomförts i form av sammanställning av förbrukningsstatistik och energianvändning under de senaste åren, besiktningar av installationer och klimatskärm. Effektiviseringspotentialen redovisas i form av förslag till energibesparande åtgärder. Utredningen och upprättande av åtgärdsförslagen har genomförts av Sören Larsson. 3/27

4 2 Objekt- och fastighetsbeskrivning Besöksadress: Laxgången Yta: Totalt alla fastigheter yta A temp ca m 2 Verksamhet: 126 st lägenheter Verksamhetstider: Lägenheter, Tvättstuga och samlingslokal Kvarnen. Byggår: 1983, Kvarnen Sammanfattning Utredningens huvudsyfte har varit att utreda hur energianvändningen ser ut samt utreda förutsättningarna att minska denna och i övrigt reducera energikostnaderna. Husen byggdes år 1983 och samlingslokalen Ytterväggar, med träfasad, är isolerade reglade gipsväggar och innerväggar samt gavlar är av betong. Vindar är isolerade med 240 mm gullfiber. Kvarnens vind är tilläggsisolerad med 120 mm gullfiber. Fönster i lägenheter är av typ 2+1-glas och i Kvarnen av typ 2-glas. Bristfälliga ytterdörrar Kvarnen. Tvättmaskiner i tvättstuga är utbytta till nya år Torktumlare saknar värmeväxling utan överskottsvärmen ventileras bort av fläktsystemet. Obligatorisk Ventilations Kontroll (OVK) är utförd med godkänt resultat, men brister finns inom fastigheten enligt protokollet. 4/27

5 3 Investering för föreslagna åtgärder med ackumulerat kassaflöde och resultat i diagramform Den totala fjärrvärme energianvändningen uppgår för 2010 till 1740,6 MWh normalårskorrigerat varav värme är 1575,6 MWh och fastighets el är kwh Delar vi energianvändningen med den uppvärmda ytan A-temp får vi ett riktvärde på ca 153 kwh/m2. Det kallas energiprestanda på byggnaden, och den är hög statistiskt sett med tanke på byggår för fastigheten. Den totala besparingspotentialen på energianvändningen för värme i fastigheten uppgår till ca 440 MWh/år eller ca 25 % av 2010 års normalårskorrigerad värmeanvändning vilket ger ett rimligt riktvärde. Besparingspotentialen på fastighets el uppgår till ca kwh/år vilket medför cirka i pengar :-/år. Ett rimligt gemensamt mål på den totala energianvändningen för fastigheten har vi kalkylerat att bli ca 110 kwh/m2 efter att de föreslagna åtgärderna utförts. Den totala investeringskostnaden för samtliga redovisade åtgärder uppgår till budgeterat ca :- vilket ger en återbetalningstid på investering av ca 3 år exklusive ett driftoptimeringsavtal som löper på f.n :-/år. Priser Exklusive mervärdesskatt. 5/27

6 4 Elanvändning Brf. Stigs Gård har ett el abonnemang för fastighets el med Gävle Energi. Energistatistik visar att den totala elanvändningen uppgick till ca kwh för år Diagrammet nedan visar elanvändningen för Diagrammet visar att elanvändningen sjönk från 2009 till 2010 med 1.4 %. Nyckeltalet för elanvändningen 2010 uppgår till 14,6 kwh/(m 2,år) vilket är ett relativt normalt värde. 6/27

7 Diagrammet visar elanvändningen månad för månad Man kan tydligt se att elanvändningen har ökat månad för månad från 2009 till 2010 Januari till Mars. Från April till Oktober är det lägre elförbrukning 2010, för att sedan öka under november December 2010 sjunker elförbrukningen mot 2009 med 2.6%. Under de kalla månaderna kan den ökade elanvändningen tillskrivas motorvärmare. 7/27

8 5 Fjärrvärmeanvändning Byggnaderna värms med fjärrvärme från Gävle Energi. Det finns två fjärrvärmeabonnemang. Energistatistik visar att den totala graddagsjusterade fjärrvärmeanvändningen uppgick till nära 1576 MWh för år Diagrammet nedan visar värmeanvändningen från Värmeanvändningen har varit jämn under åren. Den specifika värmeanvändningen uppgår till ca 138,6 kwh/(m 2,år), vilket är ett relativt sätt bra värde. 8/27

9 Diagrammet nedan visar fjärrvärmeanvändningen månad för månad för Värmeanvändningen har sjunkit under 2010 jämnfört med /27

10 6 Systembeskrivning och åtgärdsförslag Vi har koncentrerat oss på att hitta realiserbara, konkreta och kostnadseffektiva åtgärder. I de fall åtgärderna kräver större investeringar har investeringsbeloppets storlek bedömts utifrån egna erfarenheter eller uppgifter och nyckeltal som leverantörer lämnat. 6.1 Elanläggningen Brf. Stigs Gård har ett el abonnemang för s.k. fastighets el. Elleverantör och nätoperatör är Gävle Energi AB. Elanvändningen för 2010 uppgick till kwh. 6.2 Mätningar Långtidsmätningar av eleffektuttag har genomförts dels totalt för anläggningen och dels för några utgående grupper från elcentralen. Mätningarna har i pågått under en veckas tid. Vidare har även mätning av temperaturer i värmesystemet utförts samt mätningar av temperaturer i lokaler. Följande mätningar har genomförts: Effektuttag tvättstuga och garagehus 1 Sid 12 Effektuttag stigare A1A och garagehus 2 Sid 13 Temperatur Bottenplan Kvarnen feb 2011 Sid 14 Temperatur plan 2 Kvarnen feb 2011 Sid 15 Temperatur Vävrummet Kvarnen feb 2011 Sid 16 Temperatur Tvättstuga feb 2011 Sid 17 Varmvattentemperatur värmesystemet UC stora mars 2011 Sid 18 Vattentemperatur värmesystemet UC2 lilla centralen feb 2011 Sid 19 Vattentemperatur värmesystemet UC Delta T lilla feb 2011 Sid 20 Vattentemperatur värmesystemet UC Delta T stora centralen mars 2011 Sid 21 Vattentemperatur värmesystemet UC lilla feb 2011 Sid 22 Vattentemperatur värmesystemet UC stora mars 2011 Sid Värme- och ventilationssystem Uppvärmning Värme: Fastighetens lägenheter och allmänna utrymmen värms med vatten radiatorer som på hela fastigheten är försedda med STD (av/på) ventiler sedan byggåret. Radiatorer är dimensionerade för att klara uppvärmning även när ventilationen ej är i drift. Enligt vicevärd Jan-Erik Andresen klagar ej någon över kalla lägenheter. 10/27

11 2 stycken fjärrvärmecentraler: Båda undercentralerna (UC) har nya moderna fjärrvärmeväxlare och Styr- och reglerutrustning av märket TAC UC garagelänga (hädanefter kallad Lilla UC): Hetvatten cirkulations tvilling pumpar Flygt med eleffekt 1,8 kw per styck. I drift dygnet runt men pumpstopp sommartid. Varmvattencirkulationspump Flygt med eleffekt kw i drift dygnet runt. Expansionskärl med automatisk påfyllning av märket CIREX från Tappvarmvattenventil står och går från max- till min läge. UC Hus 30G (hädanefter kalla Stora UC): Hetvatten cirkulations tvilling pumpar Grundfos med eleffekt 0, kw per styck. I drift dygnet runt men pumpstopp sommartid. Varmvattencirkulationspump Grundfos med eleffekt 0.20 kw i drift dygnet runt. Expansionskärl med automatisk påfyllning av märket CIREX från Tappvarmvattenventil står och går från max- till min läge. Ventilation Ventilation lägenheter: Ventilationen är sedan byggåret och är i drift dygnet runt. Lägenhetsinnehavare betalar själv elkostnaden. Systemen är av typ Fläkt RDK med värmeåtervinning (plattväxlare) och el batteri. Cirka 20 lägenheter har bytt ut volymkåporna ovan spis till nya modernare, utfört av Gävle Ventilationsteknik. Ventilation saknas i lägenhet 34J. Ventilation Tvättstuga: Tvättstuga med tillhörande utrymmen ventileras via frånluftsfläkt placerad på tak (Stratos med en effekt av 0,12 kw) och styrs via termostat i tvättstuga halv eller hel fart beroende på värmetemperatur i tvättstugan (varmare än inställd gräns ex 20 grader Celsius medför hel fart). Kraftigt undertryck i lokalen och det visslar i ytterdörren av undertrycket. Tilluft sker via ytterväggsventiler (kallras) samt från spaltventiler monterade bakom element. Ventilation Kvarnen : Ventilation installerades 1983 och är av typ FTX (värmeåtervinning) Fläkt KDEM med vattenburet värmebatteri för värmetillskott. Fläktar i aggregatet har en märkeffekt av 1,5 kw var (2st). Ventilationen är i drift dygnet runt Måndag till Söndag på halv fart och kan forceras till hel fart via en timer i 120 minuter. 11/27

12 6.4 Klimatskärm Byggnadens klimatskärm är i relativt god kondition, bortsett från fönsterpartier. Vinden är isolerad och behöver ej åtgärdas. Ytterväggar, med träfasad, är isolerade reglade gipsväggar och innerväggar samt gavlar är av betong. Vindar är isolerade med 240 mm gullfiber. Kvarnens vind är tilläggsisolerad med 120 mm gullfiber. Fönster i lägenheter är av typ 2+1-glas och i Kvarnen av typ 2-glas. Bristfälliga ytterdörrar Kvarnen. 6.5 Belysning Närvarogivare saknas för kalla trapphus i drift dygnet runt. Källarbelysning manuell av/på. Tvättstugans belysning manuell av/på. Närvarogivare finns för bottenplan i samlingslokal Kvarnen, dock ej för plan 1. Belysning i garage manuell av/på för varje garageplats. Ute belysning på området sker via skymningsrelä för garage och belysningsstolpar. Belysning bollplan sker via tidur Måndag-Söndag klockan Motorvärmare Motorvärmare är utrustad med tidur för start och stopp. Åtgärder i motorvärmaranläggningen prioriterar vi inte i nuläget. 6.7 Tvättstuga Tvättmaskiner i tvättstuga är utbytta till nya år Torktumlare saknar värmeväxling utan överskottsvärmen ventileras bort av fläktsystemet. 12/27

13 Mätdiagram 1 Diagrammet visar effektuttaget för all el i Tvättstuga och Garagehus 1. Diagrammet inrymmer fastighetsel. Effektuttaget varierar mellan 10 kw för att stiga upp till ca 28 kw under dygnet. Bottenlast vid midnatt är ca 15 kw vilket kan tänkas vara motorvärmare i garagehuset. 13/27

14 Mätdiagram 2 Diagrammet visar effektuttaget för fastighetsabonnemanget Brf Stigs Gård. Effektuttaget varierar från ca 2 kw nattetid till att under enstaka toppar under dagen uppgå till ca 10 kw. 14/27

15 Mätdiagram 3 Diagrammet visar temperatur Bottenplan Kvarnen. Under mätperioden varierade temperaturen 18-19,7 grader Celsius, medeltemperatur 18 grader Celsius. 15/27

16 Mätdiagram 4 Diagrammet visar temperatur Plan 2 Kvarnen. Under mätperioden varierade temperaturen 19-20,6 grader Celsius, medeltemperatur 19,7 grader Celsius. 16/27

17 Mätdiagram 5 Diagrammet visar temperatur Vävrummet Plan 2 Kvarnen. Under mätperioden varierade temperaturen 21,4-23 grader Celsius, medeltemperatur 21,9 grader Celsius. 17/27

18 Mätdiagram 6 Diagrammet visar temperatur Tvättstuga. Under mätperioden varierade temperaturen 12,6-19,4 grader Celsius, medeltemperatur 15,6 grader Celsius. 18/27

19 Mätdiagram 7 Diagrammet visar tapp varmvatten temperatur från UC2 Stora centralen. 19/27

20 Mätdiagram 8 Diagrammet visar tapp varmvatten temperatur från UC2, Lilla UC. 20/27

21 Mätdiagram 9 Diagrammet visar vattentemperatur Delta T i UC Lilla centralen (Skillnad Tillopp-Retur). 21/27

22 Mätdiagram 10 Diagrammet visar vattentemperatur Delta T i UC Stora centralen (Skillnad Tillopp-Retur). 22/27

23 Mätdiagram 11 Diagrammet visar temperaturer i värmesystemet totalt, vid fjärrvärmecentralen i Lilla centralen. Den röda kurvan visar tilloppstemperaturen i värmesystemet och den gröna kurvan returtemperaturen. Blå kurva visar utetemperaturen under mätperioden. Här kan man se att vid man kör relativt bra temperaturer på tilloppsledningen vid utetemperaturen 20 C skickas en temperatur på 63 C ut på värmesystemet. Vi ute temperatur kring 0 C skickas en temperatur på 52 C ut på värmesystemet, vilket är högt. 23/27

24 Mätdiagram 11 Diagrammet visar temperaturer i värmesystemet totalt, vid fjärrvärmecentralen. Den röda kurvan visar tilloppstemperaturen i värmesystemet och den gröna kurvan returtemperaturen. Blå kurva visar utetemperaturen under mätperioden. Här kan man se att vid man kör relativt normala temperaturer på tilloppsledningen vid ute temperaturen 10 C skickas en temperatur på 60 C ut på värmesystemet. Vi ute temperatur kring 0 C skickas en temperatur på 48 C ut på värmesystemet. 24/27

25 7 Åtgärdsförslag Vi har koncentrerat oss på att hitta realiserbara, konkreta och kostnadseffektiva åtgärder. I de fall åtgärderna kräver större investeringar har investeringsbeloppets storlek bedömts utifrån egna erfarenheter eller uppgifter och nyckeltal som leverantörer lämnat. Den kalkylmodell som valts för lönsamhetsberäkning är återbetalningstid (pay-off), vilken innebär att investeringskostnaden divideras med den årliga kostnadsbesparingen. Priser är exklusive mervärdesskatt. Förslag 1: Utbyte av 2 st befintliga hetvattencirkulationspumpar till tryckstyrda som anpassar sig efter värmebehovsuttaget i radiatorerna. Pris: :- Förslag 2: Det finns åtgärder inom radiatorsystemet som betalar sig snabbt, genom att byta ut befintliga värmeventiler mot nya moderna termostatventiler. Pris: :- (677:-/radiator). Förslag 3: En värmeinjusteringen bör göras på fastigheten i samband med utbytet till termostater. Pris: :- (208:-/radiator). Förslag 4: Datorisering av fastigheten gällande Styr och Övervakningssystemet för bättre energianvändning. 15 stycken referensgivare monteras inom fastigheten för optimerad övervakning. Pris: Fjärrvärmecentraler 2 stycken :- Förslag 5: Effektivisering av belysning genom närvarogivare i trapphus, källargångar och tvättstuga. I vår beräkning har vi beräknat med lågenergilampor och endast effekt besparing genom denna lösning och kommit fram till följande resultat. Lampor idag har en effekt av totalt 9,884 kw per timme men med lågenergi lampor är effekten endast 0,84 kw vilket medför en besparing med 900%. I pengar medför det en besparing med ca skr per år eller eleffekt av kwh år. Pris: Trapphus 15 st á 2 lampor :- Pris: Garage 126 st á 1 lampa :- Pris: Källargångar á 20 lampor :- Pris: Tvättstuga á 3 lampor 7 500:- 25/27

26 Förslag 6: Tvättstugans ventilation bör bytas ut mot ett ventilationssystem med värmeåtervinning och torktumlare bör förses med avfuktningsaggregat för värmeväxling. Budgetpris: :- (2 stycken torktumlare) Budgetpris: :- Förslag 7: Kvarnens ventilation är bra men bör byggas om till behovsdrift dvs att ventilationen startar vid närvaro med exempelvis 15 minuter och är i drift 15 minuter efter det att lokalen står tom. Genom denna åtgärd att ventialtionen är i drift 2 timmar per vecka istället för 168 timmar sparar föreningen kwh/år vilket är i pengar cirka :- med ett elpris av 1.1:-/kWh. Pris: 7 700:- Förslag 8: Vid bollplanen bör en timer monteras som man trycker på för belysning när bollplanen används vid mörker. Pris: 9 000:- Förslag 9: Lägenhetsaggregaten börjar bli föråldrade. Befintliga aggregat kan byggas om till enbart frånluftssystem för Kök och Bad/WC samt att friskluft till lägenheterna tillförs genom att den befintliga tilluften sammankopplas med befintlig uteluftskanal. Vi väljer att lämna detta förslag utanför kostnadskalkylen eftersom vi ser det som föreningens beslut att utföra denna åtgärd. Budgetpris: :- (12 000:-/ lägenhet) Priset beror på kryddhylle inredning och fläkttyp. Förslag 10, Driftoptimeringsavtal Optimera inställningar för värmeanläggning och ventilationsanläggningar och följa upp resultatet kontinuerligt genom energirapporter gällande Er energianvändning och komfort. Kostnaden för avtalet uppgår till kr/år. 26/27

27 Kontroll Nyckeln i energieffektiviseringsarbeten är kontroll. Med en modern anläggning kan vi mäta och styra installationerna optimalt efter de behov som finns. Vi kommer även att se samt få möjlighet att åtgärda fel snabbare om utrustning går sönder eller är tillfälligt handställda av någon anledning vilket påverkar energianvändningen och komforten i huset. Översikt Styr, Regler, Övervakning ENERGIOPTIMERING Brf Stigsgård HSB Gävleborg Ext. Sevice Web Övervakning Felmeddelanden Energihantering Dokumenthantering Driftrapporter Driftpersonal Internet Internet Brf Stigsgård ROUTER Switch ROUTER Switch Referenstempgivare lgh CU VS, VV Pumptryckstyrning Pumpstopps funktion Övervakning rumstemperatur Optimering reglerkurva Mätning momentan effekt på Fjärrvärme. M-bus CU VS, VV Stora fjärrvärmecentralen Lilla fjärrvärmecentralen 27/27