ENERGIBESIKTNING Huvudbyggnad Bilaga till Energideklaration av

Transkript

1 ENERGIBESIKTNING Huvudbyggnad Bilaga till Energideklaration av Uppdragsnummer Besiktningen utförd av: Beställarens kontaktperson: Anders Matsson NB Kyl & VVS Konsult AB Storgatan BENGTSFORS Tel: Ombud: Certifierad energiexpert nr: SC Antal sidor: 5 sid Bilagor: -

2 ENERGIBESIKTNING 2(5) SAMMANFATTNING Fastigheten omfattar en huvudbyggnad och en sidobyggnad (stuga). Byggnaderna har gemensam vatten- och elmätare. Vi har därför gjort en fördelning och beräknat vad respektive byggnad förbrukar. Energideklarationen och den här bilagan avser huvudbyggnaden. Huset är uppfört i tre plan samt med källare. Uppvärmning sker med sjövärmepump och vedeldning. Normalårskorrigerad energianvändning (energiprestanda) för värme och fastighetsel ligger på 150 kwh/m 2 och år. Förväntat värde för denna typ av byggnad är 163 kwh/m 2 och år. 1 Bakgrund 1.1 Syfte Enligt Lag om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 ska denna typ av byggnader energideklareras vid försäljning. 1.2 Förutsättningar Energiexperten har gjort platsbesök och haft ett möte med Anders Matsson Tempererad area, A temp A temp har angivits till 295 m 2. Källaren har inte tagits med som uppvärmd yta. Det är A temp tillsammans med husets totala energianvändning för värme och fastighetsel som ligger till grund för energiprestandamåttet i energideklarationen. Med tempererad area, A temp, menas byggnadens area avsedd att värmas till mer än 10ºC och som är begränsad av klimatskärmens insida Beräkningar Vid beräkning av lönsamheten av energibesparande åtgärder har vi använt följande priser och räntor: Ved 600 kr/m 3 El 1,50 kr/kwh Prisökning 3 % per år Kalkylränta 4 % Beräknad återbetalningstid är rak d.v.s. utan hänsyn till ränta. Samtliga prisuppgifter, besparingar etc. är angivna inklusive moms. Observera att syftet med beräkningarna inte är att vara exakt utan att ge en storleksordning på respektive investering och besparingspotential. 1.3 Tillgängligt underlag Tillgängligt underlag har varit fastighetsdata från Metria, el- och VA-fakturor, ritningar samt uppgifter lämnade av fastighetsägaren och information som framkommit vid platsbesök. Under den tid som energiuppgifterna avser har 2 vuxna och 2 barn bott i huset. Elförbrukningen har under beräknats till kwh medan vedåtgången varit ca 5 m 3. Sammanlagd energi blir då kwh. Det är antalet personer och brukarnas beteende som väsentligt påverkar energiförbrukningen. Uppmätt energi har normaliserats för att bättre spegla genomsnittlig användning, så kallat normalt brukande. Normaliserad energiförbrukning (värme, varmvatten, hushållsel och fastighetsel) har beräknats till kwh/år.

3 ENERGIBESIKTNING 3(5) 2 Byggnad 2.1 Beskrivning av byggnaden omfattar ett fristående hus i tre plan samt källare. Den äldsta delen är i tre plan medan en tillbyggd del är i ett plan, det är källare under hela huset. 2.2 Bedömning av vilka byggnadsegenskaper som skall besiktas Klimatskärmen kontrolleras visuellt på plats. Luftbehandlingen kontrolleras avseende utelufts- och frånluftsdon. Uppvärmningssystemet kontrolleras liksom radiatorer avseende termostater. Blandare för tappvatten kontrolleras avseende en- eller tvågreppsblandare. Elinstallationer kontrolleras med tanke på möjlighet till lågenergibelysning. 3 Besiktning av byggnad 3.1 Klimatskärm Husets nybyggnadsår är Ytterväggarna bedöms vara uppförda av invändiga skivor, plank eller reglar, isolering, och utvändig träpanel. Fönstren på bottenvåningen och en trappa upp är i huvudsak isolerglas medan källaren har kopplade 2-glas fönster. Taket har en täckning av betongpannor. Vindsisoleringen på husets ursprungsdel består av ca mineralull ovanpå sågspån. Grundläggningen är utförd med källare. 3.2 Värmesystem Uppvärmning sker med sjövärmepump samt vedeldning i en panna. Värmen distribueras via vattenburna radiatorer. I hallen finns vattenburen golvvärme medan badrummet på bottenvåningen har elektrisk golvvärme. 3.3 Ventilationssystem Luftbehandlingen består av självdrag. Frånluft går via kanaler i murstock (det finns två murstockar) samt don placerade i rum, badrum, WC, kök och källare. I badrummet på bottenvåningen har frånluften förstärkts med Paxfläkt. Köket är försett med spisfläkt i imkåpa och separat imkanal. Uteluft tas via don placerade i yttervägg, öppningsbara fönster samt genom läckage i byggnadskonstruktionen. 3.4 Tappvatteninstallationer Varmvatten bereds i värmepumpen. Dusch i badrum och källare är försedda med termostatblandare, tvättställ i badrum har närvarostyrning medan diskbänk och tvättstället på toaletten har 1-greppsblandare. Tvättställ och utslagsback i källare har 2-greppsblandare. 3.5 Elinstallationer Belysningen består i huvudsak av lågenergilampor.

4 ENERGIBESIKTNING 4(5) 4 Förslag på kostnadseffektiva åtgärder m.m. 4.1 Värmesystem Byte av radiatorventiler Huvuddelen av radiatorerna är försedda med äldre termostatventiler, enstaka radiatorer saknar termostventiler och funktionen är osäker. För att inte förbruka mer energi än vad som behövs kan radiatorerna förses med nya termostatventiler. Att byta till termostatventiler brukar ge en energibesparing mellan 5 10 %, vi har räknat med 7 %. Vi uppskattar att 20 radiatorer behöver nya ventiler och kostnaden bedöms till 650 kr/st. Investeringsbehov: kr Energibesparing: ca kwh år (el och ved) Besparingskostnad: 0,41 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 6,5 år Reglercentral Temperaturen till radiatorerna brukar styras i förhållande till utomhustemperaturen (kallt ute-varm framledningstemperatur och vice versa) och/eller med inomhusgivare. Värmepumpen har reglercentral medan pannan saknar reglercentral (RC) för styrning av framledningstemperaturen. Installation av reglercentral brukar kunna ge en energibesparing på 5-15 %. Vi har räknat med besparingen 10 %. Investeringsbehov: kr Energibesparing: ca 800 kwh ved/år (300 kr) Kalkylperiod: 20 år Besparingskostnad: 0,48 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 20 år Vid mer eldning av ved blir förstås besparingen större. En reglercentral som styr framledningstemperaturen automatiskt ger, förutom en lägre energiförbrukning, bättre komfort då man slipper handshunta och undviker därmed att det blir för varmt eller kallt i huset. Åtgärden gäller om befintlig vedpanna ska behållas Byte till tryckstyrd cirkulationspump Det vattenburna värmesystemet drivs av en elektrisk cirkulationspump. När man har termostatventiler på radiatorerna öppnar och stänger de i förhållande till rumstemperaturen. I och med detta kommer trycket i radiatorsystemet att variera. Befintlig cirkulationspump är inte tryckstyrd utan har fast hastighet. En tryckstyrd pump känner trycket i systemet och varierar hastigheten i förhållande till behovet (varvtalsstyrning). När befintlig pump behöver bytas bör man välja en med tryckstyrning och energibesparingen i form av el brukar bli 50-60%. Investeringsbehov: kr Energibesparing: ca 275 kwh el/år (410 kr/år) Kalkylperiod: 15 år Besparingskostnad: 0,92 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 8 år 4.2 Ventilationssystem Uteluftsdon Några av sovrummen saknar uteluftsdon som släpper in luft. För lite tilluft innebär otillräcklig ventilation vilket kan medföra dålig inomhusmiljö (lukter, fukt). För att få tillräcklig ventilation kan man placera tilluftsdon i fasad eller spaltventiler i överkant av fönstrens karm.

5 4.3 Elinstallationer ENERGIBESIKTNING 5(5) Installera solceller Huset värms i huvudsak med el (värmepump) och det kan vara lönsamt att investera i solceller. För solceller som installeras på taket och håller samma lutning behövs ej bygglov, om inte huset har förhöjd kulturklass. Just nu finns solcellsstöd att söka, investeringskostnaden presenteras med och utan bidrag. Besparingen tar endast hänsyn till att elen används i fastigheten, men det finns möjligheter att sälja överskottsproduktion av el. Tabell 2. Investering och besparingskostnad med och utan bidrag för installation av solceller. Investeringskostnad Besparingskostnad 1 Med solcellsbidrag ,70 Utan solcellsbidrag ,95 1. Besparingskostnad, från det energipris investeringen blir lönsam Förutsättningar Area solpanel i söderläge: 40 m 2 Installerad effekt: ca 6 kw Elproduktion/år: kwh (8 400 kr/år) 4.4 Tappvatteninstallationer Montera resurseffektiva blandare Ett par blandare är av 2-greppstyp. Byte från tvågreppsblandare till resurseffektiva engreppsblandare brukar ge en besparing på varm- och kallvatten med %. 5 Slutsatser 5.1 Åtgärder med stort investeringsbehov Installation av solceller. 5.2 Åtgärder med visst investeringsbehov Byte av radiatorventiler. Reglercentral. Byte till tryckstyrd cirkulationspump. 5.3 Övrigt Förse sovrummen med tilluftsdon. NB Kyl & VVS Konsult AB