Fastighetsbeteckning: Hassungared 3:59

Transkript

1 5475 ENERGIBESIKTNINGSPROTOKOLL Bilaga till godkänd energideklaration registrerad hos Boverket Fastighetsbeteckning: Hassungared 3:59 Adress: Varpetvägen 5, LINDOME Nuvarande ägare: Inger Waldenström & Lena Carlsson Objekt: Friliggande villa i två plan, (A temp): 218m 2 (uppmätt yta) Nybyggnadsår: 1971 Närvarande vi besiktningstillfället : Inger Waldenström och Lena Carlsson( uppgiftslämnare) och Anders Kleberg, Cert. Energiexpert - energiplanering.se Värmesystem: Byggnaden värms med vattenburet radiatorsystem från elpatron i pannaläggning (vedpanna Viadrus samt 2st ACC tankar à 750 liter) installerat Vedpannan används inte p.g.a. utdömd rökgång. I entréplanet finns en luft-luftvärmepump, Mitsubishi installerad Täljstens kamin finns i källarplan. Ventilation: Självdrag samt köksfläkt som används vid behov. Tilluft ej tillfredställande - fler tilluftsdon bör installeras Energiförbrukning uppvärmning och varmvatten per år: kwh för aktuell mätperiod (normalårskorrigerat värde) Energiprestanda: Referensvärde Nybyggnadskrav 117kWh/m 2, år kwh/m 2, år 50 kwh/m 2, år Byggnadens Energiprestanda, Referensvärde 1 och Referensvärde 2 beräknas automatiskt i Boverkets databas Gripen. Denna byggnads energiklass:

2 Hushållsel - tappvarmvatten: Förbrukning av hushållsel och uppvärmning av tappvarmvatten har schablonberäknats. Allmänt om tappvarmvatten: Det är viktigt att varmvattnet som du tappar från dina vattenledningar håller rätt temperatur, det ska vara C. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur. För hög temperatur orsakar onödig energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningarna efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög temperatur. Vid för låg temperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. Fönster: Kopplade 2-glas fönster från byggåret med visst renoveringsbehov. Kontrollera skicket på tätningslisterna på fönster och dörrar. Isolering Vindsbjälklag: Kutterspån c:a 15 cm KOSTNADSEFFEKTIV ENERGISPARÅTGÄRD FÖRESLAGEN Installation av luft-vattenvärmepump. Luft-vattenvärmepumpen hämtar värme från uteluften genom en fläkt som blåser luften över värmepumpens förångare. Ett köldmedium hettas upp och värmen avges via värmepumpens kondensor. Värmepumpen kan kopplas både till värmesystemet och tappvarmvattnet. Eftersom värmepumpen inte ensam klarar hela energibehovet kopplas den till en elpanna eller elkassett. Luft-vattenvärmepumpar kan ge en energibesparing på cirka 60% av husets behov av värme och varmvatten under ett år. Investeringskostnad: Cirka kr inkl. installation. Priset varierar beroende på vad som ingår, storlek, installation och fabrikat. I beräkningen har investeringskostnaden satts till kr. Pay-off tid: c:a 5 år Montera perlatorer på tappställen och dusch samt byt ut energikrävande belysning till lågenergi/led-lampor. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare (perlatorer). Luft blandas in i vattenstrålen vilket reducerar varm-och kallvattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Överväg att tilläggsisolera vindsbjälklaget med mm lösull. För att inte riskera mikrobiell påväxt i vindsutrymmet bör åtgärden utföras med ansvarig och behörig fackmans godkännande samt att periodisk kontroll görs i vindsutrymmet. Kontakta entreprenör för vidare information om teknisk lösning och kalkyl. Uppskattad energibesparing c:a kwh/år 2

3 Brukarvanor och övrig information: Enligt Boverkets BEN1 (BFS 2016:14-BED 9) har beräkningsunderlaget för energideklarationen normaliserats för att motsvara ett standardhushåll med hänsyn till det aktuella husets storlek, samt en inomhustemperatur på C. Detta innebär att vissa värden avviker från dokumenterade uppgifter. Faktisk elförbrukning inklusive hushållsel har för aktuell mätperiod varit kWh. Tänk på att för varje grads höjning av innetemperaturen ökar uppvärmningskostnaden med ca 5 procent. I småhus har de boendes vanor stor påverkan på energiprestandan. Det kan handla om hur mycket man vädrar, innetemperatur, användning av varmvatten och vilka elprodukter som används. Dessa vanor är givetvis nästintill omöjliga att ta hänsyn till i en energideklaration. Energideklarationen är utfärdad och giltig i 10 år. Besiktningsman, handläggare och ansvarig energiexpert: anders@energiplanering.se tel.dir Energiplanering Väst AB Org.nr

4 Mer information om energideklaration finns hos Byggnadens Energiprestanda: Energiprestandan redovisas som den normalårskorrigerade energianvändningen aktuellt år. Det normalårskorrigerade värdet beräknas av Boverket. (Energi-Index) Energiprestandan representerar alltså energianvändningen under ett normalår och avviker från den avlästa energianvändningen. Atemp (exklusive Avarmgarage): golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än +10 C, begränsade av klimatskärmens insida. Referensvärde 1: byggnadens nybyggnadskrav som avser energiprestanda om byggnaden skulle byggas idag med samma geografiska läge och värmekälla. Referensvärde 2: Byggnadens referensvärden är beräknade utifrån statistiskt underlag för den valda byggnadskategorin. Tillgängligt underlag, beräkningsmodeller, antaganden och referensvärden Energideklaration upprättas med syfte att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader i enlighet med SFS 2006:985 Lag om energideklaration för byggnader. För beräkningar av underlag och åtgärder har i tillämplig omfattning använts uppgifter tillhandahållna av byggnadens ägare, frågeformulär och besiktning på plats. För beräkning av kostnadseffektiva åtgärder har den ekonomiska beräkningsmodellen LCC (Life Circle Cost) använts. Om energiklassning Se sid 4 4

5 Energiklassning finns i deklarationerna för att göra det enklare för dig att jämföra byggnader med varandra och få en uppfattning om deras energianvändning. Så här fungerar energiklassningen av byggnaderenergiklass A står för en låg energianvändning och G för en hög. En byggnad som har en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nybyggt hus idag får klass C. Alla deklarationer har inte energiklass idag Energiklassning infördes i deklarationerna 1 januari Deklarationer gjorda före detta datum blir inte automatiskt energiklassade. Du kan alltså få se energideklarationer som saknar energiklass. Men ägaren kan få sin byggnaden klassad i efterhand om denne vill. Boverket har en enkel funktion för det här på webbplatsen. Likt men ändå olikt från vad vi är vana vid Energiklassningen av byggnader har samma typ av utformning som du kan se på produkter som till exempel TV-apparater och kylskåp. Men det finns en viktig skillnad. I en elektronikbutik finns nästan bara nya moderna produkter och de flesta apparater man tittar på har energiklass A till C. Vi har förstås även när det gäller byggnader en hel del som är nya och som har uppförts under de senaste åren. Dessa hamnar också likt andra produkter i energiklass A till C. Men, de flesta byggnader är förstås äldre än så. Därför kommer många byggnader att hamna i klasserna D, E, F eller G. E är en vanlig energiklass för äldre byggnader. Vad varje energiklass står för Skalans sju energiklasser utgår från det krav på energianvändning som ställs på nya byggnader som uppförs idag. Dessa krav finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och är beroende av typ av byggnad, om den är elvärmd eller inte, och var i Sverige den är belägen. Energiklass C motsvarar just det krav som skulle gälla för byggnaden om den skulle uppföras i dag. Nedan beskriver vi vad varje energiklass står för. EP = Energiprestanda för den aktuella byggnaden = mindre än eller lika med > = mer än A = EP är 50 procent av kravet för en ny byggnad. B = EP är > procent av kravet för en ny byggnad. C = EP är > procent kravet för en ny byggnad. D = EP är > procent av kravet för en ny byggnad. E = EP är > procent av kravet för en ny byggnad. F = EP är > procent av kravet för en ny byggnad. G = EP är > 235 procent av kravet för en ny byggnad. 5