ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Hedalen 1:58 Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 16598

Transkript

1 ENERGIBESIKTNING Bilaga till Energideklaration av Uppdragsnummer Besiktningen utförd av: Bengt Zetterberg Beställarens kontaktperson: Lars-Inge Hedlund NB Kyl & VVS Konsult AB Storgatan BENGTSFORS Tel: Ombud: Bengt Zetterberg Certifierad energiexpert nr: 2149 Antal sidor: 6 sid Bilagor: -

2 ENERGIBESIKTNING 2(6) SAMMANFATTNING Fastigheten omfattar ett fristående hus. Huset är uppfört i ett plan och delvis med källare. Uppvärmning sker med vedpanna och ackumulatortank kompletterad med elpatroner. Det finns även en öppen spis och en vedspis. Normalårskorrigerad energianvändning (energiprestanda) för värme och fastighetsel ligger på 203 kwh/m 2 och år. Förväntat värde för denna typ av byggnad är kwh/m 2 och år. 1 Bakgrund 1.1 Syfte Enligt Lag om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 ska denna typ av byggnader energideklareras vid försäljning. 1.2 Förutsättningar Energiexperten har gjort platsbesök och haft ett möte med Lars-Inge och Barbro Hedlund Tempererad area, A temp A temp har angivits till 175 m 2 och då har huvuddelen av källaren tagits med som uppvärmd yta. Det är A temp tillsammans med husets totala energianvändning för värme och fastighetsel som ligger till grund för energiprestandamåttet i energideklarationen. Med tempererad area, A temp, menas byggnadens area avsedd att värmas till mer än 10ºC och som är begränsad av klimatskärmens insida Beräkningar Vid beräkning av lönsamheten av energibesparande åtgärder har vi använt följande priser och räntor: Ved 500 kr/m 3 El 1,40 kr/kwh Prisökning 3 % per år Kalkylränta 4 % Beräknad återbetalningstid är rak d.v.s. utan hänsyn till ränta. Verkningsgraden är antagen till 0,8 för vedpannan. Samtliga prisuppgifter, besparingar etc. är angivna inklusive moms. Observera att syftet med beräkningarna inte är att vara exakt utan att ge en storleksordning på respektive investering och besparingspotential. 1.3 Tillgängligt underlag Tillgängligt underlag har varit fastighetsdata från Metria, elfakturor, ritningar samt uppgifter lämnade av fastighetsägaren och information som framkommit vid platsbesök. Elförbrukningen har under varit ca kwh. Under den tid som energiuppgifterna avser har två vuxna bott i huset under en del av året och det är troligt att elförbrukningen kommer att öka vid permanent boende. Vedförbrukningen är satt till 20 m 3 vilket bedöms motsvara ett års normal förbrukning för de två vuxna. Det är antalet personer och brukarnas beteende som väsentligt påverkar energiförbrukningen.

3 ENERGIBESIKTNING 3(6) 2 Byggnad 2.1 Beskrivning av byggnaden omfattar ett fristående hus med bottenplan och delvis källare. Den ursprungliga mellersta delen är uppförd omkring 1969 och en tillbyggnad mot väster gjordes Mellan byggdes den östra delen till (pannrum m.m.). Det finns också ett fristående garage. 2.2 Bedömning av vilka byggnadsegenskaper som skall besiktas Klimatskärmen kontrolleras visuellt på plats. Luftbehandlingen kontrolleras avseende utelufts- och frånluftsdon. Uppvärmningssystemet kontrolleras liksom radiatorer avseende termostater. Blandare för tappvatten kontrolleras avseende en- eller tvågreppsblandare. Elinstallationer kontrolleras med tanke på möjlighet till lågenergibelysning. 3 Besiktning av byggnad 3.1 Klimatskärm Husets nybyggnadsår är 1969 och avser den mellersta delen gjordes en tillbyggnad med källare mot väster och ytterligare en tillbyggnad mot öster. Den ursprungliga delen liksom den senaste tillbyggnaden är byggda med krypgrund. Ytterväggarna bedöms vara uppförda av isolering, reglar och utvändig träpanel. Fönstren i den senaste tillbyggnaden och halva ursprungliga delen är 3-glas isolerrutor medan övriga delar har 2-glas isolerrutor som kompletterats med ett extra yttre glas. Källaren har kopplade 2-glas fönster. Taket har en täckning av plåt. Vindsisoleringen består av ca 200 mm mineralull. 3.2 Värmesystem Vedspisen i köket är vattenmantlad samt försedd med eget expansionskärl, cirkulationspump och är ansluten till radiatorkretsen. Vedspisen var den ursprungliga värmekällan. Uppvärmning sker idag med vedpanna och två elpatroner. Pannan har inbyggd ackumulatortank. Värmen distribueras via vattenburna radiatorer. Det finns reglercentral med utegivare men den används inte. 3.3 Ventilationssystem Luftbehandlingen består av självdrag. Det finns ett uteluftsdon i badrummet mot öster samt ett frånluftsdon på toaletten mot väster. Köket är försett med spisfläkt i imkåpa och ansluten till imkanal i skorsten. Uteluft tas via uteluftsdon i källarvägg och pannrum samt genom läckage i byggnadskonstruktionen. 3.4 Tappvatteninstallationer Varmvatten bereds i vedpannan. Duschen i badrummet och på toaletten är försedda med 2- greppsblandare liksom tvättstället på toaletten. Diskbänken och tvättstället i badrummet har 1-greppsblandare. I källaren finns ett tvättställ med 2-greppsblandare. Spillvattenanläggningen är luftad med en vakuumventil placerad på vind. 3.5 Elinstallationer Belysningen består i huvudsak av lågenergilampor.

4 ENERGIBESIKTNING 4(6) 4 Förslag på kostnadseffektiva åtgärder m.m. 4.1 Klimatskärm Tilläggsisolering av vind Vindsisoleringen består av ca 200 mm mineralull. För att minska energianvändningen kan man tilläggsisolera och vi har räknat med att 120 m 2 kan isoleras med 300 mm lösull ovanpå befintlig isolering. Kostnaden för lösullsisolering bedöms uppgå till ca kr inklusive förberedande arbeten med att säkerställa att ventilation av vinden blir tillräcklig m.m. Tabell 1. Tilläggsisoleringens inverkan på värmegenomgångskoefficienten (U) och transmissionsförlusterna (värmeförluster genom klimatskärmen). Minskade Nuvarande U nuvarande U vindsisolering (kwh/m 2 o Åtgärd nytt transmissionsförluster C) (kwh/m 2 o C) (kwh/år) Isolera med minull ca 200 mm yta ca 120 m 2 0, mm lösull Minskade kostnader (kr/år) 0, Investeringsbehov: kr Energibesparing: kwh ved/år (drygt 2 m 3 ) Kalkylperiod: 30 år Besparingskostnad: 0,37 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 30 år med vedeldning (ca 8 år om elvärme) Innan isoleringsåtgärder bör man konsultera en expert. Saker att kontrollera kan t.ex. vara att ventilationen av vinden blir tillräcklig, bjälklagets täthet mot våningsplanet m.m Källare Källaren har ett par rum där golvet byggts på på insidan. Att bygga till på insidan i den här typen av källare är en riskkonstruktion med hänsyn till fukt. För mer information se t.ex.: Krypgrund Grundläggning med krypgrund är en riskkonstruktion med hänsyn till fukt. Man kan läsa mer om krypgrunder på t.ex. följande länkar:

5 ENERGIBESIKTNING 5(6) 4.2 Värmesystem Byte av radiatorventiler Radiatorerna är försedda med äldre termostatventiler och funktionen är osäker. För att inte förbruka mer energi än vad som behövs kan dessa radiatorer förses med nya termostatventiler. Att byta till termostatventiler brukar ge en energibesparing mellan 5 10 %, vi har räknat med 7 %. Vi uppskattar att 13 radiatorer behöver nya ventiler. Kostnaden bedöms till 600 kr/st. Investeringsbehov: kr Energibesparing: ca kwh ved/år (knappt 1,5 m 3 ) Besparingskostnad: 0,20 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 10 år med vedeldning (ca 2,5 år om elvärme) Reglercentral Temperaturen till radiatorerna brukar styras i förhållande till utomhustemperaturen (kallt ute-varm framledningstemperatur och vice versa) och/eller med inomhusgivare. Befintlig panna har reglercentral (RC) för styrning av framledningstemperaturen men den var vid besöket inte i drift. Styrning med reglercentral brukar kunna ge en energibesparing på 5-15 %. Vi har räknat med besparingen 8 %. Vi har räknat med inköp och installation av ny reglercentral med utomhusgivare. Investeringsbehov: kr Energibesparing: ca kwh ved/år (1,5 m 3 ) Kalkylperiod: 20 år Besparingskostnad: 0,17 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 8 år En reglercentral som styr framledningstemperaturen automatiskt ger, förutom en lägre energiförbrukning, bättre komfort då man slipper handshunta och undviker därmed att det blir för varmt eller kallt i huset Byte till tryckstyrd cirkulationspump Det vattenburna värmesystemet drivs av en elektrisk cirkulationspump. När man har termostatventiler på radiatorerna öppnar och stänger de i förhållande till rumstemperaturen. I och med detta kommer trycket i radiatorsystemet att variera. Befintlig cirkulationspump är inte tryckstyrd utan har fast hastighet. En tryckstyrd pump känner trycket i systemet och varierar hastigheten i förhållande till behovet (varvtalsstyrning). När befintlig pump behöver bytas bör man välja en med tryckstyrning och energibesparingen i form av el brukar bli 50-60% vilket kan innebär kwh el/år. Det finns också en laddpump för ackumulatortanken som är tryckstyrd. Det finns ytterligare en cirkulationspump (ej tryckstyrd) som sitter i en garderob bakom den vattenmantlade vedspisen. Denna används normalt inte Expansionskärl Det finns två öppna expansionskärl på vinden. Innan dessa går sönder med risk för vattenläcka bör de bytas mot ett slutet kärl som placeras i pannrummet.

6 ENERGIBESIKTNING 6(6) 4.3 Ventilation Uteluftsdon Sovrummen saknar uteluftsdon som släpper in luft. För lite tilluft innebär otillräcklig ventilation vilket kan medföra dålig inomhusmiljö (lukter, fukt). För att få tillräcklig ventilation kan man placera tilluftsdon i fasad eller spaltventiler i överkant av fönstrens karm. 4.4 Tappvatteninstallationer Montera resurseffektiva blandare Blandarna är av olika ålder och utförande, bl.a. fyra stycken 2-greppsblandare. Byte från tvågreppsblandare till resurseffektiva engreppsblandare brukar ge en besparing på varm- och kallvatten med %. 4.5 Spillvattenluftare Husets avloppssystem är försett med en luftning i form av vakuumventil (ungefär som en backventil) som är placerad på vind. När vakuumventilen slutar fungera riskerar fuktig luft från avloppet att komma ut på vinden och kondensera mot kalla ytor. Luftaren bör dras ut på tak för att ha kontakt med utomhusluften. 5 Slutsatser 5.1 Åtgärder med stort investeringsbehov Tilläggsisolering av vind. 5.2 Åtgärder med visst investeringsbehov Byte av radiatorventiler. Reglercentral. Byte till tryckstyrd cirkulationspump. Montera resurseffektiva blandare. 5.3 Övrigt Förse sovrummen med tilluftsdon. Expansionskärl Spillvattenluftare. Källare och krypgrund. NB Kyl & VVS Konsult AB Bengt Zetterberg