Totalprojekt. Glaven 8. Stadshagen Stockholm. Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel

Transkript

1 Glaven 8 Stadshagen Stockholm Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel Augusti 28 1

2 Innehåll Bakgrund 3 Genomförande av första etappen 3 Lönsamhetsbedömning 7 Energiresultat 8 2

3 Bakgrund LOCUM:s fastighet Glaven 8 i Stockholm, är en av fem lokalbyggnader i Beställargruppen för lokaler BELOK:s samarbetsprojekt "Totalkontor". Projektet syftar till att ge en verklighetsförankrad bild av hur mycket energianvändningen i äldre lokalbyggnader kan minskas inom ramen för företagens krav på långsiktiga investeringars lönsamhet. Projektet genomförs i tre etapper: 1. Fem av företagen i BELOK gruppen har valt ut en fastighet var. I dessa har under hösten 27 genomförts en grundlig genomgång av tänkbara åtgärder för minskad energianvändning. För detta har krävts en kvalificerad och rätt omfattande konsultinsats, som i huvudsak bekostats av BELOK. Utgångspunkten har varit att de åtgärder som väljs ut skall tillsammans dvs sedda som ett åtgärdspaket, uppfylla företagets lönsamhetskrav. Därutöver gäller det grundläggande kravet att åtgärdspaketet inte på något sätt får försämra vare sig byggnadens funktion eller kvalitet. I praktiken är strävan att påtagligt förbättra båda dessa. 2. Av de fem studerade fastigheterna väljs minst tre för genomförande av åtgärdspaketet. Genomförandet beslutas och bekostas av respektive fastighetsföretag. BELOK ger dock ett marginellt bidrag för att täcka någon del av kostnader som kan tillkomma genom att det finns inslag av utveckling och allmän kunskapsuppbyggnad. Efter beslut om vilka fastigheter som skall åtgärdas är det viktigt att ombyggnadsprocessen påbörjas snabbt. Målsättningen bör vara att ombyggnaderna blir i stort genomförda inom ett år. 3. Under byggprocessen sker uppföljning av hur de olika åtgärderna blir genomförda i praktiken och vilka de verkliga kostnaderna blir. Därefter sker en energiuppföljning under ett år. Denna bekostas i huvudsak av BELOK. Verifierade uppgifter om kostnader, skall således kunna redovisas 29. Verifierade uppgifter om uppnådda energieffekter under hösten 21. Genomförande av första etappen Glaven 8 är ett höghus för sjukvård och kontorsverksamhet, beläget i Stadsgården i Stockholm. Huset är byggt 1955, det har 13 våningar och golvarean m 2 BTA Ingen kyla finns installerad. Uppmätt 25 Uppmätt 26 användning : 129 kwh/(m 2. år) 122 kwh/(m 2. år) användning inkl brukarel 68 kwh/(m 2. år) 76 kwh/(m 2. år) Energiinventering av huset, identifiering av åtgärder för minskad energianvändning, kostnadsberäkning av de olika åtgärderna samt även en beräkning av de olika 3

4 åtgärdernas påverkan på energibehovet har genomförts av EnergoRetea AB, på uppdrag av och i samverkan med Locum. Resultatet av arbetet är redovisat dels i en uttömmande rapport Fastigheten Glaven 8, Stadshagsgården, dels i en sammanfattande kortrapport, som kommer att vara allmänt tillgänglig på Föreliggande sammanställning Åtgärdspaketets ekonomi beskriver och redovisar de ekonomiska bedömningar som grundas på konsultrapporterna och kompletterande energiberäkningar. Det har bedömts mycket viktigt att hela projektet Totalkontor genomförs med så stark verklighetsanknytning som möjligt. Det gäller inte minst bedömningen av kostnaden för de identifierade åtgärderna och de framtida besparingar som de ger. Beräkningar av kostnader har gjorts av en mycket erfaren kalkylator och energikonsekvenserna av de olika åtgärderna har beräknats sinsemellan oberoende av dels EnergoRetea, dels CIT Energy Management, Chalmers. Energiberäkningarna har skett på helt olika sätt. EnergoRetea har beräknat energibesparingen åtgärd för åtgärd med hjälp av ett upplägg med beräkningsblad som utarbetats inom företaget. CIT har simulerat hela byggnaden stegvis med åtgärd efter åtgärd inlagd. I det senare fallet får man även med samverkan mellan olika åtgärder. EnergoRetea har utöver beräkningen av de identifierade åtgärdernas anläggningskostnad och energipåverkan, gett CIT det underlag som krävs för energiberäkningar och simuleringar. Det har omfattat tekniska uppgifter om byggnaden och dess tekniska installationer, uppgifter om husets användning och drift, uppmätta data om energi, energistatistik mm. Speciellt när det gäller lokalbyggnader påverkas energianvändningen rätt kraftigt av hur belysning och utrustning som datorer använts, hur klimatanläggningar varit i drift och annat liknande. Sådant kan man oftast endast göra antaganden om vid en simulering. Då det gäller befintliga hus finns dock ett slags facit i form av årlig energistatistik. Man kan då i samband med uppbyggnad av simuleringsmodellen "kalibrera" modellen. Detta sker genom att faktorer som måste antas, men har stark inverkan på resultatet varieras tills simuleringens resultat stämmer med verkliga historiska värden. Härigenom får man en modell som möjligast nära efterliknar verkligheten och därmed också ger tillförlitliga resultat. CIT:s energiberäkningar har skett med en på så sätt kalibrerad BV 2 baserad modell. Simuleringarna har konsekvent skett för byggnaden i dess helhet med fler och fler åtgärder genomförda. Först simuleras byggnaden med en åtgärd eller grupp av åtgärder, därefter byggnaden med två åtgärder, därefter med tre osv. Det innebär att man får med de enskilda åtgärdernas eventuella inverkan på varandra. De enskilda åtgärdernas inverkan fås ur skillnaden i behoven av värme- och elenergi mellan två på varandra följande simuleringar. Resultaten är sammanställda i bilagan. I den följande sammanställningen anges CIT:s energiresultat i svart och EnergoReteas i blått. Skillnaderna kan ha att göra med olika gränsdragningar mellan åtgärder. Besparingen för hela åtgärdspaketet stämmer mycket väl. 4

5 Beskrivning Åtgärd 1 & 2 TA1, TA2 och FA1 byts ut mot två Swegon Gold 6 aggregat. Dessutom åtgärdas den befintliga obalansen i tilloch frånluftsflöde för Zon 4. Drifttiderna reduceras till 6: - 19: vardagar. VÅV verkningsgrad är 8 % och SFP ansätts till 2.5 (försiktig). Invest. kkr MWh/år MWh/ år 15 Vatten m 3 /år Summa Åtgärd 3 Ett separat aggregat (Swegon Gold RX14) installeras för att betjäna plan 3 då det vanliga aggregatet (se åtgärd 1) är avstängt nattetid Åtgärd 4 TA5 (Zon 1 - källarplan) byts ut mot ett nytt varvtalsreglerat aggregat (Fläktwoods EU2) med ett grundflöde på.52 m³/s och forcerat flöde på 1.46 m³/s (5 timmar per vardag) Åtgärd 5 Drifttiderna för TA6 (Zon 2 - entréplan) ändras till 7:-17: vardagar (helger stängt). Tilluftstemperaturen sänks till +18 C (lågimpulsdon) , Åtgärd 6 Radiatorsystemet delas upp i två slingor med varsin styrkurva. Dessutom kompletteras mätningen av utetemperaturen med en väderstation för att framledningskurvan även ska ta hänsyn till sol och vind. I simuleringen ansätts att byggnadens medeltemperatur kan sänkas med 1 C p.g.a. dessa åtgärder , Åtgärd 7 Nuvarande installerad belysning i korridorer på plan 3-12 (Zon 4 & 5) uppgår till 12x24 W/plan för plan 3-7 och 12x72 W/plan för plan 8-12 (= 576 W). Denna belysning ersätts med 14 stycken armaturer 2x14 W per plan (= 392 W). Den nya belysningen är dess-utom endast på under vardagar 7:-18: och effekten reduceras med 3 % sommartid (maj - sep) , Åtgärd 8 Nuvarande installerad belysning i trapphuset består av nödbelysning (förändras ej) samt två lysrörsarmaturer (95 W) per plan. Dessa byts mot effektivare (6 W) som dessutom regleras ned till 1 % under natt (18:- 7:). Detta gäller för plan 1-14, d.v.s. Zon 4, 5 och ,

6 Beskrivning Åtgärd 9 Istället för att blåsa in tilluften med temperaturen 21 C reduceras tilluftstemperaturen till 18 C. Meningen är att detta ska ge lägre energianvändningen eftersom utrymmena inte värms i onödan av tilluften. Men i simuleringen blir istället följden att värmeåtervinningen inte utnyttjas lika bra och värmeanvändningen ökar! Invest. kkr MWh/år 62, MWh/ år Vatten Summa -11 Åtgärd 1 De gamla balkongdörrarna läcker både luft och värme. Därför byts den nedersta rutan i dörren ut mot en cellplastskiva och dessutom tätas dörren på sidorna. I simuleringen har detta ansatts som en generell sänkning av fönstrens U-värde från 2.6 till 2.5 (knappt 4 %), medan luftläckaget i byggnaden har reducerats med 1 %. Åtgärd 11 Nya engreppsblandare installeras med snålspolteknik, vilket förväntas spara 5 kwh/år. Detta simuleras inte utan reduceras från befintliga värden för tappvarmvatten. 7 21, Åtgärd 12 Genom att utnyttja det centraliserade styr- och övervakningssystemet på ett bättre sätt skulle drifttiden kunna förkortas med ca. 6 dagar (?). Detta simuleras inte utan läggs endast in som en reducering av befintliga värden med 6/365 = 1.6 %. 5, ,8 9 7,7 1,7 Vatteninstallationer. Nya vattensparande WC stolar Byte av tryckstegringspumpar ,6 13,6 Uppgradering av samtliga fönster Besparingar totalt: Energo CIT : 56 kr/mwh : 85 kr/mwh Vatten: 13 kr/m 3 6

7 Lönsamhetsbedömning I ett diagram med årlig vinst eller kostnadsminskning på den ena axeln och investering på den andra, representerar en linjes lutning den internränta en investering ger. En åtgärd inlagd i diagrammet representeras av en linje med en viss längd och en viss lutning. I det följande redovisas de olika åtgärderna i lönsamhetsföljd, dvs åtgärderna läggs efter varandra spå att varje åtgärd följs av en som ger mindre internränta. I samband med att projektet Totalkontor påbörjades och urvalet av fastigheter överenskoms i samråd mellan de medverkande företagen att åtgärdspaket som var lönsamma med 6% kalkylränta och 2% relativ årlig energiprishöjning skulle genomföras., Detta innebär en internränta på 4%. Detta innebär att åtgärdspaketet genomförs om internräntan för hela paketet blir högre än 4%. Dock har det bedömts tillräckligt att energibehovet minskas till 1 kwh/(m 2 BTA år) eller halveras, även om internräntan då är högre än 4%. Kostnadsminskning Mkr/år,9,8 r =25% r =2% r =15% r =12% r =1% r =8%,7 CIT r =6%,6,5 EnergoRetea r =4%,4,3,2, Investering Mkr Som synes skiljer sig de två energiberäkningarna åt i detaljer, men för åtgärdspaketet i dess helhet blir reultaten nära lika. En förklaring till detaljskillnaderna är skillnaden i beräkningssätt genom att kombinationseffekter påverkar effekten av enskilda åtgär annorlunda vid en simulering än vid en beräkning åtgärd för åtgärd. Enligt uppgift har EnergoRetea angett både energivinster och investeringskostnader med viss säkerhetsmarginal. Den goda överensstämmelsen med CIT:s resultat, som visar på en något större kostnadsbesparing, tyder på att energiberäkningarna har god tillförlitlighet. CIT:s beräkningar kan i delar vara något mer representativ än EneroReteas eftersom den som nämnts bygger på simuleringr av hela åtgärdspaket, vilket innebär att åtgärdernas inverkan på varandra och inverkan på byggnaden i dess helhet blir beaktade. I det här fallet har dock CIT:s energiresultat räknats ned med ca 7

8 1% så att slutresultatet blir det samma som med adderade EnnergoRetea beräkningar. Det har gjorts för att ge en extra säkerhet för att energivinsterna inte blir överskattade Kostnadsminskning Mkr/år,9,8 r =25% r =2% r =15% r =12% r =1% r =8%,7 CIT r =6%,6,5 EnergoRetea r =4%,4,3,2, Investering Mkr För att få en jamförbar bedömning av åtgärders energipåverkan i de fem fastigheterna som ingår, simuleras deras energianvändning av CIT på ett likartat sätt i samtliga fall. Det är därför CIT simuleringen som redovisas i BELOK:s slutrapport för respektive fastighet. Slutrapporterna finns på I beräkningarna ovan har ingen hänsyn tagits till att de föreslagna åtgärderna även kommer att bidra till ett förbättrat inneklimat. Det innebär att de redovisade investeringskostnaderna borde egentligen reduceras med en del som i stället borde hänföras till förbättrat klimat. Det har inte skett här eftersom det föreslagna åtgärdspaketet är så lönsamt redan om man ser på det ur energisynpunkt enbart Energiresultat Även om man endast beaktar den energiberoende minskade årskostnaden, ger åtgärdspaketet således en internränta på nära 15% räknad på 2 års brukstid. kwh/(m 2 BTA. år). 2 1 Före Efter Åtgärdspaketet leder till att den specifika energianvändningen halveras 8