Instruktion till Enkel Energikartläggning. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: Fråga När uppfördes byggnaden?

Transkript

1 Instruktion till Enkel Energikartläggning Detta dokument försöker förklara begrepp i den Energikartläggning enkel. Anläggningens namn: Allmänt/Energiledning Har energikartläggning genomförts? JA NEJ Är energideklaration genomförd och uppsatt? Fråga När uppfördes byggnaden? Har byggnaden genomgått någon renovering? När? Instruktion/Kommentar Året då byggnaden uppfördes kan berätta om hur den är konstruerad och därmed ha betydelse för energikartläggningen. Beskriv vad byggnaden används till. Beskriv byggnadens byggnadssätt Vilket material är väggarna gjorda av? Finns källare? Hur många våningar? Beskriv byggnadens olika rum. Beskriv hur byggnaden används över året och under vilka veckodagar? Om olja eller el används, har alternativ tidigare utretts?

2 Finns rutiner och ansvarig person för drift och underhåll? Vilken inomhustemperatur har ni? Vilket väderstreck är hustaket placerat i? Boverket anger 22 grader som normalt för bostäder. Aktivitetslokaler har ofta lägre temperaturer då människor är mer aktiva där. Sänkt temperatur har en stor betydelse för energiförbrukningen. Väderstrecket har betydelse för hur mycket energi från solen som kan strömma in i huset, och därmed hjälpa till i uppvärmningen. UPPVÄRMNING Vilken typ av uppvärmning används? Se i rubrikerna nedan och ange, om möjligt: Fabrikat Typbeteckning År för installation Elradiatorer Fjärrvärme Värmepump mark/berg/luft Oljepanna Pellets- eller vedpanna Elpatron i värmepanna Övrigt:

3 INDIVIDUELL MÄTNING Finns det mätning av energin i fastigheten? Se alternativen nedan, och fyll i formuläret. Elmätare Kallvatten Varmvatten Belysning Används energieffektiv belysning? Var används lysrör, glödlampor, lysrörslampor, LED-lampor? Bel.typ Belysningen kan vara av olika typer vilket kan anges i kolumnen Bel.typ: Två typer av lysrör brukar vara vanliga: o En äldre typ kallad T8 (kallas ibland T26) vilka har en diameter på 26 mm. o Senare generationen lysrör T5 (ibland T16) vilka har en diameter om 16 mm. T5 kan endast användas i modernare armaturer med s.k. HF-don, se nedanstående förklaring. Två typer av lysrörsarmaturer är vanliga: o Äldre (konventionella) armaturer, med magnetiska driftdon. De känns igen på att de blinkar/flimrar vid tändning, och att de har glimtändare, som behöver bytas då och då. o Armaturer med elektriska driftdon (HFdon) är en modernare lösning. HF-don ger ett flimmerfritt ljus, tänder lysrör utan blinkningar och förlänger lysrörens livslängd. De ger dessutom lägre el-förluster, och är på det sättet mer energieffektiva. Glödlampa och Halogenlampa, den klassiska glödlampan då en glödtråd ger ljus. Lysrörslampa, lysrör i miniformat, ibland med rören synliga. Ibland hopträngda i en glasglob, likt en glödlampa. LED-lampa, den senaste lamptypen där lysdioder ger ljus. Finns i samma form som glödlampor och lysrör. Kvicksilverlampor (utebelysning). Tar lång tid att nå full ljusstyrka.

4 Är belysningen rätt placerad? Sitter belysningen optimalt placerad för sin uppgift? Styrning av belysningen Finns det behov/fördelar av närvarostyrning, skymningsrelä, tidsstyrning eller sektionsstyrning? Finns sådan styrning redan på plats? Finns onödig belysning? Styrningen av belysningen sker via sensorer: Närvarostyrning, sker via sensorer som känner av rörelse eller kroppens värmeutstrålning. Sektionsstyrningen delar upp belysningen i sektioner och förhindrar att onödiga ytor lyses upp. Finns utomhusbelysning, och är den i så fall energieffektiv? Är belysningsarmaturerna i gott skick? Är armaturerna hela och rena? Rengöring av smutsiga armaturer kan göra under för belysningens effektivitet! Färg på väggar och tak? Kan en ljusare färg på väggar och tak ge ett mindre behov av belysning?

5 Kyla Finns kylsystem, i så fall vilken typ? Till exempel frikyla, fjärrkyla, kylbatterier/- baffrar. Skilj på kylaggregat och distributionssystem. Pumpstyrning Stoppas pumpar som ej behövs, alternativt finns bra kapacitetsreglering av pumparna? Frikyla nyttjar kyla som redan finns, t.ex. från utomhusluft och andra, kallare rum. Pumpar som styrs på något sätt och inte drivs konstant, oberoende av belastning och behov. Isolering Är kylinstallationerna välisolerade? Finns det oisolerade rör kring installationerna? Hur säkerställs att inte värme och kyla körs samtidigt? Kan kylbehov förebyggas med bättre ventilation, nattkyla, solskydd, sparläge på elapparater etc?

6 KLIMATSKAL Tilläggsisolerad vind Är vinden tilläggsisolerad? När? Tilläggsisolerad fasad Är fasaden tilläggsisolerad? När? Fönstertyp Antal glas 3, eller 1? Antal av varje typ? Om fönstren har bytts, när skedde det? Tätningslister Finns tätningslister överallt? Är de hela? När byttes de? Fönster och dörrar Är fönster och dörrar stängda, när de ska vara det? Finns det åtgärder att göra? Automatiska dörrstängare kan vara ett sätt att stänga dörrar. Snö och skräp kan hindra dörrar från att stängas. En rond av den som sist lämnar lokalen kan avslöja öppnade fönster/dörrar. Balkong Finns det en balkong, är den inglasad? Källare Finns källare? Uppvärmd? Övrigt om Klimatskalet:

7 VÄRME och VARMVATTEN Radiatortermostater ( elementens temperaturreglering) Hur gamla? I gott skick? Var är de placerade? Injustering av värmen När gjordes det sist? Termostaterna används för att ställa in önskad temperatur. De kan vara av olika typ. Knäpper de vid tillslag kan de vara mekaniska. Nyare termostat kan vara tysta uppbyggda av elektronik. Vissa termostat är placerade på en annan plats än på radiatorn, ibland styr de då flera radiatorer. Hur bereds varmvattnet? Finns varmvattenberedare, drivs den av el eller fjärrvärme? Hur gammal är den? Hur är varmvattenrören isolerade? Finns det oisolerade delar? Finns installerad varmvattencirkulation? Regleras gångtiderna för varmvattnet? Hur styrs uppvärmningen? Snålspolande munstycken för vatten Finns det? Snålspolande munstycken försöker ofta, med hjälp av luft, ge t.ex. duschvattnet en större volym, därmed används mindre vatten. Övrigt:

8 VENTILATION Självdragsventilation (ja/nej) Ventilationen i byggnaden använder inte fläktar. Frånluftsventilation (ja/nej) Luften från byggnaden sugs ut med hjälp av fläktar. Från och tilluftsventilation (ja/nej) Både tillförsel och uttransport av luft sköts av fläktar. Ventilation med värmeväxling (ja/nej) Det finns ett system för värmeåtervinning av den varma utgående luften. Data om Ventilationsaggregat Om aggregat/fläktar används för ventilation, ange årtal, fabrikat och typ för dem.

9 TRAPPHUS Hur ser trapphuset ut? Finns det dörrar så att trapphuset kan stängas till? Finns Hiss i anläggningen? När installerades den? Används den ofta? I ett trapphus kan luft röra sig uppåt och neråt. Här kan luft med olika temperaturer strömma fritt, och därmed vara ett upphov till energiförbrukningen. Det kan därför vara av intresse om dörrar finns. En hiss är en stor energiförbrukare, dess motor tar stor energi vid varje start. Dessutom kan luft transporteras i hisschaktet. Det finns alltså orsaker till att begränsa hissanvändandet till de fall då den verkligen behövs. Motorvärmare Hur många motorvärmaruttag finns det? Vilken typ av säkring sitter i motorvärmaruttaget? Porslinssäkring med grön indikator = 6 A Porslinssäkring med röd indikator = 10 A Automatsäkring (återställbar), läs av antalet A Styrs motorvärmarna på tid, eller är strömmen alltid tillkopplad? Är motorvärmaruttagen av modern typ som påverkas av omgivningstemperaturen? Nyare motorvärmaruttag styrs så att de slås på senare (ger kortare gångtid) vid varmare utetemperatur).

10 TVÄTTSTUGA Tvättmaskin Typbeteckning och fabrikat? Hur gammal? Har den bara kallvatten kopplat till sig, eller både varm och kallvatten? Torktumlare Typbeteckning och fabrikat? Hur gammal? Är torktumlaren av Kondens-typ? (I Kondenstumlare tömmer man vattenkärl efter användning) Torkskåp Typbeteckning och fabrikat? Har torkskåpet värmepumpsfunktion (värmeåtervinning)? Torkrum Finns torkrum? Har torkrummet avfuktare? Övrigt Tvättstuga: DRIFTTIDER När används din anläggning under året? Är användningen beroende av olika säsonger? Vilka veckodagar används din anläggning? När, under dygnet, används anläggningen? Har anläggningen olika temperaturer i olika delar av anläggningen, beroende på användningsområde? Är anläggningens användning av belysning, värme, kyla och el justerad efter hur anläggningens användning ser ut? Se även kommande avsnitt om värme.

11 Sammanfattning Ni har nu gått igenom er anläggning och kanske har ni nu sett den med nya ögon. Läs igenom det ni har noterat, har ni tagit bilder, titta på dem igen. Lista till höger de fynd ni gjort, där ni tycker att ni har hittat