BRF Svalboet Energimätningar och termografering

Transkript

1 BRF Svalboet Energimätningar och termografering

2 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet och husets energiprestanda. Brf Svalboet är en mindre förening och består av 2 st. hus byggda på 40 talet. Husen har 2 våningar samt källare och har totalt 4 lägenheter. Ventilation Vid besöket den 6/ mättes frånluften i samtliga frånluftskanaler i badrum och toaletter. I tre av lägenheterna har man monterat paxfläktar i badrummen och luftflödet uppmättes till ca 20 l/s. I den lägenhet som saknar fläkt uppmättes 6 l/s. Vid rundvandringen i hittades inga tilluftsventiler i lägenheterna, tittar man på husen utifrån ser man ett antal galler som tidigare säkerligen varit tilluftskanaler. Man kan anta att det är ventiler som blivit igensatta vid renoveringar och det gör att självdraget som tidigare fanns ej längre fungerar. Inomhusklimatet i lägenheten utan öppenspis upplevdes sämre och där var det svårare att säkerställa tilluften. I lägenheterna med öppenspis stod spjällen öppna och där blev nog den öppna spisen tilluftskanal och inomhusklimatet kändes bättre. När köksfläktarna körs i lägenheterna får man ett baksug antingen genom den öppna spisen eller via toalett/badrum. För att föreningen skall kunna få ett godkänd OVK protokoll måste problemet med baksug lösas. Det betyder att man måste montera tilluftsventiler på något sätt. Fönsterventiler såg inte ut som ett alternativ då det var för lite plats ovanför fönstret. Sedan bör man montera en frånluftsfläkt i skorstenen som tar alla kanalerna för att säkerställa frånluften i samtliga utrymmen. Ett annat alternativ är montering av lägenhetsaggregat. Detta innebär ett eget ventilations aggregat med värmeåtervinning i varje lägenhet med från och tilluftskanaler. Detta är en kostsam lösning men energieffektivare än frånluftsventilation. En uppskattad kostnad ligger mellan till kr per lägenhet. Värmesystemet Idag värms husen med en bergvärmepump som installerades I det hus bergvärmepumpen är placerad sitter även en varmvattenberedare som förvärms av värmepumpen. I det andra huset värms varmvattnet i en varmvattenberedare. Vid besöket uppmättes en temperatur på 22 grader i alla lägenheter. Sedan 2008 har energianvändningen ökat rätt markant. Här nedan visas ett diagram med graddags korrigerade årsförbrukningar. Varmvattenförbrukningen har schablonmässigt antagits till kwh per lägenhet som dragits bort innan korrigeringen. Åren mättes energianvändningen från juli till juli och korrigerades för denna period.

3 Korrigerad årsanvändning kwh Figur 1. Korrigerad årsförbrukning Enligt de boende har det inte skett några större förändringar som kan förklara denna ökning. Sedan man installerade bergvärmepumpen har man antecknat driftparametrar, sista åren har det dock blivit mer sällan. Här visas en jämförelse för hur många timmar elpatronen gått in med tillskottsenergi under en 4 årsperiod Tillskottsenergi av elpatron kwh Figur 2. Tillskottsenergi från värmepumpens elpatron Åren gick elpatronerna ca 2500 h, det vill säga i snitt 625 h/år. Åren fördubblades detta till i snitt 1250 h/år. Slår man ihop antal graddagar för dessa 4 års perioder är det ca 5 % kallare åren och detta bidrar endast till viss del denna markanta ökning. För att en bergvärmepump skall fungera optimalt är det flera parametrar som påverkar, man kan enkelt säga att man vill

4 nyttja systemlösningar som hög temperatur på kalla sidan och låg temperatur på den varma sidan. Nedan visas diagram för kalla sidan (köldbärare in) samt varma sidan (värmebärare ut). 0,2 Köldbärare in 0,0-0, ,4-0,6 grader C -0,8-1,0-1,2 Figur 3. Temperatur på köldbärare Värdena på köldbärartempen är hämtade från den kalla perioden december-januari och den har sjunkit med drygt en grad sedan installationen Detta tyder på att borrhålen (energibrunnarna) har kylts av något. Värmebärare ut (-4,2) 2004 (-5,3) 2006 (-4,1) 2008 (+1,5) 2013 (-5,1) Grader C Figur 4. Temperatur på värmebärare Värdena på värmebärartemperaturen (framledningstemperatur) har tagits vid en utetemperatur på ca 5 grader förutom år 2008 då inga värden var antecknade vid denna temperatur. Då framledningstemperaturen var 40,8 grader redan vid en utetemperatur på + 1,5 grader får man anta att den vid 5 grader är jämförbar

5 med senaste årets temperatur, ca 46 grader. Energibrunnens avkylning kan man inte göra så mycket åt om man inte återladdar borrhålet med fri kyla eller solvärme under sommar halvåret. Däremot bör man kunna justera framledningstemperatur och radiatorkretsen så att effektiviteten höjs. Idag varierar termostatventilernas inställningar mellan 3-5 och dessa bör man öppna fullt och justera in rätt framledningstemperatur. Sedan kan man strypa i till exempel sovrum om man vill ha en lägre temperatur där. Byggnadens energiprestanda Då de två husen är byggda samtidigt och har samma konstruktion och värmesystem är dessa i hopslagna till en enda beräkning. Hus byggda vid denna tidsperiod som värms med bergvärme brukar ligga mellan kwh/m2 då de flesta har bytt fönster och tilläggsisolerat vinden. Värden ser rätt bra ut men man skall ha i åtanke att stora delar av biytorna (källare) håller en temperatur ner emot 15 grader. Byggnadens energiprestanda. Jämförelsevärden Byggnadens energiprestanda 72 Referensförbrukning 116 Referensförbrukning undre intervall 105 Referensförbrukning övre intervall 128 Nybyggnad 95 Om valda effektiviseringsåtgärder genomförs 72 Om byte av uppvärmning genomförs kwh/m2,år Figur 5. Byggnadens energiprestanda Termografering 2012 gjordes termografering på husets klimatskal och Brf Svalboet har fått ta del av dessa bilder. De flesta noteringar berör mindre luftläckage kring fönster, dörrar och golvsocklar och dessa går att åtgärda med tätningslister och tätningsmassa. Då väggarna består av trä rakt igenom (plankväggar) noterades inga avvikelser som brukar vara vanligt då tillexempel spånisolering har sjunkit ihop. Nedan visas bilder från värmekameran. Bilderna visar på luftläckage vid fönster och golvsockel.

6 Bilder från termografering Övrigt Huset är K-märkt och en tilläggsisolering av ytterväggarna kan bli rätt kostsam då fönstrens placering inte får ändras. Man bör dock ta in offerter så man kan räkna på energibesparing och återbetalningstider. Med ett uppskattat u-värde för väggarna på ca 0,7 W/m2,K (solitt trä) beräknas väggarna stå för ca 60 % av transmissionsförlusterna. En tilläggsisolering av ytterväggarna med 10 cm minskar värmebehovet med ca kwh/år. Beroende på värmepumpens årsmedelverkningsgrad ligger den verkliga besparingen någonstans mellan kwh/år. Vindsissoleringen består av ca 20 cm sågspån samt mineralull på ytterkanterna. En tilläggsisolering med cm lösull skulle minska värmebehovet med ca kwh/år, den verkliga energibesparingen ligger då mellan kwh. Här bör man även ta in offerter så man kan beräkna återbetalningstider. Tvätten i torkrummen torkas idag med radiatorer och extra elvärme från byggfläktar och här bör man fundera på att istället torka med avfuktare som gör jobbet snabbare och energieffektivare. Då värmepumpen inte kan leverera varmare vatten än ca 50 grader behöver elpatronerna gå in och värma vattnet ytterligare och alla vattenbesparande åtgärder minskar tillsatstimmarna av el. Byte till snålspolande armaturer i dusch och tappställen betalar sig i regel inom 1-2 år. Brf Svalboet har funderingar om det finns möjlighet att spetsa befintlig uppvärmning med fjärrvärme under den kallaste perioden. Idag är kostnaden för fjärrvärme inte differentierad utan priset är detsamma året runt. Man kommer dock att se över taxorna eftersom fjärrvärmen är betydligt dyrare att producera under kalla perioder med spetsvärme från olja och elpannor.

7 Sammanställning energibesparande åtgärder Åtgärd Kostnad, kr Energi- Besparing, kwh Återbetalningstid, år Minskad CO 2, kg Injustering värmebärare Temperatursänkning rumstemp 1 grad Snålspolande munstycken ,7 27 Isolering yttervägg Ta in offert ? 75 Isolering vind Ta in offert 2 700? 20 Avfuktare i torkrum Ta in offert 3 000? 23 Mängden CO2 är baserad på Luleå Energis samlade elförsäljning i Sverige baserad på LCA

8 Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l Luleå l Tel Org.nr l bg l