Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj Fastighet: Tobaksmonopolet 6 Fastighetsägare: AMF Fastighetsägare Konsulter: Incoord

Transkript

1 Fastighet: Tobaksmonopolet 6 Fastighetsägare: AMF Fastighetsägare Konsulter: Incoord Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1924 Area: m² Atemp Verksamhet: Kontor Fastigheten Tobaksmonopolet 6 ligger på Södermalm i Stockholm. Byggnaden är ursprungligen uppförd år 1924 och senare ombyggd 1992 samt renoverad Byggnaden består av 2 källarplan samt 4 våningar ovan mark. Byggnaden köptes av AMF Fastigheter under När fastigheten byggdes 1924 på uppdrag av statliga Tobaksmonopolet användes den som magasinbyggnad. Idag består verksamheten till största del av kontorsverksamhet samt en mindre del butiksyta på bottenplan. Byggnadens uppvärmda yta, Atemp, ligger på m 2. Av denna yta består ca 16 % av butiker/showroom på entréplanet och resterande 84 % av kontorsverksamhet. Utöver detta finns även ett garage i de två källarplanen på ca 3500 m 2. 1 (6)

2 Inneklimat I I samband med den ombyggnad som påbörjades 2009 ställdes följande krav avseende inomhustemperatur: -Dimensionerande temperatur sommar +24 C -Dimensionerande temperatur vinter +22 C Temperatur som avses är den operativa temperaturen. Den maximala temperaturen får avvika från angiven temperatur 10 % av arbetstiden mellan kl under juli månad. Under referensåret 2014 har temperaturen i byggnaden varierat en del mellan hyresgäster där det i vissa lokaler upplevts som kallt vintertid. Fastighetens status före åtgärder I Byggnadsskal Byggnadens klimatskal består till största del av äldre tegelväggar med uppskattat U-värde på 0,7 W/m 2, K. Det finns stora fönsterpartier på entréplanet som byttes i samband med renoveringen 1992 för att återställa byggnadens utseende till det ursprungliga från På de övre planen sitter mindre fönster i huskropp A och B samt större fönster i huskropp C. I mitten av byggnaden finns en ljusgård med stora till viss del öppningsbara glaspartier i taket. Fönster uppskattas ha ett genomsnittligt U-värde på 2,0 W/m 2, K. Yttertak uppskattas ha ett genomsnittligt U-värde på 0,24 W/m 2, K. Värmesystem Byggnaden värms med fjärrvärme via ett radiatorsystem samt ett golvvärmesystem i ljusgården. Radiatorer i byggnaden är av blandad årgång, de flesta är från renoveringen 1992 men radiatorer har sedan dess successivt bytts ut. Vissa radiatorer av äldre typ är pga. bristfällig funktion i behov av utbyte, detta är dock inget som har någon stor påverkan på byggnadens energianvändning och åtgärden är därför inte med i denna rapport. Undercentral för fjärrvärme är utbytt under Ventilationssystem Byggnaden ventileras med ett från- och tilluftssystem via luftbehandlingsaggregat som till största del har vätskekopplad värmeåtervinning mellan från- och tilluft samt värme- och kylbatterier i tilluftskanalerna. De flesta luftbehandlingsaggregaten är från renoveringen som gjordes 1992 och uppskattas ha en temperaturverkningsgrad på värmeåtervinningen på 40 % och SFP-tal för hela aggregatet på 4,0 kw/m3/s. I stora delar av lokalerna används ett variabelflödes-system (VAV) med reglering av luftflöde på rumsnivå, detta system är nytt och har implementerats under åren Senaste genomförda OVK är från 2013 då 21 av 24 luftbehandlingsaggregat blev godkända. Komfortkylsystem Lokalerna i byggnaden kyls via luft från luftbehandlingsaggregaten. Det finns även viss processkyla i byggnaden som kyler datorhall och server-utrymmen. Överskottsvärme i ljusgården vädras bort genom luckor i glastaket. Kyla produceras via två kylmaskiner placerade på taket. Kylcentral(cirkulationspumpar och huvudvärmeväxlare) byttes ut i samband med ombyggnad Belysning I garaget har belysningen nyligen bytts ut och närvarogivare installerats. Belysning i trapphus och soprum i källare är av lysrörstyp med tidsstyrning. Belysning i ljusgård lysrörsarmaturer (T5) med tidsstyrning. Utrustning På taket finns två kylmaskiner, installerade i samband med ombyggnad mellan , som producerar den kyla som används i byggnaden. Kylmaskinernas COP har uppskattats till 3, se Bilaga 1. 2 (6)

3 Styr- och övervakningssystem Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015 Byggnaden är försedd med ett datoriserat styr- och övervakningssystem bestående av platsutrustningar, apparatskåp med DUC och ett överordnat system DHC. Styr- och övervakningssystemet är installerat Byggnaden är även försedd med ett autonomt styrsystem för styrning och övervakning av VAV-funktioner samt en platsmonterad styrutrustning för fjärrvärmecentralen. Övriga system I anslutning till byggnaden finns stora ytor, ca 1200 m 2, som använder vätskeburen markvärme för snösmältning vintertid. Värmen till markvärmesystemet fördelas via olika shuntgrupper ut till markslingorna. Det finns även mindre ytor som använder elslingor för att smälta snön, t.ex. några trappor vid entréer ut mot Maria Bangata. Energianvändning före åtgärder I Energianvändningen för byggnaden innan åtgärder baserat på uppmätta värden: Specifik energianvändning kwh/m 2, år varav Värmeenergi - 88 kwh/m 2, år Fastighetsel - 34 kwh/m 2, år Hyresgästel - 59 kwh/m 2, år På grund av att avvikande verksamheter pågått i byggnaden under referensåret 2014 (t.ex. ombyggnationer i garage samt avveckling av liten SPA-anläggning) har energianvändningen för en justerad "baslinje-modell" tagits fram. Energianvändningen för baslinjemodell har beräknats till: Specifik energianvändning kwh/m 2, år varav Värmeenergi - 78 kwh/m 2, år Fastighetsel - 34 kwh/m 2, år Hyresgästel - 44 kwh/m 2, år Identifierade åtgärder kommer att jämföras mot energianvändningen för baslinjemodellen. Identifierade åtgärder I Elva energibesparande åtgärder har identifierats varav fyra stycken uppfyller ställda lönsamhetskrav: - Sänka temperatur i garage från idag ca 20 grader till 15 grader - installera ljusrelä för dagsljusregler av belysningsarmaturer i ljusgård - Återvinna värme ur avluften från ett kontorsaggregat genom att leda avluften till aggregat för ventilering av garaget - Byte av byggnadens styrsystem Andra åtgärder som utretts men som inte beräknas uppfylla ställda lönsamhetskrav är bland annat: utbyte av ventilationsaggregat till nya med bättre värmeåtervinning, solceller på glastak, byte av fläktar och återvinning värme till markvärmesystem. En beräkning för byte av värmekälla från fjärrvärme till värmepumpar som hämtar värme från ett borrhålslager har också gjort men denna åtgärd beräknas inte uppfylla ställda lönsamhetskrav. Det är inte heller utrett om det är möjligt att anlägga ett borrhålslager inom fastigheten varför denna åtgärd inte tagits med i tabellen nedan. 3 (6)

4 Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet Åtgärd Investering kkr Besparing kkr/år Besparing kwh/år 1 9 Sänka temperatur i garage 5 35,09 58, Dagsljusstyrning belysning i ljusgård 6 9,63 10, Avluft till garageaggregat 80 10,48 17, Nytt styrsystem ,76 297, Optimera bef vvx ,33 244, Värmepump till markvärme ,88 29, Solceller på glastak ,57 27,3 8 1 Byte av samtliga fläktar ,38 102, Roterande vvx källaraggregat ,53 146, Belysning trapphus ,20 18, Fuktstyrning ATF1 35 0,59 0,66 - Summa ,48 952,83 4 (6)

5 5 (6)

6 Resultat Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015 Fastighetsägarens lönsamhetskrav är 7 % och den årliga energiprisökningen är ca 2 %. Internränta för åtgärdspaketet är ca 8 %. Total energibesparing för åtgärdspaketet är ca 17 %. Fjärrvärmeanvändningen kan minskas med ca 219 MWh/år och elanvändningen med ca 117 MWh/år. En energibesparing på ca 50 % kan åstadkommas i fastigheten om åtgärdspaketet ovan kombineras med en övergång av värmekälla från fjärrvärme till ett borrhålslager med värmepumpar. Detta nya åtgärdspaket kommer dock inte att uppfylla ställda lönsamhetskrav då den summerade interräntan för ett sådant åtgärdspaket beräknas uppgå till 5,3 %. 6 (6)