Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Transkript

1 BELOK web augusti 2011 Fastighet: Skinteboskolan Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1974, ombyggnadsår 1994 Area 3221 m 2 (Atemp) Verksamhet Grundskola, förskola Fastigheten ligger på Lilla Skintebovägen 8 i Billdal i Göteborg. Skolan består av en förskoledel och en skoldel. Den härbärgerar årskurs 0 till 3 och har ca 170 elever totalt i lågstadieklasser. Antal elever per klass varierar mellan Förskolan består av åtta förskoleavdelningar och en förskoleklass som drivs av ett föräldrakooperativ. Skinteboskolan består av 4 byggnader: A, B, C och D. Hälften av Hus A (ca 1250 m²), hela Hus B (ca 180 m²) och hela Hus C (ca 250 m²) är förskoleverksamheten. En del av Hus A (ca 890 m²) tillsammans med Hus D (ca 305 m²) hyser skolverksamhet. I Hus A finns klassrum, lärarutrymmen, matsal, kök, skoladministration och förskolelokaler med tillhörande lekrum, vilrum och kapprum. Köket lagar mat både till lågstadieskola och förskola, totalt för ca 370 personer. Hus B och Hus C inrymmer lekrum, vilrum, kök/matsal, grupprum och kapprum. Hus D inrymmer tre klassrum, kapprum och ett grupprum. Klassrummen används som hemklassrum för två klasser. Skolverksamheter pågår vanligtvist mellan 8:00 och 15:20. Verksamheten i förskolan pågår mellan 6:30 och 17:30 inklusive fritidsverksamhet. Krav Inneklimatkrav Termiskt inneklimat LFs tekniska förutsättningar anger följande krav på lägsta rumstemperaturer: Klassrum, uppehållsrum, bibliotek 20 C Korridorer och kapprum i 17 C Gymnastiksal 17 C Omklädningsrum 20 C Nattemperaturer i skolrum C Dagtemperatur vid start (morgon) 20 C Högsta inblåsningstemperaturen 18 C Högsta lufthastighet i vistelsezonen 0,15 m/s. 1 (6)

2 BELOK web augusti 2011 Luftkvalitet LF:s tekniska förutsättningar anger följande krav på maximal koldioxidhalt: Konferensrum 800 ppm Övriga lokaler ppm Det sistnämnda kravet gäller för skolsalar och innebär ett minsta uteluftsflöde på ca 10 l/s per person. Ljud, ljus och belysning Inga specifika krav på ljud, ljus och belysning utöver myndighetskrav. Byggnadens nuvarande klimatsystem Byggnad Alla byggnadens väggkonstruktioner utgörs av trä, ca. 170 mm mineralullsisolering och stora fönster areor (ca. 50 % i Hus A). Byggnadernas tak är i original isolerat med 220 mm mineralull. I Hus A och B har delar av taket dessutom isolerats extra med mm lösull. Samtliga byggnader har 2-glas fönster (ofta original från 1974), förutom Hus D som har 3-glas fönster. Byggnaderna är grundlagda med platta av betong med troligtvis 30 mm mineralull. Innergolvet är upphöjt med en frånluftsventilerad spalt mot plattan, förutom i Hus D vars spalt används för tilluft via galler längs väggarna. Värmesystem, värmeförsörjning Byggnaden är helt elvärmd med elradiatorer och strålningsvärmare. För värmning av tilluft används elbatterier, förutom i ett aggregat i Hus A som har ett vätskekopplat tilluftsbatteri försörjt av en elpanna. Tappvarmvatten värms med ett flertal varmvattenberedare. Energi Energianvändning år 2009: Värme 200 kwh/m 2 (A temp ) El 59 kwh/m 2 (A temp ) Det finns gemensam mätning av el till värme och till övrigt (verksamhet och fastighet). Schablon läggs på elanvändning och resten läggs som värme. Värdena för värmeanvändningen är normalårskorrigerade. Ventilation Det finns 6 ventilationssystem i Hus A som försörjer olika delar av huset. Fyra av dem är FT system med tilluftsaggregat och frånluftsfläktar i fläktvind. Lågstadieskolan har separat FTX system (LB1) med plattvärmeväxlare och matsalen har separat FTX system (LB3) med roterande värmeväxlare. Hus A har också golvventilation via 9 frånluftsfläktar, som suger ut rumsluften via golvet. Systemet är i kontinuerlig drift. Hus B har ett FTX aggregat (LB2) med plattvärmeväxlare och Hus C har ett FTX aggregat (LB4) GOLD med roterande värmeväxlare. Hus D har ett tilluftsaggregat och ett frånluftsfläkt. Uppvärmd uteluft tillförs till klassrum via kanalsystem i grunden och tilluftsgaller längs ytterväggen vid golvet under elradiatorerna. Frånluften sugs ut via överluftsdon och med frånluftsdon i kapprum. Alla fläktar, förutom några enstaka, är remdrivna. Ingen flödesstyrning finns. Frekvensomriktare för till- och frånluftsfläktarna finns bara i system LB4. Alla system har el-värmebatterier, förutom LB1 som har ett vätskekopplat tilluftsbatteri försörjt av en elpanna. Luftflödena enligt OVK-protokoll eller ventilationsritningar (till/från): LB1 klassrum i Hus A 7350 l/s LB3 matsal 810 l/s TA31/FA31-32 Hus A kök, disk 700/3950 l/s TA32/FA33 Hus A kontor, 1270/1660 l/s TA41/FA41-42 Hus A förskola 4250/3490 l/s TA51/FA61-62 Hus A förskola 5360/4860 l/s TA1/FF1-FF4 Hus D 2050/1460 l/s LB2 Hus B 760 l/s LB4 Hus C 1570 l/s Ventilationssystemen är i drift från måndag till fredag mellan 6:30 och 17:00 eller 18:00. 2 (6)

3 Belysning Belysningssystemen utgörs av en blandning av glödljus, lysrör (T5, T8 och t.o.m. T12) och lågenergilampor. Det finns frånvarostyrning i klassrummen, men i övrigt används manuell styrning. Kyl- och frysanläggningar Det finns tre kylmaskiner från 1994, som försörjer två frysrum i köket. Hus B har också en lokal kylmaskin i köket. Fastighetens status före åtgärder De flesta av utedörrar och portar är original med 1-glas rutor och i vissa fall i dåligt skick med synliga springor. Energianvändningsstatistiken visar relativt hög elanvändning för värme, trots att värdena är räknade efter schablon. Detta kan delvis bero på att hela elvärmesystemet har dålig styrning och det förekommer att personalen styr elradiatorerna manuellt med alldeles för högt börvärde. Vid besiktning kunde observeras att vissa radiatorer var varma även på soliga och varma dagar, vilket beror på hur anställda manuellt ställer in termostaterna. Bättre rumstemperaturstyrning bör övervägas. Flertalet av elradiatorerna och strålningsvärmarna är gamla med rumsreglering eller termostatreglering av äldre modell. Enligt relationsritningarna renoverades ventilationssystemen i början av 90-talet. Luftflödena har inte justerats efter renoveringen. FTX aggregatet för lågstadieskola (LB1) blev utbytt 1994 och aggregatet för matsalen (LB3) blev utbytt Uppskattat SFP-värde för LB3 är dock ganska högt, runt 3,7 kw/(m 3 /s), vilket kan bero på utformningen av kanalsystemet eller aggregatet eller båda. Hus B har ett FTX aggregat från 1993 (LB2) och Hus C har ett FTX aggregat från 1998 (LB4). Alla tilluftsaggregat i FT systemen uppskattas vara mycket äldre än från 90-talet. Hela styrsystemet är gammalt och fungerar enligt driftsteknikerna dåligt och bör åtgärdas. Ett tilluftsaggregat i Hus D (TA1).är från Ventilation i klassrummen i lågstadiedelen av Hus A är via lågimpuls don (deplacerande ventilation). Luften från rummet tas ut via frånluftsventiler installerad i en stor frånluftskanal. I många rum var lågimpulsdonen delvis blockerade av möbler. Det finns CO 2, temperatur och fuktighetsgivare i klassrummen. De är dock endast till för mätning. Givarna är från 90-talet och enligt övervakningssystemet visar CO 2 givarna fel. Luftflödena i förskoledelen av Huset A är ca. 110 l/s i lekrum och 80 l/s i kombinerade lekrum/matsal/kök. Detta motsvarar ca. 5 l/s per person i lekrum och ca. 4 l/s per person i lekrum/matsal/kök vid 23 personer i rummet. Luftflödena i dessa rum syns vara för låga, men inget klagomål på luftkvalitén framkom från intervjuad personal. Ventilationsflödena i Hus B och C visar sig också vara ganska låga. Tilluftsflödet i lekrum och i lekrum/matsal/kök i hus B är 70 l/s, vilket motsvarar ca 4 l/s per person vid 18 personer i rummet. Klassrum/grupprum i hus C har tilluftsflödena 45 l/s. Ökning av flödena i dessa rum för verksamhetsanpassning bör övervägas i framtiden. Två av ventilationssystemen och golvventilationen är kopplade till LFF:s övervakningssystem. Allt annat styrs lokalt via styrskåp eller över separat handterminal. Styrsystem för alla FT ventilationssystem behöver uppgradering. Problem med ljud från ventilation förekommer i administrationsdelen av Hus A. Identifierade åtgärder Två olika åtgärdspaket har tagits fram enligt internräntemetoden. Åtgärdspaket 1 utgår från att Åtgärd 14 Byte av 2-glas fönster till nya energieffektiva 3-glas väljs. Åtgärdspaket 2 utgår från att Åtgärd 15 Tillägg av isolerruta på 2-glas fönster väljs Byte av fönster ger mer kostnadsbesparing men är också mycket dyrare jämfört med 3 (6)

4 tillägg av isolerruta på befintliga fönster. Kostnadsbedömning för byte av fönster tar inte hänsyn de kostnader som kan räknas som underhåll och eventuellt kan kostnaden här minskas en del om sådant bedömning ska genomföras. I tabell 1 visas de åtgärder som ska vara med Åtgärdspaket 1 och i tabell 2 visas de åtgärder som ska vara med Åtgärdspaket 2. Tabellen baseras på CIT Energy Management AB energiutredning daterad Åtgärdsnummer som presenteras i tabellerna motsvaras av åtgärdsnummer i rapporten. Kostnadsbesparingarna i Åtgärder 14, 15 och 16 har delats per olika hus och är markerade efter det. De mest lönsamma åtgärder är Åtgärder 7,4,5 och 9 som innebär byte från befintlig FTsystem till FTX-system i ventilationssystem. Detta beror på att bara merkostnaden för införandet av värmeåtervinning har beräknats som kostnad för energieffektivisering. Investeringskostnaden som visas i tabeller är skillnad mellan byte till FT system och byte till FTX system. Tabell 1. Sammanställning av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder enligt Åtgärdspaket 1. Energibesparingsåtgärder i Åtgärdspaket 1 Investeringskostnad (tkr) (tkr) Årlig besp. 7 Byte till FTX system TA41/FA41-42 och TA51/FA Byte till FTX system för TA31/FF Byte till FTX system för TA32/FF Byte till FTX system för TA-1/FF1-FF Byte av glödlampor till lågenergilampor Installation av perlatorer C Byte av dörrar i Hus C D Byte av dörrar i Hus D Behovsstyrning för LB Nya fläktar för LB B Byte av gamla 2 glas fönster till nya 3-glas fönster i Hus B A Byte av gamla 2 glas fönster till nya 3-glas fönster i Hus A Summa Tabell 2. Sammanställning av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder enligt Åtgärdspaket 2. Energibesparingsåtgärder i Åtgärdspaket 2 Investeringskostnad (tkr) (tkr) Årlig besp. 7 Byte till FTX system TA41/FA41-42 och TA51/FA Byte till FTX system för TA31/FF Byte till FTX system för TA32/FF Byte till FTX system för TA-1/FF1-FF Byte av glödlampor till lågenergilampor Installation av perlatorer B Tillägg av isolerruta på 2-glas fönster Hus B C Byte av dörrar i Hus C A Tillägg av isolerruta på 2-glas fönster Hus A D Byte av dörrar i Hus D C Tillägg av isolerruta på 2-glas fönster Hus C Behovsstyrning för LB Nya fläktar för LB B Byte av dörrar i Hus B A Byte av dörrar i Hus A Summa Resultatet sammanställt 4 (6)

5 I figuren nedan jämförs Skinteboskolans nuvarande energibehov med dess framtida med klimatkorrigering). Byggnadens elenergi motsvarat till fastighets- och verksamhetsel. Byggnaden försörjs idag endast av el för värme. Byte av värmesystem har inte tagits hänsyn vid besparingsberäkningar. kwh/m2 (Atemp) Uppmätt idag (2009) Framtid med Paket 1 Figur 1. Energibehov före- och efter genomfört Åtgärdspaket 1 alt. Åtgärdspaket 2, kwh/m 2 (Atemp) år. Tabell 3. Energibehov före- och efter Åtgärdspaket 1 alt Åtgärdspaket 2, El Värme Framtid med Paket 2 Energibehov kwh/(m 2 år) A temp Uppmätt (2009) kwh/(m 2 år) Framtid med Paket 1 Åtgärdspaket 1 minskar: o Värmebebehovet med ca 47% o Elbehovet med ca 10% Åtgärdspaket 2 minskar: o Värmebehovet med ca 40% o Elbehovet med ca10 % Framtid med Paket 2 Värme El Summa Vattenbesparingen kan bli upp till ca 3 % av dagens vattenförbrukning. Lönsamheten för Åtgärdspaket 1 och Åtgärdspaket 2 enligt internräntemetoden visas i Figur 2 och 3. Figur 2: Åtgärdsförslag presenterade i Tabell 1 Åtgärdspaket 1 i internräntediagram Göteborgs Lokalförvaltnings räntekrav är 4 %. 5 (6)

6 Figur 3: Åtgärdsförslag presenterade i Tabell 2 Åtgärdspaket 2 i internräntediagram Göteborgs Lokalförvaltningens räntekrav är 4 %. 6 (6)