Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Transkript

1 Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg Per-Erik Nilsson CIT Energy Management

2 Byggnader i Sverige Befintliga småhus 190 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga flerbostadshus 200 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga lokaler 150 miljoner m 2 Nybyggnad 1-2 miljoner m 2 /år

3 Om nya hus som byggs har lågt energibehov minskar energibehovets tillväxt Byggnadsbeståndets energibehov Kan endast minskas genom åtgärder i befintliga hus

4 25% av Sveriges lokalbestånd Kontor Vård Universitet Forskning Speciallokaler Skolor

5 Partners Initiativtagare o delfinansiär Koordinator Projektadministratör

6 belok.se

7 Intelligenta fönster Exempel på pågående projekt Projekterade energiberäkningar jämfört med faktiskt uppmätta Energieffektiva storkök Fokusgrupp - Samordnad funktionskontroll Fokusgrupp - Framtidens styr- och övervakning Fokusgrupp Ansvarsförhållanden vid genomförande av Totalprojekt Energieffektiva filter med lägre tryckfall Teknikupphandling av evaporativ kyla (kyltorn) Energieffektiv butiksbelysning

8 BELOK - exempel på genomförda projekt - Energieffektiv ventilation av kontor och samlingslokaler med nytt tilluftsdon - Evaporativ kylning med hjälp av kyltorn - Solavskärmning med stort ljusinsläpp - Energiuppföljning av Akademikum i Göteborg med okonventionellt energiförsörjningssystem. - Styr- och övervakningssystem anpassat efter driftpersonalens behov (teknikupphandling) - Energianalys och påverkan av glasfasad för minsta möjliga energibehov - För arkitektens arbetssätt anpassat energiberäkningsprogram - Förenklat LCC-verktyg för fastigheter - En katalog med olika typer av krav att användas vid upphandling - Hyresavtal med incitament för att finna win-win situationer för hyresvärd och hyresgäst

9 BELOKs Totalmetodik 9

10 Totalmetodiken = energieffektivitet + ekonomi Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Analys Åtgärder Uppföljning 1. Djupanalys av fastigheten för att få fram alla Alla åtgärder som tillsammans energibesparingar som är möjliga att genomföra uppfyller i fastighetsägarens fastigheten. lönsamhetskrav, enligt etapp 1, 2. Alla identifierade åtgärder energiberäknas och upphandlas, prissätts. projekteras och genomförs. 3. Åtgärderna sammanställs i ett åtgärdspaket. Med Totalverktyget räknar man ut vilka åtgärder som ryms inom paketet utifrån lönsamhetskraven (internränta) som organisationen har bestämt. 4. Etapp 1 summeras i en rapport (rapportmall). 1. Mätning av den faktiska energianvändningen och beräkning av lönsamhetsutfallet. 2. Mätningen pågår löpande under minst 12 månader. 3. Erfarenheterna för projektet summeras gärna i en rapport (rapportmall).

11 Totalverktyget Minskad årskostnad kkr/år 800 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% r =6% r =4% years Investering kkr

12 Totalverktyget Minskad årskostnad kkr/år 800 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% r =6% r =4% years Investering kkr

13 Årlig besparing Mkr/år 0,9 Getholmen 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% Totalmetodik Marginalkostnadsmetodik r =6% r =4% Investering Mkr

14 Osäkerhet Stor Mellan Liten Exempel Luftläckage fasad: sannolikt stor energipåverkan och stor osäkerhet om hur stort läckageflödet är. Belysning i korridor: Byggnaden har mest kontorslandskap och få korridorer. Belysningen modern och tidstyrd. Liten påverkan på energianvändningen och låg osäkerhet i indata. Verkningsgrad värmeåtervinning: Vid stora ventilationsflöden är energipåverkan stor men i detta fallet liten osäkerhet då man kunnat mäta värdet relativt noggrant. Liten Mellan Stor Energipåverkan

15 Värmeenergi kwh/(m 2. år) Beräknat resultat Elenergi kwh/(m 2. år)

16 Värmeenergi kwh/(m 2. år) Uppmätta värden Beräknat resultat Elenergi kwh/(m 2. år)

17 Värmeenergi kwh/(m 2. år) Uppmätta värden Beräknat resultat Elenergi kwh/(m 2. år)

18 100 0 Före åtgärder Uppmätt Efter åtgärder Beräknad Etapp 1 Efter åtgärder Uppmätt Etapp 3 Verkligt utfall - Getholmen Efter åtgärder Korrigerade beräkningar Fjärrkyla Fastighetsel Värme Hyresgästel kwh/(m 2 BTA år) Före åtgärder Uppmätt Efter åtgärder Beräknad Etapp 1 Efter åtgärder Uppmätt Etapp 3 Efter åtgärder Korrigerade beräkningar Fjärrkyla Fastighetsel Värme

19 Getholmen m 2 Skärholmen Stockholm Pennfäktaren m 2 Vasagatan Stockholm Hägern mindre m 2 Drottninggatan Stockholm

20 Uppmätta fastigheter Byggnad Energianv före kwh/m 2,år Energianv efter kwh/m 2,år Energibesparing % Lönsamhet 1) % Pennfäktaren m 2 Vasagatan Stockholm Getholmen m 2 Skärholmen Stockholm Hägern mindre m 2 Drottninggatan Stockholm Ca Ca Ca 12 1) Lönsamheten beräknas som förräntning på investerat kapital. Kravet som fastighetsägare har för en investering ligger vanligen i intervallet 3-7%.

21 Totalmetodiken, exempel 1 Pennfäktaren, A temp m 2 Förräntning på investerat kapital: 15%

22 Totalmetodiken, exempel 2 Hägern Mindre 7, A temp m 2 Förräntning på investerat kapital: 12%

23 Energibehov kwh/(m 2. år) Före åtgärder 500 Besparing 400 Efter åtgärder Golvarea m 2

24 Energibehov kwh/(m 2. år) Golvarea m 2 Real internränta % Golvarea m 2

25 Totalprojekt i BELOK:s regi

26 BELOKs Kravspecifikationer 26

27

28

29

30 Varför blir det inte alltid som man tänkt? 30

31 Vilka är de olika fallgroparna och vilka kan problemen bli? Energimässiga Ekonomiska Utförandemässiga 31

32 Totalprojekt Exempel: En skola byggd på 60-talet i originalskick 4000m 2 Ingen värmeåtervinning, FT-system Dåligt isolerat klimatskal Elbehov: 50 kwh/m 2 år Värmebehov: 200 kwh/m 2 år

33 Åtgärder för energieffektivisering Värmeåtervinning Fasadisolering Takisolering Injustering av värmesystem Nya ytterdörrar Nya cirkulationspumpar Närvarostyrd ventilation Ny belysning

34 Åtgärd Injustering av värmesystem Investering [kr] Värmebesparing [kwh/m 2 år] Elbesparing [kwh/m 2 år] Livslängd [år] Nya cirkulationspumpar Värmeåtervinning Närvarostyrd ventilation Nya ytterdörrar Takisolering Ny belysning Fasadisolering

35 Beräkning med Totalverktyget Pris för el Pris för värme 1.0 SEK/kWh 0.8 SEK/kWh

36 Paket av alla åtgärder

37 Osäkerhet i energibesparingar ±15% 7% 4%

38 Osäkerhet i kostnader ±15% 7% 4%

39 Osäkerhet i energibesparing och kostnader ±15% 7% 4%

40 Osäkerhet i energibesparing och kostnader ±15% 7% 4%

41 Nej!

42 Beräkningar Verklighet

43 Utförandemässiga problem - Anläggningen fungerar inte som avsett efter genomförd och överlämnad entreprenad

44 belok.se Tack för uppmärksamheten Per-Erik Nilsson CIT Energy Management

45 BBR 19/20 Byggnad Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (kwh/m 2 ) Klimatzon a) I II III kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Bostäder med elvärme Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme 110 x (q 0,35) 90 x (q 0,35) 70 x (q 0,35) x (q 0,35) 55 x (q 0,35) 45 x(q 0,35) Lokaler med elvärme a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. b) q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen (l/(s,m 2 )) och är ett tillägg som får tillgodoräknas då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/(s,m 2 ) i temperaturreglerade utrymmen. Tillägget får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/(s,m 2 ). 45

46 kwh/m2 Total energianvändning kontra energiprestanda (BBR19) Fjärrvärme Fastighetsel El till kylmaskiner Verksamhetsel Total verklig energianvändning Gräns enligt BBR Energiprestanda BBR , , , ,5 100 Verksamhetsel kwh/m2

47 Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka