Innehållsförteckning. Sammanfattning... 20

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Mikael Elias Gymnasium ÖrnsköldsvikInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 Funktionell kvalitet... 8 Upplevd kvalitet Nya utvecklingsområden Resultat Resultat Sammanfattning... 20

3 Vision och värdegrund Inom Mikael Elias Gymnasium arbetar vi medvetet och engagerat för att skapa och upprätthålla en hög och jämn kvalitet vid våra skolor. Kvalitet handlar för oss om att systematiskt utveckla vår verksamhet och därför talar vi om utvecklingsarbete istället för kvalitetsarbete. Våra ledord - att inspirera och utmana är vägledande för både elever och personal. Vi tror på individens förmåga att lära, utvecklas och skapa sina egna förutsättningar och vi är helt övertygade om att skoltiden har en enorm betydelse för en ung människas självbild, drömmar och framtid. Vårt mål är därför att inspirera och utmana våra elever under deras skoltid som de tillbringar hos oss. Vårt mål är också att garantera en likvärdig utbildning för våra elever och en jämn och hög måluppfyllelse. Grundfakta om skolan/förutsättningar Mikael Elias Gymnasium Örnsköldsvik Ansvarig chef: Robert Nordqvist, rektor Personal Skolan har detta läsår bestått av en rektor, elva lärare och en studie- och yrkesvägledare. Skolhälsovården bedrivs i samarbete med Previa AB där skolsköterska, kurator, skolläkare och skolpsykolog finns att tillgå efter behov. Vidare så har en av de ansällda lärarna på skolan specialpedagogisk kompetens. De 11 lärarna är fördelade på 9 tjänster vilket ger en lärartäthet på 9,3 lärare/100 elever. 9 av 11 lärare är legitimerade de två övriga kommer bli legitimerade gymnasielärare under kommande läsår. Bakgrundsstatistik elever Vid läsårets slut var 96 elever inskrivna på skolan. Årskursvis var eleverna i årskurs 1 flest till antalet med 43 elever. På programnivå var samhällsvetenskapsprogrammet det största med 44 elever.

4 Antal elever per program och årskurs juni 2013 Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Totalt antal elever per årskurs Budget med materiella resurser och lokaler Skolan rymmer 5 klassrum med varierad storlek, 1 laborationssal för naturvetenskapliga ämnen, 1 uppehållsrum för elever samt kontorsytor för personal. Totalt förfogar skolan över 730 m2 lokalyta (trapphus och korridorer exkluderat). Samtliga utrymmen är utrustade för ändamålen. Under året har skolan haft en extra satsning på engelskundervisning. Satsningen har inneburit ett samarbete med EF education first (EF) där samtliga av skolans elever i årskurs 1 dels haft tillgång till EF:s nätbaserade studiematerial Elab och dels erbjudits en språkresa till Oxford på skolans bekostnad. Satsningen har varit gällande sedan läsåret 12/13 och kommer även gälla läsåret 14/15. På skolan arbetar vi med 1-till-1 konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att under sin studietid låna en dator av skolan. Detta läsår valde skolan att satsa på Chromebooks. En lyckad satsning där vi anser att Chromebook svarar väl mot de funktioner och den prestanda som krävs av en dator på de program som skolan erbjuder. Presentation och förankring av mål Skolan har sedan den startade hösten 2009 alltid haft en generellt god måluppfyllelse och en hög andel nöjda och trygga elever. När vi sammanfattade föregående läsår kunde vi fortsatt se detta men vi kunde också skönja en viss nedgång i några specifika mätningar beträffande nöjdhet, trygghet och måluppfyllelse på kursnivå. Med detta som bakgrund arbetade skolans personal fram ett antal mål för innevarande läsår (13/14) med fokus på information, elevinflytande och måluppfyllelse. Arbetet i verksamheten Mikael Elias Gymnasium i Örnsköldsvik är på orten känd för att vara en skola där elever känner sig sedda, trygga och väl bemötta. Vi har en närhet mellan elever, personal och skolledning som ofta lyfts som en styrka på enheten. Arbetssätten präglas av en transparens och rofylld miljö där både elever och personal känner att de blir sedda och lyssnade på. Påverkansmöjligheterna skall vara stora och vi som arbetar på skolan känner ett gemensamt ansvar för skolans fortlevnad och utveckling. Filosofin är att elever och personal som mår bra och trivs på sin skola/arbetsplats också ges goda förutsättningar för att utveckkas vidare.

5 Viktiga händelser under året Läsåret startade i mitten av augusti med upprop av nya elever i årskurs ett. Därefter väntade ett gediget program för dessa med syfte att de skulle känna sig välkomna och trygga med sitt program- och skolval. Teambuilding blandades med information och studieteknik. Ett uppskattat inslag var den årliga övernattningen vid Sanduddens vandrarhem. Nobeldagen firades med sedvanligt pompa och ståt. Under dagen hölls den årligen återkommande Nobeltävlingen där skolans elever tävlade mot andra klasser och skolor inom Mikael Elias Gymnasium. På kvällen väntade bankett och prisutdelning. Under våren hade skolan en inspektion av Arbetsmiljöverket med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inspektionen renderade i ett antal påpekade brister vilka vi nu påbörjat ett arbete kring för att förbättra. I mars månad åkte skolans elever i årskurs 1 till Oxford på språkresa i ett samarbete med EF Education First. Veckan i Oxford var fylld med studier, kulturella upplevelser och utbyten. Resan var uppskattad av både elever och personal. I april bjöds de elever som sökt något av skolans program för läsåret 14/15 in till en kväll fylld med mingel och mat. En kväll med syftet att de kommande eleverna skall få tillfälle att lära känna skolan redan innan det drar igång i höst. En välbesökt, uppskattad och lyckad kväll. I juni var det så dags att släppa iväg skolans tredje studentkull. Glada och upprymda elever rusade ut på trappen till dess anhörigas jubel. Under hela året har skolan haft en förstelärare. Hen har haft i uppdrag att leda och inspirera i arbetet med kollegialt lärande som arbetsform. I detta har vi på skolan haft ett antal litteraturseminarier där vi utgått från forskning kring vad som är framgångsfaktorer för ett gott pedagogiskt klimat i klassrummet, dessa texter har dryftats i personalgruppen och sedan kompletterats med egna erfarenheter kring vad som funkat bra i klassrummet. Syftet har varit att utifrån forskning och beprövad erfarenhet försöka att lyfta undervisningen ytterligare på skolan.

6 Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Information till elever om hur de ligger till i sina kurser och vad som krävs för att nå nästa steg i kunskapsutvecklingen Arbetssätt Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar var att tidigt planera in omdömeskonferenser för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i någon eller några kurser och därefter kommunicera detta på ett tydligt sätt till elev och målsman. Vi har också börjat nyttja fler funktioner i Schoolsoft för ändamålet. Resultat Resultaten i undersökningar visar att vi inte nått ett förbättrat resultat från föregående år, snarare något sämre. Vi ser snarare resultat som viker ytterligare nedåt om än marginellt. På frågan om huruvida lärarna informerar eleverna om hur det går i kurserna så når vi ett indexvärde på 6,9 (skala 1-10 där 10 är högst), året innan låg det på 7,0. Vidare kan vi också se ett vikande resultat på frågan om eleverna anser att lärarna gör det tydligt vad som krävs i kurserna för att eleverna skall nå de lika betygsstegen. I årets undersökning landar på 6,8 och året innan låg det på 7,2 Analys Analysen av detta säger att vi behöver hitta bättre och tydligare arbetssätt i detta. När vi tittar på hur vi arbetat under året så ser vi att vi saknar ett konsekvent sätt att ta oss an detta. Resultaten ligger förvisso på en Academedianivå vilket kan tyda på att det är en svår nöt att knäcka. Helt klart är dock att detta är något som behöver göras bättre. I detta kommer vi att utveckla vårt arbete i Schoolsoft där det finns många goda verktyg för ändamålet men vi behöver också lyssna mer på hur eleverna vill ta emot sin feedback. Bättre information om vad som sker på skolan Arbetssätt Arbetssätten för att nå ut bättre med information till eleverna på skolan har dels varit att förstärka råd och elevorganisationer. Vi har tillsatt en vuxenkontakt till samtliga råd, en kontakt som initialt skulle vara med och starta upp året för råd och organisationer och därefter fungera som ett bollplank och stöttepelare i arbetet. Vidare har vi arbetet för en bättre framförhållning av informationsspridning på skolan. Även här är Schoolsoft ett bra verktyg at nyttja. Genom att lägga ut informativa nyheter i god tid når vi skolans samtliga elever å ett bra sätt.

7 Utöver detta har vi även inrättat en inforamtionskonferens för samtlig personal. Konferensen har schemalagts till måndagmorgnar. Här gavs personalen möjlighet att ge och få information om vad som var aktuellt på skolan kommande veckor. Resultat Resultaten visar på ett förbättrat resultat. I årets mätning når vi ett medelindex på 7,7 att jämföra med föregående års 7,4. Vi ligger också över snittet på Mikael Elias som organisation. Analys Analysen säger att våra arbetssätt blivit bättre. Att personal träffas direkt när arbetsveckan startar medför att alla kan bära samma information till eleverna. Vi ser också att vår ökade framförhållning i nyhetsflödet via Schoolsoft burit frukt. Höja den generella måluppfyllelsen på kursnivå Arbetssätt Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar var att tidigt planera in omdömeskonferenser för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i någon eller några kurser och därefter kommunicera detta på ett tydligt sätt till elev och målsman. Vi har också börjat nyttja fler funktioner i Schoolsoft för ändamålet. Vi har också sökt bättre rutiner och arbetssätt kring elever som riskerar att inte nå målen. Ytterligare ett arbetssätt har varit att söka en ökad variation av undervisningssätt och examinationsvägar. Resultat Resultaten visar att vi fortsatt har en andel elever som inte når målen i kurserna. Störst negativ avvikelse ser vi inom matematikämnet där exempelvis närmare 30% av eleverna får ett F i betyg. Analys Analysen säger att vi framförallt behöver hitta nya vägar inom matematikämnet. Med en stor andel underkända elever behöver vi satsa extra på detta framöver.

8 Funktionell kvalitet För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalitet har vi under året försökt att arbeta med en stor variation gentemot våra elever. Med variation i detta menas att hitta olika sätt att undervisa och examinera. Vi tror på att en variation gör så att alla elever får sina lärstilar tillgodosedda. Vi söker ständig dialog med eleverna för att lyssna med dem hur de önskar att ta del av undervisning och examinationer. Vi tror på dialogen där eleverna får vara delaktiga i planering och upplägg av kurser. Under året har vi sökt efter de bästa sätten att kommunicera till eleverna hur de skall göra för att ta ytterligare steg i kunskapsutvecklingen. Konkret så har det handlat om att använda fler smarta funktioner i Schoolsoft för skriftliga omdömen och återkopplingar. Vi erbjuder stödundervisning i de kurser där det behövs och eleverna har stor tillgång till sina lärare även utanför den faktiska lektionstiden. Målen har ej följts upp systematiskt under året. Resultat Grundläggande behörighet till högskola och universitet Program Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 Högskolebehöriga på skolan 12/13 Högskolebehöriga riket 13 EK 18,12 *** *** 100% *** SA 16,0 14,6 14,7 89% 95% 92% NA 16,3 17,7 16,1 100% 92% 95% Skolan totalt 16,81 16,16 95% 93% Vi ser att meritvärdet på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) stiger från föregående år medan samma värde sjunker på Naturvetenskapsprogrammet (NA). Båda resultaten

9 ligger över rikets medelvärde på respektive program. Beträffande högskolebehörigheten så ligger skolans avgångselevers sitt på 95% behöriga. På NA ligger vi över snittet på riket medan vi på SA ligger under. Andelen gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom 4 år per program Program Antal elever Ekonomiprogrammet 4 100% 2013 Riket 2013 Naturvetenskapsprogrammet 9 100% 91% Samhällsvetenskapsprogrammet 9 100% 87% Vi ser en hög grad av elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år på skolan.

10 Resultat från nationella proven och betygen för skolans elever Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 5 13% 7 18% 9 23% 8 21% 9 23% Sv1 NP % 5 14% 10 29% 7 20% 10 29% 3 9% Sv % 6 21% 1 3% 8 28% 5 17% 6 21% Sv % 0 0% 2 10% 6 29% 6 29% 7 33% Ma1b % 9 38% 3 13% 3 13% 1 4% 1 4% Ma1b NP % 8 36% 4 18% 2 9% 1 5% 0 0% Ma1c % 3 20% 2 13% 3 20% 3 20% 4 27% Ma1c NP % 3 20% 2 13% 2 13% 3 20% 4 27% Ma2c % 1 7% 4 27% 1 7% 3 20% 2 13% Ma3c 3 0 0% 0 0% 0 0% 2 67% 0 0% 1 33% En % 2 5% 6 16% 11 29% 13 34% 5 13% En5 NP % 0 0% 6 16% 15 39% 10 26% 6 16% Hi1b % 3 17% 2 11% 2 11% 5 28% 2 11% Id % 0 0% 1 5% 0 0% 3 15% 16 80% Na1b % 6 23% 4 15% 7 27% 4 15% 2 8% Re % 0 0% 2 10% 3 15% 4 20% 11 55% Sa1b % 3 9% 3 9% 2 6% 12 38% 8 25% Sa % 1 5% 3 15% 4 20% 5 25% 5 25% I tabellen finns många resultat att titta på. Väljer här att specificera och kommentera några av dessa. Vi ser en nedåtgående trend inom matematikämnet. Framförallt i Ma1b är resultat i både betyg och på nationellt prov oroväckande låga då endast knappa 70% når minst betyget E. Vidare är det också oroväckande att hela 27% (4 elever) ej når minst E-nivå. Inom svenskämnet (Sv1, Sv2 och Sv3) når vi relativt goda resultat. Två elever når ej minst E i betyg medan 22 elever når högsta resultat. Måluppfyllelsen inom idrott och hälsa är mycket god, hela 80% når högsta betyg.

11 Små elevgrupper gör att några få elevers resultat kan påverka det sammantagna resultatet radikalt. Slutbetyg för avgångselever Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 0 0% 3 15% 8 40% 7 35% 2 10% Sv % 0 0% 2 10% 2 10% 11 55% 5 25% Sv % 0 0% 2 10% 6 30% 6 30% 6 30% Ma1b % 3 25% 4 33% 2 17% 3 25% 0 0% Ma1c 8 0 0% 0 0% 2 25% 2 25% 0 0% 4 50% Ma2c 8 0 0% 2 25% 1 13% 3 38% 0 0% 2 25% Ma3c 8 0 0% 3 38% 1 13% 1 13% 1 13% 2 25% En % 2 10% 3 15% 3 15% 6 30% 6 30% Hi1b % 0 0% 2 10% 2 10% 7 35% 9 45% Id % 0 0% 1 5% 0 0% 3 15% 16 80% Na1b % 0 0% 2 17% 4 33% 4 33% 2 17% Re % 1 5% 0 0% 4 20% 3 15% 12 60% Sa1b % 0 0% 3 15% 1 5% 9 45% 7 35% Sa % 1 8% 0 0% 0 0% 4 33% 7 58% I ovan nämnda kurser ser vi ett gott resultat. I årets avgångskull placeras de flesta betygen i den övre delen av betygsskalan (A, B, C) Med en högskolebehörighet på 95% når vi ej målet fullt ut. Vi ser att det är på samhällsvetenskapsprogrammet vi inte lyckas hela vägen. På båda ekonomiprogrammet och det naturvetenskapliga programmet når vi 100% högskolebehörighet detta år vilket är mycket glädjande. Viktigt at beakta i detta sammanhang är det är en liten grupp elever som slutfört sina studier på skolan i år vilket i sin tur innebär att ett fåtal elevers resultat kan påverka det sammantagna resultatet radikalt. Vi ligger över rikets snitt gällande meritvärde på våra program och därmed når vi det målet. Bryter vi ned resultatet på kursnivå så ser vi våra absolut största utmaningar inom matematiken. Där har vi svårt att få alla elever att nå minst E. Helt klart är att kraven för att klara de nationellt uppsatta målen för minst ett godkänt betyg (E) har höjts sedan införandet av den nya gymnasieförordningen (gy11)

12 De största åtgärderna behöver vi sätta in i matematikämnet. Det behövs en satsning för att stötta de elever som har svårt för matematik. Forskning visar på att den enskilt bästa åtgärden för att höja måluppfyllelsen är att sätta in fler pedagoger i klassrummet. Därför kommer vi till kommande år se till så att det inom matematikkurserna för främst SA- och EK- elever alltid finns två pedagoger att tillgå under lektionerna. Två lärare kommer att dela ansvaret för kurserna Ma1b och Ma2b, de kommer planera, genomföra och utvärdera undervisningen tillsammans. Därmed får eleverna större möjlighet till hjälp och stöttning under lektionerna och det blir också en större del av det kollegiala lärandet där våra matematiklärare kan ta lärdom av varandra. Vidare så kommer vi satsa ytterligare på det kollegiala lärandet, både på pedagogiska möten och i faktiska undervisningssituationer. Fler lärare kommer att ha tydliga och långt gående samarbeten med varandra över ämnesgränserna. Detta kommer leda till att lärare lär av lärare och att eleverna får en mer mångfacetterad och holistisk undervisning. Upplevd kvalitet Resultat NKI AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Örnsköldsvik NKI 2013 NKI 2014 RekommendaSonsgrad 2013 RekommendaSonsgrad 2014 Vi ser ett NKI-resultat som vittnar om att våra elever är nöjd med sin skola och att de i hög grad kan rekommendera andra studera på skolan. NKI har dippat något, om än

13 marginellt medan rekommendationsgraden marginellt ökat. I samtliga fall står vi oss väl i jämförelse med både Academedia och Mikael Elias i stort. Trivselgrad AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Örnsköldsvik Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 Studiemiljö 2014 Undervisning 2014 Goda resultat beträffande trivsel och studiemiljö jämfört med Academedia och Mikael Eliaskolorna. Dock ser vi att både trivsel och undervisningen har tappat sedan föregående års mätning.

14 Värdegrund Jag tycker aw personalen på skolan tar hänsyn Sll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för aw alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt Mikael Elias totalt Örnsköldsvik Jämfört med Mikael Elias i stort så presenterar vi goda resultat i arbetet med värdegrundsfrågorna. Undervisningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för aw nå de olika betygen Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så aw det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Mina lärare gör så aw jag får lust aw lära mig mer Mikael Elias totalt Örnsköldsvik

15 Här ser vi vårt största utvecklingsområde gällande upplevd kvalitet. Relativt låga siffror rakt igenom, om än i nivå med Mikael Elias generellt. Anmärkningsvärt är det låga resultatet gällande hur lärare arbetar för att göra det tydligt för eleverna vad som krävs för att nå de olika betygen samt frågan om huruvida lärarna gör så att eleverna får lust att lära mer. NMI NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex AWrakSvitet AWrakSvitet AcadeMedia totalt Mikael Elias Örnsköldsvik Vi ser att medarbetarna är mer nöjd i respektive fråga än föregående års mätning, en tydligt positiv utveckling således.

16 Analysen av resultaten säger att vi ligger bra till gällande elevernas nöjdhet med skolan, dess trygghet, trivsel och rekommendationsgrad. Våra framgångsfaktorer i detta handlar till mångt och mycket om att skapa en miljö där alla känner sig sedda trygga och respekterade. Vi försöker möta eleverna efter deras behov och bekräfta dem. Vi lägger ett stort fokus inte bara på elevens skolresultat utan även på personlig mognad och ansvarstagande. Lärare och personal som är trevliga och tillmötesgående skapar också elever med samma egenskaper vilket i det långa loppet ger ringar på vattnet. Värdegrundsfrågorna, med fokus på alla människors lika värde, att alla får vara den de är och förtjänar att respekteras för detta är prioriterade på skolan vilket också visar sig i NKI-undersökningen. Detta skall vi fortsätta att arbeta med, inte minst viktigt nu när trivseln har tappat något sedan föregående mätning. I frågorna gällande undervisningskvalitet ser vi att vi behöver förbättra oss kring motivation i klassrummet samt återkoppling och feedback. Medarbetarindex, NMI, överträffar föregående års mätning. Under läsåret 2012/2013 var skolans rektor föräldraledig stora delar av året vilket innebar en tillfällig lösning där ledaren inte alltid var på plats på skolan vilket sannolikt påverkade resultatet av mätningen. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Vi ser att vi behöver fokusera på undervisningen, att göra den mer inspirerande. Kommande läsår kommer lärare att jobba mer tillsammans i ämnesövergripande samarbeten. Det kommer dels leda till att eleverna möter fler lärare i klassrummet under en och samma lektion och det kommer också leda till en mer holistisk syn på kunskap. Genom att arbeta mer med att förklara och exemplifiera vad kunskapsområdena är bra för i ett större perspektiv än enbart i pågående kurs kommer det att skapa en större motivation och kunskapstörst hos eleverna. Forskning visar att lärare som arbetar tillsammans med planering, undervisning och utvärdering tenderar att utvecklas i sitt yrke, detta talar också för att våra arbetssätt kommande år leder till en ökad kvalitét på undervisningen.

17 Ändamålsenlig kvalitet Den ändamålsenliga kvaliteten syftar till att förbereda våra elever på bästa sätt inför kommande steg i livet. Med studieförberedande program innebär detta i korta ordalag att förbereda våra elever för kommande studier på högskola/universitet. I detta vill vi då träna eleverna i det vetenskapliga arbetet, låta eleverna träna sig i at ta ansvar för sina studier och ha ett kritiskt förhållningssätt till tankar och idéer. Målen ej uppföljda systematiskt under året. Skolan har än så länge haft två avgångskullar som haft möjlighet att påbörja eftergymnasiala studier. Av dessa elever finns en stor mångfald i vad de valt att göra åren efter att de tagit studenten. Vissa förvärvsarbetar, andra har rest utomlands och en tredje grupp har gått vidare till eftergymnasiala studier. Vi vet att vi under åren har haft avgångna elever som studerat vidare på några av landets mest erkända universitet och utbildningar som exempelvis Universiteten i Uppsala och Umeå samt vid KTH i Stockholm. Vi vet också att många av dessa elever känt sig väl förberedda för dessa studier efter att de gått sina tre gymnasieår hos oss. Däremot finns inga konkreta undersökningar gjorda i detta med anledning av skolans relativt unga ålder. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet Vi ser våra styrkor i de mjuka frågorna gällande nöjdhet, trivsel, rekommendationsgrad och arbetet med värdegrundsfrågor. Vi uppvisar goda resultat i dessa mätningar och för att fortsättningsvis också göra det behöver vi fortsätta att arbeta nära våra elever. De behöver känna sig sedda respekterade och väl bemötta. Vi har ett tankesätt på skolan att vi personal och elever spelar på samma lag med samma mål; god utbildning i en god arbetsmiljö. Paradoxalt nog ser vi också att vi behöver bli ytterligare bättre på detta. Trivselnivån bland våra elever sjunker i årets mätningar. Vi kommer därför att arbeta med att förtydliga och förankra våra trivsel- och ordningsregler på skolan, vi behöver stärka elevråd och andra intressegrupper på skolan genom en ökad vuxennärvaro. Vi har ett antal traditioner på skolan, dessa vill vi också förstärka och lyfta traditioner skapar en gemenskap och en vi-känsla. Slutligen ser vi också att vi behöver förbättra teknikstödet på skolan. Under året har vi haft problem med tillgång till Internet samt projektorer och ljud som fungerat bristfälligt. Vidare behöver vi hitta vägar för att våra elever skall bli mer nöjda med den undervisning de får. Här ser vi att vi behöver öka delaktigheten bland eleverna, låta de vara med och påverka undervisningen och dess innehåll på ett bredare plan. Genom att lägga undervisningen mer på en individnivå och konkretisera och exemplifiera vad

18 kunskapen är bra för så kommer vi fånga och motivera fler elever. Vi ser också att vi kan lyfta eleverna ytterligare genom att låta dem göra mer av sina slutprodukter än bara lämna in dem till sina lärare, vi vill ge dem möjlighet att visa upp sina arbeten för fler än läraren. Till sist behöver vi också satsa på matematikundervisningen. Resultaten i matematik är låga, många elever kommer till vår skola med bristfälliga förkunskaper och tiden är allt för knapp för att hinna repetera grundskolematten på gymnasiet. Satsningen innebär att öka lärartätheten på matematiklektionerna vi kommer ha fler lärare i klassrummet på många lektioner i Ma1b och 2b. Vi kommer också öka antalet undervisningstimmar i mattematiken så att eleverna får mer matematikundervisning i dessa kurser. Nya utvecklingsområden Större andel elever nöjda med undervisningen Arbetssätt Eleverna skall vara mer delaktiga i planeringen och undervisningen i kurserna. Lärarna skall arbeta med att ge tydliga exempel på vad kunskapen är bra för och hitta en nivå i klassrummet som passar varje individ. Eleverna ges möjligheten att visa upp sina kunskaper, inlämnade uppgifter och alster för sina studiekamrater. Förbättra feedbacken till eleverna utefter deras prestationer, förtydliga vad eleven behöver göra för att utvecklas vidare. I detta skall vi hitta gemensamma arbetsformer i vårt elevrapporteringssystem Schoolsoft. Ytterligare ett arbetssätt för att motivera eleverna i undervisningen är att förbereda eleverna på kommande lektion, endera genom flipped classroom eller andra relevanta verktyg Förväntad utveckling: Ett större elevinflytande leder till ett större engagemang, får eleverna påverka vad som skall tas upp i deras kurser och även hur det skall tas upp skapar detta ett större intresse. Genom att exemplifiera och visa hur erfaren kunskap kan nyttjas i andra sammanhang än i klassrummet skapas motivation. När elever får tillfälle att visa upp sina arbeten för andra skapas inte bara stolthet utan även ny kunskap elever lär av elever. Resultat: Större andel nöjda elever i frågan om undervisning i kommande NKI-undersökning Uppföljning: I enkätform i kommande NKI-undersökning

19 Ökad trivsel på skolan Arbetssätt Kommande år kommer vi att arbeta med att förtydliga och förankra våra trivsel- och ordningsregler på skolan. Vi skall stärka elevråd och andra intressegrupper på skolan genom en ökad vuxennärvaro. Skolans traditioner skall förstärkas. Regelbundna klassråd planeras in på schemat. Teknikstödet på skolan skall förbättras genom utökad bandbredd på skolans Internet och nya projektorer skall köpas in. Vi skall också stärka studievägledningen och förtydliga kursutbudet inför kommande individuella val. Förväntad utveckling: Med dessa arbetssätt kommer skolans elever och personal trivas bättre på skolan. Eleverna kommer känna ett större gemensamt ansvar för studiemiljön och för skolans lokaler och egendom. Resultat Ökad trivselnivå i kommande NKI-undersökning. Uppföljning I enkätform i kommande NKI-undersökning Förbättrade resultat inom matematikämnet Arbetssätt Vi kommer satsa på matematikundervisningen kommande läsår. Satsningen innebär en högre lärartäthet under lektionstid samt timförstärkning av matematiken i kurs 1b. Förväntad utveckling: Fler elever kommer lyckas bättre i matematikämnet. Lärare inom matematiken kommer lära av varandra och därmed kommer undervisningsnivån att höjas ytterligare. Resultat Förbättrade resultat inom matematiken både vad gäller resultat vi nationella prov och betyg. Uppföljning

20 Insamling av betygsläge vid omdömesperiod höst och vår samt vid datainsamling efter nationella prov och vid betygssättning. Sammanfattning När vi sammanfattar året i denna rapport så ser vi att vi står oss väl i många mätningar jämfört med våra syskonskolor inom Mikael Elias, gentemot Academedia i stort och även i jämförelse med rikssnittet. Vi ser att de hårda värdena (behörighet, meritvärde) ligger något över rikssnitt. Dock behöver vi förbättra resultaten inom främst matematiken. De mjuka värdena (trivsel, trygghet, arbetsro mm) ligger också relativt högt i jämförelse men vi ser också utmaningar i att förbättra undervisningskvaliteten. Vi har valt att lägga extra fokus kring tre olika områden inför kommande läsår. Det handlar dels om att öka trivselnivån på skolan, öka nöjdhetsfaktorn på undervisningen och lägga extra resurser på matematiken. Dessa satsningar och fokusområden kommer leda till en bättre studiemiljö och därmed generellt ökade studieresultat på skolan.