Kvalitetsrapport Klara Gymnasium, Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping"

Transkript

1 Kvalitetsrapport Klara Gymnasium, Linköping

2 Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 2 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 2 Åtgärder enligt föregående års rapport... 4 Utvecklingsområde 1, uppföljning av måluppfyllelse... 4 Utvecklingsområde 2, likvärdig bedömning och betygsättning... 6 Utvecklingsområde 3, ledarskap... 7 Funktionell kvalitet... 8 Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Nya utvecklingsområden Sammanfattning

3 Vision och värdegrund: Klara Gymnasium i Linköping - en skola att längta till och utvecklas i - vi främjar samhörighet och gemenskap mellan alla individer, såväl elever som personal - vi kombinerar pedagogisk skicklighet och struktur med kreativitet och personlig utveckling - vi utmanar och inspirerar elever och personal att engagera sig, lära och växa Våra elever ska bli väl förberedda för studier och yrkesliv efter gymnasiet Grundfakta om skolan/förutsättningar Skolans namn: Klara Gymnasium Ansvarig chef: Rektor Rose-Marie Andersson, pedagogisk ledare Ekonomiansvarig: Hans Petersson Biträdande rektor: Åsa Mistrén Kämpe Organisation Organisationen är uppbyggd så att samtliga lärare ingår i ett av fem programarbetslag, EK, HA, NA, SAmed och SAsam. Programarbetslagen har möten varannan vecka och arbetslagsledare driver arbetet inom respektive program. Alla lärare ingår också i ämnesarbetslag vars arbete leds av ämnesansvariga lärare. Varje elev ingår i en mentorsgrupp som träffar sin mentor på programtid, en timma varannan vecka. Lärarna har inte något personalrum utan är med eleverna hela arbetsdagen och grundstrukturen för eleverna är att skoldagen börjar 8.30 och slutar ca Efter schemalagda lektioner har eleverna möjlighet att fram till kl få handledning av våra lärare på pooltider i olika ämnen. Vi utgår ifrån vår vision att Klara Gymnasium i Linköping ska vara en skola med samhörighet och gemenskap, med skickliga pedagoger och god struktur och samtidigt en skola som fokuserar på kreativitet och personlig utveckling, med personal som utmanar och inspirerar eleverna. För att skapa goda förutsättningar för alla elever har vi satsat på ett väl fungerande elevhälsoteam med specialpedagog, kurator och skolsköterska, vars arbete leds av biträdande rektor. 2

4 Personal Klara Gymnasium i Linköping har som mål att ha 100% behöriga lärare. Läsåret , då vi fortfarande hade ett antal lärare under utbildning för behörighet, nådde vi upp till 88% (78,5 % i riket). Betygsättande lärare: 34 Behöriga lärare 30/34: 88% Personal per 100 elever: 5,7 Elever per personal: 17,7 SYV 50% Specialpedagog 80% Elevhälsa PR Vård, skolsköterska 50% och kurator 60%. Administratör 50%. Bakgrundsstatistik elever Läsårets elevantal präglades av ett stort elevantal i årskurs 3 med två SA-klasser medan vi av utrymmesskäl endast kunde ta in en klass på SA åk 1. Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Budget med materiella resurser och lokaler Skolan ligger nära Resecentrum i Linköping i en byggnad där även andra företag och ett gym finns. Lokalerna är funktionella, ljusa och trevliga. Skolan har en välutrustad laborationssal, fyra lektionssalar med bärbara datorer, redigeringsrum för mediearbete, filmsal samt fotostudio. Under året har installation av förstärkt ventilation gjorts i tre klassrum på plan 1 i byggnaden. 3

5 Viktiga händelser under året Ägarbyte från Theducation till AcadeMedia Ägarbytet vid årsskiftet 2013/2014 medförde byte av administrativa system och lärplattform för personal, elever och vårdnadshavare. Signerat Ung För tredje året i rad nominerades tidningen Signerat Ung, som produceras av eleverna på medieinriktningen av vårt samhällsvetenskapliga program, till Tidskriftpriset i kategorin Årets Skoltidskrift. Linköpings kommuns gymnasieenkät 2014 Gymnasieenkäten som genomförs av Linköpings Kommun består av positivt formulerade påståenden vars syfte är att mäta elevers upplevda kvalitet i skolan. Varje påstående har sex svarsalternativ i ett intervall från "Instämmer ej " till "Instämmer helt." Bäst resultat hade Klara Gymnasium på följande områden: Lärare och skolledning 82,2 (friskolor 76,7, kommunala skolor 75,0) Psykosocial miljö 85,7 (friskolor 80,3, kommunala skolor 78,9) Övergripande 88,0 (friskolor 78,9, kommunala skolor 78,8) Klara Gymnasium låg över genomsnittet för både friskolor och kommunala skolor på samtliga områden utom ett, Skolmiljö och utrustning, där Klaras index var 60,5 (friskolor 61,8, kommunala skolor 60,7). De två underkategorierna skolmaten 41,4 (friskolor 36,2, kommunala skolor 68,2) och användning av biblioteket på skolan 42,7 (friskolor 55,0, kommunala skolor 59,5) drog ner index på detta område. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Utvecklingsområde 1, uppföljning av måluppfyllelse Det är viktigt med kontinuerlig uppföljning av elevernas måluppfyllelse under läsåret. Tidiga insatser bör göras vid behov, checklista för ämneslag och programarbetslag behöver tas fram och kontrollpunkter läggas in under läsåret enligt årscykeln för kvalitetsarbetet. Arbetssätt: Elevärenden och F-varningar rapporteras till rektor som vidarebefordrar informationen till elevhälsan. På elevhälsans veckomöten beslutas vem som ska ha huvudansvaret för ärendet och göra en utredning, undervisande lärare, mentor, specialpedagog, kurator, skolsköterska eller biträdande rektor. Så snart utredningen är klar fattar rektor beslut om eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Uppföljning av målen: 4

6 Uppföljning har gjorts under elevkonferenser HT2013 och VT2014, på ämneslagens kvalitetsmöten samt fortlöpande vid elevhälsoteamets veckomöten under läsåret. Resultat: Vi har en bättre överblick över elevärenden och F-varningar än tidigare och har under året utarbetat en tydligare ansvarsfördelning inom elevhälsan. Fortfarande finns dock skillnader i när F-varningar utfärdas. För att ge eleverna möjlighet att nå E avsattes tre resursdagar under den sista skolveckan då lärare och specialpedagog fanns tillgängliga för handledning och examinationer. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Uppföljningen av elevernas måluppfyllelse har förbättrats under läsåret 2013/2014. Elevhälsans ansvarsfördelning när det gäller nya och pågående elevärenden har fungerat väl. Vår uppföljning av anpassning och särskilt stöd enligt åtgärdsprogram kan bli bättre genom att mer handledning ges till undervisande lärare och där har specialpedagogen sitt viktiga uppdrag. Även om viss tid fortsatt kommer att vara med enskilda elever så kommer specialpedagogens fokus att vara på uppföljning och handledning. Den förbättrade strukturen kring elevhälsans arbete, där ansvaret för elevärenden delegerats till biträdande rektor, möjliggör också framöver för rektor att lägga ett ännu större fokus än tidigare på pedagogisk ledning och övergripande arbete med kvalitet och skolutveckling. Instruktionerna för när och hur en F-varning ska utfärdas har inte varit tillräckligt tydliga utan behöver förstärkas samsyn inte finns vilket leder till att elever som riskerar att inte nå målen F-varnas olika snabbt. Mer konkreta riktlinjer för när en F-varning ska utfärdas ska utarbetas och vi behöver säkerställa att alla undervisande lärare registrerar F- varningarna i vår lärplattform SchoolSoft. Elevkonferenserna som hålls varje termin är en viktig del av uppföljningen av elevernas progression och studiesituation och behöver därför styras upp för att säkra att de blir effektiva och fokuserar på rätt saker. Elevhälsans arbete skulle också främjas av att SYVfunktionen integrerades bättre. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Ansvaret för elevhälsans arbete, elevärenden och beslut om upprättande av åtgärdsprogram delegeras av rektor till biträdande rektor. Vi lägger tydligare fokus än tidigare på uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram. Elevhälsan noterar, och ansvarar för att uppföljning sker av, alla elevärenden som lyfts på personalmötet varje vecka. Mallen för åtgärdsprogram revideras för att tydliggöra hur uppföljning och utvärdering ska ske. Checklista för när elever ska F-varnas kommer att utarbetas under HT2014. Våra elevkonferenser genomförs under kortare pass än tidigare och sker programvis, istället för årskursvis, för att undvika alltför långa möten. SYV involveras i större utsträckning i elevhälsans arbete än tidigare. Elevhälsoteamet har gemensamma möten var fjärde vecka där både SYV och rektor medverkar. 5

7 Kurator, skolsköterska och specialpedagog kommer att handleda lärare och göra klassrumsobservationer, som en följd av det ökade ansvaret för undervisande lärare och mentorer enligt de nya riktlinjerna från Skolverket. Uppföljningen av elevers frånvaro förbättras genom att en av våra administratörer tar in uppgifter om frånvaro från samtliga mentorer och därigenom säkerställer att frånvaron följs upp. Administratören informerar elevhälsan så snart en elev har hög eller på annat sätt uppseendeväckande frånvaro så att orsakerna till detta snabbt kan utredas. Utvecklingsområde 2, likvärdig bedömning och betygsättning Samsyn i ämneslagen och programarbetslagen är viktig. Betygen A/C/E kan ges under kursens gång, mellanbetygen B/D endast vid summativ bedömning för slutbetyg i kurs. Ev. obligatorisk medbedömning på tungt vägande examinationer och analys av skillnader i betygsättning i ämnesarbetslagen. Ökat utbyte och pedagogiska samtal lärare emellan, auskultation och kollegahandledning. Arbetssätt: Inför läsåret 2013/2014 enades lärare och skolledning om ett policydokument för bedömning, betygsättning och särskild prövning. Vi har under året diskuterat och arbetat med likvärdig bedömning och betygsättning på kompetensutvecklingstid på arbetspass. Ämneslagen har följt upp och diskuterat orsaker till skillnader i betygsättning mellan olika lärare och undervisningsgrupper. Vi har avsatt en timmes mötestid för varje programarbetslag varannan vecka för att underlätta samverkan mellan lärare i olika ämnen, utbyte och utvecklingsarbete på respektive program. Resultat: Vi har fått något större konsensus än tidigare bland våra lärare när det gäller samsyn och likvärdig bedömning och betygsättning. Vissa formuleringar i dokumentet har av elever upplevts som svårtolkade. Vår specialpedagog erbjöd under läsåret lärarna att delta i ett auskultations- och kollegehandledningsprojekt men få lärare visade intresse för detta då det var svårt att få arbetstiden att räcka till för deltagande i projektet. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: De gemensamma diskussionerna kring tolkning av kunskapskrav, bedömning och betygsättning har gjort att lärare och skolledning blivit medvetna om vissa skillnader i tolkning. Vi har uppenbarligen ägnat för lite fortbildningstid åt gemensamt arbete med likvärdig bedömning. Det har varit svårt att enas om tydliga men inte alltför fyrkantiga formuleringar och alla har inte utnyttja möjligheten att delta i diskussionerna. Samsynen skulle gynnas av former för diskussion där alla kommer till tals och framför sina åsikter, samt att uppföljning av att riktlinjerna i policyn följs av alla prioriteras. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Skolans policydokument för bedömning, betygsättning och prövning behöver diskuteras och förtydligas. Vi behöver ägna mer tid åt vårt arbete med likvärdig bedömning och 6

8 betygsättning samt kollegahandledning och tid för detta bör avsättas på arbetspass. Under VT2015 kommer skolans förstelärare att ansvara för viss fortbildning inom dessa områden på en studiedag och tre arbetspass. Det har varit svårt för ämneslagen att hitta lämpliga mötestider och därför bör både ämneslagsmöten och programarbetslagsmöten schemaläggas. Ett pedagogiskt café för alla lärare och skolledare, med möjlighet till ett mera fritt erfarenhetsutbyte, behöver också schemaläggas. Utvecklingsområde 3, ledarskap Vårt förhållningssätt som lärare och ledare påverkar elevernas förhållningssätt. Konkretisering av vår vision och profil genom ledarskapsprojektet, fortbildning för lärare, reflektion och diskussion på arbetspass och studiedagar, självskattning och inventering av fortbildningsbehov. Aktivt pedagogiskt ledarskap från rektors sida genom lektionsbesök och efterföljande samtal/handledning. Arbetssätt: Vi har under läsåret 2013/2014 arbetat med ledarskap utifrån de aktiviteter som varje skola haft i uppdrag att förbereda. På arbetspass har vi fokuserat på de olika aspekterna av ledarskap som definierats av ledarskapsgruppen med representanter från alla våra skolor inom Klara, utom en. Resultat: Diskussionerna kring vad gott ledarskap på vår skola egentligen innebär och hur vi ska konkretisera vår vision för skolan har varit engagerade och givande. Inventering av önskemål om fortbildning visar att lärarna efterfrågar en tydligare och mera konkret förankring av skolans vision och profil. Det finns i viss mån olika tolkningar av vad vår vision innebär. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Olika lärare på skolan har helt olika syn på uppdraget som ledare för sina elever. Ett antal lärare uppskattar mentorsuppdraget och vill vara engagerade och involverade i sina mentorselevers personliga utveckling medan andra lärare endast vill fokusera på elevernas progression i de olika ämnena och känner att de saknar kompetens för att ha ett visst ansvar för sina mentorselevers personliga utveckling. Vi har under läsåret diskuterat alternativ att förändra uppdelningen av olika arbetsuppgifter inom undervisning och mentorskap. Skolan har vuxit tämligen snabbt sedan starten med ett drygt 20-tal elever hösten 2005 och vi ser idag tydligt betydelsen av att involvera alla lärare och övrig personal i berättelsen om skolans start, historik och utveckling fram till idag och att koppla den till en fortsatt gemensam berättelse om skolans kultur, värdegrund och vision av idag som omfattar alla, inte bara dem som arbetat länge. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Tid för fortsatt fortbildning i, och samtal kring, ledarskap behöver avsättas på arbetspass och/eller studiedagar även kommande läsår. Lärare som känner sig obekväma i rollen som ledare/mentorer behöver ges möjlighet att diskutera detta med rektor och med kollegor. Skolledningen behöver inför skolstarten 2014/2015 tydligare än tidigare 7

9 informera alla i personalen om skolans historik och utveckling fram till idag samt om skolans vision och värdegrund, så att all personal har samma bild av vår vision och värdegrund och hur vi omsätter dessa i praktiken i skolans inre organisation, ansvarsfördelning, arbetssätt, förhållningssätt till elever och till varandra i personalen. Funktionell kvalitet: Arbetssätt: Ämnesarbetslagen träffas regelbundet för att följa upp elevernas måluppfyllelse i pågående kurser. Vi arbetar också med sambedömning av nationella prov i svenska, engelska och matematik för att säkerställa att vi har samsyn när det gäller bedömning och betygsättning. Alla elever gör vid skolstart i åk 1 lästest samt diagnoser i engelska och matematik för att vi ska ha en god bild av elevernas förkunskaper. Uppföljning av målen: Ämnesarbetslagen följer upp elevernas progression och prognos (F/minst E) under kursernas gång och diskuterar orsaker till resultaten samt vilka förändringar och insatser som behövs för att alla elever ska nå målen. Lärarna skriver handlingsplaner för hur F- varningar ska vändas till minst betyget E och använder dessa som underlag för individuell anpassning. En gång per termin hålls elevkonferenser där mentor, undervisande lärare, elevhälsan och skolledningen går igenom samtliga elevers resultat och prognoser. Resultat: HT2011 antogs 148 elever. Den genomsnittliga antagningspoängen på högskoleförberedande program (EK, NA, SA) var 227 och på yrkesförberedande (HA) 189. VT 2014 fullföljde 147 elever sin utbildning. 89,2% av eleverna på högskoleförberedande program och 66,7% av eleverna på yrkesförberedande program fick examensbevis. Antal elever per program och årskurs HT2011 ( ): HT11 MP SP NV HP EK HA NA SA Totalt Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Totalt

10 Genomsnittlig antagningspoäng från grundskola per program och årskurs: Program Elever som började 11 Elever som började 12 Elever som började 13 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapliga programmet Handelsprogrammet Samhällsprogrammetsamhällsvetenskapliga programmet Samtliga högskoleförberedande program Samtliga yrkesförberedande program Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Totalt elever Examensbevis Studiebevis Ekonomiprogrammet 26 89,0% Naturvetenskapsprogrammet 40 90,0% Samhällsvetenskapsprogrammet 64 88,9% Totalt HP 89,2% Handel- och administrationsprogrammet 17 66,7% Totalt YP 66,7% Examensbevis och studiebevis för elever som slutar sina studier efter 3 eller 4 år Ämne Ant betyg F E D C B A Sv % 18 12% 26 18% 50 34% 16% 30 20% Sv % 21 15% 18 13% 39 28% 19% 32 23% Sv % 17 13% 36 27% 32 24% 27% 6 5% Ma1b % 35 38% 15 16% 22 24% 11% 6 7% Ma1c % 2 5% 3 7% 11 25% 30% 15 34% Ma2c % 3 7% 2 5% 22 52% 12% 10 24% 9

11 Ma3c % 5 12% 8 19% 17 40% 14% 7 16% En % 21 14% 38 25% 53 34% 10% 24 16% Hi1b % 29 21% 10 7% 38 28% 13% 34 25% Id % 20 14% 11 8% 44 30% 20% 40 27% Na1b % 21 24% 15 17% 26 30% 13% 13 15% Re % 24 17% 11 8% 36 25% 11% 47 33% Sa1b % 29 22% 6 5% 20 15% 22% 47 36% Sa % 10 14% 6 8% 14 19% 27% 20 27% Korrelation slutbetyg och nationella prov Ej komp Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för skolans alla elever (alla betyg som är satta under året) Ämne Ant betyg F E D C B A Sv % 4 4% 32 30% 34 32% 27 26% 9 9% Sv1 NP 108 Sv % 18 12% 31 21% 28 19% 36 25% 24 17% Ma1a % 8 36% 4 18% 5 23% 2 9% 0 0% Ma1a NP % 3 18% 3 18% 5 29% 3 18% 0 0% Ma1b % 6 9% 13 20% 25 39% 8 12% 13 20% Ma1b NP % 19 33% 9 16% 7 12% 5 9% 5 9% Ma1c % 2 7% 2 7% 8 30% 7 26% 8 30% Ma1c NP % 10 37% 5 19% 5 19% 0 0% 3 11% Ma2b % 32 39% 14 17% 14 17% 8 10% 4 5% Ma2b NP % 12 15% 30 38% 19 24% 12 15% 3 4% Ma3c % 11 27% 7 17% 6 15% 9 22% 7 17% Ma3c NP % 6 20% 14 47% 8 27% 1 3% 0 0% En % 16 15% 15 14% 37 34% 29 26% 11 10% En % 10 8% 30 23% 32 24% 31 24% 25 19% En6 NP Hi1b % 9 8% 2 2% 22 20% 20 18% 56 51% Id % 14 10% 13 9% 33 23% 32 22% 40 28% Na1b % 15 19% 11 14% 33 42% 7 9% 11 14% Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året Skolans meritvärde 13/14 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga riket 13 EK 14,3 88,9%

12 SA 14,0 88,9% 93% NA 16,1 90,0% 96% HA 11,8 66,7% 78% Skolan totalt 14,3 14,4 86,2% 98% 87% Analys och bedömning av måluppfyllelsen Genomströmningen på Klara Gymnasium i Linköping är god. När det gäller högskolebehörighet ligger vi i linje med rikssnittet. På samhällsprogrammet ligger något över rikssnittet med 88,9% (rikssnitt 86,8). Den främsta orsaken till att vi inte når ännu bättre resultat är hög ogiltig frånvaro. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Våra rutiner för uppföljning av frånvaro stramas upp ytterligare. Varje mentor rapporterar månadsvis både ogiltig och giltig frånvaro till elevhälsan och CSNansvarig. Elevhälsan får uppdraget att följa upp även giltig frånvaro för att utreda om åtgärder från skolans sida behövs för att höja närvaron. Upplevd kvalitet: Nöjd kund-index Arbetssätt: Vi har under läsåret haft en fokusgrupp på skolan, med elevrepresentanter från samtliga program på skolan, som leds av vårt skyddsombud. Gruppen diskuterar bl a resultaten av våra egna, kommunens och Academedias elevenkäter och tar med synpunkter från sina respektive klasser och program, t ex från klassråd. Vid vissa av fokusgruppens möten deltar även rektor och representanter från elevhälsoteamet. Under HT2013 arbetade vi intensivt med teambuilding och elevinflytande under tre temadagar. Eleverna jobbade i grupper och tog fram förslag på hur undervisningen, arbetsmiljön och sammanhållningen på skolan kan bli ännu bättre. Efter sammanställning av elevernas synpunkter och förslag återkopplade rektor till klasserna på mentorstider. Resultat och förslag presenterades och klasserna fick diskutera dessa och välja ut tre prioriterade områden: arbetsro, fysisk miljö (t ex nya stolar i klassrum) och en dag för att stärka sammanhållningen Klara-dagen. Uppföljning av målen: Nöjd kund-undersökningen genomfördes 20 januari-19 februari Undersökningen genomfördes av Markör Marknad & Kommunikation AB. NKI baseras på frågor som besvaras på en 10-gradig skala av eleverna. 11

13 Resultat: NKI rekommendation för Klara Gymnasium i Linköping (77) ligger högre än index för Klara Gy totalt (70) och för AcadeMedia Gy (67). Även inom de övriga områdena värdegrund och undervisningskvalitet ligger Klara Gy Linköping högre än Klara Gy totalt på samtliga punkter. På 3 punkter ligger vi dock på ett lägre index än önskat: - Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan (74) - Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet (66) - Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen (69) Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan (74) Det är viktigt att våra elever upplever att de har studiero för att kunna fokusera på sitt arbete både på lektioner i klassrum, i biblioteket och i caféerna under våra pooltider på eftermiddagarna. All personal på skolan måste hjälpas åt med att tillsammans med våra elever skapa en god arbetsmiljö i skolans alla lokaler. Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet (66) Formativ bedömning är en av grundpelarna i vårt arbetssätt och samtliga elever ska genom samtal med läraren och skriftlig återkoppling på vår lärplattform SchoolSoft få information om skolarbetet går. Det är också viktigt att vi tränar eleverna i att ta till sig muntlig och skriftlig återkoppling, att läsa och diskutera bedömningsmatriser etc. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen (69) Alla lärare går igenom kursernas centrala innehåll och kunskapskraven för E, C och A-nivå med eleverna i sina undervisningsgrupper. Informationen upplevs dock som abstrakt och svår att ta till sig av många elever; eleverna önskar t ex konkreta exempel som illustrerar vad kunskapskraven på olika nivåer innebär i olika ämnen. Vi behöver ta fram gemensamma rutiner för hur vi t ex med hjälp av matriser och samtal med elever och vårdnadshavare kan vara ännu tydligare och mer konkreta när vi diskuterar progression i kurser. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Arbetsro uppföljning av elevhälsans trivselenkät VT2014 görs i form av samtal i grupper och helklass där arbetsro och trivsel diskuteras. Återkoppling till personalen görs på personalmöte och pedagogiskt café där gemensamma riktlinjer diskuteras och beslutas. Formativ bedömning gemensamma riktlinjer för hur matriser, omdömen/kommentarer ska användas/göras i SchoolSoft. Tydligare och mer konkreta riktlinjer för när F-varning ska utfärdas och registreras i SchoolSoft. Info om bedömning/betygsättning vårt policydokument för bedömning och 12

14 betygsättning diskuteras och revideras inför skolstarten Därefter besöker rektor samtliga klasser och informerar om detta så att alla elever får samma information. Nöjd medarbetar-index Arbetssätt: Gemensamma frågor för enheten diskuteras fortlöpande på våra personalmöten varje vecka, där alla i personalen deltar. Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet och samverkansgruppen där skolledningen, lokalombudet och skyddsombudet ingår träffas en gång/månad. Personalen träffas varje termin och diskuterar angelägna frågor under ledning av skyddsombudet och lokalombudet utan skolledningens medverkan. Återkoppling till skolledningen görs av skyddsombudet och lokalombudet och skolledningen återkopplar sedan till hela personalen på personalmöte och/eller APT. Uppföljning av målen: Undersökningen genomfördes 13 januari-4 februari Undersökningen genomfördes av Markör Marknad & Kommunikation AB. NMI baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala. Resultat: Personalen på KLARA Gymnasium i Linköping är nöjda med det mesta, enligt medarbetarundersökningen På 7 punkter ligger vi dock på index 60 eller lägre: - sammantagen arbetsmängd (57) och arbetstakt (57) - konstruktiv återkoppling på arbetsinsatser (57) - möjlighet att påverka lön (22) och koppling mellan lön och uppgifter/ansvar (44) Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Våra framgångsfaktorer är: en engagerad personalgrupp med höga ambitioner som verkligen vill göra ett gott arbete en skolledning som lyssnar på alla synpunkter och förslag från personalen och ger återkoppling på dessa delaktighet alla i personalen samlas på personalmötena varje vecka och är delaktiga i dryftandet av såväl små som stora frågor. Personalen upplever sig som delaktiga i arbetet med skolans utveckling. Det är ibland tidskrävande att diskutera allt i hela personalgruppen men det är en viktig faktor när det gäller 13

15 personalens upplevelse av att få vara med och påverka på alla nivåer. skolledningen arbetar tillsammans med personalen för att nå så hög måluppfyllelse som möjligt. Skolledarna tar över vissa elevärenden samt viss undervisning och särskilt stöd för elever med behov av detta, vilket gör att skolan når mycket goda resultat. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Två frågor gäller arbetsbördan (sammantagen arbetsmängd och arbetstakt). Nuvarande författningskrav och ekonomiska förutsättningar ställer höga krav på våra lärare och skolledare. Administratör sköter alla CSN-ärenden och elevhälsan kan ta ett något större ansvar för betungande elevärenden och uppföljning av åtgärdsprogram. Vi ökar vår administration med 70% tjänst läsåret 2014/2015 (från 50% till 120%) för att avlasta lärare, mentorer och skolledare. För att säkerställa att alla lärare får god återkoppling kommer vi att ändra ansvarsfördelningen i skolledningen så att rektor får mera tid för lektionsbesök, medverkan på arbetslagsmöten och samtal med enskilda lärare etc. Ansvaret för elevärenden och för elevhälsans arbete delegeras av rektor till biträdande rektor och ett större ansvar för kvalitetsarbete, utveckling av skolans program samt gymnasiearbetet delegeras till arbetslagsledarna. När det gäller upplevelsen att inte tydligt se kopplingen mellan lönepåslag och tilldelade uppgifter/ansvar är det så att lönepotten 2013 var synnerligen begränsad kommer vi att ha en större lönepott att fördela och då kommer differentieringen också att vara större för att de lärare som gör ett utmärkt arbete som pedagoger, mentorer och ledare ska känna att de får lön för mödan. Ändamålsenlig kvalitet: Arbetssätt: Målet är att våra elever ska bli väl förberedda för studier och yrkesliv efter gymnasiet med hjälp av våra grundpelare i verksamheten: - individualisering och flexibilitet - fokus på ansvar, ledarskap och kunskapstradition - gemenskap mellan elever samt mellan personal och elever - involverande, varierad och formativ undervisning Uppföljning av målen: 14

16 Undersökningen genomfördes 2-19 dec 2013 och besvarades av 40 avgångselever från 2011 på Klara Gymnasium i Linköping. Telefonundersökningen, där avgångselever från 2011 intervjuades, genomfördes av Markör Marknad & Kommunikation AB. Resultat: Undersökningen visar mycket goda resultat för vår skola. 53% av de intervjuade studerade i december 2013 på universitet/högskola, 38% arbetade och 10% svarade med alternativet övrigt. De intervjuade är mycket nöjda med sina lärares undervisning och engagemang, sina kamrater, stämningen på skolan och upplever att de var väl förberedda inför högre studier efter sin gymnasieutbildning. Klara Gymnasium i Linköping ligger på högre index än Klara Gy totalt på samtliga områden och även högre än AcadeMedia Gy på alla områden utom ett, Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig för arbetslivet? (35). Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig för arbetslivet? (35), Klara Gy totalt (34), Academedia Gy (37). 35% av de elever som deltagit i undersökningen upplever alltså att de efter sin gymnasieutbildning är väl förberedda för arbetslivet. Här ligger vi på ungefär samma nivå som övriga Klara- och Academedia-gymnasier. Även om majoriteten av eleverna på skolan går på högskoleförberedande program så skulle vi vilja nå ett högre index på den punkten eftersom vårt mål är att göra våra elever väl förberedda för såväl studier som yrkesliv. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Vi har haft många externa personer från t ex näringslivet, universitetet och arbetsförmedlingen på besök i olika undervisningsgrupper på skolan men vi behöver jobba upp ett större nätverk av omvärldskontakter för att våra elever ska få aktuell information och kunskap som är viktig när man ska gå ut i arbetslivet efter sin gymnasieutbildning. Vi har tagit in ett antal föreläsare utifrån men har inte givit våra elever lika många tillfällen att själva komma ut och besöka företag, myndigheter, organisationer etc. Detta är ett område som programarbetslagen bör jobba vidare med. Nya/fortsatta utvecklingsområden: ökad pedagogisk ledning (prioriterat område utifrån NMI) mer likvärdig bedömning och betygsättning (prioriterat område utifrån NKI) ökad studiero (prioriterat område utifrån elevernas tre elevinflytande- temadagar föregående läsår och utifrån NKI) Arbetssätt: Utvecklingsområde 1, ökad pedagogisk ledning Hela personalen har varit delaktig i arbetet med formuleringen av vår vision för Klara Gymnasium i Linköping, att vara en skola att längta till och utvecklas i, en skola där man 15

17 blir väl förberedd för studier och yrkesliv efter gymnasiet. Det är viktigt att skapa samsyn om vad vår skola står för och att nyanställd personal direkt involveras i arbetet med konkretiseringen av visionen. Före skolstart 2014 kommer skolledningen att informera all personal om skolans historik och utveckling fram till idag, var vi står nu och hur vi ska fortsätta arbetet mot målen utifrån vår värdegrund och vision. Ledningen har lagt in ett möte var 4:e vecka, ett pedagogiskt café, där lärarna dryftar pedagogiska frågor för att lägga grunden för en gemensam kunskapssyn. Vi kommer även att arbeta med detta på återkommande arbetspass som ledningen och vår förstelärare kommer att hålla i. Ansvarsfördelningen i organisationen förtydligas. Våra fem programarbetslagsledare får ett ökat ansvar för ledning av utvecklings- och kvalitetsarbetet inom respektive program. Ledningen och programarbetslagsledarna bildar en styrgrupp som har möte var 4:e vecka. Rektor finns även tillgänglig för medverkan på programarbetslagens möten varannan vecka. Rektor kommer att göra lektionsbesök hos samtliga undervisande lärare, med början V38. Lektionsbesök hos och individuella samtal med våra sex nyanställda lärare ska även genomföras i under terminens början. Förväntad utveckling: Ökad samsyn vad gäller värdegrund och kunskapssyn. Tydligare återkoppling från rektor till lärarna på deras arbetsinsatser och tydligare beskrivning av kopplingen mellan ansvar/uppgifter och lön. Resultat: En kontinuerlig och levande dialog om vår kunskapssyn och hur vi konkretiserar vår vision och värdegrund. Vi förväntar oss följande resultat i vad gäller NMI på följande punkter: - konstruktiv återkoppling på arbetsinsatser 67 (2014: 57) - möjlighet att påverka lön 32 (2014: 22) och koppling mellan lön och uppgifter/ansvar 54 (2014: 44) Uppföljning: Uppföljning görs på pedagogiskt café, arbetsplatsträffar och i mätning NMI VT2015. Utvecklingsområde 2, mer likvärdig bedömning och betygsättning Hela arbetslaget kommer under rektors och lärares ledning att fortsätta arbetet med workshops kring likvärdig bedömning. Här har försteläraren en framskjuten position. Ett av dennes tydliga uppdrag från ledningen är att arbeta med betyg och bedömning baserat på aktuell forskning. Vårt policydokument för bedömning och betygsättning har 16

18 reviderats och förtydligats och kommer att kommuniceras av rektor till personal, elever (på programtider) och vårdnadshavare (på föräldramöten och i SchoolSoft). Förväntad utveckling: Samsyn bland lärarna vad gäller bedömning och betygsättning samt gemensamma ramar för formativ bedömning, omdömen och matriser i SchoolSoft samt F-varningar. Resultat: En kontinuerlig dialog kring bedömning och betygsättning. Vi förväntar oss följande resultat i vad gäller NKI på följande punkter: - Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet 76 (2014: 66) - Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 79 (2014: 69). Uppföljning: Uppföljning görs på ämneslagsmöten, arbetspass, en studiedag och i mätning NKI VT2015. Utvecklingsområde 3, ökad studiero Rektor och representanter för elevhälsan kommer fortlöpande att göra observationer under lektioner och diskutera resultat av våra olika undersökningar kring studiero i skolan (enkät vid skolstart för åk 1, fyrfältsanalys kring trygghet för alla elever, Linköpings Kommuns elevenkät samt NKI VT2015). Vi kommer även att arbeta med vår elevinflytandegrupp där minst en elev från varje program ingår. Under ledning av en lärare med ansvar även för skolans ledarskapsprojekt, ska elevinflytandegruppen diskutera och analysera resultaten i undersökningarna kring trygghet och studiero. Gruppens medlemmar står i dialog med alla klasser på skolan kring de frågor som kommer upp, och kurator och rektor deltar regelbundet i gruppens möten. Förväntad utveckling: Bättre arbetsro och en lugnare miljö, både i klassrum och i övriga lokaler i skolan, för elever och lärare vilket möjliggör större fokus på arbetet och bättre resultat för våra elever. Resultat: En kontinuerlig och levande dialog mellan alla elever och all personal kring hur vi tillsammans skapar och upprätthåller studiero. Vi förväntar oss följande resultat vad gäller NKI på punkten Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 84 (2014: 74). Uppföljning: Uppföljning görs i enkät vid skolstart för åk 1, i fyrfältsanalys kring trygghet för alla 17

19 elever, i Linköpings Kommuns elevenkät VT2015 samt NKI VT2015. Uppföljning av resultaten från dessa undersökningar görs i elevinflytandegruppen som står i dialog med klasserna, i klasserna på programtid, av lärarna på programarbetslagsmöten och pedagogiskt café och av hela personalen på arbetspass. Sammanfattning Den upplevda kvaliteten på skolan är hög och vi har god genomströmning. Tydliga förbättringsområden finns dock när det gäller pedagogisk ledning, likvärdig bedömning och betygsättning samt studiero. Med hjälp av ett tydligare pedagogiskt ledarskap når vi ökad samsyn vad gäller vår vision, värdegrund och kunskapssyn vilket lägger en god grund för vårt fortsatta arbete med likvärdig bedömning och betygsättning samt studiero. 18

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Rytmus Örebro... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder utifrån föregående

Läs mer

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Error! Bookmark not defined.error! Bookmark not defined.error! Bookmark not defined. Innehållsförteckning... 2 Vision

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 4 3.1 Personal 4 3.2 Elever 4 4.

Läs mer

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Göteborg Innehållsförteckning Rytmus... 1 Göteborg... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Organisation... 4 Personal... 4 Bakgrundsstatistik elever... 5 Budget med materiella resurser och lokaler... 5

Läs mer

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital Elevhälsoplan för Itgymnasiet Skola: IT-Gymnasiet Uppsala Rektor: Mathias Laveno Version: 2016-05-11 16:44:30 Resultat av föregående års utvärdering Utvärdering av läsåret 2015/2016 Sammanfattning Elevhälsans

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola är ett riksrekryterande gymnasium

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016 Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...

Läs mer

skolan Målområde 1 Måluppfyllelse och resultat. Varför? Skolinspektionens granskade område 1, Q-rapporter samt efter diskussioner i arbetslagen.

skolan Målområde 1 Måluppfyllelse och resultat. Varför? Skolinspektionens granskade område 1, Q-rapporter samt efter diskussioner i arbetslagen. 2013 Slotts Målområde 1 Måluppfyllelse och resultat. Varför? Skolinspektionens granskade område 1, Q-rapporter samt efter diskussioner i arbetslagen. Alla elever skall ges möjlighet att nå minst G/ E i

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1. Utbildningsförvaltningen Elevhälsoteamets uppdrag och organisation Verksamhetsplan år 2017 Elevhälsoteam BECKOMBERGASKOLAN Skolans elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av: (befattningar som ingår inklusive

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 3 3.1 Personal 3 3.2 Elever 5 4. Viktiga händelser

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

Utvecklingsområde 2, ange... 7

Utvecklingsområde 2, ange... 7 Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gymnasieskolan Spyken Lund

Gymnasieskolan Spyken Lund Gymnasieskolan Spyken Lund Spyken idag Estetiska programmet musik Spetsutbildning i musik Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Särskild variant NA-musik Samhällsvetenskapsprogrammet ca 1000

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Birgitta Wikström 160830 Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i

Läs mer

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Vad är elevhälsa? Enligt skollagen (2 kap, 25-28 ) är det övergripande gemensamma målet för skolans elevhälsoarbete att stödja elevernas utveckling mot utbildningens

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2014:8552 ThorenGruppen AB Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Stockholm belägen i Stockholm kommun 2(9) Tillsyn i Thoren Business School Stockholm har genomfört tillsyn

Läs mer

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Verksamhetsrapport för Kvarnsvedens skola läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1. Pedagogisk personal...

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Kvalitetsrapport!2015/2016!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!2015/2016!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2015/2016 67 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 2012/2013

Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 2012/2013 Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 202/203 Innehållsförteckning. INLEDNING... 2 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETERNA... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3.2

Läs mer

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 För Skolledningen Med arbetslagen Jord, Vatten, Vind och Eld INNEHÅLL BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 HANDLINGSPLAN SKOLLEDNINGEN... 2 1. Måluppfyllelse och resultat...

Läs mer

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Victum Gymnasium lå 16/17 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-15

Verksamhetsplan 2014-15 Verksamhetsplan 2014-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... LEDNINGSDEKLARATION SOLNA GYMNASIUM... 3 VERKSAMHET SOLNA GYMNASIUM... 4 ORGANISATION... 5 SOLNA GYMNASIUM SKA VARA EN ATTRAKTIV SKOLA... 7 KUNSKAPER...

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ThorenGruppen AB Org.nr. 556613-9290 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Örebro belägen i Örebro kommun 2 (6) Tillsyn i Thoren Business School Örebro har genomfört tillsyn

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lextorpsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Elevhälsa 2014-01-15/CA

Elevhälsa 2014-01-15/CA 2014-01-15/CA Om skolan 1. Österåkers gymnasium grundtankar och riktlinjer 2. Lokal arbetsplan/verksamhetsplan 2013/2014 med prioriterade mål 3. Elevhandbok 4. Personalhandbok 5. Elevhälsa med bl.a. -

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2014/2015 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: -Trygghetsteamet ska ha tid gemensamt, detta ska planeras in på vårt

Läs mer

!!!! Kvalitetsrapport,2012/2013,och$! lokal%arbetsplan%2013/2014%för!!!!!!

!!!! Kvalitetsrapport,2012/2013,och$! lokal%arbetsplan%2013/2014%för!!!!!! Kvalitetsrapport,2012/2013,och$ lokal%arbetsplan%2013/2014%för Förord 1. Om#NTI#gymnasiet)$ NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

K A R S B Y I N T E R N A T I O N A L S C H O O L

K A R S B Y I N T E R N A T I O N A L S C H O O L A R B E T S P L A N för K A R S B Y I N T E R N A T I O N A L S C H O O L 2011 / 2012 Innehållande följande prioriterade områden: 1. Resultat 2. Systematiskt kvalitetsarbete 3. Pedagogiskt ledarskap Strävansmål

Läs mer

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Birgitta Wikström 140908 Reviderad 141024 Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2014 Kunskapsförvaltningens verksamheter

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA SKOLANS MÅL Eleven mår bra, trivs och är trygg i skolan, utvecklar färdigheter och klarar kunskapskrav. Mentor, den enskilda läraren

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Helsingborg Ansvarig chef: Mikael Fors, rektor Datum: 2014-09- 11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer