Kvalitetsredovisning KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar Personal Elever 4 4. Viktiga händelser under året 5 5. Vårt kvalitetsarbete Bakgrund Vårt sätt att mäta kvalitet Vårt kvalitetsarbete på skolan APL Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 9 6. Vårt värdegrundsarbete 9 7. Resultat Funktionell kvalitet 10 A, Kunskapsresultat 10 B, Värdegrundsresultat NKI Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Utvecklingsområde 2: ökad pedagogisk ledning Utvecklingsområde 3, mer likvärdig bedömning och betygsättning Utvecklingsområde 4, Elevernas ansvar och inflytande Utvecklingsområde 5: Bedömning och betyg Analys Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Värdegrundsresultat Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde 1, undervisningskvalitet och studiero Utvecklingsområde 2, ökad pedagogisk ledning Utvecklingsområde 3, bedömning och betyg Åtgärder för ökad måluppfyllelse Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1, intern kommunikation - informationsflöden Arbetssätt Utvecklingsområde 2, fungerande relationer - öppet och stödjande klimat Arbetssätt 23

3 1. Information om huvudmannen Eleverna som börjar på Klara möts av: De kommande tre åren är viktiga det kommer att bli spännande år med många nya vänner. Du kommer också att ställas inför stora utmaningar och lära dig nya saker. Vårt mål är att du efter gymnasiet ska vara väl förberedd för krävande akademisk utbildning när du väljer något av våra teoretiska program. Du som väljer våra yrkesinriktade program ska ha de bästa förutsättningarna när du sen går ut i yrkeslivet. Steg för steg här får du lära dig att ta ansvar för din egen utveckling och ditt lärande. Med en tydlig ansvarstrappa hjälper vi dig att ta mer och mer ansvar. Vi förväntar oss inte att du ska kunna flyga själv förrän vi ser att vingarna bär. Livserfarenhet och utbildning bildning omfattar alla kunskaper, både livserfarenhet och utbildning. Framgångsrikt synsätt vårt synsätt på lärande har visat sig vara mycket framgångsrikt. Under åren har vi fått flera priser och utmärkelser, bland annat för bästa gymnasieskola i Karlstad 2012, i Linköping har vi de senaste sex åren legat på topp i Linköpings kommuns stora kvalitetsmätning. Utvecklande nätverk vi utvecklar hela tiden nya sätt att lära sig på, inte minst genom nära samarbeten med högskolor och universitet, som KTH, Stockholms Universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Karlstads Universitet. KLARA Gymnasium är en del av AcadeMedia. 2. Information om vår skola Vi utgår ifrån vår vision att Klara Gymnasium i Linköping ska vara en skola med samhörighet och gemenskap, skickliga pedagoger och god struktur och en skola som fokuserar på kreativitet och personlig utveckling, med personal som utmanar och inspirerar eleverna. Våra elever ska bli väl förberedda för studier och yrkesliv efter gymnasiet. För att skapa goda förutsättningar för alla elever har vi satsat på ett multiprofessionellt elevhälsoteam med specialpedagog, kurator och skolsköterska, vars arbete leds av biträdande rektor. Klara Gymnasium i Linköping - en skola att längta till och utvecklas i: vi främjar samhörighet och gemenskap mellan alla individer, såväl elever som personal vi kombinerar pedagogisk skicklighet och struktur med kreativitet och personlig utveckling vi utmanar och inspirerar elever och personal att engagera sig, lära och växa Grundstrukturen för eleverna är att skoldagen börjar 8.30 och slutar ca Lärarna har inte något eget fikarum utan är med eleverna hela arbetsdagen. Efter schemalagda lektioner måndag onsdag har eleverna möjlighet att fram till kl få handledning av lärarna i olika ämnen på våra pooltider. Vi har valt att organisera lärarna i fem programarbetslag: Ekonomi, Handel, Natur, Sam media och Sam sam. Varje programarbetslag har möte varannan vecka och arbetslagsledaren driver utvecklingsarbetet inom respektive program. Alla lärare ingår också i ämnesarbetslag vars arbete leds

4 av de ämnesansvariga lärarna. Varje elev ingår i en mentorsgrupp som träffar sin mentor på programtid, en timma varannan vecka. 3. Skolans förutsättningar Skolans namn: Klara Gymnasium Rektor: Rose- Marie Andersson, pedagogisk ledare Ekonomi- och strategiansvarig: Hans Petersson Biträdande rektor: Åsa Mistrén Kämpe Huvudman: Klaragymnasium AB, en del av AcadeMedia 3.1 Personal Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Klara Linköping 25,55 86,0 16,8 Klara totalt 55,3 84,3 16,3 Vi har två administratörer (70+50%) och en studie- och yrkesvägledare (50%). Elevhälsans arbete leds av biträdande rektor, som även har specialpedagogkompetens. I elevhälsan ingår specialpedagog (80%), kurator (60%), skolsköterska (50%), skolläkare (8h/termin) och psykolog från PR Vård som tas in vid behov. Vi har även en studie- och yrkesvägledare på 50%. Antalet lärartjänster under läsåret 2014/2015 var 25,55 fördelat på 35 lärare. 30 (86%) av dessa har lärarexamen. För våra tre yrkeslärare på handelsprogrammet krävs inte lärarbehörighet. En av lärarna som inte har examen slutar sin tjänst i juni 2015 och den andra kommer att ha andra uppdrag än undervisning. Vi har en förstelärare som detta läsår haft i uppdrag att främja pedagogiska diskussioner lärare emellan samt ansvarat för pedagogisk fortbildning för samtliga lärare på skolan med fokus på bedömning för lärande. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Individuellt alternativ 1

5 Programinriktat individuellt val 1 Språkintroduktion 8 10 Skolan totalt Vi tar in så många elever vi kan med hänsyn till våra lokaler. Hur många elever som går ut åk 3 avgör hur många elever vi kan ta in i åk 1 följande läsår. Vi har ett ökande söktryck på handelsprogrammet och ett något minskande söktryck på naturvetenskapsprogrammet. För att möta konkurrensen från övriga gymnasieskolor kommer vi att arbeta med att utveckla en tydligare profil på vårt naturvetenskapliga program under kommande läsår. 4. Viktiga händelser under året Gemensam fortbildning: bedömning och betyg Försteläraren har under detta läsår arbetat med pedagogisk fortbildning för lärare och att främja pedagogiska diskussioner lärare emellan på skolan. Under våren har försteläraren hållit i fyra fortbildningspass (totalt 12 timmar) med tema bedömning för lärande. Fortbildningen har innefattat presentation av forskning på området (med utgångspunkt i William, Lundahl och Jönsson), diskussioner kring bedömningens roll och vad som kännetecknar god formativ bedömning. Fokus har legat på lärarnas praktiska arbete med bedömning. Lärarna har fått arbeta med utgångspunkt i egna elevarbeten, bedömningar och eget kursmaterial när de diskuterat och planerat nya moment. Inför hösten har lärarna satt upp egna mål för hur de ska utmana sig själva i sin bedömning. Försteläraren har samlat in dessa mål och delar ut dem till lärarna vid läsårsstart som en ingång i det fortsatta arbetet med bedömning. Fortbildningsserien som försteläraren hållit i vt15 på temat bedömning som lärande, har bestått av fyra arbetspass - tre arbetskvällar och en studiedag. Varje pass har haft sitt fokusområde och har bestått av presentation av relevant forskning och praktiskt arbete i mindre grupper. De fyra arbetspassen har haft följande innehåll: 1. Vad är bedömning och hur får man elever att förstå bedömning? 2. Bedömning som verktyg för lärande - hur ser god formativ bedömning ut, vad har formativ bedömning för effekter på lärande och hur kan det användas som ett verktyg för lärande? 3. Kollaborativt lärande - hur kan elever bedöma varandra för att lära sig mer? 4. Utvärdering och uppföljning av fortbildning - hur har vi förändrat vår bedömning utifrån vad vi gått igenom på fortbildningarna, vad har fungerat och vad har inte fungerat, hur vill vi gå vidare med fortbildning nästa år? Ska förstelärare fortsätta hålla i den, vad ska den ha för form, hur mycket utrymme ska den få? I utvärderingen som gjorts har det framkommit att fortbildningen varit uppskattad av lärarna, att den har setts som relevant och hållit hög kvalitet samt att vi fått ökad samsyn kring vad god formativ bedömning är. Elevhälsoarbetet Elevhälsan består av biträdande rektor (sammankallande för EHT), specialpedagog, skolsköterska, kurator och skolläkare samt skolpsykolog från PR Vård som kallas in vid behov. Elevhälsan har veckomöten där samtliga kompetenser deltar, förutom skolläkare och skolpsykolog. Även SYV och rektor deltar på elevhälsans möte var fjärde vecka. Varje vår har vi en

6 elevhälsokonferens där läsårets arbete utvärderas och där prioriterade områden inför kommande läsår tas fram. Varje höst har vi en elevhälsokonferens där detaljplaneringen för året tas fram. Vid jul görs en halvårsavstämning där planeringen gås igenom och, vid behov, revideras. För att utveckla det förebyggande arbetet, arbeta med likabehandling och mot kränkande särbehandling har elevhälsan under året samarbetat med den nystartade elevinflytandegruppen, ordnat temadagar och gjort klassrumsobservationer, ur samtliga kompetensers perspektiv. För att främja elevers måluppfyllelse har elevhälsan arbetat med stress och arbetsro, gjort enkäter i åk 2 med efterföljande gruppsamtal och klassrumsdiskussioner, utvecklat rutiner för att följa upp de elevärenden som framkommer på våra personalmöten, systematiserat hanteringen av särskilda behov inför nationella prov, infört nya rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd genom att beakta hög giltig och ogiltig frånvaro, effektiviserat arbetet med extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram. Undervisande lärare rapporterar in extra anpassningar som gjorts för enskild elev, spec.ped. noterar och ser till att informationen finns tillgänglig för alla berörda. Utredningar görs i första hand av mentor, om situationen inte är av komplex art. I dessa fall hanterar elevhälsan utredningen. Ansvarig för utredningen ansvarar även för uppföljning och utvärdering av de extra anpassningar som gjorts. Framskrivning av åtgärdsprogram samt uppföljning och utvärdering genomförs av spec.ped. Biträdande rektor följer upp att detta genomförs. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? v Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? v Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan

7 Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss (ändamålsenlig kvalitet). I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI- (elev) undersökningar. I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare bidrag till vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor tillsammans med övriga skolledare och försteläraren denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev utifrån elevernas och lärarnas analys av resultaten av enkäter och andra utvärderingar som görs under läsåret. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. Personalen och eleverna arbetar under läsåret med insamlad data efter varje genomförd undersökning samt med uppföljning av vår verksamhetsplan och utvärdering av de aktiviteter vi valt att genomföra. Detta arbete sker i olika konstellationer som ämneslag, programarbetslag, i hela personalgruppen på arbetspass samt på elevinflytandegruppens möten och elevernas temadagar med fokus på elevinflytande. Våra tre utvecklingsområden för läsåret 2014/2015: 1. ökad pedagogisk ledning 2. mer likvärdig bedömning och betygsättning 3. ökad studiero Mål, aktiviteter, utvärdering och val av nya strategier dokumenteras fortlöpande i vår verksamhetsplan.

8 Källa: Skolverket Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras APL Våra elever på handelsprogrammet har arbetsplatsförlagt lärande i sin utbildning. I åk 1 ligger två veckors APL på heltid, i åk 2 tolv veckor (2 dgr/v) under vårterminen och i åk 3 sexton veckor (2 dgr/v) under höstterminen. Programarbetslagsledaren för HA utser en handledare för varje elev på respektive APL- plats och informerar handledaren om vad det arbetsplatsförlagda lärandet ska innehålla samt hur bedömning kommer att göras utifrån elevernas olika kurser och vår bedömningsmatris i respektive kurs. Samtliga lärare i handelsarbetslaget är involverade i kontakterna med handledarna och besöken på elevernas APL- platser. Under kommande läsår kommer vi att tillsätta ett lokalt programråd för handelsprogrammet Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Detta läsår har

9 även skolinspektionen genomfört en granskning av kursen matematik 3c på skolan. Vi fick mycket positiv återkoppling från Skolinspektionen på våra lärares undervisning. En punkt behöver vi arbeta med under kommande läsår: inslagen av resonemang, diskussion och reflektion eleverna emellan behöver utökas för att eleverna lättare ska nå målen för kursen Matematik 3 c. En handlingsplan har upprättats för att uppnå detta under kommande läsår Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång genom direkta mejl vid incident och uppföljning i månadsrapport. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Under läsåret 2014/2015 har vi inte haft några anmälningar om kränkande behandling på skolan. I de fall där konflikter uppdagats har EHT gått in och haft gruppsamtal med berörda klasser. 6. Vårt värdegrundsarbete Vi ser gemenskap och samhörighet som viktiga på vår skola och vill utmana och inspirera våra elever och personal att engagera sig, lära och växa. För att främja en positiv kultur genomför vi inför varje skolstart introduktionssamtal, d.v.s. alla elever som börjar hos oss får besöka skolan och träffa sin mentor redan före upprop. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rektor och lärare går igenom och uppdaterar Likabehandlingsplan, Plan mot diskriminering och kränkande behandling, inför skolstart varje läsår. Under första skolveckorna går mentorerna igenom dessa planer. 6-8 veckor in på höstterminen gör alla elever en fyrfältsanalys i syfte att upptäcka om det finns situationer eller platser som är riskfyllda vad gäller kränkningar. Resultaten sammanställs och analyseras gemensamt av lärarna för att sedan ta fram eventuella åtgärder i varje programarbetslag. Elevinflytandegruppen deltar i dessa diskussioner. Likabehandling av elever med medicinska problem Vår skolsköterska jobbar fortlöpande med information och utbildning om allergier och medicinska tillstånd till all personal och vår lunchrestaurang. Detta för att möjliggöra för våra elever med medicinska besvär av olika slag, att delta på samma villkor som alla andra, i skolans alla aktiviteter. Temadagar De temadagar som arrangeras av elevhälsan ligger årskursvis, och tanken är att ha en cykel med tre olika teman, så att alla elever får ta del av alla tre teman, ett varje år. Temadagen i årk1 är den som specifikt berör likabehandling. Den handlar om relationer mellan människor och om de egna relationerna med omvärlden, om stress och hur man prioriterar sin tidsanvändning. Utvärderingen visade att dagen upplevdes som givande och bra av eleverna.

10 Enkäter En trivsel- och arbetsmiljöenkät genomförs efter påsk i åk 1. Denna enkät följs sedan upp i åk två och tre med gruppsamtal. I samtalen ligger fokus på faktorer som stämning i klassen, om någon verkar vara utanför, önskemål om vad man kan förbättra i sin psykosociala arbetsmiljö etc. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Uppföljning sker främst genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/ /15* * * Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/ /15* * * Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/ /15* * * Andel elever med examen inom tre år 2013/14 * Ekonomiprogrammet 100,0 100,0 15,0 15,2 15,0 15,2 72,4 Handels- och administrationsprogram met 100,0 92,9 13,9 12,5 13,9 12,7 81,3 Naturvetenskapsprogr. 100,0 95,1 16,7 15,9 16,7 16,2 93,2 Samhällsvetenskapsprogr. 100,0 94,3 14,9 15,4 14,9 15,7 91,1 Skolan totalt 100,0 95,6 15,3 15,2 15,3 15,5 86,9 Klara totalt 93,2 91,0 14,9 14,6 15,2 15,1 78,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg.

11 Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (- ) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella prov- betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,2% 65,2% 19,7% ENGENG ,9% 69,5% 24,6% MATMAT01a 20 0% 70,0% 30,0% MATMAT01b 80 0% 82,5% 17,5% MATMAT01c 32 0% 96,9% 3,1% MATMAT02a 10 0% 40,0% 60,0% MATMAT02b 40 0% 47,5% 52,5% MATMAT03b 36 0% 75,0% 25,0% MATMAT03c 25 0% 60,0% 40,0% MATMAT % 76,2% 23,8% SVESVE ,8% 50,4% 26,8% SVESVE ,4% 55,2% 30,4% SVASVA ,0% 40,0% 20,0% SVASVA03 1 0% 100% 0% Analys av måluppfyllelse Elevernas resultat har analyserats och det har undersökts huruvida det finns skillnader mellan olika elevgrupper och eventuella mönster som kan urskiljas. Exempel på mönster som upptäckts: Kursernas svårighetsgrad påverkar måluppfyllelsen generellt lyckas elever bättre i introduktionskurser än i fortsättningskurser. Det finns även exempel där vi ser det motsatta att

12 elever lyckas bättre i fortsättningskursen vilket förklaras med att dessa kurser är individuella val och att eleverna därmed har högre inre motivation att lära. I vilken årskurs en specifik kurs ges kan påverka elevens resultat. Kurser som ges för vissa elever i årskurs 1 och för andra i årskurs 2 eller 3 visar på detta. Ett exempel i år är kursen Geografi 1. Flera lärare pekar på ovana vid analys och andra förmågor som tränas mycket först på gymnasiet, samt bristande förkunskaper. Eleverna lyfter fram att det är mycket viktigt att undervisande lärare verkligen anpassar undervisningen till respektive elevgrupp, årskurs och förkunskapsläget och varierar arbetssätt och examinationsformer i samråd med sina undervisningsgrupper. Skolledningen för en dialog med lärare och elever om vilka kurser som är mest lämpliga att lägga i årskurs 2 respektive 3 för att eleverna ska vara så väl förberedda som möjligt med hjälp av föregående kurser. B, Värdegrundsresultat NKI Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola Klara totalt AcadeMedia Gymnasium 82% 76% 71% 87% 82% 80% 95% 94% 90% 69% 59% 61% 77% 72% 71% Linköpings Kommuns elevenkät Linköpings Kommun KLARA Gymnasium Jag känner mig trygg i min skola 87,6% 84,3% Det är arbetsro under lektioner/arbetspass 67,0% 65,3% Jag har inte blivit mobbad/kränkt av andra elever 86,6% 82,7% Jag har inte blivit mobbad/kränkt av personal 86,9% 82% Det finns alltid någon inom elevhälsan jag kan vända mig till 79,7% 74,8% Fyrfältsanalys Fyrfältsanalys är ett lokalt verktyg för att stämma av hur trygga eleverna upplever sig på skolan Enkäten genomfördes anonymt men klassvis. 336 elever svarade och resultaten sammanställdes och

13 diskuterades i elevinflytandegruppen. 79 elever svarade att de någon gång upplevt otrygghet på någon plats/i någon situation under skoldagen. Svaren fördelades på följande sätt mellan programmen: Ekonomiprogrammet 14 av 72 elever (19,4 %) har någon gång känt sig otrygga Handelsprogrammet 6 av 51 elever (11,7 %) " - Naturvetenskapsprogrammet 30 av 88 elever (34 %) " - Samhällsvetenskapsprogrammet 29 av 125 elever (23,2 %) " - Elever som svarat att de någon gång känt sig otrygga under skoldagen har angett följande platser/situationer: Där det är trångt (vid elevskåp, hiss, i lunchmatsal, i Café1 när det är fullsatt) När man ska prata inför större grupp eller i blandad undervisningsgrupp När det kommer "obehöriga" till skolan, t ex elever från andra skolor När man är på annan plats än i skolan (vid studiebesök, friluftsdagar, på väg till idrottslektioner) När rökare står precis utanför dörren vid skolans entré När det fälls elaka kommentarer (om vikt, bakgrund, utseende, sexuella läggning) i korridorer/i caféet Utifrån dessa resultat har vi direkt vidtagit åtgärder, som t.ex. att lärare turats om att bemanna korridorerna vid skåpen, receptionen har varit heltidsbemannad för att direkt ha koll på eventuella besökare. Andra enkäter Eftersom elevhälsan fått signaler om att många elever i åk 1 känt sig stressade detta läsår, gjordes en självskattning av upplevelsen av stress. Närmare tre fjärdedelar av 1:orna uppgav att de känner stress ofta. Cirka en tredjedel av eleverna säger att de vet hur man hanterar och/eller undviker stress. EHT har här som mål att fortsätta att jobba med denna fråga och erbjuda hjälp på olika sätt, t ex samtal/mindfulness. 7.2 Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten och följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar.

14 Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Skola Klara totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Ändamålsenlig kvalitet Ändamålsenlig kvalitet mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten och följs främst upp genom intervjuer. Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du ao utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du ao nden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du ao nden på din skola förberedde dig inför högre studier? Skulle du rekommendera din gamla skola nll någon som ska börja gymnasiet? Kamraterna och stämningen på skolan? Lärarnas engagemang? Relanonen/kontakten med lärarna? Undervisningen - totalt seo? Om du tänker nllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 48% 34% 55% 57% 56% 60% 58% 66% 54% 97% 87% 68% 91% 90% 77% 97% 88% 75% 84% 86% 80% 75% 77% 63% 94% 87% 63% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skola Klara totalt AcadeMedia Gymnasium

15 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Bättre arbetsro och en lugnare miljö, både i klassrum och i övriga lokaler i skolan, för elever och lärare vilket möjliggör större fokus på arbetet och bättre resultat för våra elever Uppföljning Uppföljning görs i enkät vid skolstart för åk 1, i fyrfältsanalys kring trygghet för alla elever, i Linköpings Kommuns elevenkät VT2015 samt NKI VT2015. Uppföljning av resultaten från dessa undersökningar görs i elevinflytandegruppen som står i dialog med klasserna, i klasserna på programtid, av lärarna på programarbetslagsmöten och pedagogiskt café och av hela personalen på arbetspass. Resultat En kontinuerlig och levande dialog förs mellan alla elever och all personal kring hur vi tillsammans skapar och upprätthåller studiero. Vi förväntade oss följande resultat (en höjning med 10 enh.) vad gäller NKI på punkten: Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 84 (2014: 74) men resultatet innebär en sänkning med 5 enh (2015: 69) och målet uppnåddes ej. Trots att även elevhälsan och skolledningen gått in och fört grupp- och helklassamtal i undervisningsgrupper för få både elever och lärare att verkligen känna sig delaktiga i arbetet för en bra arbetsmiljö upplever alltså en större andel elever att de inte får studiero i skolan. Eleverna framhåller att lärarna lägger olika stor vikt vid att aktivt jobba med detta. Vissa lärare fokuserar mycket på att diskutera vikten av arbetsro med sina undervisningsgrupper medan andra signalerar att det i större utsträckning är upp till eleverna att på eget initiativ ta ansvar för detta. Resultatet visar att vi behöver skapa samsyn kring vad vi menar med arbetsro och hur vi får alla på skolan att vara delaktiga i att skapa en god studiemiljö. 7.5 Utvecklingsområde 2: ökad pedagogisk ledning Ökad samsyn vad gäller värdegrund och kunskapssyn. Tydligare återkoppling från rektor till lärarna på deras arbetsinsatser och tydligare beskrivning av kopplingen mellan ansvar/uppgifter och lön. Arbetssätt Rektor har prioriterat och jobbat mer systematiskt med den pedagogiska ledningen och bättre än tidigare förberett lönesamtal, lektionsbesök och individuella samtal med lärarna. Tydligare återkoppling har också gjorts av rektor till föregående lönesamtal och utvecklingssamtal. För att kunna ägna mer tid åt pedagogisk ledning har rektor delegerat ansvaret för elevhälsoteamet och elevärenden till biträdande rektor. Uppföljning Uppföljning görs på pedagogiskt café, arbetsplatsträffar och i mätning NMI VT2015.

16 Resultat En kontinuerlig och levande dialog om vår kunskapssyn och hur vi konkretiserar vår vision och värdegrund. Vi förväntade oss följande resultat i vad gäller NMI på dessa tre punkter (en höjning med 10 enh.): - konstruktiv återkoppling på arbetsinsatser 67 (2014: 57). Resultatet innebär en höjning med 10 enh. 2015: 67) och målet är uppnått. - möjlighet att påverka lön 28 (2014: 18). Resultatet innebär en höjning med 46 enh. (2015: 64) och målet är uppnått. - tydliggjort samband mellan lön och arbetsuppgifter, ansvar och prestationer 52 (2014: 42). Resultatet innebär en höjning med 19 enh. (2015: 61) och målet är uppnått. 7.6 Utvecklingsområde 3, mer likvärdig bedömning och betygsättning Samsyn bland lärarna vad gäller bedömning och betygsättning samt gemensamma ramar för formativ bedömning, omdömen och matriser i SchoolSoft samt F- varningar. Arbetssätt Detta läsår har förstelärarens uppdrag varit att under en studiedag, tre arbetskvällar och fyra arbetspass leda fortbildning där lärarna arbetat med utgångspunkt i autentiska elevarbeten, bedömningar och eget kursmaterial när de diskuterat och planerat nya moment i sina kurser. Vid vårterminens slut satte lärarna egna mål för hur de ska utmana sig själva i sin bedömning. Försteläraren samlade in dessa mål och delar ut dem till lärarna vid läsårsstarten i augusti, som en ingång i det fortsatta arbetet med bedömning. Uppföljning Uppföljning görs på ämneslagsmöten, arbetspass, en studiedag och i mätning NKI VT2015. Resultat En kontinuerlig dialog kring bedömning och betygsättning. Vi förväntade oss följande resultat i vad gäller NKI på följande punkter (en höjning med 10 enh): - Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet 76 (2014: 66). Målet nåddes ej helt men resultatet innebär en ökning med 5 enh. (2015: 71) vilket visar att vi är på rätt väg i vårt arbete. - Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 79 (2014: 69). Resultatet innebär en ökning med 1 enh. (2015: 70) men målet uppnåddes ej. Vi behöver jobba vidare med hur vi än mera konkret kan visa och förklara för elever vad de behöver utveckla för att nå allt bättre resultat och uppleva en progression under hela kursernas gång. 7.7 Utvecklingsområde 4, Elevernas ansvar och inflytande Mål

17 Eleven känner delaktighet i och ansvar för lärprocessen och arbetet mot kursmålen. Eleven får och förstår information om hur det går i skolarbetet. Eleven får information om och förstår vad som krävs för fortsatt progression i respektive kurs. Här mäts resultatet i förhållande till övriga gymnasieskolor i Linköpings Kommun, där vårt mål är att ligga minst 5% högre än genomsnittet för samtliga gymnasieskolor. Arbetssätt Vi uppmanar elever att engagera sig i kursernas utformning och bidra med sina synpunkter och tankar, engagera sig i grupper på skolan som t ex elevinflytandegruppen, hålla en öppen kommunikation med berörda lärare i kurserna och regelbundet se över sin studiesituation vad gäller omdömen, betyg och övrig information på vår lärplattform SchoolSoft. Vi främjar elevinflytande genom att alla klasser regelbundet har klassråd. Frågor och synpunkter som kommer fram under dessa klassråd går vidare till elevinflytandegruppen. Vi har en aktiv elevinflytandegrupp som huvudsakligen består av elever inklusive elevskyddsombud, men där lärarrepresentanter och rektor också medverkar. Gruppen använder flera olika kanaler för att nå ut till eleverna, bl.a. har man en facebook- sida där information går ut och där de kan bli kontaktade. Vid läsårsstart uppdateras likabehandlingsplanen och läsårscykeln av rektor och lärare. Mentorerna går igenom likabehandlingsplanen och läsårscykeln med eleverna. 6-8 veckor in på höstterminen gör samtliga elever en fyrfältsanalys för att vi ska upptäcka om det finns situationer eller platser som är riskfyllda vad gäller kränkningar. Resultat Klaras resultat i förhållande till övriga gymnasieskolor i Linköpings kommun Vad gäller elevernas ansvar och inflytande (Klara 2015: 69,4%) ligger vi 5,7% över genomsnittet i kommunen (LK 2015: 63,7%). Vad gäller elevernas delaktighet i planeringen av arbetet" (Klara 2015: 68,1%) ligger vi 7,5% över genomsnittet i kommunen (LK 2015: 60,6%). 7.8 Utvecklingsområde 5: Bedömning och betyg Mål Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov till kraven för utbildningen Vi strävar efter likvärdig och rättssäker bedömning lärare emellan, men också i förhållande till rikssnittet. Arbetssätt Vi diskuterar och arbetar kontinuerligt med att upprätthålla samsyn om värdeorden i kunskapskraven, såsom nyanserat och utförligt. Detta sker i programarbetslag och ämneslag.

18 Varje kurslärare säkerställer att varje elev erbjuds individuellt samtal under kursens gång. Detta kan göras genom att erbjuda samtal utanför lektionstid eller genom att sprida ut samtalen under hela terminen. Matriserna i SchoolSoft används av samtliga lärare för formativ bedömning under kursens gång. Kursmål och matriser förklaras för eleverna i varje moment så att eleverna får en ökad förståelse för bedömningen. Vårt policydokument för bedömning, betygsättning och särskild prövning kommuniceras till eleverna och vårdnadshavarna på SchoolSoft, på föräldramöten och på programtid. Resultat På frågan Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet ökade vårt NKI från 66 till 71. Det når dock inte upp till vårt mål med en ökning på 10 enheter. På frågan Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen ökade vårt NKI från 69 till 70. En marginell ökning som inte uppnådde vårt mål att öka 10 enheter. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andelen elever med gymnasieexamen var detta läsår 96,6 % jämfört med förra årets 100 %, vilket innebär en liten minskning från förra året men det är ändå ett mycket gott resultat. Den genomsnittliga betygspoängen för våra avgångselever med examen ökade något detta läsår, från 15,3 förra året, till 15,5. Endast 7 av 150 avgångselever lämnade skolan utan gymnasieexamen. Vilka är då orsakerna till att alla inte nådde examen? Två av eleverna hade över 80 % frånvaro VT2015 och trots samarbete mellan kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt specialist på Linköpings kommun lyckades vi inte motivera dessa elever att fullfölja sin gymnasieutbildning. Tidigare insatser, redan i åk 2 när elevernas studiemotivation började vackla något, skulle kanske ha haft större effekt än insatserna som sattes in i åk 3 när frånvaron eskalerade. Detta är något vi tar till oss inför kommande läsår. Två elever fick studiebevis men ej gymnasieexamen. Tre elever hade stora svårigheter att nå målen i flera kurser och tackade nej till utredning och hjälp från elevhälsan. Det är mycket svårt för oss att stötta elever på ett effektivt sätt när de inte kommer till skolan eller avböjer elevhälsans hjälp. För myndiga elever, som i detta fall, har vi dessutom begränsade möjligheter till samarbete med vårdnadshavare när eleverna inte är positiva till sådan samverkan. De elever som inte når gymnasieexamen erbjuds ett fjärde år.

19 Vad gäller överensstämmelse mellan nationella prov och kursbetyg ser vi att inga elever får lägre betyg i matematik än det betyg de fått på NP. I engelska och svenska däremot, där inte alla kunskapskrav testas på NP, har vi ett antal elever som får ett lägre betyg än det de uppnått på NP. Störst är avvikelsen nedåt i SvA 1, där 40 % av eleverna får ett lägre betyg än på NP, p.g.a. att de inte uppnått lika goda resultat på de delar av kursen som inte ingår i NP. Inom matematik ser vi en lägre överensstämmelse för matematik 2a och 2b än för övriga matematikkurser; i dessa två kurser får drygt 50 % av eleverna ett högre betyg än det de uppnått på NP. Till viss del beror detta på att eleverna presterar bättre på mindre delprov än på mer omfattande långa prov, som NP. Våra elever är ovana vid långa prov i allmänhet och i matematik i synnerhet. Inför nästa läsår kommer vi, framförallt på NA, att genomföra färre och längre skriftliga prov för att förbereda eleverna bättre för mer omfattande examinationer som NP Värdegrundsresultat KLARA Linköping har alltid haft goda resultat vad gäller trivsel och trygghet, vilket både elever och personal relaterar till KLARA- andan med goda relationer mellan alla som går och arbetar på skolan. Vår strategi när det gäller att bygga relationer utgår ifrån att alla ska känna sig välkomna och sedda. Elevernas blivande mentorer träffar alla elever och vårdnadshavare redan före uppropet i åk 1 och pratar igenom elevens förväntningar, ev. behov av anpassningar och hur kommunikationen med vårdnadshavarna går till under åk 1-3. Vi har också ett utvecklingssamtal och ett föräldramöte per termin för elever i åk 1 där vi bl.a. följer upp elevens studiesituation och trivsel samt den psykosociala miljön i klassen och på skolan generellt. Även i åk 2 och 3 genomförs ett utvecklingssamtal varje termin där studiesituation, psykosocial miljö och personliga utveckling följs upp. Resultaten på värdegrundsfrågorna är även i år goda och på fyra av fem frågor har skolan ett medelvärde på den högsta nivån, på den 100- gradiga skalan. På samtliga 5 frågor har skolan ett högre genomsnitt än AcadeMedias samtliga gymnasieskolor. Även i Linköpings kommuns undersökning ligger KLARA över genomsnittet på alla fem frågor som handlar om psykosocial miljö. Det är viktigt att fortsätta arbeta med att bevara och utveckla KLARA- andan genom att vårda våra relationer mellan alla på skolan. Det område inom värdegrund som vi särskilt behöver vidta åtgärder inom är arbetsro, där vi har ett något lägre resultat än på övriga områden. Vi behöver med hjälp av fortbildning och erfarenhetsutbyte lärare emellan göra våra lärare ännu mer trygga i att vara tydliga och goda ledare, både i och utanför klassrummet. Elevhälsans samarbete med elevinflytandegruppen har fungerat bra men vi behöver arbeta mer med att få eleverna att ta egna initiativ och lyfta egna frågor. Matrådet (en del av gruppens arbete) har fungerat väl, troligtvis pga. att eleverna känner en direkt koppling till vardagen och resultat och återkoppling är snabb. Vi behöver arbeta med att få eleverna att känna det samma för andra frågor gällande t.ex. likabehandling och arbetet mot kränkande särbehandling. Elevhälsans temadagar är uppskattade och får goda omdömen i utvärderingarna. Vi lyckades dock inte få med våra IM- elever i den utsträckning vi tänkt. Detta pga. av att vi inte tagit hänsyn till deras schema och undervisningssituation. En bättre kontakt med mentor hade gjort att detta problem kunnat undvikas.

20 Klassrumsobservationerna har gett lärarna nya perspektiv och nya kunskaper om undervisningsgrupperna. Vi har tittat på särskilda elevers behov, gruppers behov, skillnader i klasser beroende på vilken lärare gruppen har etc. Detta har gett goda resultat i de fall då läraren kommit med önskemål som EH kunnat bemöta. Vi har dock inte alltid haft ett tydligt syfte med observationerna vilket inneburit att vi ibland inte uppnått mer än en lugnande effekt pga. av att det varit ytterligare en vuxen i klassrummet. Vi ska därför ta fram mallar och verktyg för att effektivisera detta arbete och för att kunna visa på vilka resultat observationerna ger. Vi har dock uppnått målet att eleverna tycker att det är naturligt att EH är en del av verksamheten och samtliga personer i EH är nu kända av, i stort sätt, samtliga elever. Arbetet med stress/arbetsro - enkäterna i åk2 har gett resultat genom att samtliga på skolan, inklusive eleverna, får en tydlig bild av läget i klasserna. Detta genom att resultat och kommentarer sammanställs och redovisas för såväl lärare som elever. Varje klass får en sammanställning av det egna resultatet vilket diskuteras i grupper om max 5 elever tillsammans med en vuxen samtalsledare. Alla samtal sammanfattas i helgrupp och klassen tar fram en plan för ökad gemenskap, ökad arbetsro och ökad öppenhet i klassrummet. EH är mycket nöjda med dessa samtal. EH får information, eleverna får en röst, elevhälsans personal blir en del av skolan och elever söker upp EH och får därmed ytterligare en kanal för sina åsikter. I vårt arbete med att tidigt hitta elever i behov av stöd har kontrollen av frånvaro och uppföljningen av elevärenden från personalmöten gett viss effekt. Flera elever som vi tidigare missat får nu stöd. Vi är dock inte tillräckligt effektiva än. Detta då vi inte har en systematiserad ärendehantering. Detta ska utvecklas under nästa läsår. Sammanfattningsvis kan sägas att EH är på god väg men att systematisering, ärendehantering (flöde), struktur behöver ses över för att resultaten ska kunna mätas, följas upp och utvecklas. 8.2 Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet mäts i första hand genom resultaten på NKI. Som vi sett tidigare fortsätter vi att nå höga resultat och på samtliga områden som undersöks ligger skolan högre än genomsnittet för KLARA totalt och AcadeMedias gymnasieskolor totalt. På fyra av fem områden ligger KLARA Linköping på den högsta nivån, på den 100- gradiga skalan. På ett område, undervisning, ligger vi precis under på 68, vilket innebär en sänkning med 1 enhet från föregående läsår. På fyra av fem frågor om undervisningen har vi ett resultat på 70 eller högre men på "Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer" har vi i år resultatet 61, en sänkning med 7 enheter jämfört med förra läsåret. Vi ligger dock fortfarande över genomsnittet för KLARA totalt (55) och på samma nivå som AcadeMedias gymnasieskolor totalt. Eleverna lyfter fram att undervisningen och examinationerna i vissa kurser/undervisningsgrupper är enformiga och oinspirerande medan variationen är stor vad gäller arbetssätt och examinationsformer i andra kurser/under- visningsgrupper. På detta område behöver vi med hjälp av fortbildning, auskultation och erfarenhetsutbyte lärare emellan göra alla lärare trygga i att använda mer mottagaranpassade, varierade och motivationshöjande arbetssätt och examinationer.

21 8.3 Ändamålsenlig kvalitet Det är en mycket positiv bild av skolan som framkommer i undersökningen. På sex av nio punkter har vi bättre resultat än föregående läsår och på fyra punkter ligger vi t.o.m. över 90%. Hela 97% av de intervjuade f.d. eleverna anser att våra lärare är engagerade och säger att de skulle rekommendera sin gamla skola till någon som ska börja gymnasiet. Andelen elever som tycker att tiden på skolan förberedde dem inför högre studier har minskat något, från 66% till 58%, men andelen som tycker att tiden på skolan förberedde dem väl för arbetslivet har ökat, från 48% till 60%. Handelsarbetslaget och skolledningen arbetar med att allt tydligare integrera APL med pågående kurser inom handelsprogrammet, vilket gör att eleverna får ut mer av sina praktikperioder i åk Utvecklingsområde 1, undervisningskvalitet och studiero Diskuteras under Värdegrundsresultat och 8.2 Upplevd kvalitet ovan. 8.5 Utvecklingsområde 2, ökad pedagogisk ledning Genom delegering av elevärenden och ansvar för EH till biträdande rektor frigjordes tid till pedagogisk ledning för rektor vilket resulterade i betydligt bättre resultat än föregående år på de tre punkterna i NMI ovan. Detta läsår förbereddes, genomfördes och följdes lektionsbesök upp på ett betydligt mera strukturerat sätt än tidigare. Alla nyanställda lärare fick lektionsbesök och individuellt samtal före V44. Samtliga lärare erbjöds lektionsbesök enligt nedan: 20 min. samtal kring val av lektion och vad läraren vill specifikt önskar återkoppling på, ca 60 min. lektionsbesök och därefter 60 min. individuellt samtal där återkoppling ges till läraren och lärarens personliga mål diskuteras. Vid detta möte har läraren förstås också möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten. Lönesamtalen HT2015 förbereddes mer omsorgsfullt av rektor än föregående år. Konkreta hänvisningar gjordes till matrisen från föregående års lönesamtal och vilken utveckling som skett sedan dess samt till medarbetarsamtal och lektionsbesök. 8.6 Utvecklingsområde 3, bedömning och betyg Användningen av matriserna i SchoolSoft har gjort att eleverna har en bättre bild av hur det går för dem i skolarbetet. Dessutom har även individuella samtal om situationen i kurserna bidragit till ökad medvetenhet hos eleverna om hur de ligger till. Däremot är det inta alla elever som utnyttjar möjligheten till samtal som lärarna erbjuder. Informationen till eleverna om vad de behöver kunna för att nå de olika betygen har förbättrats ytterst lite från föregående läsår. Lärarna behöver bli bättre och tydligare i genomgångar av kursmål och kunskapskrav i matriser. Det behöver bli mer konkret med elevexempel som utgångspunkt för diskussion. Vi behöver fråga eleverna hur och när lärarna går igenom vad som förväntas för de olika betygsstegen i respektive kurs. Vi behöver bli tydligare med vad vi faktiskt gör under lektionerna.

22 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Lärarna, med hjälp av ämneslagen, behöver i större utsträckning under kursernas gång konkretisera kunskapskraven och förmågorna genom att koppla dem till specifika exempel som gås igenom med eleverna så att eleverna bättre förstår vad som förväntas av dem för de olika betygsstegen i respektive kurs. Lärarna behöver också säkerställa att alla elever får ett samtal för individuell återkoppling, på ett sätt som fungerar väl i den specifika kursen och undervisningsgruppen. Detta skulle kunna formaliseras mer genom exempelvis bestämda dagar för individuella samtal. Även då skriftlig återkoppling finns i SchoolSoft för eleverna behöver undervisande lärare samtala med var och en av sina elever. För att utveckla både de individuella samtalen och genomgångar av matriserna bör kursutvärderingarna användas. Resultatet på NKI i dessa frågor kan direkt jämföras med enskilda lärares kursutvärderingar. Genom att granska utvärderingsresultatet kan skolledningen säkerställa att varje kurslärare arbetar enligt överenskommet sätt. Det handlar om att identifiera och hjälpa de lärare som inte lyckas förmedla information om bedömning och betygsättning till eleverna på ett tillfredställande sätt. Den pågående fortbildningen av läraren kring formativ återkoppling kommer också hjälpa. I programarbetslagen och ämneslagen kan vi också titta på hur vi arbetar med matriser och vi kan coacha varandra. Utifrån analyserna som lärarna själva gjort av sina elevers resultat, har varje lärare satt upp några personliga, konkreta mål för utveckling. Nedan följer några exempel på detta: En lärare lyfter kulturen i klassrummet som en viktig utvecklingsmöjlighet. Här planerar läraren att under detta läsår arbeta mot en studieinriktad kultur och bra stämning i klassrummet genom att göra sina genomgångar intresseväckande och möta elever på deras nivå då de kört fast. Matematikarbetslaget har kommit relativt långt i sitt systematiska arbete med analys av måluppfyllelse. Där har man gemensamt diskuterat mönster i undervisningsgrupper och elevresultat, undersökt möjliga orsaker och kommit fram till en gemensam åtgärd man vill testa i år dela upp momenten ännu något mer för lägre spår, för att göra materialet mer tillgängligt för svaga elever och tvärtom skapa längre, större prov som berör fler moment för högre spår, för att förbereda eleverna på kursprov, NP och matematikstudier på högskolenivå. Vidare ser vi i lärarnas egna analyser av måluppfyllelse och uppsatta mål för utveckling att vårterminens fortbildning kring formativ bedömning och betygsättning haft stort genomslag. Många lärare har provat nya metoder eller utmanat sig längre i sin formativa bedömning, sett resultat och vill därmed i år i större utsträckning arbeta med formativ bedömning i sina kurser. T.ex. har många planerat in tid för detta i sina kurser; man vill ta fram fler elevexempel som diskussionsunderlag och för att tydligare kunna visa för eleverna vad god måluppfyllelse innebär; och flera har valt att fokusera på att bättra utnyttja eleverna som resurser för varandra genom kollaborativt lärande och kamratbedömning. Våra lärare har också en dialog med skolledning och övrig personal för att sätta in andra resurser som kan öka måluppfyllelse. Exempelvis organisatoriska förändringar såsom en extra pedagog i klassrummet eller fler timmar i kursen vid behov eller längre sammanhållna pass i praktiska kurser osv.

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 3 3.1 Personal 3 3.2 Elever 5 4. Viktiga händelser

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping Kvalitetsrapport 2013-2014 Klara Gymnasium, Linköping Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 2 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 2 Åtgärder enligt föregående års rapport... 4 Utvecklingsområde

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College, Västerås

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College, Västerås Kvalitetsredovisning 2014-2015 Design & Construction College, Västerås Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Stockholm Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna 1 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever 4.

Läs mer

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016 Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Innehåll Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen:... 4 Ansvarig för planen:... 4 Vår vision...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje år upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering som innehåller en översikt över det som behöver göras för att främja lika rättigheter

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Rytmus Örebro... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder utifrån föregående

Läs mer

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Enskilda gymnasiet info@enskildagymnasiet.se Rektorn vid Enskilda gymnasiet lebi@enskildagymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Enskilda gymnasiet i Stockholm

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2014:8552 ThorenGruppen AB Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Stockholm belägen i Stockholm kommun 2(9) Tillsyn i Thoren Business School Stockholm har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2015:9751 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Klara gymnasium Karlstad belägen i Karlstads kommun Box 23069, 104 36 Stockholm 2 (8) Dnr 44-2015:9751 Tillsyn

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9693 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredrik.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Uddevalla belägen i Uddevalla

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ThorenGruppen AB Org.nr. 556613-9290 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Örebro belägen i Örebro kommun 2 (6) Tillsyn i Thoren Business School Örebro har genomfört tillsyn

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 4 3.1 Personal 4 3.2 Elever 5 4.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola * rik duy ';',4417*At 24317.5 e/6/4 Agi 14V,9, Hermods Gymnasium AB Org.nr. 556528-6696 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Hermods Gymnasium Göteborg beläget i Göteborgs kommun Tillsyn i Hermods

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Stockholms kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kungsholmens grundskola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Kungsholmens grundskola har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut fin Beslut Dnr 44-2015:9688 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Vad är elevhälsa? Enligt skollagen (2 kap, 25-28 ) är det övergripande gemensamma målet för skolans elevhälsoarbete att stödja elevernas utveckling mot utbildningens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9724 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn j T gymnasiet Västerås belägen i Västerås kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9724 Tillsyn i IT

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö Elevhälsoplan Grundskola Malmö Läsåret 2016-2017 Innehåll Inledning 1.1 Elevhälsoteamet 1.2 Mål med elevhälsoarbetet 2. Utvärdering av föregående års plan 3. Kartläggning 4. Nulägesanalys 5. Främjande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4768 Torsby kommun ulf.blomquist@torsby.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östmarks skola i Torsby kommun 2(13) Tillsyn i Östmarks skol har genomfört tillsyn av Torsby

Läs mer

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram " Beslut Dnr 44-2015:9675 Drottning Blankas Gymnasieskola AB Org.nr. 556566-8794 Ann-Marie.Viala@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Drottning Blankas

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola 2 Viktor Rydberg gymnasium Djursholm Rektorn vid Viktor Rydberg gymnasium Djursholm för gymnasieskola efter tillsyn av Viktor Rydberg gymnasium Djursholm i Danderyds kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram 2016-10-21 Dnr 44-2015:9721 IT Gymnasiet Sverige AB Org.rtr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Göteborg belägen i Göteborgs kommun 2016-10-21 2 (7) Dnr

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2013-11-20 Sigtuna kommun sigtuna.kommun@sigtuna.se Rektorn vid Ekillaskolan per.junelind@sigtuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Ekillaskolan i Sigtuna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LÄRLINGSGYMNASIET I SVERIGE AB

LÄRLINGSGYMNASIET I SVERIGE AB LÄRLINGSGYMNASIET I SVERIGE AB Skolenhet Håby Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018 Texten behandlar hur gymnasiet arbetar för att motverka och agera utifrån verksamhetsformer som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 2014-03-25 Söderhamns kornmun barn-utbildnmgsnmnnden@soderhamn.se Rektorn vid Stugsunds skola mattias.ahlund@soderhamn.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stugsunds

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ein, Skolinspektionen Beslut Dnr 44-2016:9439 Bryggeriets bildnings byrå (bbb) Org.nr. 846501-7070 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Bryggeriets Gymnasium belägen i Malmö kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola f in Beslut Stockholms Estetiska Gyrnnasium ekonomisk förening Org.m.. 769602-9995 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Stockholms Estetiska Gymnasium beläget i Stockholms kommun 2 (10) Tillsyn i Stockholms

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5101 Varbergs Montessoriskola Ekonomisk förening Org.nr. 716408-3417 josefirte.kastberg@arkkas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Varbergs Montessoriskola belägen i

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013 Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA Gymnasium Karlstad

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA Gymnasium Karlstad Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA Gymnasium Karlstad Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 4 3.1 Personal 4 3.2 Elever 4 4. Viktiga

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Beslut 2013-06-05 Stiftelsen Livets Ord robert.ekh@loks.se Rektorn vid Livets Ords Kristna Gymnasium mats.hansen@lokg.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående Livets

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014 Vår lokala Likabehandlingsplan 2014 Albäcksskolan Klass 7-9 Vi på Albäcksskolan främjar likabehandling genom att främja och förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Ditt bästa

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4489 Skanskaskolan i Växjö AB Org.nr. 556743-5994 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Skanskagymnasiet belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221

Läs mer

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan Läsår 2015/16 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola esi ut Stiftelsen Språkskolan i Upplands Väsby Org.nr. 816000-5966 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Sverigefinska skolan i Upplands Väsby belägen i Upplands Väsby kommun 2(10)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Älvdalens kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Strandskolan belägen i Älvdalens kommun 2 (13) Tillsyn i Strandskolan har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun under

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen: Från skollagen: Grundskolan skall enligt skollagen 4 kap 3-5 : 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera följa upp och utveckla utbildningen. 4 Sådan

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för att alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014

Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014 Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9639 Framtidsgymnasiet Öst AB Org.nr. 556530-4481 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet Nyköping belägen i Nyköpings kommun 2 (8) Tillsyn

Läs mer

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB Årlig plan 2012/13 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Skollagen sid. 3 Vision

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram , N fl o, Skolinspektionen Jensen education college AB Org.nr. 556635-8759 arma.wigerjensen@jenseneducation.se mats.rosen@jenseneducation.se Rektorn vid JENSEN Gymnasium Helsingborg samar.el-khatib@jenseneducation.se

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9748 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Stockholms internationella restaurangoch hotellskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Dnr

Läs mer