Kvalitetsredovisning Design & Construction College, Västerås

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Design & Construction College, Västerås

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1. Bakgrund 5.2. Vårt sätt att mäta kvalitet Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2. Upplevd kvalitet 7.3. Ändamålsenlig kvalitet 7.4. Utvecklingsområde 1; Undervisningskvalitet 7.5. Utvecklingsområde 2; Studiero 8. Analys 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10. Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1; Måluppfyllelse/undervisningskvalitet Utvecklingsområde 2; Studiero

3 1. Information om huvudmannen Huvudman för Design & Construction College är Hermods AB, en av Sveriges största aktörer inom yrkeshögskola, gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadstjänster. Hermods har fler än studerande och deltagare runt om i världen. Företagets huvudägare är Academedia. 2. Information om vår skola Design & Construction College i Västerås startade Skolan erbjuder både högskole- och yrkesförberedande gymnasial utbildning inom följande program och inriktningar: Teknikprogrammet, inriktning Design och Produktutveckling. Estetiskt program, inriktning Bild och formgivning. Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning Husbyggnad. Introduktionsprogrammet med ett Individuellt alternativ samt Språkintroduktion. Vi som jobbar på DCC, Design & Construction College, i Västerås är övertygade om att kreativitet, glädje och skapande är grunden för all utveckling. Därför jobbar vi för att eleverna ska få den kunskap att de är förberedda att ta steget ut i ett samhälle som ständigt förändras. Målet är att alla våra elever ska kunna lämna oss med ett mod och självförtroende inför framtiden som är större än när de började här. Alla ska kunna göra verklighet av sina drömmar därför är det vårt arbete att ge eleverna de verktyg och kunskaper som utgör grunden för att kunna lyckas i dagens samhälle. Skolan jobbar för att ständigt skapa kontakter genom samarbeten med Västerås näringsliv. Individens drömmar och intressen påverkar och styr vårt arbetssätt och dess innehåll. Vi individanpassar så att varje elev ska kunna nå sin fulla potential. Skolan har sedan hösten 2012 delat lokalerna med Hermods VUX och Yrkes VUX. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Lärare Andel med pedagogisk högskoleexame n Elever per heltidstjänst Skola 10,3 53,2 12,1 DCC totalt 51,3 66,0 14,5 Under det gångna läsåret har antalet personal på skolan varit 15, varav 10 lärare och en personalledning bestående av rektor och bitr. rektor. Av skolans lärare var 6 behöriga, övriga saknar

4 behörighet pga. att de kommer från andra arbetssektorer, samt att de inte är klara med sin vidareutbildning inom pedagogiken. Dessa siffror skiljer sig något från de siffror som anges i den offentliga statistiken ovan, då den går tillbaka ett år i tiden. Inför det gångna läsåret genomfördes en omorganisation på skolan, till följd av att huvudmannen beslutade att inte ta in några elever i årskurs 1 på grund av för få sökande. Detta ledde till att många tjänster krymptes rejält och vissa togs bort till följd av arbetsbrist. I samband med detta skedde också ett ledningsbyte på skolan tillträde Maria Hallner som ny rektor på DCC då Daniel Malmström erbjöds tjänsten som verksamhetschef för Hermods Vux. Elevhälsoteamet består idag av rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Elevhälsoteamets främsta uppgift är att stödja elevernas utveckling mot skolans utbildningsmål. Som en följd av detta arbetar elevhälsoteamet tillsammans med mentor och berörda lärare omkring de elever som riskerar att inte uppnå ämnesmål och/eller som har andra svårigheter i skolan. Samarbetet har gett goda resultat, då elevhälsoteamet utifrån sina professionella kompetenser bidrar med ökad kunskap och förståelse för elevens situation samt lämpliga insatser. Skolan har tagit fram en elevärendegång som elevhälsoteamet ska utgå ifrån i syfte att förstärka teamets förebyggande och hälsofrämjande arbete med att kartlägga elevens behov och kunskapsnivå. Vidare hjälper elevhälsoteamet till med planering för elever med behov av särskilt stöd, till exempel elever med olika funktionsnedsättningar, genom att delta i upprättandet av utredningar och åtgärdsprogram. Under det gångna läsåret har skolan infört fler studiehallar på elevernas schema där de kunnat få extra hjälp av specialpedagog och resurslärare. Dessa studiehallar blev obligatoriska för elever med F från föregående år men även för de elever som har behov av extra stöd. Skolan har haft en förstelärare - Azra Kapo med uppdrag att bygga upp och koordinera Matematiklyftet under året. Bristande förutsättningar och avsaknad av stöd och ledning har dock lett till att skolan kommer att börja om med detta efter sommaren. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Bygg- och anläggningsprogrammet Estetiska programmet Teknikprogrammet 9 3 Introduktionsprogrammet 19 Skolan totalt

5 Under läsåret 2014/2015 var antalet elever på skolan i snitt 125, i maj var antalet 123 fördelat enligt ovanstående tabell. Under hösten 2014 togs enbart några få elever in på Introduktionsprogrammet. 3. Viktiga händelser under året Den stora händelsen som ägde rum var i oktober 2014, då skolan fick besked om en nerläggning på grund av sjunkande elevunderlag. Detta medförde en tid av oro bland lärare, elever och vårdnadshavare. Den årliga Bazaren anordnades i november 2014, dock i en lite mindre skala denna år. Många fina elevarbeten presenterades och många familjer var på besök. Under januari sattes ytterligare resurser in föra att säkerställa måluppfyllelse för elever i år 2 och 3 på skolans byggprogram. I slutat av maj anordnades en utställning och modevisning av eleverna på det estetiska programmet. Skolan valde att samarbeta med Expectrum i Skrapan i Västerås, de arbetar för att bygga nätverk mellan utbildning och näringsverksamhet. Ett mycket lockande event, där eleverna även bjudit med vänner som dansade och sjöng. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Syftet med kvalitetsarbetet är utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare är nöjda med sin skola och arbetsplats. Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur

6 elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten tas fram i samråd med skolans personal. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Efter att Skolinspektionen gjort en tillsyn på DCC Västerås den januari 2014, kom ett beslut Tillsynen visade att skolan behövde förbättra följande punkter; Det systematiska kvalitetsarbetet. Tydligare analysera de brister som framkommer vid uppföljningen av skolans resultat, så att åtgärderna för att komma till rätta med bristerna blir mer konkreta. En plan mot kränkande behandling måste upprättas. Eleverna på bygg- och anläggningsprogrammet måste ges det arbetsplatsförlagda lärande. Samtliga punkter åtgärdades under VT 2014 förutom APL arbetet som skolan fick ytterligare ett par beslut på att komplettera. SI ville att skolan skulle kunna bevisa att alla elever i år 3 hade en plats och en handledare, samt att vilka kurser som var knutna till praktikperioden, samt en handlingsplan för APL för elever i år 2. Detta arbete påbörjades under ht 2014, den sista kompletteringen skickades in under VT Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas

7 gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Genom mentorsamtalen varje vecka har alla mentorer lyft frågor om elevernas önskan till förbättring, mentorer har därefter vid personalmötena varje fredag lyft eventuella önskningar och synpunkter. Kollegiet diskuterar sedan fram idéer om olika förbättringar och förslag på lösningar. Detta har sedan återkopplats med elever och förändrar genom de veckoplanerade mentorssamtalen men även brev med information hem till vårdnadshavare APL I samband med Skolinspektionens tillsyn på skolan framkom att skolan brustit i sitt arbeta med att ordna de 15 veckor praktik som eleverna på Bygg-och anläggningsprogrammet har rätt till. Ett omfattande arbete påbörjades därför under VT 2014 för att säkerställa praktikplatser för eleverna i årskurs 3, men arbete påbörjades även omkring att etablera kontakter med företagare för ett samarbete under läsåret 2015/16. I november 2014 tillsattes en APL-samordnare på deltid för att stötta upp Yrkeslärarnas sökande av APL platser. Under VT 2015 hade alla elever i årskurs varsin praktikplats och handledare, samt även vissa elever i årskurs 2. Skolan arbetade även med att tydliggöra vilka ämnesmål och kurser som var knutna till elevernas praktik under VT En handlingsplan skrevs för elever i åk 2 som inte hade fått komma ut på någon APL under VT. Beslut om att tillsätta en ny APL-samordnare inför nästa läsår togs i juni, i samband med att de föregående samordnarens anställning löpte ut. 6. Vårt värdegrundsarbete Vår vision på Design & Construction College(DCC) Västerås är att driva en skola i ständig utveckling där lärandet är synligt och allas ansvar. En skola där alla elever vill gå och där alla får bästa möjliga förutsättningar och verktyg för livslångt lärande, utveckling och fortsatta studier. En förutsättning för det är att alla som är på skolan känner trivsel och trygghet och ingen på vår skola ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Den främsta metoden för oss på DCC är närhet. Dörren är alltid öppen till arbetslag, EHT, administratör och rektor. Att mötas är en ständig träning i mod och kommunikation. Både elever och medarbetare deltar. Andra exempel på metoder vi använder för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är bland annat elevråd, programråd, mentorstid och elevskyddsombud. Genom kvalitetsundersökningar utvärderar skolan löpande hur eleverna upplever skolans verksamhet. I kvalitetsundersökningen ställs frågor som avser svara på om elever trivs och känner trygghet på skolan, samt hur eleven bland annat upplever arbetsro och bemötande av andra elever och personal. Alla elever har en mentor som den träffar en gång i veckan. Mentorns uppdrag är att stödja eleven i hens studiesituation med fokus på elevens kunskaps -och den personliga utvecklingen. Mentorn har också kontakt med hemmet. Rektor besöker mentorsgrupper för avsättningar ca 2 ggr/termin. Under längre klassråds möten med mentor diskuteras bland annat studieron och andra skolrelaterade händelser som sedan tas upp på individ nivå.

8 Elevhälsoteamet följer löpande upp elevernas studiesituation och välmående på skolan. Under arbetslagsmöten diskuteras eleverna situation i grupp och individuellt och vilka åtgärder som bör sättas in. Elevrådsrepresentanterna diskuterar i möten elevernas situation på skolan och diskuterar detta med rektor. Dessa kartläggs och man bedömer eventuella risker och händelser som förs vidare till mentorerna. Skolan har även en arbetsmiljögrupp där bl. a elevskyddsombud ingår. Gruppens uppdrag är att kartlägga skolans fysiska och psykosociala miljöer samt föreslå förändringar, genomföra åtgärder och följa upp. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/ / / / / / /14 Bygg- och anläggningsprogram met - 38,9 12,2 9,4-12,0 - Estetiska programmet 62,5 59,1 13,9 11,2 15,7 13,8 41,7 Teknikprogrammet - 50,0-15,4-15,4 - Skolan totalt 63,8 50,0 13,4 11,0 15,1 13,4 42,6 DCC totalt 75,3 64,2 13,1 12,0 14,3 14,0 52,8 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 SIRIS

9 Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Nej Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Resultaten ligger överlag lågt inom samtliga program både vad gäller andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng med ett undantag och det är teknikprogrammet där eleverna lämnade med snittbetyg över gällande rikssnitt. Ett stort arbete sattes in i januari 2015 för att säkerställa elever som inte nått sina mål. Flera obligatoriska studiehallar schemalades, där eleven fick handledning av lärare och specialpedagog. Frånvaro tillsammans med omotiverade elever varav många med betungande privata situationer har påverkat studieresultatet till det sämre.

10 Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,0% 52,2% 34,8% MATMAT02b 4 0% 75,0% 25,0% MATMAT03c 6 16,7% 83,3% 0% Genom att ge eleverna olika delprov kontinuerligt under året säkerställer vi en likvärdig bedömning och kan på så vis följa elevens kunskapsnivå. På grund av dålig närvaro i engelska 6 har det dock varit svårt för läraren att arbeta efter detta, då många elever inte varit på plats vid de olika delproven eller då NP skrevs. B, Värdegrundsresultat Skola DCC totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan 60% 46% 71% 70% 59% 80% 78% 73% 90% 45% 45% 61% 66% 52% 71% En förklaring till att de låga siffrorna när det gäller arbetsro och trygghet är att skolan under läsåret 2014/15 började hyra ut delar av lokalerna till Hermods Vux. En blandning på skolan med olika aktörer spred en otrygg känsla av att det inte längre var enbart ett gymnasium i lokalerna. Elevernas schema gjordes om för att anpassa de få salar som var kvar men de tysta små studierummen försvann. Tyvärr brast kommunikationen till eleverna om varför detta skedde samt om att Hermods Vux skulle ta över delar av lokalerna. En oro spreds sig bland både lärare och elever kring hur framtiden skulle se ut och fram till att besked om avveckling kommunicerades i oktober En annan förklaring är de stora klasserna på Byggprogrammet, som skapade en oro både inom och utanför programmet. I början av VT 2015 delades klasserna upp.

11 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Att skolan ska avvecklas är en stark förklaring till de låga siffrorna när det gäller att rekommendera sin skola. Det finns ingen skola att rekommendera om ett år. De låga resultaten på NKI hänger också starkt ihop med detta. Många elever och lärare funderade på att sluta under det gångna läsåret och under vårterminen har vi arbetat hårt med att stärka både lärargruppen och elevernas tro på en bra fortsättning och avslutning. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Eftersom skolan startade 2010 saknas underlag att följa upp avseende ändamålsenlig kvalitet. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: -Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan -Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Arbetssätt Att lärarna skulle börja förankra en tradition på skolan när det gäller återkoppling senast efter 2 veckor. Skolan la in mentorstider varje vecka i schemat, samt klassrådsmöten där mentorn och elever kunde diskutera och ta upp flera viktiga frågor. Mentorerna fick färre mentorselever under läsåret

12 för att öka avsatt tid per elev. Resultat Resultatet har varit varierat beroende på mentor och engagemang från eleverna, men skolan har upplevt en förbättring med att tidigt nå eleverna med viktig information men också hur eleverna upplevt vissa förändringar under året. När det gäller återkopplingen så har resultatet också varit varierande från lärarna men med en klar förbättring. 7.5 Utvecklingsområde 2, Studiero Arbetssätt Skolan har arbetar med att dela stora undervisningsgrupper. Lärarna har arbetat för att ta bort orosmoment som mobiler och datorer vid olika tillfällen. Vissa elever skulle få tillgång till de små tysta studierummen vid behov oftare. Resultat En klar förbättring av de minskade grupperna har gjort att fler elever klarade vissa ämnen, blev mer studiemotiverade. Lugnare i klassrummet bidrog till att fler elever fick studiero, samt läraren fick en större kontroll över gruppen. Dessvärre uteblev tillgången till de tysta rummen och därmed ingen förbättring för vissa elever. 8. Analys Läsåret 2014/15 har varit ett sårbart och känslosamt år för alla på DCC Västerås. Beslutet om avveckling väckte många känslor. Efter beslutet i oktober 2014 uppkom många frågor som behövde snabb återkoppling. Frågor som skolans ledning inte alla gånger själva kunde svara på. Detta har naturligtvis satt sina spår i utvärderingar och resultat om trygghet och måluppfyllelse. Att en grupp inte så studiestarka elever hamnade i en alldeles för stor elevgrupp, påverkade elever och lärares undervisning negativt och den dåliga studieron blev ett faktum. Den minskade tillgången på salar och små tysta studierum bidrog också till att fler elever upplevde en stark försämrad studiero under året. Efter att Skolinspektionen gjort en tillsyn på DCC Västerås i januari 2014, kom beslutet i mars att skolan skulle förbättra vissa punkter. En viktigt punkt vara att eleverna på bygg- och anläggningsprogrammet måste ges det arbetsplatsförlagda lärande. Ett omfattande arbete började för att försöka få ut alla elever i årskurs 3. Skolan anställde en APL samordnare som skulle jobba aktivt att hitta platser åt alla elever på byggprogrammet. Under VT 2015 hade skolan lyckats få ut alla i årskurs 3 praktik. Måluppfyllelsen har varit låg bland avgångseleverna, framförallt på Byggprogrammet. Detta har varit

13 återkommande även från tidigare år. Jag tror på att ha alla verksamheter i samma lokaler, eleverna lär känna varandra på ett annat sätt. Byggeleverna har endast varit inne på Stora gatan 2 gånger i veckan för sina teoretiska ämnen. Det blir svårare för lärarna som undervisar på Byggprogrammet att komma in i lärargruppen. Jag tror verkligen att vi kommer att få se en stor förändring på det nästa år då vi alla är i samma lokaler. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi kommer att arbeta för att öka samarbetet i lärargruppen och stärka den positiva andan. Mentorsgrupperna kommer att bli färre liksom undervisningstimmarna för lärarna i syfte att frigöra tid för arbete kring varje mentorselev. Vi kommer även att försöka arbeta förebyggande med EHT när det gäller frånvaroproblematiken, bl. a genom snabbare återkoppling via mentor och EHT när elev har varit bort mer än tre dagar. EHT ska informeras tidigt av mentor för att snabbare kunna kartlägga var problematiken finns så att skolan kan erbjuda åtgärder innan CSN dras in. 10. Nya utvecklingsområden En högre måluppfyllelse på alla program. Att säkerställa APL platserna med elevernas kunskapskriterier. Ett ännu större samarbete med olika företag kopplade till våra olika program, detta ska leda till att eleverna får en bredare syn på arbetslivet och vilka arbetsområden som finns, att skapa ett intresse. En förhoppning om att vissa elever då även blir mer studiemotiverade för att nå sina mål Utvecklingsområde 1, Måluppfyllelse/undervisningskvalitet Att nå upp till en välplanerad undervisning där det finns utrymmer för alla, och därmed att sträva efter en högre måluppfyllelse. Arbetssätt Färre undervisningstimmar ger mer tid för planering och tid för snabbare återkoppling. Närheten till lärare och tillgången till välplanerade lokaler Utvecklingsområde 2, Studiero Att öka studieron i klassrummen kommer att leda till ökad måluppfyllelse och trivsel. Arbetssätt Tillgången till nya välplanerade salar och fler små studierum. Alla undervisningsgrupper kommer att vara mindre. Den yttremiljön på den nya adressen Krangatan 1 betydligt lugnar än Stora gatan 50 som låg mitt i city.