Kvalitetsredovisning Sjölins Gymnasium Södermalm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Sjölins Gymnasium Södermalm

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar Personal Elever 5 4. Viktiga händelser under året 5 5. Vårt kvalitetsarbete Bakgrund Vårt sätt att mäta kvalitet Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter Vårt värdegrundsarbete Resultat Funktionell kvalitet 12 A, Kunskapsresultat 12 B, Värdegrundsresultat Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Analys Åtgärder för ökad måluppfyllelse Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1, Undervisningsutveckling Arbetssätt Utvecklingsområde 2, EHT Arbetssätt Utvecklingsområde 3, Resultatuppföljning Arbetssätt Utvecklingsområde 3, Positiv skolkultur Arbetssätt Utvecklingsområde 5, Tydligt ledarskap Arbetssätt 27

3 1. Information om huvudmannen Sjölins Gymnasium AB omfattade under läsåret 2014/2015 fem gymnasieskolor, två i Stockholm, en i Nacka, en i Göteborg samt en i Östersund. Verksamhetschef: Gabriella Nylander Skolorna ingår i koncernen AcadeMedia där vi tillsammans med flera andra gymnasieskolor utgör gruppen AcadeMedias Teoretiska gymnasieskolor (TG). Gruppen leds av utbildningsdirektör Anneli Hammarberg. I TG finns även kompetens inom kvalitet, ekonomi, hr och marknad. Skolornas storlek skiftar något med Sjölins Södermalms (två enheter) och Sjölins Göteborgs respektive på drygt 500 elever per verksamhet och Nackas verksamhet som består av drygt 300 elever Sjölins Gymnasium Södermalm och dess verksamhet leds av en ledningsgrupp. Ledningsgruppen består främst av en rektor och en biträdande rektor. Vid tillfällen då ledningen är utökad tillkommer även arbetslagsledare (2014/2015 fem till antalet), personal inom EHT samt administration. 2. Information om vår skola Sjölins Gymnasium Södermalm är en gymnasieskola där det händer mycket. Sjölins elever studerar i en lugn och trivsam miljö i öppna och ljusa lokaler. Här finns plats för både gemensamma diskussioner i klassrum och grupprum, men också möjligheten att få lugn omkring sig då alla elever och lärare arbetar med sin egen personliga dator och då kan hitta avskilda platser för arbete mellan lektionerna. Alla elever på skolan får en egen bärbar dator och med det trådlösa nätverket kan du själv välja studieplats. Sjölins Gymnasium Södermalm startade upp i Stockholm år 2000 och firar 15 års jubileum i samband med höstterminen Fram till läsåret 2014/2015 har skolan på Södermalm varit uppdelad i två enheter i samma byggnad, en del som består av ett ekonomiskt program (Sjölins Ekonomiska Gymnasium Södermalm) och en del som hyser det samhällsvetenskapliga - och det naturvetenskapliga programmet (Sjölins Gymnasium Södermalm). Skolan strävar efter god kvalitet och till läsåret 15/16 tar vi in ytterligare två klasser i respektive program vilket betyder att vi till hösten har sex klasser i åk. 1 och totalt 18 klasser och 530 elever på skolan. Eleverna arbetar med sin individuella utveckling mot sina egna mål. Eleverna får en nära relation till sin mentor och sina lärare. Lärarna är på plats under hela skoldagen och undervisar, handleder och coachar eleven genom sina studier. Det finns en variation i schema och undervisning och eleven du kan själv påverka sina studier. På skolan råder en avspänd atmosfär, positiv stämning och ömsesidig respekt.

4 Majoriteten av skolans elever känner lust och glädje i lärandet. Det är en ständig utmaning för oss att vidareutveckla vårt arbetssätt för att göra skolan varierad, intressant och spännande. På Sjölins gymnasium får eleven tillgång till ett ovärderligt nätverk av kamrater. Ett nätverk som eleven kommer att ha glädje och nytta av i sin fortsatta framtid och karriär. Några elever säger så här om skolan: Det bästa är att man blir stimulerad och motiverad. Vi har många diskussioner på skolan, som gör att vi lär av varandra. Stämningen på skolan mellan elever och lärare är mycket bra. Det är en öppen skola med mysig atmosfär. Det finns en nära kontakt och man kan alltid få hjälp. Man lär sig mycket av att jobba med case. Jag kommer ihåg vad jag lärt mig, eftersom arbetssättet är varierat och alltid utgår från ett verkligt problem. Våra årliga kvalitetsundersökningar hjälper oss som skola att fortsätta utvecklas på bästa sätt. Vårt mål är att eleverna ska känna delaktighet i sitt lärande och i skolans utveckling. Sjölins Gymnasium Södermalm ska vara en skola som utmanar, motiverar och inspirerar. Under året kommer vi att fortsätta vårt arbete med att öka elevernas inflytande vad gäller undervisningen och skolan i stort. Vi kommer dessutom att lägga ett extra fokus på bedömning, samsyn och återkoppling. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal På Sjölins Gymnasium Södermalm arbetar idag 42 medarbetare varav 32 som undervisande lärare. De övriga medarbetarna är skolans ledning, administrativ personal, tränare NIU (Nationell idrottsutbildning) samt kurator (50 %), studie- och yrkesvägledare (20 %) samt IT- tekniker (50 %). Skolsköterska (40 %) finns kontinuerligt på skolan under året och skolpsykolog samt skolläkare finns med kontinuerligt under läsåret. Skolan har även en specialpedagog som både deltar i skolan undervisning men också sitter med vid EHT (40 %). Skolans lärare ingår alla i arbetslag som leds av en arbetslagsledare (som också är undervisande lärare). Totalt på skolan har vi fyra arbetslag som är kopplade till de tre separata programmen. Ledningsgruppen på skolan består av rektor och biträdande rektor och vid utökad ledningsgrupp av arbetslagsledare samt delar av den administrativa staben. Behörigheten på skolan bland lärarna är god och i dagsläget är det tre av de 32 lärarna (9,3 %) som saknar pedagogisk högskoleexamen och där en av dessa kompletterar det sista för att bli behörig. En lärare på skolan, som idag har examen mot undervisning i lägre åldrar, söker examen med utgångspunkt i erfarenhet för den undervisning som hen idag är kopplade till.

5 Tabell 1. Lärare på Sjölins gymnasium Södermalm Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 32 90,7 16,6 Sjölins totalt 81,6 84,6 17,4 3.2 Elever Sjölins Gymnasium Södermalm har under läsåret 2014/2015 haft 510 elever fördelade på tre olika teoretiska program. Trots att skolan är en innerstadsskola har eleverna olika bakgrund och uppväxtplatser. Skolan har elever som reser in från Södertälje och Trosa i söder till Vallentuna och Norrtälje i norr vilket hjälper till att säkerställa en kulturell mångfald vilket gynnar skolans arbete med likabehandling och jämlikhet. Målsättningen med studierna är att ge eleverna rätt förutsättningar inför vidare studier på högskola och universitet. Programmen på skolan är samhällsvetenskap, naturvetenskap och ekonomi. Skolan har även en nationell idrottsutbildning, NIU, där eleverna är utspridda inom de olika programmen. Respektive program har olika inriktningar enligt följande: Samhällsvetenskap med inriktning samhälle eller beteenden Naturvetenskap med inriktningen natur eller samhälle Ekonomi med inriktningen ekonomi eller juridik Fördelningen av elever mellan årskurserna lutar i nuläget över mot det samhällsvetenskapliga programmet samt det ekonomiprogrammet. En vändning sker i dagsläget och till hösten 2015 kommer det vara 2 klasser i respektive program som börjar i årskurs ett. Det betyder att det samhällsvetenskapsprogrammet minskar och naturvetenskapliga- och ekonomiska programmet växer i storlek. Tabell 2. Antalet elever per årskurs under läsåret 2014/2015 Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Skolan totalt Viktiga händelser under året Sjölins Gymnasium Södermalm har under läsåret 2014/2015 deltagit vid ett antal större projekt och haft flertalet unika teman i verksamheten vilket bidragit till ett mycket utvecklande och lärorikt läsår för både elever och lärare.

6 Elevrådet är en viktig del för att främja elevdemokrati och medbestämmande bland eleverna på skolan. Detta viktiga arbete har stärkts och fler elever har under året valt att ställa upp som klassrepresentanter där klasskamraternas talan förts. Elevrådet på Sjölins gymnasium Södermalm arbetar i nära kommunikation med skolans rektor och vid de genomförda mötena träffas dels klassrepresentanterna enskild men också direkt med rektor för att säkra direktkontakt med skolans beslutsfattande ledning. Arbetet har varit väl genomfört och tack vare en god drivkraft hos eleverna har många goda beslut fattats i samråd med rektor för att säkra en positiv och glädjefylld skolgång för alla. Bra bli Bäst är ett projekt som genomförts kombinerat med en tidslogg för samtliga lärare på skolan, ett projekt som har hjälpt verksamheten att hitta områden som vi behöver ha ett extra fokus på inför vidare arbete. Här har skolan bl.a. hittat resultatuppföljning som ett prioriterat område för att stärka kvalité och säkra elevernas fortsatta, stärkta måluppfyllelse. Tre arbetsgrupper har under VT 2014 genomfört en kartläggning kring resultat inom ämnena svenska, engelska och matematik. En plan för vidare undervisning finns vilken lanseras på bred front HT Ett annat projekt har varit Tänk Om där digitaliseringen i skolan har stått i centrum. Projektet har knutit an två lärare samt skolans biträdande rektor som startat upp ett arbete som kommer fortsätta även nästa läsår och som berör samtliga elever och lärare på skolan. Sjölins Gymnasium Södermalm vill gå i täten vad gäller utveckling av digital kompetens och tekniska hjälpmedel i klassrummet där målsättningen är att skapa förutsättningar för eleverna som även här ska genererar i en stärkt måluppfyllelse. Elevhälsoteamet, EHT, har under läsåret 2014/2015 fått ett ordentligt lyft i samband med att nya rutiner lagts upp. Här finns ett systematiskt tänk där arbetslag och EHT kommunicerar med varandra med målsättningen att säkra elevhälsa och stärkt måluppfyllelse. I skolans upplägg för marknadsföring engageras elever i roll som ambassadörer. Detta arbete har funnits på skolan under ett antal år, men har hela tiden utvecklas och under läsåret uppnått en nivå som gett skolan ett mycket bra söktryck. Tack vare ett aktivt arbete från elevernas sida samt goda idéer om upplägg, där eleverna fått vara med och ta beslut om marknadsföringen, kan vi idag se att rutinerna för denna del av skolans verksamhet fungerar mycket bra. Elevernas deltagande och möjlighet att påverka är avgörande i arbetet och skolan kommer även fortsättningsvis att förfina samarbetet för att säkra god kommunikation externt. Sjölins Gymnasiums matematiklärare har under läsåret gått samman med lärare från bl.a. Klara Gymnasium och Stockholms Internationella Restaurangskola, SIR, i det av Skolverket utvecklade Matematiklyftet. Projektet har letts av Södermalms lektor Martin Gerdin, ett projekt som bidragit med en god kompetenshöjning inom ämnet för samtliga deltagare. Medarbetarna har också spelat en viktig roll under året. Ledningens målsättning har varit att öka tydligheten inom verksamheten och där ingår också kommunikation mellan ledning och medarbetare. En efterfråga kring transparens, tydlighet och rättvisa ligger som grund för detta arbete och med detta som utgångpunkt kunde ledningen möta kollegiet mer tydligt och leverera det som efterfrågats under året. Det som spelat en avgörande roll är den information som presenterats och hur denna information har gått ut. Inom verksamheten har hela kollegiet samlats varje måndag för ett inledande veckomöte. Det är även gemensam planeringstid under måndag förmiddag,

7 tisdagarna innefattar ett kollegialt gymnasiemöte under eftermiddagarna med fokus på verksamhetsutveckling och varje torsdag träffas medarbetarna i s.k. arbetslagsmöten tillsammans med sina arbetslagsledare för att diskutera specifika elevärenden och skolutvecklingsfrågor på årskursnivå. Under året har skolan även haft ett stort politiskt arrangemang. Skolan har bjudit in politiska representanter från alla riksdagspartierna för debatt, bokbord och andra politiska event. Höstterminen innefattade även ett skolval där eleverna i övervägande majoritet deltog i Skolvalets riksdagsval med ett rekordhögt deltagande. Tack vare ett politiskt engagemang bland eleverna, där även lokala politiska ungdomsförbund startat under läsåret, kunde genomförandet planeras i samråd med elevernas idéer och tankar. Det politiska engagemanget uppmuntras och tankar finns bland eleverna att starta fler lokala politiska föreningar även inför läsåret 2015/2016. För att visa eleverna varför och hur alla ska behandlas med respekt, och för att arbeta mer med likabehandling, har två separata temadagar avsatts för att tillsammans med alla elever och lärare på skolan belysa viktiga områden som vi som skola vill säkerställa att vi kontinuerligt arbetar med. Bl.a. har vi för andra året i rad haft HBTQ- dagar där temat behandlar frågor kopplat sexuell hälsa och samlevnad. HBTQ står för Homo, Bi, Trans och Queer och har fyllt dagar som fungerat som fortbildning för både elever och lärare på skolan. Även en jämlikhetsdag genomfördes under läsåret där frågor som rör ursprung, rätten att vara unik samt människa på jorden stod som del av innehållet. Även detta har fungerat som en fortbildning för både elever och lärare och tillsammans har dessa teman blivit en uppskattad tradition som ska bibehållas på skolan och vara återkommande varje läsår framöver. Idéerna kopplat dessa temadagar kommer ur elevernas egna önskemål och drivkrafter varför ett genomförande har setts som mycket viktigt att få till. Eleverna som deltagit vid planerandet kommer från alla årskurser och samarbetet har visat sig vara ett mycket lyckosamt inslag under läsåret. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten?

8 Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Vårt mål är att varje elev ska vara nöjd under sina gymnasiestudier varför vi vill nå endast positiva svar på frågan kring nöjdhet då eleverna svarar 2 eller 3 år efter dem har tagit studenten. Att lyckas med det målet kräver ett arbete med befintliga elevers nöjdhet och upplevelse av sin tid i gymnasieskolan. Ett högt värde på NKI ser vi således kommer att leda till ökad nöjdhet på sikt. 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan På Sjölins gymnasium Södermalm arbetar vi kontinuerligt med det systematiska kvalitetsarbetet. Målsättningen är att främja alla elevers utveckling och möjlighet att nå högt ställda mål samt säkra att de får de bästa möjliga förberedelserna inför högre studier och livet efter gymnasiet. För att säkra en god utbildning, goda förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap samt att lära sig mer om den personliga utvecklingen tillsammans med andra, måste vi säkra en verksamhet av hög kvalité. Det systematiska kvalitetsarbetet ligger inlagda i cykler där vissa hållpunkter finns inlagda på årsbasis och som vid en specifik tid på året ska tas upp, genomföras och utvärderas. Först och främst handlar ett systematiskt kvalitetsarbete inom skola om att säkra det uppdrag som vi har vad gäller god undervisning i en trygg miljö som ger eleverna möjligheter att utvecklas och då få livschanser inför tiden som följer efter gymnasiet. Här måste vi säkra en god undervisning av hög kvalité som är glädjefylld och motiverar eleven att vilja lära mer. Bild 1. Sjölins följer AcadeMediamodellen för vårt systematiska kvalitetsarbete. Arbetet följer årshjulet för vad och när mätningar och uppföljningar görs. Rektorerna ansvar för genomförandet och analyserna på enhetsnivå och verksamhetschef leder, med gott stöd av kvalitetsansvarig, arbetet på central nivå. För Sjölins gemensamt finns samordnade processer för insamlande av faktaunderlag, analyser och säkerställande av delaktighet från lärare, elever och vårdnadshavare. Viktigt är även forum för lärande utifrån arbetet men också slutsatserna. Dessa forum på central nivå består av regelbundna möten med samtliga rektorer.

9 Kollegialt lärande och undervisningsutveckling är en annan del av detta kvalitetsarbete. För att säkra elevernas kunskapsutveckling måste också skolans lärare hela tiden reflektera kring sin egen undervisning och utvärdera upplägget tillsammans med sina elever. Med utgångspunkten kring att allt hela tiden kan bli bättre samt vilja att själv som lärare vilja utvecklas är hos oss på Sjölins mycket viktigt. Under året som passerat har ett stort fokus legat på att utveckla undervisningen inom metodiken case samt att ledarskapet i klassrummet har prioriterats. Skolans förstelärare och lektor har i sitt uppdrag arbetat med hela kollegiet och vid skolans konferenser genomfört workshops och föreläsningar för att stärka lärarnas förståelse för sin egen insats för att säkra en god undervisningsutveckling. Inför året 2015/2016 tar vi sen nästa steg som innefattar eget individuellt utvecklingsområde som ska vara direkt kopplad till den egna undervisningen i klassrummet samt att lärarna delas in i processgrupper som leds av en förstelärare eller lektor som processhandledare. Under läsåret 2014/2015 har många lärare själva utvärderat sina kurser och sin undervisning tillsammans med sina elever. Ett ytterligare steg, för att belysa lärarens egen utveckling ytterligare, kommer en undervisningsutvärdering att genomföras under läsåret 2015/2016 där frågor enligt följande preliminärt kommer ställas: 1. Lärarens undervisning hjälper mig att tro på min förmåga att lyckas. 2. I undervisningen får jag den hjälpen/det stöd jag behöver för att utvecklas vidare. 3. Undervisningen känns meningsfull. 4. Jag känner mig trygg på lärarens lektioner. 5. Jag har möjlighet att vara med och påverka hur vi arbetar i kursen. 6. I undervisningen lär jag mig hur jag kan använda mina kunskaper i framtiden. 7. Jag vet vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna/kunskapskraven. 8. Läraren informerar mig återkommande om vad jag behöver utvecklas/bli bättre på. Vi tror att frågor som dessa ska hjälpa läraren att få en ökad förståelse för hur denne kan utveckla sin undervisning på ett positivt sätt. Undervisningsutvärderingen kommer genomföras systematiskt under året och vara ett återkommande inslag som avslutning på olika studieperioder under läsåret. Ett annat verktyg som vi använt under flera år är den lokala undersökningen som görs tillsammans med elever och medarbetare. Det är en undersökning som söker upplevd kvalité och där det på ett mycket bra sätt framgår vilka områden som skolan har som vi behöver titta närmre på (NKI och NMI, vilket står för Nöjd Kund - och medarbetarindex). Även lokalt diskuteras liknande frågor i de mentorsklasser som alla elever ingår i samt att eleverna bjuds in att delta i bl.a. elevråd och andra forum där upplevd kvalité diskuteras för att verksamheten hela tiden ska få möjlighet att sträva mot att bli ännu bättre. Ser vi till kvalitetsundersökningen som varje år genomförs är denna placerad i januari månad. Här har elever och medarbetare fått en god förståelse för hur verksamheten fungerar efter uppstarten i augusti. Eleverna möter inledningsvis en skola som varje individ upplever på sitt eget sätt. En pedagogisk relation ges förutsättning i undervisningen och i mentorsgrupper och redan från första veckan diskuteras elevers och lärares förväntningar på varandra och på den verksamhet som kommer genomföras under året som kommer. Under hösten informeras alla elever och föräldrar om hur synpunkter kan lämnas och hur dessa hanteras. Eleverna får en god förståelse för att deras tankar är viktiga för att vi som verksamhet ska kunna bli ännu bättre. Rektor finns ute och nära i verksamheten och är lätt att få tag på både via mail eller telefon men viktigast direkt vid mötet i skolans lokaler. Frågor som kommer in externt (t.ex. vårdnadshavare) hänvisas till Sjölins egen mail

10 eller direkt till de personer som finns angivet på hemsidan. Där finns mailadresser till samtliga lärare och ledning samt telefonnummer för att snabbt kunna komma i kontakt med skolan där det behövs. Sammanfattningsvis handlar det om att fortsätta arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet på flera fronter. Dels behöver lärarna hela tiden utvecklas i sin egen profession och att få rätt förutsättningar inom den egna verksamheten för att lyckas med sitt uppdrag. Sen behöver vi se till hela verksamheten där också andra parametrar är med och spelar in. Systematiken ligger i arbetsgången där en analys genomförs av utvecklingsområdet, en plan läggs för genomförandet och att sen planen verkställs ute i verksamheten. Avslutningsvis utvärderar vi upplägget och förfinar innan nästa cykel inleds. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret som passerat har bl.a. ett förtydligat fokus på EHT funnits med och där dokumentation och tillgängliga resurser har säkrats för att kraven som finns ska uppfyllas fullt ut inför det fortsatta arbetet. För Sjölins gymnasium Södermalm har detta inneburit förändrade mallar för pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt att säkra kontinuerlig närvaro av skolpsykolog och skolläkare inom EHT Klagomål och synpunkter På Sjölins Gymnasium Södermalm vill vi hela tiden förbättra oss. En förutsättning för detta är att eventuella klagomål och synpunkter lyfts i samband med att de inkommer samt att avsändaren på ett tydligt och positivt sätt möts upp och bemöts. Återkoppling här är avgörande för att säkra en

11 tydlighet kring underlagets betydelse för verksamhetens utveckling. Alla elever, vårdnadshavare, lärare eller på annat sätt till skolan kopplade individer ska känna sig bekväma och trygga i att kunna framföra sina tankar, och för detta behövs det rätt forum som kan hantera dessa när de väl blir aktuella. På skolans hemsida finns en utförlig beskrivning för hur man går tillväga för att lämna synpunkter och klagomål under länken sjolins/synpunkter- pa- verksamheten/. Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendets gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. I dagsläget inkommer de flesta synpunkter via mail och det är också här som dessa bemöts. Rör det frågor av en mer omfattande eller känslig form, och som kanske berör många, avgörs kommunikationen helt av frågornas innehåll. Är det frågan om en kränkande behandling inleds alltid en utredning av rektor tillsammans med huvudmannen omgående i samband med att informationen inkommer. Synpunkter inkommer även via vår årliga kvalitetsundersökning (NKI och NMI) och dels genom direkt kommunikation mellan skolans elever och lärare och skolans ledning. Det finns en öppenhet på Sjölins Gymnasium som är en förutsättning för en tydlig kommunikation kring verksamhetsutveckling. Relationen elev och lärare samt elev och ledning/rektor är så pass öppen och tillgänglig att många av de frågor som finns löses direkt på plats och med kort varsel. 6. Vårt värdegrundsarbete Sjölins Gymnasium Södermalm ska ge alla elever, oavsett bakgrund, rätt förutsättningar att klara av sina studier och att skapa livschanser. Tiden på gymnasiet ska förbereda eleverna inför vidare studier och vara en skola som utmanar, motiverar och inspirerar. Med en helhetssyn på eleven skapas meningsfulla sammanhang, som ger lust och glädje i lärandet. Eleven ska känna delaktighet i sitt eget lärande och bli bedömd efter tydligt uppsatta kriterier. Engagerade lärare med en samsyn kring vårt arbetssätt Case 1 och verklighetsbaserat lärande (VBL), betyg och bedömning samt lärande, säkerställer god kvalitet och goda resultat. Skolans arbete ska präglas av trygghet, öppenhet och respekt. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen, 6:e kap. i skollagen är två lagar som ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Sjölins upprättar varje år två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6:e kap. 8 skollagen). Vi på Sjölins gymnasium Södermalm har valt att slå ihop dessa planer till en, som vi kallar för plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan, eftersom arbetet mot diskriminering och trakasserier 1 Case är skolans undervisningsmetodik. Case genomsyrar all undervisning och innehåller bl.a. ämnesintegrering med utgångspunkt i ett aktuellt problem eller dilemma. Mer om Casemetodiken finns att läsa från sidan 5.

12 och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för alla elevers lika värde. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. För att säkra ett tydligt och kontinuerligt värdegrundsarbete på skolan inleds läsåret med en tydlig genomgång av de dokument som vi har att luta oss mot i likabehandlingsarbetet. För att förtydliga har vi delat upp olika ansvarsområden för nyckelpersoner och elever på skolan. Rektor har en stor del av ansvaret, så även lärare och självklart också eleverna. Varje dag arbetar skolans personal för att eleverna i sin vardag ska mötas av våra tydliga ställningstaganden för respekt, normer och demokratiska värderingar. En medarbetare på Sjölins gymnasium Södermalm ska alltid vara inlyssnande och observant kring beteenden och sätt som inte accepteras på skolan och omedelbart bemöta situationer som uppkommer. Genom diskussion och tydlighet i vardagen stöttar vi eleverna fullt ut för att de under tiden på skolan ska få en ökad förståelse för hur vi bemöter varandra i samhället idag. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Andel elever med examen (baserat på elever med avgångsbetyg) Sjölins Gymnasium: 88,4% Sjölins Ekonomiska: 85,7% Tabell 3. Genomsnittlig betygspoäng (baserad på elever med avgångsbetyg) Nationellt program som utbildningen hänförs till Nationell inriktning som utbildningen hänförs till Ekonomiprogrammet Ekonomi 13,99 Ekonomiprogrammet Juridik 13,8 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap 15,38 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle 13,02 Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap 13,08 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 13,12 Genomsnittlig betygspoäng på avgångsbetyg*

13 Andel elever med examen inom tre år (här ingår även de som inte hade ett avgångsbetyg) Sjölins Gymnasium: 87,0% Sjölins Ekonomiska: 85,7% Tabell 4. En jämförelse mellan betyg och uppnådda resultat bland elever läsåret 2014/2015. Ju närmre 1,0 ju mer jämförbara är de olika parametrarna. Sjölins Gymnasium Sjölins Ekonomiska Gymnasium En5 Ma1 Sv1 En5 Ma1 Sv1 Korrelation Betyg/NP 0,92 0,76 0,91 0,86 0,81 0,73 Snitt differens NP/Betyg - 0,24 1,90 0,51 0,04 1,25 1,32 Snitt ändring betygsvärde från högstadiet - 0,14-2,25-1,00-0,24-0,71-0,24 Snitt ändring betygsvärde SVA - 2,50-3,21-1,00-0,63-2,19-3,13 (det är 15 elever totalt som har läst SVA på högstadiet, 8 på Sjölins gymnasium och 7 på ekonomiska) Tabell 5. Medelbetyg i snitt i samband med studenten Student år NV 14,2 15,6 15,8 16,7 16, ,5 16,9 15,53 SP 14 14,6 14,3 14,9 14,9 14,3 14,8 14,4 13,68 EK 15,4 14,51 Totalt 14 14,9 14,6 15,3 15,1 14,5 14,8 14,9 14,1 Tabell 6. Visar förädlingsvärdet i % där grundskolans slutbetyg jämförs med slutbetyg från gymnasiet i samband med studenten. Förädlingsvärdet per program NV - 4,90% - 5,80% - 7,70% 2,40% 4,30% - 3,80% - 2,90% - 3,10% - 6,90% SP - 4,30% - 2,70% - 1,80% 1,40% 2,30% 0,80% 3,00% 1,90% 2,80% EK - 2,20% - 0,80% Totalt - 5,10% - 4,30% - 4,30% 1,60% 1,90% - 0,40% 2,10% 1,00% 1,60%

14 Tabell 7. Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/14 * 2014/15 ** Andel elever med examen inom tre år 2013/14 * Ekonomiska programmet 100,0 85,7 15,5 13,8 15,5 14,5 83,3 Naturvetenskapsprogramm et 100,0 88,9 16,8 15,0 16,8 15,5 87,5 Samhällsvetenskapsprogra mmet 92,8 88,3 14,1 13,1 14,5 13,7 76,7 Skolan totalt 94,8 88,0 14,7 13,5 15,0 14,0 79,5 Sjölins totalt 91,5 90,8 14,3 13,9 14,7 14,4 74,3 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Tabell 8. Visar skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej

15 Tabell 9. I tabellen över betygsresultaten innebär streck (- ) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella prov- betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,2% 71,9% 12,0% ENGENG ,3% 66,5% 12,2% MATMAT01b 147 0,7% 66,7% 32,7% MATMAT01c 23 4,3% 52,2% 43,5% MATMAT02b 97 0% 33,0% 67,0% MATMAT03b 13 0% 30,8% 69,2% MATMAT03c 13 0% 46,2% 53,8% MATMAT ,1% 35,7% 57,1% SVESVE ,3% 66,4% 30,3% SVESVE ,3% 64,7% 21,1% B, Värdegrundsresultat Tabell 10. Ett urval av frågor från Nöjd kundindex, NKI, som är starkt kopplade till arbetet med värdegrund och likabehandling som i sin tur är en förutsättning för en skola med god kvalité. Utfall Södermalm 2013 Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Jag som elev kan själv påverka hur Södermalm 2014 Södermalm 2015 Sjölins genomsnitt

16 jag arbetar Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Här redovisas TG resultat: Tabell 11. Ett urval av frågor från Nöjd kundindex, NKI, som är starkt kopplade till arbetet med värdegrund och likabehandling som i sin tur är en förutsättning för en skola med god kvalité. Skola Sjölins totalt Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan AcadeMedia Gymnasium 61% 65% 71% 67% 75% 80% 85% 89% 90% 42% 51% 61% 50% 63% 71% 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra elever är med verksamheten och skolan. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar, en s.k. Nöjd Kundindex, NKI. Denna undersökning genomförs varje år tillsammans med eleverna i samband med årsskiftet under läsåret (januari månad). Eleverna svarar på ett antal frågor som sen sammanställs och presenteras för medarbetare och elever vilka alla är med i en efterföljande utvärdering av resultaten. NKI står som en viktig del i skolans fortsatta kvalitetsarbete där målsättningen är att bli ännu bättre. Vid årets genomförande är det framförallt fem huvudrubriker som skolan har titta extra på. Dels den sammanställda siffran för hur stor nöjdheten generellt är på skolan. Resultatet visar en nivå som ligger under 60 vilket betyder att skolan kommer behöva ha ett fortsatt fokus på ett antal utvalda områden som kommer hjälpa skolan till att stärka resultaten under nästa läsår. Tabell 12. En sammanställning av resultat från NKI under en treårs period ( ) presenterat i %. Utfall Sjölins genomsnitt

17 Nöjd kundindex Rekommendationsgrad elever Trivsel Undervisningsutvärdering Studiemiljö Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Skola Sjölins totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Bild 2. Upplevd kvalité där skolan jämförs med Sjölins övriga gymnasieskolor samt med Academedias samtliga gymnasieskolor. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Denna undersökning mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat gymnasiet samt vad de lämnade skolan med för uppfattning om den verksamheten som vi då hade. Undersökningen följs främst upp genom intervjuer tillsammans med tidigare elever på skolan. Samtliga elever som tog studenten 2012 söktes för deltagande i undersökningen, ca 30 % (45 elever) svarade. För undersökningen 2014 ger avgångseleverna bilden av att ungefär lika stort antal har fortsatt att vidareutbilda sig (ca 50 %) i jämförelse med undersökningen året innan. I jämförelse med 2013 års undersökning är det fler elever som är ganska nöjda och mycket nöjda med sin gymnasieskola i sin helhet hos oss på Södermalm ( % och %) vilket får ses som en bra förbättring. Samma gäller för undervisningen totalt sett ( % och %) där eleverna visar en större nöjdhet. Relationen lärare elev har också stärkts vilket visar att vi är på god väg framåt. Engagemanget bland eleverna har stärkts, men färre anser sig vara mycket nöjda och fler ganska nöjda. Stämningen och rekomentationsgraden har stärkts mot föregående års undersökning men eleverna känner sig mindre väl förberedda inför högre studier och sämre förberedda inför arbetslivet i jämförelse med föregående års undersökning.

18 Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Skulle du rekommendera din gamla skola till någon som ska börja gymnasiet? Kamraterna och stämningen på skolan? Lärarnas engagemang? Relationen/kontakten med lärarna? Undervisningen - totalt sett? Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 50% 56% 56% 26% 35% 34% 58% 56% 54% 78% 71% 68% 78% 80% 77% 71% 78% 75% 82% 84% 80% 62% 67% 63% 67% 71% 63% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skola Sjölins totalt AcadeMedia Gymnasium Bild 3. Visar skolans resultat för ett urval frågor från den ändamålsenliga kvalitétsundersökningen. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning, NKI, valdes ut som indikatorer för dessa mål: 1. Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Resultatet i NKI 69 (2013), 57 (2014) samt 42 (2015) 2. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Resultatet i NKI 47 (2013), 45 (2014) samt 42 (2015) De båda områdena har funnits med under årets arbete och vad som fortfarande kan ses kopplat resultaten är att skolan behöver fortsätta arbeta med dessa även under kommande läsår (2015/2016). För fråga 1. handlar det om att bemöta eleverna på andra sätt och mer kontinuerligt. Eleven behöver uppmärksammas om var återkoppling och feedback ges samt var denna information presenteras eller delas. I kollegiet genomförs fortlöpande en diskussion om hur detta kan stärkas och förbättras. Schoolsoft är en utgångspunkt och ett viktigt verktyg, men bara om samtliga lärare rapporterar på samma sätt vid samma tidpunkt med information som följer ett strukturerat upplägg.

19 Upplevelsen i år (2014/2015) har hamnat vid att lärarna känner att de aldrig tidigare återkopplat så mycket som de gör nu, men att eleverna sen känner att återkopplingen sker sparsamt och ibland uteblir helt. Inför kommande läsår behöver skolan hitta och arbeta med strategier för att säkra mötet mellan elev och lärare så att möjlighet ges till tydlig kommunikation mellan samtliga parter. Det kan handla om att skapa en samsyn kring användandet av Schoolsoft som verktyg, att alla lärare arbetar med verktyget på samma sätt samt att vi lägger ännu mer vikt vid den muntliga kommunikationen som måste finnas för att förståelsen ska öka bland eleverna. För fråga 2 gäller att vi ständigt måste prioritera denna del av verksamheten för att säkra en god undervisningskvalitet och en god arbetsmiljö. Arbetsro är direkt avgörande för om elever ska klara av sina studier men också för att säkra att eleverna stannar hos oss. Arbetsro startar hos de vuxna som leder arbetet och skolans lärare har här ett viktigt fokus både under och mellan lektionerna. Vad vi gör och hur vi beter oss i allmänna utrymmen och klassrum speglar direkt vilken skolkultur som skapas. Tydliga regler finns som stöd, men om dessa inte efterföljs kommer det att bli en sämre studiesituation och elevernas måluppfyllelse kommer ta skada. Under året har ett arbete genomförts kopplat till ledarskapet i klassrummet. Både förstelärare och lektor har drivit projekt som innehållit auskultation, workshops och föreläsningar. Den delen som gett störst effekt är kopplat till auskultationen. När lärare möts och ser varandras klassrumsupplägg föds en diskussion som ofta utgår från ordningen i klassrummet samt hur man kan göra för att utveckla arbetsro för en specifik grupp av elever. Alla elevgrupper och klasser är olika, så verktygslådan som lärarna använder måste vara väl utrustad. Även elevernas egen uppfattning visar att arbetsro är avgörande för att säkra sin egen kunskapsutveckling. Ett flertal intervjuer har gjorts med olika elevgrupper på skolan samt att utvärderingar kring frågan om arbetsro har lyfts i klasserna. Det talas då om direkta åtgärder som måste till i klassrummet och av lärarna, men också hur de gemensamma arbetsytorna ska användas för att man som elev ska få en stärkt möjlighet att kunna göra sitt bästa även utanför lektionerna. 8. Analys Efter tider av sjunkande resultat, bristande ledarskap och otydliga rutiner genomförs arbetet med att få till en vändning för hela verksamheten. Det är en tidskrävande process och de nya rutiner som skapas är inte alltid de som verksamheten behöver vilket betyder att nya sätt behöver planeras, genomföras och utvärderas. Trots insatser som gjorts känner skolan fortfarande av gamla beslut och en skolkultur som sitter i väggarna är inte enkel att vända. Vi ser fortfarande att den funktionella kvalitén inte är på den nivå som är önskvärd och med låga betyg och en minskad högskolebehörighet är utvecklingsområdena tydliga. Under resultatdelen och tabell 4 går att utläsa att korrelationen betyg och nationella prov, NP, ligger på en klart godkänd nivå. Som exempel visar första raden i tabellen korrelation slutbetyg i kursen En5 i jämförelse med betyget i det nationella provet 0,92 vilket får anses vara klart godkänt. Resultaten stämmer inte helt överens, men det ligger i nära anslutning. Dessa resultat ger oss en indikation om vi ligger rätt i betygssättning kopplat resultat för de olika nationella proven. Avvikelsen bör inte vara för stor, och som resultatet ser ut nu arbetar vi på rätt sätt men måste fortsättningsvis vara noga med jämförelsen för att säkra en rättvis bedömning.

20 Tabell 5 visar att medelbetyg i snitt i samband med studenten generellt har sjunkit de senaste två åren. Ser vi till de olika programmen så är det olika faktorer som ger upphov till resultaten. Vad gäller det naturvetenskapliga programmet så har vi studiemotiverade elever som uppvisar de högsta resultaten på skolan. Skillnaderna mellan åren visar på den nedgång i elevantal och att eleverna som sökt in till skolan har haft lägre antagningsvärde än tidigare vilket visar att de inte varit lika studiestarka. Trots detta är det goda resultat som det naturvetenskapliga programmet uppvisar där det från 2013 stigit något under 2014 för att sen backa igen Även tabell 6 (förädlingsvärdet mellan grundskola och slutbetyg gymnasiet) visar på sjunkande resultat i relation till antagningsbetyget vilket kan förklaras av den ökade svårighet som kurserna inom det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet innebär (även om det också handlar om mer studiestarka elever) i relation till studierna på grundskolan. Detta är något som blir synligt rikstäckande, så det är inte unikt för just Sjölins Södermalm. Att ta med i analysen är även att det naturvetenskapliga programmet endast har en klass per årskurs på skolan och de slutresultat som vi ser (och jämför mellan åren) ändras stort när några få elever inte når måluppfyllelsen. Tabell 5 visar ingen större skillnad i medelbetyg för eleverna inom det samhällsvetenskapliga programmet. Här ligger skolans resultat inom en stabil nivå där skillnaden generellt inte avviker mellan åren. Senaste resultaten från 2015 visar dock en sänkning som skulle kunna förklaras av en schemaändring som gjorde att just denna årskurs inte fick samma förutsättningar kopplat skolans metodik case och där färre lektioner höll sig till den pedagogiska tanke som skolan har. Ändringar gjordes för att stärka goda förutsättningar i undervisningen kopplat elevers och lärares schema (bl.a. fler sammanhängande pass) vilket bör ge resultat inför kommande resultat inom elevernas stärkta måluppfyllelse. De elever som läser inom det samhällsvetenskapliga programmet är också generellt mer studiesvaga, vilkets kan ses rikstäckande, och i kombination med ett minskat söktryck på skolan (små elevkullar inom Stockholmsområdet) kan resultaten också förklaras av de förändrade förutsättningarna som skolan mött under de senaste åren. Ekonomiprogrammet på skolan är relativt nystartad och vi har endast haft två klasser som 2014 och 2015 tagits studenten från skolan. Resultaten från tabell 5 visar på sänkning av medelbetyg mellan de två årens utbildningar. Samma förutsättningar råder här som för det naturvetenskapliga programmet. Få elever med olika förutsättningar ger stor variation i måluppfyllelsen. I jämförelse mellan de båda grupperna som tagit studenten upplever vi som skola också att skolans första studenter i ekonomi var en starkare grupp med en bättre studiedisciplin än den grupp som lämnade skolan som studenter Även ekonomiprogrammet är generellt en mer krävande utbildning rent studiemässigt och kan med den ökade svårighetsnivån innebära att fler elever får lägre betyg i relation till betygen från grundskolan (se tabell 6). Resultatet i tabell 7, som tar upp genomsnittlig betygspoäng inom olika kategorier för skolans studenter inom olika program mellan 2013/2014 och 2014/2015, visar i några fall en markant sänkning. Inom både det naturvetenskapliga programmet och det ekonomiska programmet har vi få elever, en klass per årskurs, vilket leder till stora avvikelser mellan åren. En elev står för en stor del av procenten vilket gör att det blir stora utslag när studieresultat försämras för en enskild individ t.ex. vid psykosociala utmaningar eller sjukdom. Det betyder att det statistiska underlaget är svårt att följa och att det alltså är ett underlag som inte går att dra stora slutsatser kring. Mellan åren ser vi också att antagningspoängen skilt sig åt vilket i sin tur också resulterar i skillnader i slutresultat. En ytterligare förklaring till försämrade resultat inom det naturvetenskapliga programmet hänger också

21 samman med den undervisningen som bedrevs under läsåret 2014/2015. Fler elever i åk. 3 fick problem med både matematik och fysiken. Detta var ett problem som både låg kopplat till undervisningen och studiernas upplägg. Fysikens koppling till matematiken samt de fördjupade studierna för matematik saknades många gånger och resultatet blev istället ett sämre betyg i dessa kurser och i flera fall även betyget F. Åtgärder har vidtagits där bl.a. matematiken läggs framöver annorlunda i schemat med fler tillfällen under veckan för att säkra ett tydligt stöd och en god undervisning för eleverna. För det samhällsvetenskapliga programmet visar det att elever som antogs 2011 hade ett lägre antagningsvärde än året 2010 (2011 var året då det samhällsvetenskapliga programmet hade det lägsta antagningsvärdet på många år) pga. minskade elevantal som söker till gymnasieskolan vilket i sin tur kan förklara den nedgång i resultat som nu blivit synligt. Tabell 9 ger en indikation om att matematiken (samtliga kurser) i en högre grad ger högre slutbetyg än den indikationen som det nationella provet, NP, gav. Resultaten ser ut på detta sätt då många av skolans elever inte uppnådde lägst E på NP. Ett omfattande arbete genomfördes sen under vårterminen 2015 där eleverna stöttades i undervisningen och då kunde ta sig upp på betyget E eller högre. En annan del som är med och påverkar är innehållet i NP för matematik. Samtliga delar ingår inte i NP, vilket genererar vissa avvikelser i slutbetyg om inte dessa delar har uppnåtts på lägst en E- nivå. För att säkra undervisningen framöver har en satsning kring resultatuppföljning inom ämnet startats och schema för kommande läsår kommer att ge eleverna fler möjligheter att få bra stöd av läraren vid fler tillfällen per vecka. I tabell 9 står även resultatet i engelska 6 ut i jämförelse med det slutbetyg som sen sattes. Här är det omvända mot matematiken, resultatet NP engelska 6 ligger generellt lägre i jämförelse med slutbetyget. I engelska 6 testas inte alla förmågor via det nationella provet utan dessa examineras vid andra tillfällen under undervisningen. Flera av dessa moment låg sen mot kursens slut och i flera fall uppstod svårigheter för eleverna att slutföra momenten som framöver behöver ligga betydligt tidigare under kursens genomförande. För de program som finns med i skolans sammanställning gäller också förändrade förutsättningar vid summerandet av grundskolans betyg. Mellan 2010 och 2011 ändrades möjligheterna för eleverna då det högsta betyget som gick att få hamnade på 340 istället för 320, en förändring som gör att våra grundvärden avviker när vi satt samman jämförelsen. Den upplevda kvalitén visar att eleverna trivs på skolan, men samtidigt ligger rekommendationsgraden lägre. Naturligt borde dessa båda resultat följa varandra och därför ser vi även här att skolan måste ta nya vägar framåt för att vända denna trend. Något som dock stärker oss i uppfattningen om att vi har en verksamhet att räkna med är de svar som den ändamålsenliga kvalitén ger om att studierna hos oss förbereder eleverna på ett mycket bra sätt inför högre utbildningar inom högskola och universitet. Rekommendationsgraden bland eleverna som lämnat skolan är hög och särskilt anges de goda relationerna till klasskompisar och lärare som en avgörande del. Vi behöver se till frågan vad det är som får elever som går på skolan att svara annorlunda och hitta svar på varför den upplevda kvalitén sjunker så som det samlade resultatet visar. En utgångspunkt kommer även fortsättningsvis att vara det kontinuerliga samtalet mellan lärare och elev. Många faktorer spelar in, men framförallt handlar det om att eleven alltid ska vara en central utgångspunkt och att en hög måluppfyllelse måste säkras i nära dialog mellan elev och lärare.

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2016:11193 Kitas utbildning AB Org.nr. 556709-7117 info@kitas.se för gymnasieskola efter tillsyn i Kitas Gymnasium i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Örebro Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 3 3.1 Personal 3 3.2 Elever 5 4. Viktiga händelser

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola f in Skolinspektionen Dnr 44-2017:5471 Montenova montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 769602-2248 susanne.palmgren@montenova.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nova Montessoriskola

Läs mer

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola rn i Skolinspektionen Dnr 44-2016:11196 Kitas utbildning AB Org.nr. 556709-7117 info@kitas.se för gymnasieskola efter tillsyn i Kitas Natur i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg,

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Enskilda gymnasiet info@enskildagymnasiet.se Rektorn vid Enskilda gymnasiet lebi@enskildagymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Enskilda gymnasiet i Stockholm

Läs mer

Kvalitetsrapport Hermods Gymnasium Stockholm

Kvalitetsrapport Hermods Gymnasium Stockholm Kvalitetsrapport 2016-2017 Hermods Gymnasium Stockholm Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem v Beslut Skolinspektionen 2014-11-12 Stiftelsen Islamiska skolan in fo@islamiskaskolan.com Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Islamiska skolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Skolinspektionen 2015-09-15 Ingridskolan AB Rektorn vid Ingridskolans grundskola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ingridskolans grundskola i Solna kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola 2 Viktor Rydberg gymnasium Djursholm Rektorn vid Viktor Rydberg gymnasium Djursholm för gymnasieskola efter tillsyn av Viktor Rydberg gymnasium Djursholm i Danderyds kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola r% Beslut Dnr 44-2014:7787 Freinetskolan Mimer Ekonomisk Förening Org.nr. 769602-1117 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Freinetskolan Mimer belägen i Norrtälje kommun 2(10) Tillsyn

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2015:9751 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Klara gymnasium Karlstad belägen i Karlstads kommun Box 23069, 104 36 Stockholm 2 (8) Dnr 44-2015:9751 Tillsyn

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-04-17 Fria Maria Barnskola Rektorn vid Fria Maria Barnskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Fria Maria Barnskola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2014:8552 ThorenGruppen AB Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Stockholm belägen i Stockholm kommun 2(9) Tillsyn i Thoren Business School Stockholm har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem Beslut 2013-06-14 Lunaskolan Rektorn vid Lunaskolan Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn av Lunaskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat: Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:5260 Göteborgs kommun lundby@lundby.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bräckeskolan F-6 i Göteborgs kommun 2 (9) Dnr 43-2015:5260 Tillsyn i Bräckeskolan F-6

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eriksdalsskolan belägen i Stockholms kommun 2(6) Tillsyn i Eriksdalsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en l Nrsaf Beslut Djurgårdens Waldorfskoleförening Org.nr. 802422-2641 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Djurgårdens Waldorfskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Tillsyn i Djurgårdens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsrapport Sjölins Gymnasium Nacka

Kvalitetsrapport Sjölins Gymnasium Nacka Kvalitetsrapport 2016-2017 Sjölins Gymnasium Nacka Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2013-01-18 Mikael Elias Gymnasium AB carina.hall@academedia.se Rektorn vid Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Stockholm helen.forsberg@teoretiska.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Dnr 43-2017:7915 Kungsbacka kommun info@kungsbacka.se för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram efter tillsyn i Elof Lindälvs gymnasium Enhet 1 i Kungsbacka kommun Skolinspektionen Box 2320,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen Magelungen utveckling AB för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Magelungens gymnasium Södermalm i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:5475 Montessoriskolan i Onsala ekonomisk förening Org.nr. 769601-3361 ordforande@onsalamontessoriskola.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Onsala Montessoriskola i Kungsbacka

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Täby Enskilda Gymnasium i Täby kommun Täby Enskilda Gymnasium AB e-post: erik.drakenberg@tabyenskilda.se Rektorn vid Täby Enskilda

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5110 Freinetskolan Kastanjen ekonomisk förening Org.nr. 769600-0590 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Freinetskolan Kastanjen belägen i Botkyrka kommun 2 (9) Tillsyn i

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Sofiaängens gymnasieskola belägen i Stockholms kommun Beslut

fin Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Sofiaängens gymnasieskola belägen i Stockholms kommun Beslut fin Beslut Dnr 44-2015:4005 Sofiaängen AB Org.nr. 556598-0942 Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Sofiaängens gymnasieskola belägen i Stockholms kommun 2(10) Dnr 44-2015:4005

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Beslut 2013-06-05 Stiftelsen Livets Ord robert.ekh@loks.se Rektorn vid Livets Ords Kristna Gymnasium mats.hansen@lokg.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående Livets

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Upplands Väsby kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Upplands Väsby kommun Tillsyn i Upplands Väsby kommun Beslut 2(6) har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:11195 Kitas utbildning AB Org.nr. 556709-7117 info@kitas.se för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Kitas Ekonomi i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Hudik Friskoleutbildning AB Org.nr. 556617-4438 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Glada Hudikskolan belägen i Hudiksvalls kommun 2 (7) Tillsyn i Glada Hudikskolan har

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tunboskolan

Regelbunden tillsyn i Tunboskolan Regelbunden tillsyn i Hallstahammars kommun Tunboskolan Dnr 43-SV2008:221 Regelbunden tillsyn i Tunboskolan Grundskola årskurs 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Hallstahammars

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Föräldraråd 2011-11-30

Föräldraråd 2011-11-30 Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens

Läs mer

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun Beslut Tillsyn i Vikskolan 1 (3) Magnetica Education AB Box 5017 194 05 Upplands Väsby Tillsyn i Vikskolan Fristående

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ThorenGruppen AB Org.nr. 556613-9290 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Örebro belägen i Örebro kommun 2 (6) Tillsyn i Thoren Business School Örebro har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein B Skolinspektionen Dnr 44-2016:11369 Stiftelsen Umeå Waldorfskola R Karlsson M.fl. Org.nr. 894001-2076 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Umeå Waldorfskola, grundskola i Umeå kommun Skolinspektionen

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Dnr 43-2016:10996 Uppsala kommun för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram efter tillsyn av Ekebygymnasiet i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:7697 Västerås kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Norra Vallbyskolan i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) Skolinspektionens

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola a Skolinspektionen Dnr 43-2017:5329 Hagfors kommun kommun@hagfors.se för grundsärskola efter tillsyn i Älvstranden bildningscentrum 1-3, 4-6 och 7-9. i Hagfors kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15

Läs mer

fin Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Lundsbergs skola i Storfors kommun Beslut Dnr :11355

fin Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Lundsbergs skola i Storfors kommun Beslut Dnr :11355 fin Skolinspektionen Dnr 44-2016:11355 Stiftelsen Lundsbergs skola Org.nr. 874001-9362 joha@lundsbergsskola.se för grundskola efter tillsyn i Lundsbergs skola i Storfors kommun Skolinspektionen Box 2320,

Läs mer

Kvalitetsrapport Hermods Gymnasium Göteborg

Kvalitetsrapport Hermods Gymnasium Göteborg Kvalitetsrapport 2016-2017 Hermods Gymnasium Göteborg Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14 Beslut Jensen College Education AB jakob.ladenstedt@jenseneducation.se lars.salbratt@jensengymnasium.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg Tillsyn av den

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-30 Bilingual Montessori School of Lund Rektorn vid Bilingual Montessori School of Lund Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Bilingual Montessori School of

Läs mer

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun r'n Beslut Dnr 44-2015:4209 Assareds skolkooperativ Ek för. Org.nr. 716445-1390 jan.andersson@assaredsskolan.se styrelsen@assaredsskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Assaredsskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5175 Kristna skolföreningen i Malmö Org.nr. 846002-6654 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Mariaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:11226 Lichron Teknik AB Org.nr. 556756-0635 elin.tai.lindberg@lichron.se för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Lichron Teknikgymnasium Skövde i Skövde kommun Skolinspektionen Box

Läs mer

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola Beslut 2013-02-25 Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorn vid Kungsholmens grundskola ulf.berg@stockholm.se Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola efter tillsyn av Kungsholmens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Stockholm Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB Org.nr. 556608-1740 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB Tillsyn av Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB Beslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna 1 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever 4.

Läs mer

Skolbeslut för Grundskola

Skolbeslut för Grundskola Beslut Moheda- och Vegbyskolan Banérsgatan 15 342 61 Moheda 2010-06-08 Dnr 43-2009:4033 Skolbeslut för Grundskola efter tillsyn av Moheda- och Vegbyskolan i Alvesta kommun Skolbeslut Tillsyn i Moheda-

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:7161 Inspira förskolor & skolor AB Org.nr. 556609-6516 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Runborgs skola i Täby kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:11365 Kastellskolan Org.nr. 888000-8365 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Kastellskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram en B %11. Skolinspektionen Dnr 44-2016:11236 Träutbildningar i Hälsingland AB Org.nr. 556779-6718 för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram efter tillsyn i Träutbildningar i Hälsingland i Ljusdals

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9595 Vittraskolorna AB Org.nr. 556458-6716 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vittra Gerdsken belägen i Alingsås kommun 2 (7) Tillsyn i Vittra Gerdsken har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9807 AcadeMedia fria grundskolor AB Org.nr. 556932-0699 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Växthuset belägen i Mölndals kommun 2 (8) Dnr 44-2015:9807 Tillsyn i Växthuset

Läs mer

Täby Enskilda Gymnasium

Täby Enskilda Gymnasium Gymnasium Skolan erbjuder Vi erbjuder: SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET tre inriktningar: -Samhällsvetenskap -Medier, information och kommunikation -Beteendevetenskap EKONOMIPROGRAMMET två inriktningar: -Juridik

Läs mer

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA. Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-03-13 Kungsbacka kommun Rektorn vid Kapareskolan A-D Beslut för grundskola efter tillsyn i Kapareskolan A-D i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola a f i %er Dnr 43-2016:7841 Botkyrka kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Tullingebergsskolan i Botkyrka kommun Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) s beslut

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-09-19 Dnr 43-2011:5456 Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorn vid Globala gymnasiet pernilla.ericols@stockholm.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Globala gymnasiet

Läs mer

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Vittragymnasiet Sickla i Nacka kommun

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Vittragymnasiet Sickla i Nacka kommun Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Vittragymnasiet Sickla i Nacka kommun Beslut Vittra utbildning AB Box 12267 102 26 Stockholm 1 (3) Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Vittragymnasiet

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola Beslut Bruksgymnasiet Gymnasievägen 1 747 40 Gimo 2011-03-30 Dnr 43-2010:5173 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn av Bruksgymnasiet i Östhammars kommun 2011-03-30 Skolbeslut Tillsyn i Bruksgymnasiet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Dnr 44-2016:11153 Jensen education college AB Org.nr. 556635-8759 anna.wigerjensen@jenseneducation.se mats.rosen@jenseneducation.se Rektorn vid JENSEN gymnasium Jönköping peter.sandin@jenseneducation.se

Läs mer

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm gymn. Stockholm Skolan erbjuder EK - EKONOMIPROGRAMMET, inriktning ekonomi och juridik (*) NA - NATURVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, inriktning naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle SA - SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA

Läs mer

Anna Andersson. Lotta Krus. Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor. Verksamhetschef. LBS Kreativa Gymnasiet

Anna Andersson. Lotta Krus. Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor. Verksamhetschef. LBS Kreativa Gymnasiet Lotta Krus Verksamhetschef LBS Kreativa Gymnasiet Anna Andersson Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor Grundskollärare Verksamhetsutvecklare Rektor Verksamhetschef Gymnasielärare Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-27 Stockholms idrottsgymnasium AB johan@idrottsgymnasiet.se Rektorn vid Stockholms Idrottsgymnasium klas@idrottsgymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola Beslut Wendela Hebbegymnasiet Västergatan 2-4 151 89 Södertälje 2011-02-18 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn av Wendela Hebbegymnasiet i Södertälje kommun 2011-02-18 Skolbeslut Tillsyn i Wendela

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram 2018-04-13 Dnr 44-2017:5718 Kunskapsskolan i Sverige Aktiebolag Org.nr. 556566-1815 för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram efter tillsyn i Kunskapsgymnasiet Globen i Stockholms kommun Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10346 Haninge kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Tungelsta skola i Haninge kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Dnr 43-2016:10346

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola in Neir Skolinspektionen Dnr 43-2017:5353 Härryda kommun utbildning@harryda.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Hällingsjöskolan i Härryda kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Emmaboda kommun kommunen@emmaboda.se Rektorerna vid Vilhelm Mobergsgymnasiet bo.oscarsson@emmaboda.se thomas.claesson@emmaboda.se för gymnasieskola efter tillsyn i Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4582 Tyska Skolan Göteborg ekonomiska förening Org.nr. 769604-3608 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Victoriaskolan belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 44-2015:4582

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ska antas av Utbildningsnämnden Innehållsförteckning INLEDNING 3 STYRKEDJAN 4 RUTIN 5 KVALITETSARBETE PÅ HUVUDMANNANIVÅ 5-6 FYRA

Läs mer