Kvalitetsrapport Sjölins Gymnasium Nacka

Transkript

1 Kvalitetsrapport Sjölins Gymnasium Nacka

2 Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.

3 Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Denna aspekt följs enbart upp på huvudmannanivå. Vårt årshjul Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde: Vårt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet följer ovanstående beskrivning i stort och skolan utgår från identifierade utvecklingsområden i resultaten från bland annat nationella prov och betyg samt AcadeMedias interna enkätundersöknigar. Resultaten analyseras av såväl ledningsgruppen, personalen som eleverna på skolan. Utifrån detta arbete identifierades förra läsåret tre utvecklingsområden: arbetsro, återkoppling och trygghet. Dessa tre ska främja ökad måluppfyllelse. Utvecklingsområdena ger en grund för dels arbetslagens handlingsplan för läsåret, samt förstelärarnas planering av gemensam fortbildning. Arbetslagens handlingsplaner används och utvärderas kontinuerligt under hela läsåret. Här följer aktiviteter som har vidtagits för att främja målen:

4 Trygghet Aktiviteterna har varit många och bland annat bestått av tydliga lektionsplaneringar på tavlan. När vi har enskilda samtal med eleverna som tex vid prognosomdömen då bygger vi relationer och skapar trygghet liksom i arbetet med likabehandling och förebyggande åtgärder/aktiviteter mot kränkande behandling. Vi arbetar också med likabehandlingscase och samtalar om bland annat härskartekniker med både elever och lärare. Arbetsro Även här har aktiviteterna varit många såsom tydliga lektionsstrukturer, bestämda platser för eleverna i klassrummet, mestadels av lektionerna arbetar eleverna i klassrummet och inte utanför samt regler för mobilanvändandet. Återkoppling Återkoppling är ett tema för förstelärarnas arbete. Det är ett tema som arbetas med under torsdagsmöten, via auskultationer och kollegiala diskussioner. Prognosomdömen med tillhörande samtal infördes för att säkra att eleverna får information och återkoppling om hur de ligger till i kurserna en gång per termin. Extern föreläsning med tema återkoppling hålls för personalen, vilken följs upp under denna höst. Arbetslagen har fokus på återkoppling under läsåret, bland annat prövas att använda ett feedforward-dokument, som läggs till i elevernas IUP-er. Eleven får med egna ord återge den återkoppling som den fått i olika ämnen på en samlad plats. Vårt värdegrundsarbete Skolan har alltid präglats av nära kontakt mellan elever, lärare och skolledning. Den kultur som har byggts upp, och som vi värnar om, gör att många elever upplever det som lätt att komma till sin mentor, en lärare eller skolledningen för att diskutera alla möjliga saker, däribland bemötande mellan elever och mellan lärare och elev. Vi är måna om att upprätthålla goda relationer då dessa lägger grunden för ett förtroende där man vågar berätta för varandra om saker som har hänt. Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas varje höst efter diskussion och utvärdering med personal och elever. Den gås igenom med personalen och eleverna så att de vet hur rutinerna ser ut. Åtgärder som vidtagits vid ärenden kring kränkande behandling har ofta varit samtal med berörda parter. Vi har upprättat ordningsregler som är väl förankrade hos personalen och eleverna. Elevhälsoteamet har besökt klasserna vid terminsstart för att presentera sig och berätta om sitt arbete på skolan. Mentorerna har under mentorstid haft gruppstärkande övningar. Under utvecklingssamtal har mentorerna behandlat frågor kring mående, trivsel, studieteknik, hälsa och måluppfyllelse. Lärare har auskulterat hos varandra och diskuterat frågor kring arbetsro och trygghet. Eleverna har bestämda platser i klassrummet som byts vid behov. Lärarna delar in i grupper vid grupparbeten för att öka trygghet och arbetsro.

5 Genom att undervisningen är lärarledd och personalen befinner sig mycket i olika elevutrymmen finns goda förutsättningar för att öka tryggheten. Årskursernas klassrum sprids jämt över skolan för att öka kontakten mellan eleverna i de olika årskurserna. Våra resultat och analyser Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel elever med gymnasieexamen (per program) Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Andel (%) elever med examensbevis - per program ,3 93,0 96,3 100,0 94,7 94,5 88,9 90,3 89,6 89,6 88,4 92,2 84,0 84,0 69, EK NA SA Skolan totalt Sjölins totalt Riket 2016 Sjölins Nacka 2016 Sjölins Nacka 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Resultaten visar att andelen elever med examensbevis (94,5% jämfört med 84%), den genomsnittliga betygspoängen för både avgångsbetyg (14,9 jämfört med 13,7) och examensbevis (15,2 jämfört med 14,7) ökar, både på programnivå och totalt på skolan. Resultaten är genomgående högre än

6 riksgenomsnittet, undantaget genomsnittliga betygspoängen för ekonomiprogrammet som avviker något med 0,1 procentenheter (14,4 jämfört med 14,5). En styrka på skolan är att vi är en flexibel organisation. Inför varje caseperiod kan vi se över behoven och så långt det är möjligt justera insatserna efter behoven. En tanke är också att frigöra tid i den sista caseperioden för att kunna hjälpa och stötta extra mycket där behoven finns och är stora. Förutom ovanstående beskrivna insatser för att arbeta med våra mål så gjordes ytterligare åtgärder i samband med betygsprognoserna. Prognoserna visade att det fanns en oro för måluppfyllelsen i matematik och svenska. I både matematik och svenska ordnades extra hjälpstugor. I matematik tillkom ytterligare en lärare vilket också möjliggjorde att stugorna kunde användas för både gruppoch individinsatser. De genomgångar och repetitioner som planerades kommunicerades till alla matematikelever, så att eleverna som vanligtvis inte besökte stugorna hade möjlighet att delta vid utvalda tillfällen. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen. Genomsnittlig betygspoäng (avgångsbetyg) - per program ,5 14,4 12,1 15,6 16,3 15,5 14,2 14,6 14,9 13,5 14,1 13,7 14,1 13,8 14, EK NA SA Skolan totalt Sjölins totalt Riket 2016 Sjölins Nacka 2016 Sjölins Nacka 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar.

7 Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) - per program ,9 13, ,8 16,3 14,7 14,4 14,9 14,6 14,7 15,2 14,6 14,4 14, EK NA SA Skolan totalt Sjölins totalt Riket 2016 Sjölins Nacka 2016 Sjölins Nacka 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Elever som tagit examen inom tre år Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2013/14 och tog examen Källa: SIRIS. Nationella prov Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2013/14 och tog examen 2016.

8 A B C D E F Summa ENGENG05 18% 29% 40% 11% 2% 0% 100% ENGENG06 14% 20% 43% 18% 4% 0% 100% MATMAT01b 6% 12% 25% 32% 25% 0% 100% MATMAT01c 31% 38% 17% 14% 0% 0% 100% MATMAT02b 1% 1% 14% 20% 42% 22% 100% MATMAT03b 0% 0% 9% 16% 39% 36% 100% MATMAT03c 10% 30% 27% 20% 7% 7% 100% MATMAT04 17% 6% 0% 28% 33% 17% 100% SVASVA03 0% 25% 25% 0% 25% 25% 100% SVESVE01 11% 29% 41% 14% 5% 0% 100% SVESVE03 9% 13% 37% 24% 13% 3% 100% Summa 11% 19% 31% 19% 15% 6% 100% Källa: egna sammanställningar. Värdegrundsresultat Värdegrundsresultaten har ökat under året. Resultaten är från senaste årets elevenkät, 2017, medan resultaten inom parentes är 2016 års resultat: Elevnöjdheten är 71% (70%) Andelen elever som känner sig trygga i skolan är 97% (97%) Eleverna på skolan behandlar varandra med respekt anser 92% (88%) av eleverna Bland elever svarar 92 % (88 %) att personalen på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Personalen tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter anser 89% (87%) av eleverna Det råder arbetsro anser 90% (84%) av eleverna Resultaten har höjts med hjälp av de insatser som har gjorts under läsåret, se ovan under Värdegrundsarbete. Arbetslagen har arbetat intensivt med just trygghets- och arbetsrofrågorna. Skolan har traditionellt fått höga siffror på dessa frågor, så det var viktigt att återgå till den traditionen. En del av ökningen kan också bero på att en elevgrupp som fanns föregående år, och som skapade otrygghet på skolan, nu hade slutat på skolan. Upplevd kvalitet Resultaten som handlar om trygghet, respekt och trivsel stämmer väl överens mellan elever och personal. Där det skiljer sig åt handlar om återkoppling, lust att lära, tydlighet kring kunskapskrav och inflytande. Resultaten beror på att vi inte har levt upp till de mål vi hade satt upp kring exempelvis återkoppling. Alla fick inte ett samtal i samband med prognosomdömena och det fanns elever som upplevde att de inte fått någon återkoppling på hur de låg till. Ett fortsatt problem var också att återkopplingen kom försent, när eleven inte kunde ta till sig återkopplingen och ha glädje av den i kommande eller pågående arbeten. Ett problem kan också vara att utvärderingar och bedömningar hamnar i slutet av respektive caseperiod (som är 7-8 veckor), trots att vi försöker sprida ut dessa tillfällen under hela caset. Lärarna har då svårare att ge återkoppling om de exempelvis inte undervisar samma elever i kommande caseperiod.

9 När det gäller resultaten som handlar om lust att lära så kan en förklaring vara att skolan generellt har försökt fokusera på att förmedla hur elever ligger till, vilka kunskapskrav som ska nås och hur, på bekostnad av glädjen i att lära sig och ämnens högre mål och syften. När man tittar tillbaka på de handlingar som beskrivs av arbetslagen i handlingsplanen kan man se att trygghet och arbetsro har varit betydligt mer i fokus än återkoppling, vilket ytterligare skulle kunna vara en förklaring till resultaten. När det gäller elevinflytande har eleverna framfört att elevrådsarbetet fungerade otillfredsställande under året. De upplevde att det inte fanns en tydlig struktur och kontinuitet för klassråden och elevrådet. Eleverna upplever också att de inte kan påverka undervisningen i tillräcklig utsträckning. Där behövs både en tydligare kommunikation kring när de ges möjlighet att ha inflytande och en tydligare möjlighet att påverka både upplägg och utvärderingssätt. Källa: Markör. Årets fokusområden Inför läsåret valde Sjölins Nacka tre fokusområden att arbeta extra med; Trygghet och arbetsro IKT Ökad måluppfyllelse Trygghet och arbetsro Sammantaget lyckades vi väl med målen kring trygghet och arbetsro. Stort fokus sattes på dessa frågor och resultaten ökade. När det gäller återkoppling lyckades vi mindre bra och nådde inte våra mål. IKT Inom IKT-området hade vi några olika mål. Ett mål vara att frigöra tid på måndagsmöten för att kunna visa digitala hjälpmedel och dela med oss av goda exempel. Detta genomfördes enligt plan. Ett

10 annat mål var att IKT skulle vara en integrerad del av förstelärarnas program på torsdagsmöten. Tidigare år har det upplevts som svårt att få det att bli en integrerad del, vilket delvis gällde även i år. Men IKT-kompetensen ökade dock med hjälp av det arbete som ingick, i och med användningen av digitala hjälpmedel och våra lärplattformar. Ytterligare mål var att skapa ett IT-råd på skolan, vilket också gjordes. Detta råd har sett över vår lärplattform, som presenterades i uppstarten av detta läsår. Dessutom har rådet utarbetat ett datakörkort för både personal och elever. Detta har börjat användas i klasserna under höstterminen. När det gäller målet om att öka lärarnas kunskaper om nätetik och MIK-frågor så deltog en lärare med en klass i Källkritikens dag. Under läsåret började vi med Digiexam som provverktyg som ett led i att ytterligare digitalisera vår lärmiljö. Fler nationella prov skrevs i Digiexam där det ansågs lämpligt. Detta arbete kommer vi fortsätta med även i år. Ökad måluppfyllelse Om man ser på det övergripande målet att öka måluppfyllelsen lyckades vi mycket bra. Väldigt glädjande är också att alla elever i förra årets årskurs 1 klarade alla kurser med godkända betyg. Åtgärder för ökad utveckling Inför läsåret har Sjölins Nacka valt tre fokusområden att arbeta extra med; Återkoppling Skapa engagemang IKT Återkoppling Återkoppling är ett fortsatt fokus för förstelärarnas arbete. I år kommer även mer fokus läggas på att försöka mäta resultat av vårt arbete. Ett första arbetsområde blir att prova en ny typ av återkoppling i klasserna och sedan utvärdera denna genom att låta eleverna svara på frågor om återkopplingen. Frågorna är gemensamma för alla lärarna vilket gör det möjligt att jämföra resultaten vid den gemensamma kollegiala avstämningen. Skapa engagemang Skapa engagemang handlar om olika aspekter. Vårt unika arbetssätt med casemetodiken och verklighetsbaserat lärande har som mål att göra eleverna till engagerade samhällsmedborgare väl förberedda för livet efter gymnasiet. Lust att lära och inflytande är därför viktiga frågor för oss på skolan. Programfokus och caseutveckling är därmed en viktig del i att skapa engagemang. Tanken är också att casemetodiken ska skapa synergieffekter för både lärare och elever, vilket vi kommer fortsätta utveckla under detta läsår. Målet är att skapa en större helhet för eleverna och därmed möjlighet att visa sina färdigheter och nå sina mål på ett mer mångfacetterat sätt. Detta arbete kommer caseutvecklingsgruppen att fortsätta arbeta med i år. För ett ökat aktivt deltagande för eleverna kommer vi arbeta mer med Elevrådet och mentorsskapet. Engagemang handlar också om närvaro på skolan. Ju mer engagemang vi lyckas skapa desto större chans att närvaron är hög. Även omvänt gäller att ju mer närvaro elever har, desto större engagemang skapas. Programfokus och caseutveckling När det gäller de lägre resultaten på ekonomiprogrammet kommer vi att se över

11 ekonomiprogrammet i sin helhet i vårt arbete med att utveckla casearbetet. Vi kommer även att beakta programaspekten i våra analyser av resultat under läsåret, både när det gäller undersökningar och prognoser. Elevrådet I år kommer elevrådet få en tydligare styrning av en av arbetslagsledarna. Program för årets elevråds- och klassrådsmöten finns i början av läsåret och en dagordning för mötena. Arbetslagledaren har regelbunden kontakt med elevrådsrepresentanter och deltar vid behov på möten. Mentorskap AcadeMedias skolpsykolog kommer att driva ett projekt på skolan som handlar om mentorsrollen. Alla lärare kommer att delta, även de som inte är mentorer. Detta för att det handlar om den pedagogiska relationen och det pedagogiska ledarskapet. Skolpsykologen kommer att ha grupphandledning och leda övningar som prövas i elevrelationerna. Det är ett arbete som vi tror kommer bidra till vårt värdegrundsarbete och försäkra oss om en bibehållen och ökad samsyn i kollegiet. Frånvaro Vi kommer i år att prova ett nytt sätt att främja närvaron på skolan, särskilt för myndiga elever, där vi sett att frånvaron ökar. Eleverna ska ringa in och få personlig kontakt med personal på skolan när de inte kan närvara. Forskning visar att personlig kontakt är viktigt för att främja närvaro på skolan. Dessutom är kontinuerlig uppföljning viktig och där blir mentorns arbete centralt. EWS För ökad måluppfyllelse kommer vi också pröva ett nytt system för att skyndsamt upptäcka elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. EWS, Early Warning System, prövas för att få en bättre överblick över hur det går för eleverna i alla deras kurser. Förutom överblicken det ger för varje lärare och arbetslag så ger det tillfälle till kollegialt lärande kring vad som fungerar och vilket stöd som behövs. En annan fördel är att specialpedagogen kommer delta i dessa diskussioner och bidra med ett specialpedagogiskt perspektiv. IKT Inom IKT-området vill vi fortsätta arbeta integrerat med dessa frågor tillsammans med arbetet mot våra mål. Från att tidigare år ha haft mycket fokus på den digitala infrastrukturen kommer vi inför detta läsår att fokusera mer på användning av digital teknik. Det innebär att vi vill utveckla de pedagogiska möjligheterna som tekniken medför. Eftersom ett av skolans fokusområden är återkoppling kommer det att bli ett viktigt område. Vi kommer att fortsätta att integrera IKT i den kollegiala planeringen som görs av förstelärarna tillsammans. Ett annat viktigt mål blir att hålla den digitala kompetensen på en fortsatt hög nivå. Vi har några nya medarbetare och olika IT-mognad hos personalen. Till vår hjälp där kommer vi fortsätta att utveckla vår digitala verktygslåda och policy för våra lärplattformar som blir verktyg för att tydliggöra hur vi jobbar på skolan och vilka verktyg man som pedagog på skolan bör sätta sig in i. Detta kommer vi att göra genom att ha workshops och ta upp tips och digitala verktyg på våra måndagsmöten utöver det vi integrerar i förstelärarnas arbete. Under läsåret kommer vi också behöva utbilda oss inom programmering. Detta kommer ske via AcadeMedias gemensamma arbete och Skolverkets utbildningar.