Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Transkript

1 Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

2 Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.

3 Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Denna aspekt följs enbart upp på huvudmannanivå. Vårt årshjul Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde: Vårt kvalitetsarbete Rektor leder tillsammans med förstelärare skolans förbättringsarbete. Arbetet sker på studiedagar och på skolans förbättringsmöten varje vecka samt på mentorstid, klassråd, elevråd och i utvecklingsgrupper med elever. I AcadeMedias elevenkät används samtliga resultat där frågor med höga värden analyseras för att klargöra bakomliggande orsaker. Ambitionen är att förstå och kunna befästa positiva effekter i skolkulturen och organisationen. De frågor som har lägre värden analyseras utifrån vad dessa kan stå för. Arbetet görs på både elev- och gruppnivå. Analyserna på elevnivå görs av förstelärare och rektor genom en fördjupad enkät samt djupintervjuer med eleverna för att få en tydlig bild av resultatet. Gruppen väljer gemensamt om skolan ska fortsätta förbättringsarbetet från föregående läsår eller välja nya förbättringsområden beroende på utfall i den årliga enkäten. Våra lokala utvecklingsområden under året har varit: Utveckla elevhälsoarbetet på skolan som helhet

4 Att genomföra insatser för att förbättra elevhälsoorganisation på skolan. Målet är att i större utsträckning arbeta främjande och förebyggande samt samverka med lärarna i arbetet med elever i behov av stöd. I detta ingår att aktivt verka för en ökad närvaro, en minskande andel avhopp samt att utveckla undervisningen utifrån ett individanpassat lärande vad gäller ledning och stimulans samt anpassningar och särskilt stöd. Mål elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vi har rutiner för upprättande av åtgärdsprogram, uppföljningar och utvärderingar som innefattar att nya åtgärdsprogram upprättas för de elever som efter en utvärdering är i behov av fortsatt särskilt stöd. Samtlig personal känner till våra rutiner och beslutsvägar Utveckla undervisningen utifrån ett individanpassat lärande vad gäller ledning och stimulans, anpassningar och särskilt stöd. Vår stora satsning under året var en webb-utbildning Specialpedagogik för lärare och rektorer, som all personal deltog i. Arbetet lokalt på enheten drevs av en förstelärare, ett arbete som involverade auskultationer hos varandra för kollegialt lärande. Rektor, förstelärare och elevhälsans personal har gemensamt skapat en Närvaroplan för att förtydliga skolans rutiner kring frånvaro. Fokus ligger på det förebyggande arbete med att tidig upptäcka frånvaro och främja närvaro. En extra satsning innebar att skoladministratör kontinuerligt hörde av sig till de elever som hade olovlig frånvaro. Kommande läsår ändras ruinen och ansvaret flyttas till mentor med stöd av kurator. Detta för att få en ökad kontinuitet i kontakten med elever. Rutinen för sjukanmälan för myndiga lever har förändrats. Tidigare där det numera krävs ett telefonsamtal på morgonen till skoladministratören för att sjukskriva sig. Skolan har även skapat en ny struktur för frånvarorapportering till CSN och åtgärden har haft en direkt positiva effekt, speciellt bland skolans myndiga elever. Vi kommer därför att utveckla arbetet under kommande läsår för att ännu tydligare fånga upp frånvarande elever för tidig återgång till skolan. Skolan har utvecklat rutiner för att i god tid upptäcka när en elev är i behov av anpassningar och/eller särskilt stöd eller riskerar att inte nå målen i vår TVS (tidigt varningssystem). Skolan har tydliga rutiner för arbetet med extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning samt utredning av elevers eventuella behov av särskilt stöd. Om utredning visar att eleven har behov av särskilt stöd realiseras åtgärderna skyndsamt. Vi sätter in resurser i tid och utvärderar dessa regelbundet. Vi dokumentera insatser och har en god dokumentationsstruktur för att minska personberoendet och göra det möjligt för andra att få inblick i vad som gjorts, sagts och planerats beträffande elever i behov av anpassningar och/eller särskilt stöd. Vi kommer att göra en klassdokumentation med anpassningar på gruppnivå och individnivå som kan nås av samtlig personal för att effektivisera detta arbete. Vi utvärderar våra olika insatser och strategier vad gäller anpassningar för att dra lärdomar, på individnivå såväl som skolnivå. Rektor, skolsköterska, specialpedagog och kurator träffas i EHT-möte varje vecka. Skolläkare och skolpsykolog bjuds in två gånger per termin, utöver inbokade läkarmottagningar samt eventuella skolpsykologiska utredningar. Vi har haft en ny studie- och yrkesvägledare som både varit på plats på skolan såväl som genom interaktiva möten genom Skype och Hang out och på EHT-möten. Vi såg inför detta år ett behov av utökad elevhälsa vilket vi planerade för i budgetarbetet. Vår ambition var att rikta elevhälsan till ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt samt att säkerställa att elevernas behov av stöd i lärandet tillgodosågs. Vårt arbete inom detta område beskrivs ytterligare i skolans Elevhälsoplan. Förbättra studiero på skolan.

5 Att ständigt arbeta med arbetsron både i klassrummet och i skolan som helhet genom samtal och diskussioner på klassråd och arbetslag samt genomföra insatser för att förbättra studiero på skolan. Mål Gruppen elever som är mycket nöjda med studiero ska öka till 75 %. Frågan om studiero har varit aktuell under flera år på Rytmus och även om vissa insatser har gjorts, och utvärderingar av dessa varit positiva, så ser vi inte någon ökning i elevenkäten, som sjunker något. Vidare diskussioner om studiero och hur vi ökar den behövs, men eftersom vissa av problemen är svårlösta (trångboddhet, läckande ljud m.m.) så bör målsättningen inte sättas alltför högt. De åtgärder som vi har gjort har mest handlat om att ständigt tala om studiero, ha arbetsmiljö och studiero som en stående punkt på klassrådet och att ständigt påminna om våra ordningsregler. Vi har även arbetsmiljö som en stående punkt på våra arbetslagsmöten. I djupintervjuer med våra elever framgår att problemet är störst i korridorer och vid studieplatserna vilket vi planerar att förbättra kommande läsår. Utveckla arbetsformer med bedömning för lärande på skolan Personalen på Rytmus Örebro kommer att arbeta vidare med bedömning för lärande och formativ bedömning för att höja elevernas kännedom om sin utveckling och hur dessa står i relation till kunskapskraven i olika kurser. Mål Minst 80 % av eleverna ska uttrycka att de i hög grad instämmer med påståendena: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen och Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Eleverna skall uppleva likvärdig bedömning och förhållningssätt vad gäller bedömning för lärande. I årets elevenkät kan vi utläsa att vi inte når den framgång som vi hoppats på. Vi behöver fortsätta jobba med att förtydliga informationen kring hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven. Vi vill dock inte främst fokusera på betyg och kunskapskrav utan på lärandeprocessen och att eleven är införstådd med vad som krävs av hen för att utvecklas vidare. Fortbildning under Remissdagarna i Stockholm med Helena Wallberg följdes upp på skolan. Detta arbete pågick under hela året men intensifieras under våren i ett kollegialt lärande med samtal, erfarenhetsutbyte samt auskultationer hos varandra för att hitta en samsyn som leder till likvärdig utbildning för våra elever. Vi kommer även att fortsätta fortbildning inom bedömning genom att ta del av pedagogisk forskning och beprövad erfarenhet, samt i ett kollegialt lärande där vi tar del av varandras goda exempel och tips. Vårt värdegrundsarbete Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt för att främja likabehandling sker i all undervisning samt på mentorstid under hela läsåret. Vi arbetar kontinuerligt och övergripande med detta och vill främja ett gemensamt förhållningssätt gentemot varandra som anammas och upprätthålls av alla elever och all personal. Det främjande och förebyggande arbetet samt ruiner för arbetet beskrivs i Rytmus Örebros Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK). Denna plan upprättas årligen under tidig hösttermin. Samtlig personal och samtliga elever deltar i arbetet med upprättandet och utvärderingen av planen och även vårdnadshavare ges möjlighet att påverka, något som de i väldigt liten utsträckning gör. I förra årets enkät angav 96% av våra elever att de känner sig trygga på skolan. Eleverna är i sin utvärdering i stort mycket nöjda med hur rutinerna för upptäck och åtgärder fungerar och de få ärenden som vi har haft har nått gott

6 resultat. Vi tror på vårt främjande och förebyggande arbete där vi arbetar aktivt med trygghetsfrågor. Skolans självklara mål är att alla att alla ska känna sig trygga och respekterade (se vår plan mot diskriminering och kränkande behandling, PDK). För att förebygga kränkande behandling har vi i våra mentorsgrupper diskuterat trygghet, respekt för varandra, samt arbetat ingående med planen mot diskriminering och kränkande behandling som eleverna är med om att upprätta varje höst. Vi presenterar den sedan för vårdnadshavarna i samband med föräldramötet på höstterminen i åk 1. Vårdnadshavare bjuds också in att kommentera vårt arbete inom detta område vid exempelvis utvecklingssamtalen en gång per termin och vid introduktionssamtalet med elever som börjar hos oss i åk 1. Vi försöker även att skapa trygghet genom klassöverskridande aktiviteter. Vid läsårsstart arbetar vi med att få våra elever i åk 1 att känna sig välkomna, sedda och trygga i klassen och på skolan. Vi arbetar i årksursblandade former med inslag av samarbetsövningar under introdagarna (första skoldagarna varje läsår) för att få de nya eleverna att lära känna och respektera varandra i klassen och över årskurserna och skapa gemenskap på skolan. Vi arbetar vidare med gruppdynamik och lagbyggande kontinuerligt under läsåret, t.ex. under våra temaveckor (två schemabrytande veckor per läsår) då eleverna samarbetar gruppvis och årskursövergripande kring ett tema, ofta musikanknutet och ofta med någon direkt koppling till värdegrundsfrågor. Skolans ordningsregler uttrycker vår gemensamma värdegrund som vuxna och unga tillsammans har tagit fram. Att formulera denna i regler syftar till att förebygga och motverka kränkande behandling. Utmaningen ligger i att vi alla ska efterleva dessa regler på samma sätt och detta är ett ständigt pågående arbete även på en liten skola. På skolans klassråd tar vi upp arbetsmiljön på skolan, den fysiska såväl som den psykosociala. Skyddsombud och elevskyddsombud går igenom den fysiska och psykiska arbetsmiljön en gång per termin. Vi upplever musiken som en av våra stora fördelar i arbetet med vårt förebyggande arbete. Att skapa musik och spela tillsammans utvecklar samarbetsförmåga och kräver lyhördhet. Musiken är på så sätt med och skapar den goda stämningen som råder på skolan. I ensembleundervisningen och improvisationsundervisningen arbetar vi kontinuerligt med gruppdynamik och trygghet med målet att alla ska våga bidra efter sin förmåga och göra sin röst hörd. Våra resultat och analyser Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete

7 Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Andel (%) elever med examensbevis - per program ,1 95,5 97,1 95,5 89,8 89,6 89,6 92,4 88, ES Skolan totalt Rytmus totalt Riket 2016 Rytmus Örebro 2016 Rytmus Örebro 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Vad gäller kunskapsresultat ligger Rytmus Örebro i stort sett i nivå resultat för med riket. I årets resultatredovisning sjunker andel elever som når gymnasieexamen från 97,1% tillbaka till 95,5% från föregående läsår. Årets avgångsklass omfattade 25 elever där en elev inte nådde kraven för en gymnasieexamen. Det kan jämföras med föregående årskull vilken omfattade 40 elever i avgångsklassen där en elev då inte nådde kraven för en gymnasieexamen. Det arbete och kompetensutveckling kring främjande och förebyggande arbete som inletts under läsåret samt fortsatt fokus på närvarofrämjande arbete har delvis gett resultat. Vi tror på det arbete vi har påbörjat med TVS (tidigt varningssystem) vilken vi kommer att utveckla under nästkommande år. Vi hoppas att på så sätt sätta in rätt resurser med rätt stöd i rätt tid för ökad måluppfyllelse. Nämnas bör också att vi ökat våra lärares behörighetsgrad. 2014/2015 hade 31,6% av lärarna legitimation och behörighet i minst ett ämne, 2015/2016 var samma siffra 79,2% och 2016/ ,6%. Kommande läsår är vår bedömning vi når en behörighet om 100%. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

8 Genomsnittlig betygspoäng (avgångsbetyg) - per program ,7 15,7 14,6 14,7 15,3 14,1 14,7 15,2 14, ES Skolan totalt Rytmus totalt Riket 2016 Rytmus Örebro 2016 Rytmus Örebro 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) - per program ,1 15,8 15,1 15,8 15,8 14,6 15,1 14,6 15, ES Skolan totalt Rytmus totalt Riket 2016 Rytmus Örebro 2016 Rytmus Örebro 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Elever som tagit examen inom tre år Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2013/14 och tog examen 2016.

9 Källa: SIRIS. Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven VT17. Resultatet bygger på egna sammanställningar. Riksgenomsnittet för VT17 publiceras i oktober. A B C D E F Summa ENGENG05 12% 23% 38% 8% 19% 0% 100% ENGENG06 12% 16% 28% 16% 28% 0% 100% MATMAT01b 0% 3% 18% 15% 47% 18% 100% SVASVA03 0% 0% 0% 0% 0% 100% 100% SVESVE01 0% 4% 20% 44% 24% 8% 100% SVESVE03 5% 11% 16% 26% 26% 16% 100% Summa 5% 11% 24% 21% 30% 9% 100% Källa: egna sammanställningar. Värdegrundsresultat Som tidigare beskrivits har vi höga resultat på nöjdhet, trivsel och trygghet. Nästa steg för oss är att koppla på elevhälsans kompetenser redan i det förebyggande arbetet. De är något som vi börjat med och kommer att utveckla vidare under kommande år genom exempelvis hälsosamtal, erbjuda antistress-grupper och ny i stan träffar. Vi ser också en stor påverkan på elevernas förtroende för elevhälsans personal då de är mer synliga i vår dagliga verksamhet i klassrum och korridorer. Upplevd kvalitet Vi ser goda resultat vad gäller upplevd kvalitet. Vi ökar något vad gäller rekommendationsgrad, undervisning, och trivsel men vi minskar vad gäller studiemiljö. Detta är som tidigare nämnts en av våra stora utmaningar, kanske den största. Vi har trots insatser inte nått det mål vi önskat. Vårt mål var att gruppen elever som är mycket nöjda med studiero skulle öka till 75 % men istället minskade den, 64% är mycket nöjda, 26% är nöjda och 10% är inte nöjda. Däremot når vi ett sammanlagt resultat på frågorna om studiemiljö/lärmiljö på 75%, men det kan jämföras med förra årets 79%. Vi kommer

10 att arbeta hårt med frågan även nästa år, men inser att våra lokaler är ett stort hinder för oss för att nå en god studiemiljö med studiero. Källa: Markör. Årets fokusområden Inför läsåret valde Rytmus Örebro fyra fokusområden att arbeta extra med; Coachande försteläraruppdrag Utveckling av elevhälsoarbetet Bedömning för lärande IKT och digitalisering Det har varit utmanande att bedriva ett gemensamt förbättrings- och utvecklingsarbete på skolan föregående år. Den främsta orsaken har varit att en relativt stor del av personalen vid olika tidpunkter och utsträckning under läsåret varit föräldralediga. Det har krävts mycket av förstelärarna som har haft uppdraget och med tanke på förutsättningarna har utfallet varit gott. Uppdraget att coacha kollegor har i stor utsträckning handlat om att handleda vikarier i arbetet på skolan, både vad gäller pedagogiska som praktiska frågor. Det området där vi har tagits störst kliv är inom utvecklingsområdet att utveckla elevhälsoarbetet. En fördel i detta arbete har varit att vi alla haft möjlighet att studera via webbkurs, vilket betyder att alla har möjlighet att ta del av kursen var man än befinner sig. Självklart är det skillnad på att inte finnas med i de gemensamma diskussionerna och bearbetningen av kursen på plats på skolan, men vissa delar har även de föräldralediga haft möjlighet att ta del av, både under ledigheten eller då de träder i tjänst igen. Det är nog en av nycklarna till att detta blev vårt största och mest framgångsrika utvecklingsarbete. Vi är mycket nöjda med den gemensamma utbildningen och upplever att det har tagit oss framåt i vårt förbättringsarbete på flera sätt t.ex. i arbetet med anpassningar och särskilt stöd. Den stora skillnaden kan vi se i att vi har rört oss från ett delvis kategoriskt till ett mer relationellt perspektiv. Vi pratar om elever, lärmiljöer, ledning och stimulans, anpassningar och särskilt stöd på ett nytt sätt och med nya förståelser och begrepp. Vi fokuserar inte på elevens svårigheter längre, utan ser till lärmiljön och hur vi kan anpassa och utveckla undervisningen för alla.

11 Detta framkommer både i vår utvärdering i EHT och med personalen. Flera av de lärare som har varit föräldralediga har också uttryckt att de märker en skillnad när de har kommit tillbaka. Nu har vi en uppgift att sprida vår nya kunskap och synsätt till dem som inte deltagit eller endast delvis deltagit i kursen. Vi upplever också en närhet till EHT och speciellt till specialpedagogen som finns tillgänglig för handledning men också tar del av det dagliga arbetet i klassrummet och deltar i våra möten och spontana samtal om elevers måluppfyllelse på ett helt nytt sätt. Detta främjar vårt förebyggande arbete och ett nära samarbete börjar ta form. Vad gäller vårt mål om att ha rutiner för upprättande av åtgärdsprogram, uppföljningar och utvärderingar som innefattar att nya åtgärdsprogram upprättas för de elever som efter en utvärdering är i behov av fortsatt särskilt stöd tycker vi att det rullar på bra. Det gäller att hålla i arbetet och säkerställa att ny personal får del av samma kunskap. Vad gäller arbetet med bedömning för lärande så har vi arbetat fram former i vår undervisning men det vi behöver jobba vidare med är kommunikationen och feedbacken till våra elever då vi inte når ända fram i vår målsättning även om vi ökar något. Efter enkätresultatet införde vi TVS med uppföljande elevsamtal, något som vi tror mycket på. Responsen från eleverna har varit positiv. Vi behöver fortsätta jobba med att förtydliga informationen kring hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven. Vi vill dock inte främst fokusera på betyg och kunskapskrav utan på lärandeprocessen och att eleven är införstådd med vad som krävs av hen för att utvecklas vidare. Ett utvecklingsområde som har fått stryka på foten är IKT-utvecklingen och digitaliseringen i skolan. Här har vi inte tagit några stora steg. Vår IKT-pedagog och IT-ansvariga har varit föräldraledig och i vår personalgrupp fanns ingen som riktigt kunde axla den manteln. Detta kommer att bli vårt stora utvecklingsområde nästkommande läsår. Åtgärder för ökad utveckling Inför läsåret har Rytmus Örebro valt fem fokusområden att arbeta extra med; Utvecklat försteläraruppdrag EWS/Extra stöd och anpassningar Höja närvaron på skolan för högre måluppfyllelse Ökad studiero Utveckla digital kunskap för en varierad undervisning Utvecklat försteläraruppdrag I år kommer vår förstelärare främst att ha fokus på IKT och digitalisering. Vi behöver ta ett helhetsgrepp från organisationsnivå till grupp- och klassrumsnivå och enskilda individer. I försteläraruppdraget kommer det också att ingå: Att utveckla undervisningen I analysen av våra elevenkäter kan vi se att vi har ett sjunkande resultat vad gäller frågor om undervisningen. Vi tappar på frågan om lärarna skapar lust för eleverna att lära sig mer. Vi behöver hitta nya, kreativa former för lärande där digitaliseringen i undervisningen kan vara en stor del i arbetet. Vi ser även i undervisningsutvärderingarna att resultatet ser olika ut beroende på kurser och pedagoger. Vi vill

12 genom ett kollegialt lärande höja våra resultat och hitta ett gemensamt sätt att förhålla oss till undervisning och lärande som genomsyrar skolan som helhet i syfte att utveckla vår pedagogik och nå högre måluppfyllelse för våra elever. Betyg och bedömning Vi vill fortsätta vårt arbete med formativ bedömning och likvärdig bedömning. Vi vill arbeta fram former för bedömning där digitalisering är ett verktyg som stöttar våra processer och arbetsformer. Ökad tydlighet i återkoppling på elevens lärandeprocess med målet att minst 80 % av eleverna ska uttrycka att de i hög grad instämmer med påståendena "Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen" och "Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet" i vår enkätundersökning. Digital kompetens Vi behöver kartlägga den digitala kompetensen på skolan och erbjuda fortbildning och höja kompetensen för samtliga medarbetare. Även detta kommer till största delen att ske i ett kollegialt lärande. Organisation med gemensam digital plattform På organisationsnivå behöver vi arbeta för gemensamma digitala verktyg och plattformar och tydliggöra och utveckla användandet av t.ex. Google och Schoolsoft. EWS/Extra stöd och anpassningar Vi arbetar vidare med utvecklingen av TVS som nu blir EWS (genom en AcadeMedia modul inbyggd i Schoolsoft) som inkluderar möjlighet för extra anpassningar och uppföljning av närvaro. EWS har regelbundna avstämningsperioder som i sin tur utgör grund för kollegiala samtal samt för uppföljningssamtal med eleverna i samband med periodavstämningar. Regelbunden återkoppling till eleverna av undervisande lärare är en grund i EWS där vi även fortsätter det kollegiala lärandet med lektionsbesök hos varandra. Höja närvaron på skolan för högre måluppfyllelse Vårt mål är att öka närvaron till 85%. Vi reviderar vår närvaroplan för enheten med tydliga rutiner för tidig upptäckt. Mentorssamtal där närvaron följs upp. Elevhälsans personal deltar varje vecka på arbetslagsmötet och får tidig kännedom om elever med ökad frånvaro då frånvaro/närvaro är en stående punkt på arbetslagets dagordning. Ökad studiero I skolans samtliga utrymmen med målet att gruppen elever som är nöjda med studiero ska öka till 75% i vår enkätundersökning. Vi anpassar den fysiska arbetsmiljön med ljudabsorbenter och skapar fler arbetsplatser i tyst korridor. Uppdaterade ordningsregler för studiero som regelbundet kommuniceras med eleverna och finns synliga i våra lokaler. Utveckla digital kunskap för en varierad undervisning Med målet att på sikt höja elevernas upplevelse av att mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer" till 70 % i vår enkätundersökning. Kompetensutveckling inom IT-för lärande (se förstelärarens uppdrag ovan).