Kvalitetsrapport Sjölins Gymnasium Göteborg

Transkript

1 Kvalitetsrapport Sjölins Gymnasium Göteborg

2 Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. v Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.

3 v Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Denna aspekt följs enbart upp på huvudmannanivå. Vårt årshjul Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde: Vårt kvalitetsarbete Vid läsårsstart upprättar varje undervisande lärare tillsammans med eleverna i respektive kursgrupp undervisningsplaner. Dessa innehåller vad man planerar att göra i kursen utifrån läroplansmål, examensmål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vid caseplanering inför varje ny caseperiod säkerställer vi att allt som ska vara med är med - ämnesplaner, centralt innehåll, färdigheter, läroplansmål och examensmål. Vid undervisningsutvärderingarna som äger rum varje termin och genomförs anonymt av våra elever redogör eleverna för om de uppfattat att vi gör detta. Samtliga lärare lägger sina planeringar i Schoolsoft så att de blir tillgängliga för såväl elever som vårdnadshavare. Det förenklar också arbetet för mentorerna.

4 Under läsåret 2016/17 hade vi en förstelärare på skolan som hade i uppdrag att utveckla matematikundervisningen. Matematiklärarna träffades en eftermiddag varje vecka och genomförde diskussioner och reflektioner kring de aktiviteter och insatser man provat i sina klasser efter den senaste träffen. Fokus låg på att: undervisa matematik utifrån problemlösning och Matematikundervisning med IKT. Kortsiktiga effekter blev att datorn fick en tydligare roll i matematikundervisningen. Man har även utarbetat ett gemensamt förhållningssätt kring konstruktion och bedömning av matematikprov kopplat till de matematiska förmågorna. Det långsiktiga målet är ökad måluppfyllelse. För de elever som inte klarade måluppfyllelsen i Ma1b och Ma2b föregående läsår erbjuder skolan möjlighet att läsa om hela kursen under innevarande läsår med behöriga lärare samt extra handledning. Vi har även klasser där ordinarie matematiklärare har svårt att hinna med alla elever och tillgodose alla elevers olika behov och förutsättningar. Vid dessa har vi en resurslärare som är behörig gymnasielärare i matematik som kan bistå med direkt hjälp eller fokusera extra på en viss grupp i klassen som behöver lite extra hjälp, en annan typ av genomgång eller behöver utmanas lite extra. Läsåret 2016/17 har vi startat ett långsiktigt projekt i form av Kollegialt lärande där lärarna får besöka varandras lektioner, diskutera och arbeta med olika pedagogiska dilemman, bedömningsmallar etc. samt får utvecklas individuellt och tillsammans. Då vi arbetar med casemetodik pågår kontinuerligt och ständigt ett utvecklingsarbete av casen. Att förnya och förbättra lärarhandledningarna till respektive case gör vi för att säkerställa att vi hela tiden fångar upp aktuella händelser och vara synnerligen verklighetsbaserade. Det är avgörande och grundläggande för vår metodik. Läsår 16/17 har detta arbete stärkts ytterligare då skolan har två förstelärare som har till uppdrag att utveckla casemetodiken så att alla lärare- gamla som nya- är väl förtrogna med den. Deras arbete drivs dels tillsammans med personalen på skolan men också tillsammans med förstelärarna med samma uppdrag på de två andra Sjölinsskolorna. Utgångspunkten är vår pedagogiska modell vilken arbetades fram efter en analys som genomfördes läsåret 2014/15 och mynnade ut i ett gemensamt dokument kring progression. Progressionsdokumentet är kopplat till läroplanens övergripande mål (kommunikation förmåga, förmåga att hantera information, analysförmåga, begreppsförmåga och metakognitiv förmåga). Varje program har sedan ytterligare förtydligat progressionsdokumentet med konkreta exempel på vad eleverna arbetar med under respektive årskurs utifrån examensmål. Effekten av dokumentet är att vi säkerställer att eleverna arbetar med och utvecklar samtliga förmågor under sina tre gymnasieår. Det finns en koppling mellan lärarhandledningarna i respektive case- och progressionsdokumentet. Genom rektors lektionsbesök som ägde rum under vårterminen 2016 fick man som lärare feedback från såväl elever som rektor om vad som fungerar och vad som kan bli ännu bättre med undervisningen.

5 En gång per termin genomför eleverna på skolan undervisningsutvärderingar där de anonymt får ange hur undervisningen bedrivs, vad som fungerar bra och mindre bra. Analys av resultatet sker individuellt, gruppvis och med rektor. Det är underlag för respektive lärares utvecklingsområden i undervisningen. Vårt värdegrundsarbete Studiero är ett prioriterat område på skolan. Vi arbetar hårt för att det ska vara lugn och ro i klassrum och ett behagligt sorl på skolans övriga utrymmen. Skolbiblioteket är flyttat för att öka studiero och undvika ekot som rådde i den tidigare bibliotekslokalen. Skolans elevhälsoteam är delaktiga i arbetet med studiero och trygghet på flera olika sätt. Dels genom att specialpedagog och elevcoach stöttar och handleder undervisande lärare i sitt uppdrag och närvarar vid lektioner. Kurator och skolsköterska arbetar tillsammans med mentorer och klasserna med värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel samt arbetsmiljö kopplat till såväl hälsa som respekten för varandra. Rektor och biträdande rektor genomför kontinuerliga lektionsbesök för att vara nära den pedagogiska verksamheten. I skolans arbete och plan mot kränkande behandling är även eleverna delaktiga i hur vi kan arbeta för en ökad trivsel och trygghet på skolan. Skolan har ett kafé som är skolans hjärta. Där möts personal och elever på raster och har det trevligt tillsammans. Då det tidigare varit en hög ljudnivå och relativt trångt på sina ställen på skolan har vi de senaste två åren valt att minska elevintaget och tagit in fem klasser istället för sex. Vi fyller heller inte klasserna fullt ut utan nöjer oss med klasser mellan 25 och 30 elever, vilket påverkar klassrumsmiljö och undervisning på ett positivt sätt. För att säkerställa arbetsron på skolan får samtliga elever och medarbetare svara på frågor kring detta i den anonyma enkät som äger rum i januari/februari varje år. För att säkerställa tryggheten på skolan får samtliga elever svara på ytterligare en anonym enkät under höstterminen kring likabehandling och värdegrund i syfte att kunna identifiera och kartlägga hur eleverna upplever klimatet på skolan och efter analys av resultat med personal och elever kunna sätta in rätt resurser och åtgärder. Lärarrummen är flyttade för att öka elevernas tillgänglighet och indirekt öka närvaron och därmed främja trivsel och lugn och ro på enheten. Vid skolstart bildas ett elevråd och en likabehandlingsgrupp med representanter från samtliga klasser. Dessa elever får utbildning i delaktighet, skolans likabehandlingsarbete och sammanställer skolans trivselregler- efter att ha diskuterat dessa i sina klasser. Skolans trivselregler är upprättade av skolans elever men ska följas av alla som befinner sig på vår skola; elever, lärare, elevhälsopersonal, övrig personal, skolledning och gäster. Skolans ledning har tillsammans med lärare, gått igenom resultatet från enkäten. Lärarna har i sin tur gått igenom resultaten med eleverna, då det gäller den elevenkät som eleverna genomför i januari/februari på årlig basis. Resultatet analyseras och diskuteras förslag kring förändring lyfts fram. Resultat och

6 förslag ligger till grund för kommande insatser på skolan, kommande års utvecklingsområden samt underlag för plandokumentet mot diskriminering och kränkande behandling och dess planerade insatser. Varje läsår inleds med en introduktionsperiod för samtliga årskurser. I årskurs 1 ligger fokus på att lära känna klassen, mentor, skolan. Att bli trygg i sin nya miljö. Klasserna arbetar tillsammans med sina mentorer större delen av skoldagen, under de två första skolveckorna, aktivt med lärakännaövningar, introduktion till casemetodiken genom ett övningscase, salsorientering, friluftsdag och möten med elever i årskurs 2 som berättar om skolan. Eleverna i årskurs 2 har till uppgift att ta hand om ettorna. Introducera, förklara och bry sig. Åk 3 är den årskurs som redan under introt påbörjar årets kurser men har schemabrytande aktiviteter för att tillsammans med mentor utvärdera de två tidigare åren och planera för ett sista år med de individuella målen i fokus. Åk 3 får också en första inblick i vad gymnasiearbetet innebär och eleverna på det ekonomiska programmet startar upp sina UF-företag. Samtliga program anordnar under läsåret aktiviteter för att stärka gemenskapen på de respektive programmen och skolan. Det Samhällsvetenskapliga programmet anordnar ett gemensamt FNrollspel. Det Naturvetenskapliga programmet anordnar en gemensam Nobeldag och det Ekonomiska programmet anordnar en julmarknad som alla på skolan är välkomna till under en heldag. Alla elever i årskurs 1 arbetar med caset Hen under en caseperiod. Där man vrider och vänder på begrepp kring kön, identitet och sexuell läggning. Caset tar upp frågor om vem är jag och vem är du och man får delta i fördjupande och utmanande diskussioner. Alla elever i årskurs 2 jobbar med ett av casen Skandal, Nirvana eller Fiat Lux under en caseperiod. Dessa behandlar religion, trosuppfattning och etnisk tillhörighet både utifrån grupp- och individperspektiv. Eleverna får här också möjlighet att träffa personer utanför skolan som själva har en tydlig trosuppfattning. Även utställningar och litteratur med anknytning till detta behandlas inom caset. Skolan jobbar med frågor som diskuterar och fördjupar kunskapen om jaget och då i förhållande till omgivningen. Även dialog om gruppers och staters syn på individers olikhet finns med som en viktig del i utbildningen. Mycket av Case-metodiken handlar om att lära sig jobba i en grupp bestående av olika individer. Elevrådet är också en likabehandlingsgrupp. Där man planerat insatser som ska genomföras under läsåret. Man informerar om likabehandlingsarbetet på skolan ute i klasserna, man förklarar hur man går tillväga om man blivit kränkt/diskriminerad/trakasserad eller upplever/misstänker att någon annan blir det. Elevrådet tillsammans med klasserna upprättar trivselregler som alla på skolan ska efterfölja.

7 Våra resultat och analyser Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel elever med gymnasieexamen (per program) Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5 6, svenska 1 3 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Andel (%) elever med examensbevis - per program 100, ,3 93,1 92,1 93,0 90,3 88,9 89,6 92,7 89,6 84,0 87,4 88,4 92, ,7 0 EK NA SA Skolan totalt Sjölins totalt Riket 2016 Sjölins Göteborg 2016 Sjölins Göteborg 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. När det gäller andel elever med examensbevis ligger skolan högre även där i jämförelse med riket, 92,2 % mot rikets 89, 6 %. På Ekonomiprogrammet erhöll 92,1 % av eleverna ett examensbevis, på Naturvetenskapsprogrammet erhöll 100 % av eleverna ett examensbevis och när det gäller Samhällsvetenskapsprogrammet så erhöll 88,9 % av eleverna ett examensbevis. Samtliga program hade ökat sin andel från föregående år. Under läsåret utexaminerades endast en klass på Samhällsvetenskapsprogrammet jämfört med tidigare års två klasser, antalet klasser totalt sett är dock samma då skolan istället har utökat med en klass på Ekonomiprogrammet. Då skolan tidigare sett att det på Samhällsvetenskapsprogrammet finns en större andel elever med behov av anpassningar har skolan kunnat anpassa bemanningen och arbeta med mindre grupper i de kurser där det behövts, t.ex. i matematik. Skolan har också under året förstärkt elevhälsoteamet med en specialpedagog som funnits tillgänglig för handledning till lärare och även arbetat individuellt med de elever som haft behov av det.

8 Under året infördes en ny modell för sjukanmälningar då alla myndiga elever var tvungna att ringa och prata med en fysisk person, t.ex. administratör, rektor eller skolsköterska, för att kunna sjukanmäla sig. Tanken var att det skulle förhindra mer slentrianmässig frånvaroanmälan via en app (dvs. skolk). Följden blev en ökad närvaro i skolan bland myndiga elever vilket troligtvis även det kan kopplas till den positiva utvecklingen av gymnasieexamen och betygsresultat. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen Genomsnittlig betygspoäng (avgångsbetyg) - per program 15,6 14,5 14,8 15,6 14,6 14,3 14,2 14,1 13,9 14,5 13,6 14,1 13,8 14,4 12, EK NA SA Skolan totalt Sjölins totalt Riket 2016 Sjölins Göteborg 2016 Sjölins Göteborg 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar , Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) - per program 15,2 16, 15,0 15,6 15,6 14,7 14,3 14,6 14,6 15,0 14,6 14,4 14,8 13, EK NA SA Skolan totalt Sjölins totalt Riket 2016 Sjölins Göteborg 2016 Sjölins Göteborg 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Samhällsvetenskapsprogrammet utmärker sig när det gäller den genomsnittliga betygspoängen (examensbevis) som ökat jämfört med föregående år, från 13,0 till 14,3. I jämförelse med riket så ligger skolan högre, 15,0 mot rikets 14,6. Förklaringarna till den positiva utvecklingen är flera. För att kunna fokusera mer på eleverna vid det samhällsvetenskapliga programmet så har vi endast en klass per årskurs. Under året har vi även förstärkt bemanningen i samhällsklasserna och ofta arbetat två lärare samtidigt eller med mindre grupper. I ämnen där eleverna haft svårast att klara sig, t.ex. matematik, har vi kontinuerligt haft en resurslärare i matematik tillgänglig.

9 Elever som tagit examen inom tre år Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2013/14 och tog examen Andelen elever med gymnasieexamen inom tre år ökade med 3,2 procentenheter och den största ökningen ser skolan på Samhällsvetenskapsprogrammet. Programmet utmärker sig även i den genomsnittliga betygspoängen (examensbevis, se ovan) som ökat jämfört med föregående år, från 13,0 till 14,3. I jämförelse med riket så ligger skolan högre, 15,0 mot rikets 14,6. Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven. Resultatet bygger på egna sammanställningar. Riksgenomsnittet för VT17 publiceras i oktober. A B C D E F Summa ENGENG05 2% 16% 50% 21% 11% 0% 100% ENGENG06 2% 9% 35% 30% 24% 0% 100% MATMAT01b 0% 1% 6% 22% 42% 29% 100% MATMAT02b 0% 0% 1% 4% 26% 68% 100% MATMAT03b 0% 0% 2% 7% 34% 57% 100% MATMAT04 0% 0% 6% 17% 39% 39% 100% SVESVE01 2% 9% 20% 38% 29% 3% 100% SVESVE03 10% 22% 31% 25% 10% 1% 100% Summa 2% 9% 23% 23% 25% 18% 100% Källa: egna sammanställningar.

10 Likvärdig bedömning Att arbeta med likvärdig bedömning har varit ett ständigt pågående arbete på enheten. Under året genomfördes nationella kursprov (NP) i samtliga kurser där Skolverket erbjuder NP i ämnena matematik, svenska, engelska och moderna språk. Nytt för året var att lärarna valde att genomföra NP även i En 7 och i moderna språkens steg 3 och 4. Detta gjorde man för att få en mer rättssäker betygssättning. Tillsammans med andra lärare både inom den egna skolan och tillsammans med Hermods gymnasium problematiserades, diskuterades och analyserades likvärdig bedömning och man bytte ett antal skrivna NP med varandra för att ytterligare säkerställa likvärdig bedömning. Korrelationen mellan det samlade resultatet av de nationella proven och elevens slutbetyg är något skolan behöver diskutera under kommande år. Vad gäller matematiken så är det i vissa fall ett ganska lågt antal elever som genomför provet, framförallt i Ma4, vilket kan göra att resultatet är något missvisande. Dock är det fortfarande tydligt att skillnaden inom matematik är signifikant. En annan orsak kan härledas till casemetodiken där vi mycket tydligt ser att de moment i matematiken som vi verklighetsbaserat och kopplar till t.ex. företagsekonomi är moment där eleverna klarar sig mycket bättre än vid den mer traditionella undervisningen. Således har eleverna en del högre resultat med sig från året men lyckas inte komma upp i den nivån vid de nationella kursproven. Detta är en utmaning för matematiklärarna som de måste diskutera och arbeta fram en strategi kring under nästa läsår. Det nationella provet i svenska ligger relativt tidigt under våren men eftersom svenska 1 uteslutande läses i case och dessa är uppdelade i sjuveckorsperioder jämnt fördelade under året så har en stor del av eleverna inte läst mer än halva kursen när det nationella provet genomförs. Det kan t.ex. innebära att eleverna inte har tränat uppsatsskrivande tillräckligt mycket för att vara väl förberedda. Lärarna gör sedan en samlad bedömning av elevernas resultat efter det att hela kursen är avslutad och då kan eleverna ha presterat högre än vid NP. Värdegrundsresultat Det under året förstärkta elevhälsoteamet med både en specialpedagog och kurator på plats har bidragit till ett förstärkt värdegrundsarbete där dessa funktioner tydligare har kunnat handleda lärare men också mer aktivt arbeta med grupprocesser i de klasser där detta har behövts. Resultatet har blivit en förbättrad studiero och en ökad trivsel i klasserna. Genom att starta en LoV-grupp på skolan ökar vi delaktigheten även gällande värdegrundsfrågorna. LoV-gruppen består av representanter från samtliga klasser på skolan och vars uppdrag är att främja, förebygga och upptäcka kränkande behandling, diskriminering samt trakasserier. Gruppen arbete och mål är att jobba för en ökad trygghet och trivsel på skolan.

11 Upplevd kvalitet I årets undersökning bland eleverna och lärarna så framgår att eleverna och lärarna har olika uppfattning om undervisningen. Skillnaderna finns framförallt i hur elever och lärare uppfattar att de får vara delaktiga i planeringen, får information kring hur de utvecklas samt tydlighet vad gäller kunskapskraven. Samtidigt är personalen mycket mer oroad över studiero än vad eleverna själva är. Inför varje ny caseperiod, som är uppdelade i sjuveckorsperioder, har lärarna en planeringsdag där man planerar och uppdaterar alla case. Då grunden är densamma och kunskapskraven som ska ingå redan är angivna handlar det om att uppdatera och anpassa. Lärarna lägger stor vikt vid aktuella händelser, värdegrund, läroplansmål, program, klass och aktuella elevers förutsättningar och behov. Casemetodiken kan vara en bidragande faktor till att mycket beslutas av pedagogerna av det som berörs men här är det viktigt att även eleverna får vara med och påverka. Eleverna trivs i hög grad på skolan och det återspeglar troligtvis hur de tänker kring studiero medan lärarna är betydligt mer medvetna om vad som krävs för att ett gott studieklimat ska finnas i och utanför klassrummet. Under året har vi arbetat för att skapa en god arbetsro för eleverna i skolans lokaler både under och efter lektionstid, utveckla elevhälsans främjande och förebyggande arbete och se till att det finns platser att sitta och studera i lugn och ro. I de klasser där studiero varit ett stort problem har elevhälsan fokuserat sina insatser och bland annat arbetat med små samtalsgrupper ledda av kurator, värderingsövningar under mentorstid och klassrumsregler speciellt anpassade till klassen och framtagna av elever och lärare tillsammans. Arbetet med studiero behöver fortsätta under nästa läsår. Årets fokusområden Inför läsåret valde Sjölins Göteborg fyra fokusområden att arbeta extra med; studiero likvärdig bedömning värdegrund och respekt IKT

12 Studiero Utifrån resultatet för läsåret 2016/17 ser vi ett stort behov av att fortsätta arbetet med arbetsro både i och utanför klassrummet. Det kommer handla om tydliga direktiv från rektor, ett utvecklingsarbete i form av försteläraruppdrag, stöttning från specialpedagog gällande elever med särskilda behov, och ett arbete tillsammans med skolans elevråd gällande skolans trivselregler. Likvärdig bedömning På en skola som Sjölins där pedagoger ständigt arbetar tillsammans i och med vår casemetodik är det ett naturligt steg att vi inte bara samarbetar gällande upprättande av undervisning utan även gällande betyg och bedömning. Här ser vi nu ett behov gällande arbetet med den likvärdiga bedömningen och utveckla detta i syfte att vi är trygga med uppdraget och med styrdokumenten men också att betygsättningen sker rättssäkert. Genom ett aktivt arbete med bedömning och återkoppling kring detta kan vi nå målet att samtliga elever ska nå grundläggande behörighet till högskola/universitet när de avslutar sin utbildning hos oss. I de kurser där nationella prov är en del av betygsättningen finns trots sambedömning med annan skola en markant skillnad mellan provbetyg och kursbetyg. Diskussionen i ämnesgrupperna kring detta har påbörjats och kommer att fortsätta under kommande läsår. Värdegrund och respekt Genom att låta eleverna vara delaktiga i likabehandlings- och värdegrundsarbetet får vi med oss deras perspektiv och syn på dessa frågor. Trivselreglerna ska upprättas av eleverna och efterföljas av alla. Dessa ska ligga till grund för tillvaron på skolan. Rektor kommer vara mycket tydlig med förväntningar på såväl personal som elever hur vi ska förhålla oss och arbeta med detta. Vi ska utveckla oss inom området och bli goda förebilder. Genom att två förstelärare kommer att fokusera på IUP (individuella utvecklingsplaner) och ledarskap utvecklas detta arbeta i ännu högre utsträckning. Alla lärare ska känna sig trygga i sin roll som lärare och som ledare. Alla våra elever ska känna sig trygga på skolan. IKT Vi upplever i dagsläget att de flesta lärare är igång med användning av olika verktyg individuellt och gentemot eleverna och samtliga är inne i Drive. Mycket av kommunikationen kring undervisningen sker numer via Classroom, medan administrationen sker via Schoolsoft. Infrastrukturen på skolan har varit skakig men vi har från och med augusti 2016 anställt en ITtekniker som ska arbeta med det praktiska när det kommer till IT, så att IKT-pedagogerna kan fokusera på det pedagogiska uppdraget kopplat till IT. Alla elever har i nuläget tillgång till en dator och skolan tillhandahåller Chromebooks, men många elever väljer att använda sina privata datorer. Åtgärder för ökad utveckling Inför läsåret har Sjölins Göteborg valt tre fokusområden att arbeta extra med; Studiero och trivsel Likvärdighet i casemetodiken IKT

13 Studiero Skolan kommer under läsåret 2017/18 fortsätta arbeta med studiero på olika sätt. Bland annat så kommer två av förstelärarna fokusera på ledarskap i klassrummet och den pedagogiska relationen med eleverna. De ska också tillsammans med lärarna arbeta med gruppdiskussioner kring aktuell forskning, auskultationer och dilemman. Även resursläraren i matematik och elevcoachen kommer fortsätta sitt arbete under året för att stötta både elever och lärare i undervisningen och i individuell handledning. Skolans elevhälsoteam kommer att fortsätta arbeta mer intensivt med de klasser där det finns tydliga problem med studiero eller klassrumsklimatet på ett socialt plan och både handleda lärare i arbetet med t.ex. värderingsövningar och finnas i klassrummet som ett ökat stöd för lärarna. Ett nytt elevråd kommer att bildas med representanter från samtliga klasser och fokus kommer att vara arbetet med skolans trivselregler. Skolans lärare och elever ska vara både delaktiga i framtagandet av trivselreglerna samt kontinuerligt tillsammans med eleverna diskutera dessa och vara tydliga med vad som gäller. Likvärdighet i casemetodiken Under läsåret 2016/17 påbörjades under ledning av två förestelärare ett arbete med casen och casemetodiken. Under kommande läsår fortsätter detta arbete där man både introducerar nyanställda lärare till casemetodiken med hjälp av workshops, tillsammans med övriga Sjölinsskolor arbetar fram en ny struktur för casen på de olika programmen och fortsätter arbetet med en casehandledningsbok för att skapa både tydlighet och trygghet för lärarna på skolan samt säkerställa en likvärdighet i caseundervisningen. Läsåret 2017/18 införs EWS (Early Warning System). EWS kommer att genomföras efter varje caseperiod för att snabbt fånga upp elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd och ge ett underlag till diskussioner i olika arbetsgrupper både på ledningsnivå, i elevhälsoteamet och bland de undervisande lärarna. IKT Inför läsåret 2017/18 har en ny förstelärartjänst med fokus på IKT tillsatts. Rektor och IKT-pedagogen har tillsammans genomfört LIKA-tempen (Ledning, Infrastruktur Kompetens och Användning) och tagit del av arbetet och implementeringen av EWS. IT ska fortsatt vara ett stöd i skolans arbete med uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet och stödja arbetet runt formativ bedömning. IT ska främja en trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö genom att t ex fokusera mer på samarbetet mellan elever och att öka kvaliteten i kontakten mellan lärare och elever. IT ska hjälpa till att skapa en tydlighet i mål, innehåll och struktur i undervisningen genom att vi i kollegiet har en mer enhetlig kommunikation med eleverna. IT ska verka för individanpassning, variation och utmaningar i undervisningen genom t ex vårt arbete med inkludering. IT kan också hjälpa oss med målet om ökat elevinflytande och elevdemokrati. Detta hoppas vi också genererar ökad måluppfyllelse.