Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Beslut Eskilstuna kommun Rektorn vid Stålforsskolan 1:7-9 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stålforsskolan 1:7-9 i Eskilstuna kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33, Telefon: , Fax: ,

2 2 (9) Tillsyn i Stålforsskolan 1:7-9 Skolinspektionen genomför tillsyn i Eskilstuna kommun under hösten 2013.Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Stålforsskolan 1: 7 9 besöktes av Skolinspektionen den 8 och 9 oktober Fakta om skolan Stålforsskolan 1: 7 9 utgör en av tre skolenheter i Stålforsskolan som är belägen cirka en kilometer söder om Eskilstuna centrum. Skolenheten omfattar grundskola årskurs 7 9 och har 360 elever. Skolenheten består av två arbetslag. Stålforsskolan delades läsåret upp i tre skolenheter, varav två delar lokaler i ett gemensamt skolhus (skolenhet 1:7 9 och 2: 7 9) med var sin rektor. Det innebär att respektive rektor har det övergripande ansvaret för resultaten och för att bedriva utveckling vid respektive skolenhet. I den nationella statistiken anges kunskapsresultaten uppdelade på skolenheternas arbetslag. År 2013 nådde cirka 66 procent av eleverna i arbetslag A, respektive 63 procent av eleverna i arbetslag B, kunskapskraven för godkända resultat i samtliga ämnen (jämfört med rikets 77 procent). Det genomsnittliga meritvärdet var samma år 198 för eleverna i arbetslag A respektive 193 för eleverna i arbetslag B (jämfört med rikets 213). Av resultaten för 2013 framgår att resultaten mellan pojkar och flickor skiljde sig åt mellan de olika arbetslagen. I arbetslag A hade flickorna bättre resultat än pojkarna. År 2013 nådde 73 procent av flickorna och 63 procent av pojkarna kunskapskraven för godkända resultat i samtliga ämnen (jämfört med rikets 80 respektive 74 procent). Flickornas meritvärde var samma år 228 medan pojkarnas meritvärde var 188 (jämfört med rikets 224 respektive 202). I arbetslag B var pojkarnas resultat bättre än flickornas. År 2013 nådde 53 procent av flickorna och 72 av pojkarna målen i samtliga ämnen. Meritvärdet var samma år 190 för flickorna och 196 för pojkarna. Helhetsbedömning Stålforsskolan är sedan läsåret uppdelad i tre skolenheter, varav två delar lokaler i ett gemensamt skolhus. Under föregående läsår följdes dock skolenheternas kunskapsresultat och värdegrundsresultat gemensamt upp på skolnivå. Likaså har skolenheterna haft ett gemensamt kvalitetsarbete, gemensamma planer mot kränkande behandling och gemensamma ordningsregler. Det finns inget som motsätter att skolenheterna samverkar, men det är viktigt att varje skolenhet i sitt kvalitetsarbete utgår från sina förutsättningar och resultat för att kunna utvärdera om de åtgärder som vidtas får avsedda effekter för elevernas och skolenhetens måluppfyllelse. Detta saknas för Stålforsskolan 1: 7 9. Tillsynen av Stålforsskolan 1:7 9 visar att lärarnas undervisning utgår från läroplanens nationella mål och kunskapskrav. Skolenheten präglas för de flesta elever av trygghet och studiero, men för vissa klasser behöver studieron förbättras och tryggheten på ras-

3 3 (9) ter öka. Undervisningen behöver även i högre grad ge eleverna möjlighet till ett aktivt inflytande över utbildningen. Vidare behöver rektorn se till att de förändringar som påbörjats för att förbättra och förtydliga rutinerna för arbetet med elever i behov av särskilt stöd följs upp och utvärderas. Av nationell statistik framgår att alla elever vid skolenheten inte når godkända resultat i samtliga ämnen. Rektorn bör därför tillsammans med lärarna utveckla arbetet med att analysera resultaten samt vidta åtgärder för förbättring. Detta arbete omfattar både elevers möjlighet att nå kunskapskraven i samtliga ämnen och att eleverna får den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande för att kunna utvecklas långt som möjligt. Rektorn behöver också se till att kvalitetsarbetet är dokumenterat samt att det omfattar underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av undervisningen påverkat måluppfyllelsen. Rektorn för skolenhet 1:7 9, som tillträdde sin tjänst höstterminen 2013, har påbörjat ett arbete för att tydligt följa upp såväl kunskapsresultat som arbetet med normer och värden samt hur de rutiner som finns vid skolan fungerar. Skolinspektionen bedömer att det är av stor vikt att detta arbete fortsätter att utvecklas och följs upp med syfte att förbättra skolans resultat. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Eskilstuna kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 3 februari 2014 redovisas för Skolinspektionen. Särskilt stöd Eskilstuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Vid utredningen ska samråd ske med elevhälsan om det inte är uppenbart att detta inte behövs. I åtgärdsprogrammen ska anges vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Rektorn ska försäkra sig om att den person till vilken rektorn överlåtit beslutsbefogenheter har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Om rektorn överlåter denna beslutsbefogenhet ska rektorn försäkra sig om att den som uppgiften överlåtits till har tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppdraget. Vid utredningen av om en elev är i behov av särskilt stöd ska samråd ske med elevhälsan om det inte är uppenbart att det inte behövs. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå

4 4 (9) vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Enligt skolenhetens skriftliga rutiner ska en utredning göras av elevens skolsituation innan ett åtgärdsprogram upprättas. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas fattas efter utredningen antingen av elevens mentor eller av den ämneslärare i vars ämne eleven riskerar att inte nå upp till kunskapskraven. Behöver eleven särskilt stöd i flera ämnen beslutar alltid mentorn om åtgärdsprogrammet. En kopia av åtgärdsprogrammet skickas till elevhälsoteamet och rektorn. Av skolans skriftliga rutiner framkommer att det i första hand är den beslutfattande läraren som i samråd med arbetslaget beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Det är först om man vid en uppföljning finner att de insatta åtgärderna inte fungerar, som samråd sker med elevhälsan. Rektorn har överlåtit uppgift att besluta om åtgärdsprogram till samtliga lärare vid skolenheten. Av intervjuer framkommer dock att det finns en osäkerhet om vilka lärare som har rätt att besluta om åtgärdsprogram samt hur rutinerna för elever i behov av särskilt stöd fungerar. Det kan även finnas åtgärdsprogram, som omfattar särskilt stöd i ett enskilt ämne, som rektorn inte har vetskap om. I de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av beskrivs inte alltid konkreta och utvärderingsbara mål utifrån målen i läroplanen och kursplanernas kunskapskrav. Rektorn har påbörjat ett arbete för att se över processen för elever i behov av särskilt stöd bl.a. för att öka elevhälsans delaktighet vid upprättande av åtgärdsprogram. Skolan håller därför på att införa en rutin där samråd med elevhälsan och rektorn ska ske för elever i behov av särskilt stöd varje vecka. Vid tiden för tillsynen hade detta arbete dock inte helt implementerats i verksamheten. Sammanfattningsvis behöver rektorn säkerställa att samråd sker med elevhälsan om det inte är uppenbart att det inte behövs. Vidare behöver rektorn säkerställa att åtgärdsprogrammen följer författningarnas krav så att det går att följa upp och utvärdera vilka resultat de insatta åtgärderna har lett till för elevens kunskapsutveckling. Mot bakgrund av de brister som framkommit i granskade åtgärdsprogram behöver rektorn även följa upp om de lärare som har fått rätt att besluta om åtgärdsprogram också har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att fatta dessa beslut. 3 kap. 8-9 skollagen 2 kap. 10 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Eskilstuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.

5 5 (9) Rektorn behöver ta ansvar för att skolenhetens resultat följs upp och utvärderas. Rektorn behöver ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete samt att detta dokumenteras. Enligt skollagen ska varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Stålforsskolan har sedan 2012 varit indelad i två skolenheter. Skolenhetens kunskapsresultat finns dock inte redovisade eller dokumenterade specifikt för Stålforsskolans skolenhet 1: 7 9, utan finns antingen sammanställda för hela Stålforsskolan, enhet 1: 7 9; 2: 7 9 respektive Faktoriet eller för vartdera arbetslaget. Likaså framkommer av tillsynen att resultatet av skolenhetens värdegrundsarbete inte heller följts upp på skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet har under läsåret bedrivits gemensamt för hela skolan och den specifika skolenhetens behov och utvecklingsområden har därför inte synliggjorts. Den dokumentation som gjorts av kvalitetsarbetet saknar också analyser av resultaten, förutsättningar för verksamheten och förslag på prioriteringar av utvecklingsinsatser för såväl kunskapsresultat som resultatet av värdegrundsarbetet. Stålforsskolan 1: 7 9 saknar även underlag för förbättring då skolenheten i liten utsträckning analyserat hur utbildningen behöver utvecklas. Elevernas resultat har huvudsakligen använts som underlag för förbättringar på elev- och gruppnivå och i mindre grad som underlag för utveckling av undervisningen i olika ämnen. Rektorn saknar därmed relevant underlag för att planera, följa upp och utveckla utbildningen inom enheten. Sammanfattningsvis behöver rektorn se till att det vid skolenheten bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen samt att kvalitetsarbetet för enheten dokumenteras. 4 kap. 4 och 6 skollagen Lgr 11 punkt 2.8 Övergripande mål och riktlinjer Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Eskilstuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. - Skolenheten behöver ha rutiner för att rapportera långvarig frånvaro till huvudmannen.

6 6 (9) Enligt skollagen ska kommunen se till att eleverna fullgör sin skolgång. Vid Stålforsskolan 1: 7 9 finns ett flertal elever med hög frånvaro. För dessa elever vidtar skolenheten olika åtgärder för att de ska ges förutsättningar att nå kunskapskraven. En del av detta arbete görs lokalt vid skolenheten, men det kan också göras i samverkan med ett centralt elevhälsoteam så kallat; Återvändarna. De elever som ges stöd av återvändarna är anmälda till huvudmannen. Utöver dessa känner rektorn inte till om övriga elever med långvarig frånvaro är anmälda till huvudmannen. Skolenhetens dokumentation av åtgärder vid elevfrånvaro omfattar heller inte några rutiner för rapportering av långvarig frånvaro till huvudmannen. Sammanfattningsvis behöver skolenheten ha rutiner för att rapportera långvarig frånvaro till huvudmannen. 7 kap 2 första stycket, 22 skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Eskilstuna kommun en anmärkning. Eskilstuna kommun ska vidta åtgärder för att rätta till bristerna och redovisa de vidtagna åtgärderna till Skolinspektionen senast den 3 februari Grundläggande värden och inflytande Skolinspektionen har uppmärksammat följande brister inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Alla elever ges inte ett reellt inflytande på arbetssätt och undervisningens innehåll. - För alla elever vid skolenheten finns inte fungerande forum för samråd. Enligt skollagen ska elever ges inflytande över utbildningen. Formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad och vid varje skolenhet ska det finnas forum för samråd med eleverna. Vidare ska lärarna, enligt läroplanen, svara för att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Vid Stålforsskolan 1: 7 9 ska det enligt skolenhetens dokumentation finnas olika forum för samråd med eleverna i form av klassråd, under tid som av skolan kallas för skolans val, samt elevråd. Av tillsynen framgår att den tid som är avsatt för samråd med eleverna på klassnivå inte alltid används till det då skolans val -tiden främst används till att sprida information eller enskilt skolarbete. Det skiljer sig även mellan klasser huruvida frågor behandlas som kan komma att vidarebefordras till elevrådsrepresentanter. Elevrådets träffar ägnas främst åt frågor gällande skolmiljön och åt evenemang

7 7 (9) av olika slag. Undervisningsnära frågor behandlas i liten utsträckning på skolans val - tiden och på elevrådets träffar. Av tillsynen framgår att graden av inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen varierar. Vid skolenheten är elevernas inflytande avhängigt av vilket arbetslag de tillhör och/ eller vilka lärare som undervisar. I vissa ämnen ges exempel på hur eleverna getts inflytande över arbetsområdets innehåll, hur eleverna påverkat hur redovisning av kunskaper och förmågor ska ske samt hur eleverna ges möjlighet att utvärdera undervisningen. I andra ämnen förekommer detta i liten omfattning. Sammanfattningsvis behöver rektorn ta ansvar för att det finns fungerande forum för samråd där eleverna ges möjlighet till inflytande över utbildningen samt att de får ett reellt inflytande över undervisningens utformning. 4 kap. 9 skollagen, Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Övergripande mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande, 2.8 Rektorns ansvar 4 kap. 13 första stycket skollagen Trygghet och studiero Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Skolmiljön vid skolenheten präglas inte i tillräcklig grad av trygghet och studiero. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Av tillsynen framkommer att det finns klasser vid skolenheten som inte ges studiero under lektioner och där eleverna inte upplever att de kan vara trygga på rasterna i tillhörande korridorsutrymmen. Det framgår även att situationen varit konstant under längre tid och trots att lärarna agerar då något inträffar har skolenheten inte kommit tillrätta med situationen. Rektorn för skolenheten har kännedom om situationen och har påbörjat ett arbete för att komma tillrätta med den bristande trygghet och studiero som präglar arbetsmiljön för dessa klasser. Eleverna har dock inte varit delaktiga i detta arbete. Sammanfattningsvis behöver rektorn se till situationen för samtliga skolenhetens elever präglas av trygghet och studiero samt att eleverna medverkar i detta arbete. 5 kap. 3 skollagen

8 8 (9) I ärendets slutliga handläggning har utredarna Helena Boëthius, Therese Jakobsson och undervisningsråd Ewa Hallberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Gunnar Olausson Enhetschef Lena Stadler Utredare/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Skolinspektionen Bilaga (9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.