Vision och värdegrund: Grundfakta om skolan/förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vision och värdegrund: Grundfakta om skolan/förutsättningar"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Funktionell kvalitet:... 8 Upplevd kvalitet: Nya utvecklingsområden: Sammanfattning... 21

3 Vision och värdegrund: Inom Mikael Elias Gymnasium arbetar vi medvetet och engagerat för att skapa och upprätthålla en hög och jämn kvalitet vid våra skolor. Kvalitet handlar för oss om att systematiskt utveckla vår verksamhet och därför talar vi om utvecklingsarbete istället för kvalitetsarbete. Våra ledord - att inspirera och utmana är vägledande för både elever och personal. Vi tror på individens förmåga att lära, utvecklas och skapa sina egna förutsättningar och vi är helt övertygade om att skoltiden har en enorm betydelse för en ung människas självbild, drömmar och framtid. Vårt mål är därför att inspirera och utmana våra elever under deras skoltid som de tillbringar hos oss. Vårt mål är också att garantera en likvärdig utbildning för våra elever och en jämn och hög måluppfyllelse. Grundfakta om skolan/förutsättningar Mikael Elias Gymnasium, Sollentuna Ansvarig chef: Britta Petersson, rektor Personal Pedagogisk personal på Mikael Elias Gymnasium i Sollentuna består av femton lärare. Elva av dessa lärare har lärarlegitimation som omfattar behörighet att undervisa på gymnasieskolan. Den ena av de obehöriga lärarna är i utbildning och kommer inom ett år att vara legitimerad, de andra utav de obehöriga lärarna kommer inte att arbeta på skolan under kommande läsår. Personaltäthet är 5,6 lärare per hundra elever. Utöver pedagogiskpersonal utgörs personalstyrkan av rektor, biträdande rektor, administratör, skolsköterska, kurator, IT-support/vaktmästare samt bespisningspersonal. Skolläkare och skolpsykolog tillkallas vid behov. Bakgrundsstatistik elever Antal elever på Mikael Elias Gymnasium har ökat för varje år sedan skolan startade år I årkurs 3 går totalt 58 elever fördelade på samhällsprogrammet och på naturvetenskapliga programmet. I årskurs 2 går totalt 77 elever vilka är fördelade på naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program samt även ekonomiprogrammet. Från och med läsåret 2012/2013 fick skolan tillstånd att bedriva ekonomiprogrammet. I årskurs 1 går totalt 90 elever fördelade på ekonomiprogrammet, naturvetenskapligt program och samhällsprogrammet. Det samhällsvetenskapliga programmet är populärast men vi ser också med tillförsikt hur ekonomiprogram växer.

4 Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Totalt Budget med materiella resurser och lokaler Skolan rymmer 8 klassrum med varierad storlek, 1 laborationssal för naturvetenskapliga ämnen, 2 studierum för elever, kontorsytor för personal, matsal samt lärarpersonalrum. Totalt förfogar skolan över 1132 kvm lokalyta. Under året har skolan haft en extra satsning på engelskundervisning. Satsningen har inneburit ett samarbete med EF Education First (EF) där samtliga av skolans elever i årskurs 1 dels haft tillgång till EF:s nätbaserade studiematerial E-lab och dels erbjudits en språkresa till Oxford på skolans bekostnad. Satsningen har varit gällande sedan läsåret 12/13 och kommer även gälla läsåret 14/15. På skolan arbetar vi med 1-till-1 konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att under sin studietid låna en dator av skolan. Detta läsår valde skolan att satsa på I-pads till eleverna i åk 1. En lyckad satsning där vi anser att I-pads svarar väl mot de funktioner och den prestanda som krävs för att på ett mer tillfredställande sätt arbeta med IKT i undervisningen. Syftet med övergången till I-pads är att främja en mer stimulerande, varierad och interaktiv undervisning. Vidare har satsningar gjorts på förbättringsarbete i lokalerna med bland annat ommålning och tapetsering samt inköp av möbler till klassrum och en informations-tv. Ekonomiska satsningar har även gjorts på att investera i kompletterande fysikutrustning till vår laborationssal. Presentation och förankring av mål Vid en sammanfattning av föregående läsår (11/12) konstaterade vi i personalgruppen att andelen nöjda och trygga elever är hög på skolan men att det finns utvecklingsområden vad gäller elevernas nöjdhet med undervisning, återkoppling och måluppfyllelse. Med detta som bakgrund arbetade skolans personal fram ett antal mål för innevarande läsår (13/14) med fokus på stimulerande lärande, information och måluppfyllelse.

5 Arbetet i verksamheten Arbetet på Mikael Elias gymnasium i Sollentuna präglas av stort fokus på värdegrundsarbete för att skapa en miljö där elever och personal känner sig trygga, sedda och respektfullt bemötta. En god arbetsmiljö tror vi är en viktig förutsättning för utveckling och lärande. Verktyg i detta arbete är bland annat elevdemokrati, förebyggande elevhälsoarbete, mentorskap, nära samarbete mellan elevkår och skolledning samt ordningsregler som lärare och elever gemensamt arbetat fram och formulerat. Arbetet med trygghet och trivsel är en av våra främsta styrkor på skolan. Undervisningen på Mikael Elias gymnasium vill vi ska präglas av att eleverna ska vara delaktiga och känna lust att lära och mod att förändra. Detta har vi sett som ett utvecklings- och förbättringsområde där elevinflytande och nya didaktiska arbetssätt fokuserats. Vår IKT-satsning har skapat förutsättningar för en mer kreativ och interagerande undervisning och vi har även arbetat vidare med utvecklingen av entreprenöriellt lärande i ämnesövergripande projekt samt med studiebesök och externa föreläsare som en del av lärandet. Viktiga händelser under året Läsåret startade i mitten av augusti med upprop av nya elever i årskurs ett. Därefter väntade ett introduktionsprogram för dessa med syfte att de skulle känna sig välkomna och trygga med sitt program- och skolval. Team building blandades med information och studieteknik. Ett uppskattat inslag för att eleverna snabbt kände gemenskap och trygghet var den klass-kickoff med övernattningen vi ordnade för eleverna på kursgårdarna i Erken, Fjällnora och Domarudden. Övriga elevaktiviteter som skapar trivsel och god stämning bland elever och personal var bland annat det återkommande idrottsevenemanget Teoretiskaspelen på Stockholm Stadion där samtliga Mikael Elias-skolor tävlar mot varandra i olika idrottsgrenar. I december firades även Nobeldagen med sedvanlig nationell kunskapstävling och högtidlig mingelmiddag med prisutdelning. För läsåret 2013/2014 fick skolan sin första förstelärare som arbetade med att kompetensutveckla lärarna krig ITK och hur IT i undervisningen kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att skapa ett mer lustfyllt och interaktivt lärande mellan lärare och elever vilket i sin tur skapar förbättrade förutsättningar för ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat. Elevrådet anordnade en halloweennatt på skolan med skräckfilmsvisning och olika aktiviterer, alla hjärtans dagsfirande samt en fotbollsturnering under vårterminen. I februari månad åkte skolans elever i årskurs 1 till Oxford och Brighton på språkresa i ett samarbete med EF Education First. Veckan i England var fylld med studier, kulturella upplevelser och utbyten. Resan var uppskattad av både elever och personal.

6 I april bjöds de elever som sökt något av skolans program för läsåret 14/15 in till en kväll fylld med mingel och mat. En kväll med syftet att de kommande eleverna skall få tillfälle att lära känna skolan redan innan det drar igång i höst. En välbesökt, uppskattad och lyckad kväll. I juni var det så dags att släppa iväg skolans tredje studentkull. Glada och upprymda elever rusade ut från Edsvikens konsthall till familj och vänners jubel. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Återkoppling till elever om hur de ligger till i sina kurser och vad som krävs för att nå nästa steg i kunskapsutvecklingen Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar var att tidigt planera in omdömeskonferenser för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i någon eller några kurser och därefter kommunicera detta på ett tydligt sätt till elev och målsman. Vi har också börjat nyttja fler funktioner i Schoolsoft för ändamålet. Resultaten i undersökningar visar att vi inte nått ett förbättrat resultat från föregående år, snarare något sämre. Vi ser snarare resultat som viker ytterligare nedåt om än marginellt. På frågan om huruvida lärarna informerar eleverna om hur det går i kurserna så når vi ett indexvärde på 6,8 (skala 1-10 där 10 är högst), året innan låg det på 7,2. Vidare kan vi också se ett vikande resultat på frågan om eleverna anser att lärarna gör det tydligt vad som krävs i kurserna för att eleverna skall nå de olika betygsstegen. I årets undersökning landar på 7,1 och året innan låg det på 7,8 Analysen av detta säger att vi behöver hitta bättre och tydligare arbetssätt för att förbättra resultaten för elevernas upplevelse av återkoppling och information. Resultaten ligger förvisso på en AcadeMedia-nivå vilket tyder på att ett tydligt, kontinuerligt och lättförståeligt återkopplingsätt som både elever och lärare kan mötas i är något som många skolor i koncernen brottas med och som således tycks vara en komplex utmaning. Undersökningen visar också att lärarnas upplevelse är att återkoppling och information till eleverna görs på ett tydligt och välfungerande sätt men att elevernas upplevelse är en annan. Det finns en relativt stor diskrepans mellan hur elever och lärare uppfattar samma sak. En stor utmaning som vi ser är att lärarna gärna vill återkoppla formativt med utvecklande kommentarer matriser som redskap för att visa eleverna vilka kunskapskrav som uppnåtts och vilka förmågor eleven visat. Lärarna upplever att många elever sitter fast i en kunskapstradition som är av mer summativ karaktär med enskilda betyg på enskilda uppgifter och att eleverna har svårt att ta till sig och förstå det formativa återkopplingssättet som de upplever otydligt. Vi kommer därför att fortsätta att jobba med kommunikationen mellan elever och lärare för att hitta ett gemensamt språk i återkopplings och informationsarbetet. Vi tror att mycket handlar om vänja eleverna vid att förstå hur formativt och summativ återkoppling samverkar och att återkopplingen på så vis ger förutsättningar för eleverna att själva äga och förstå sin kunskapsutveckling.

7 Stimulerande lärande Arbetssätten för att erbjuda eleverna en undervisning som är mer stimulerande och som skapar större lust att lära har främst varit att göra eleverna mer delaktiga i planeringen och genomförandet av undervisningen, IKT-satsningen med I-pads för eleverna i år 1 och på kompetensutveckling inom IKT för lärarna samt att arbeta mer entreprenöriellt med ämnesövergripande projekt för att skapa meningsfulla och spännande sammanhang för eleverna. Resultaten i elevundersökningar visar att vi nått ett något sämre resultat från föregående år. På frågan mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer når vi ett indexvärde på 7,0 (skala 1-10 där 10 är högst), året innan låg värdet på 7,2. Dock ligger vi över både Mikael Elias snittet på 6,8 och AcadeMedia-snittet på 6,8. Det vi kan utläsa av svarsresultaten är att det ser olika ut i olika klasser och framförallt på olika program. På ekonomi och samhällsprogrammet oavsett årskurs är eleverna mer nöjda med hur undervisningen stimulerar dem att vilja lära sig mer, medan eleverna på det naturvetenskapliga programmet ligger under skolans snitt i samtliga klasser. Analysen visar således att undervisningen på ekonomiprogrammet och samhällsprogrammet visar en positiv utveckling där vi lyckats bättre i vårt arbete med att utmana och stimulera elevernas lust till lärande. Utmaningen som vi ser är att stötta och skapa bättre förutsättningar även inom det naturvetenskapliga programmet för att stimulera lärandelusten hos eleverna. Studiebesök, laborationer, ämnesövergripande projekt med andra naturvetenskapliga ämnen och/eller samhällsvetenskapliga ämnen och fortsatt arbete med elevinflytande ser vi som viktiga redskap i det fortsatta förbättringsarbetet. Förbättrad måluppfyllelsen Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar har varit flera. Vid terminsstart gick vi på personalkonferens gemensamt igenom samtliga elevers F och gjorde en tydlig ansvarsfördelning för vilken lärare som ansvarande för att följa upp och pröva vilka elevers F. Därtill planerades tidiga och kontinuerliga omdömeskonferenser in för att fånga upp elever som riskerar att inte klara kurserna vilket därefter kommunicerades vidare till vårdnadshavare via mentor. Vidare har lärarna arbetat i ämnesgrupper med likvärdighet för att gemensamt tolka styrdokumenten och vad som krävs för att nå godkänt betyg samt givitvis även för övriga betygssteg. Detta för att säkerställa att vi har en likvärdig kravnivå vad gäller elevernas kunskaper i kurserna. Vi har också arbetat med att gemensamt i personalgruppen med att diskutera och delge varandra olika examinationsmetoder och examinationsformer som ger eleven bästa möjlighet att visa sina kunskaper. Satsningar har också gjorts på att skapa förutsättningar för ett mer stimulerande lärande med fokus på IKT, ämnesövergripande projekt och elevinflytande. Eleverna har också erbjudits resurstid i samtliga ämnen och resurstiden har blivit obligatorisk och närvarogrundande för elever som riskerar att inte nå målen. Elever som haft svårigheter med måluppfyllelsen har således erbjudits mer undervisningstid.

8 Slutligen har vi även arbetat med att skapa nya rutiner för EHT-möten där rektor, skolsköterska och mentor träffas var tredje vecka för att fånga upp och ge adekvat stöd till elever som har svårt att klara skolarbetet på grund av ohälsa. Mentor har också haft en stor roll i att följa upp sina mentorselevers kunskapsresultat och att stötta dem genom exempelvis motiverande och stödjande samtal samt att hålla nära kontakt med omyndiga elevers vårdandshavare. Resultaten visar att vi fortsatt har en andel elever som inte når målen i kurserna. Störst negativ avvikelse ser vi inom matematikämnet där exempelvis närmare 30% av eleverna får ett F i betyg i matematik. Vi ser också en betydligt lägre andel avgångselever som når tillräckligt med godkända betyg för att erhålla ett examensbevis med högskolebehörighet för läsåret 13/14 (80%) än för föregående läsår 12/13 (97%). Detta är inte helt oväntat med tanke på de skärpta kraven för gymnasieexamen i Gy11 men givetvis innebär detta att det är desto viktigare att fortsätta att arbeta systematiskt med måluppfyllelsen på skolan för att lyckas bättre med vårt huvuduppdrag. Analysen säger att vi framförallt behöver hitta nya vägar inom matematikämnet. Med en stor andel underkända elever behöver vi satsa extra på detta framöver vilket vi också kommer att göra. Eleverna i år 1 som inte klarat matematik 1b, som är en av de kurser som eleven måste klara godkänt betyg i för att få sin gymnasieexamen, kommer att läsa om kurser i år 2 för att därefter först i år 3 läsa kursen matematik 2b. Därtill kommer mer tid kommer att läggas ut i matematik 1b (tre pass i stället för två per vecka). Vi behöver också arbeta mer förebyggande kring elevers frånvaro i vårt fortsatta förbättringsarbete då vi ser att hög frånvaro och försämrade skolresultat har ett mycket nära samband. Här krävs ett tydligare förebyggande arbete och samarbete mellan elevhälsa, mentor, elev och vårdnadshavare. Funktionell kvalitet: Arbetssätt: För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalitet har vi under året försökt att arbeta förebyggande med tidiga uppföljningar i klasskonferenser, med effektiva EHT-rutiner och åtgärder, stimulerande lärande och elevinflytande för att öka elevernas motivation och lust att lära samt med resurstider, ett aktivt mentorskap tillsammans med samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vi tror att samtliga dessa arbetssätt påverkar måluppfyllelsen positivt. Vid uppföljning har vi sett att systematiskt arbete enligt ovanstående modell ger positiv effekt på måluppfyllelsen men att vi inte haft kontinuitet i rutinerna under avgångselevernas samlade gymnasietid vilket inneburit att vi inte alltid lyckats med att fånga upp eleverna på ett önskvärt sätt. Skolledningsbyte, samt att en växande skolan ständigt behöver revidera rutiner och arbetssätt samt mentors och vissa lärarbyten har haft viss negativ påverkan på arbetet med måluppfyllelsen. Resultat Grundläggande behörighet till högskola och universitet

9 Summa per program % Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga riket 13 anges i andel % SA 16,1 15,6 14,7 81% 97% 92% NA 15,6 16, % 96% 95% Skolan totalt 15,9 16,0 80% 97% Meritvärdet på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) stiger från 15,6 föregående år till 16,1 för läsåret 13/14 medan meritvärdet sjunker på Naturvetenskapsprogrammet (NA) från 16,5 föregående år till 15,61 för läsåret 13/14. Resultaten ligger över rikets medelvärde på samhällsprogrammet men under rikets snitt på det naturvetenskapliga programmet. Antalet elever som når högskolebehörighet sjönk från 97% läsåret 12/13 till 80% läsåret 13/14. Detta beror på skärpta krav för gymnasieexamen inom ramen för Gy11.

10 Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Totalt elever Examensbevis Studiebevis Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Fullföljd utbildning inom 4 år som erhållit examensbevis. Antal Meritvärde Skolan 74% 15,86 Antal elever i åk 3+4 LÅ13/14 Antal elever m examensbevis Andelen elever som fullföljer sin utbildning motsvarar 74%. Antalet avgångselever 13/14 var 54 stycken varav 43 elever klarade gymnasieexamen medan 11 elever fick så kallat studiebevis (ej avklarad gymnasieexamen). Därtill avbröt 5 elever sina studier på Mikael Elias gymnasium på grund av flytt till annan ort (1 elev), byte av skola (1 elev) samt på grund av arbete/ resa utomlands (3 elever). Resultat från nationella proven och betygen för skolans elever Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 18 20% 24 26% 18 20% 17 18% 10 11% Sv1 NP % 23 26% 15 17% 21 24% 19 22% 2 2% Sv % 7 10% 10 14% 14 20% 19 27% 15 21% Sv % 7 13% 4 8% 14 27% 6 12% 15 29% Ma1b % 21 30% 10 14% 10 14% 6 9% 3 4% Ma1b NP % 16 25% 8 13% 9 14% 5 8% 1 2% Ma 2b % 18 36% 11 22% 4 8% 2 4% 0 0% Ma 2b NP % 14 30% 10 22% 1 2% 0 0% 0 0%

11 Ma1c % 6 22% 4 15% 3 11% 7 26% 3 11% Ma1c NP % 5 19% 4 15% 3 12% 7 27% 3 12% Ma2c % 4 19% 1 5% 4 19% 4 19% 6 29% Ma2c NP % 4 20% 1 5% 4 20% 4 20% 5 25% Ma3c % 7 35% 4 20% 1 5% 4 20% 2 10% Ma % 5 24% 6 29% 3 14% 2 10% 2 10% Ma 4 NP % 6 30% 6 30% 1 5% 3 15% 1 5% Ma % 2 15% 0 0% 5 38% 2 15% 3 23% En % 11 12% 9 10% 24 26% 22 24% 25 27% En5 NP % 9 10% 15 17% 22 25% 23 26% 18 20% Hi1b % 29 30% 16 16% 14 14% 13 13% 20 20% Id % 1 1% 13 16% 20 25% 32 40% 8 10% Na1b 5 0 0% 2 40% 2 40% 1 20% 0 0% 0 0% Re % 36 36% 5 5% 21 21% 11 11% 23 23% Sa1b % 9 10% 14 15% 21 23% 16 18% 25 27% Sa % 3 5% 2 3% 13 21% 14 23% 26 43% dessa. Vi ser en nedåtgående trend inom matematikämnet. Framförallt i Ma1b är resultat i både kursbetyg och betyg på nationellt prov är oroväckande låga då endast cirka 70% når minst betyget E. Diskussionen har förts tillsammans med matematiklärarna kring elevernas resultat löpande under året. Åtgärder som satts in redan under innevarande läsår är mer tid i kursen för matematik 1 under vårterminen samt att de elever som inte klarade det nationella provet fick extraundervisning och därefter möjligheten att visa sina kunskaper i ett kursprov där samtliga förmågor och kunskapskrav testades. Eleverna kommer under kommande läsår att erbjudas att läsa om kursen eftersom godkänt betyg i kursen är nödvändigt för gymnasieexamen och därmed för att eleverna ska vara behöriga att söka in på högskolan. För årets elever i åk 1 gjordes iakttagelsen i början av terminen att en större andel elever än föregående två elevkullar hade lågt betyg (E) i matematik från grundskolan. Vår bedömning är att detta har haft betydelse för utfallet av de lägre resultaten för matematik 1b. Även i matematik 2b är resultaten lika låga med 70% som klarar godkänt betyg detta trots omfattande kollegialt arbete mellan matematiklärarna och trots en timme mer utlagd tid i matematikundervisning 2b. Det föreligger en viss skillnad mellan kursbetyget i matematik 2b och kursbetygen i matematik 2b vilket beror av ytterligare stödåtgärder som sattes in för eleverna under vårterminen. De elever som inte klarade nationella provet i matematik 2b erbjöds intensivresurstid under kvarvarande tre veckor av terminen samt erbjöds därefter att göra ett kursprov som testade samtliga kunskapskrav

12 och förmågor för kursen. På detta sätt fick eleverna ytterligare en möjlighet att visa sina kunskaper och fler elever nådde genom denna åtgärd godkänt betyg. För matematik 3c 4 och matematik 5 är resultaten inte lika negativt utstickande även om samtliga elever inte lyckas nå godkända betyg. I matematik 5 når hela 23% högsta betyg. Matematiklärarnas upplever eleverna på naturprogrammet, som läser de högre kurserna i matematik, som mer positivt inställda till ämnet i sig och även till tron på sin egen förmåga. Det speglar således den pedagogiska utmaning vi ser i att genom lustfyllt lärande motivera eleverna och stärka elevernas tilltro till den egna förmågan hos många elever på samhälls- och ekonomiprogrammet. Satsningen på matematiklyftet under nästkommande läsår ser vi som mycket betydelsefullt i arbetet att höja resultaten. I engelska 5 når vi goda resultat då samtliga elever klarade kursen och 27% klarade högsta betyg. Måluppfyllelsen inom samhällskunskap är också god framförallt i samhällskunskap 2 där 43% når högsta betyg. Slutbetyg för avgångselever Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 5 10% 8 17% 14 29% 11 23% 8 17% Sv % 6 11% 8 15% 13 24% 8 15% 13 24% Sv % 5 10% 3 6% 14 29% 6 12% 15 31% Ma1b % 9 33% 3 11% 8 30% 1 4% 4 15% Ma1c % 2 7% 5 19% 6 22% 8 30% 6 22% Ma2c % 3 11% 7 26% 6 22% 5 19% 4 15% Ma3c % 5 19% 8 30% 4 15% 1 4% 2 7% En % 4 7% 7 13% 14 26% 19 35% 10 19% Hi1b % 11 20% 4 7% 18 33% 7 13% 11 20% Id % 2 4% 15 28% 17 31% 10 19% 4 7% Na1b % 9 33% 3 11% 4 15% 2 7% 6 22% Re % 14 26% 1 2% 3 6% 4 7% 30 56% Sa1b % 9 17% 6 11% 11 20% 14 26% 10 19% Sa % 4 12% 5 15% 7 21% 6 18% 6 18% Med en högskolebehörighet på 80% når vi ej målet om 100% elever med gymnasieexamen. För årets avgångselever ser vi att de elever som klarar

13 högskolebehörighet och sin gymnasieexamen finns få kurser med F i betygen medan de elva elever som inte nådde högskolebehörighet har F i många kurser. Dessa elever står således för majoriteten av de F som kan utläsas i tabellen ovan. Trots stora insatser för dessa elever med erbjudande om resursstöd, elevhälsokontakt, kontinuerliga avstämningar, möten, telefonsamtal och i många fall indraget CSN har vi inte lyckats vända den negativa utvecklingen för dessa elever. Vi ser dock positivt och med tillförsikt på att nämnda åtgärder dock gav resultat för flera andra elever som riskerade att inte nå gymnasieexamen. På samhällsvetenskapliga programmet är andelen som fick högskolebehörighet 82% (22 elever) och andelen som inte blev högskolebehörigas 18% (fem elever) På naturvetenskapligt program är andelen som fick högskolebehörighet 78% (21 elever) och andelen som inte blev högskolebehöriga 22% (6 elever). För samhällsprogrammet når vi målet med ett meritvärde över sikssnittet. På naturvetenskapliga programmet ligger meritvärdet något under rikets snitt vilket innebär att vi för NA-programmet inte nådde vårt mål. Generellt är det kurser i de naturvetenskapliga ämnena (biologi, kemi, fysik och matematik) som av eleverna upplevs som krävande och svåra och där finner vi en hel del av elevernas lägre resultat. För årets avgångselever på naturprogrammet ser vi att det finns en liten andel elever som har många icke godkände betyg och hög frånvaro trots insatta resurser i from av undervisningsstöd, coachning och kontakt med elevhälsan. Dessa relativt få elevers många F påverkar givetvis meritvärdet negativt. Som tidigare nämnts arbetar vi systematiskt med att förbättra måluppfyllelsen genom tydliga förebyggande och uppföljande rutiner på skolan för att fånga upp elever som behöver stöttning i ett tidigt skede. Matematikresultaten är helt klart vårt största utmaning på ämnes- och kursnivå och där behöver vidare satsningar att göras än de rutiner och arbetssätt vi använder idag. Två satsningar som vi kommer att göra till nästkommande läsår är kompetensutveckling för matematiklärarna genom Matematiklyftet (skolverkets kompetensutbildning), mer tid utlagd för matematikundervinsingen samt en extra grupp i matematik 1b där elever som inte klarade kursen har möjlighet att läsa den en gång till. Det är av yttersta vikt att eleverna når godkänt betyg i just matematik 1b eftersom det krävs för att eleverna ska bli högskolebehöriga. Ytterligare ett fokusområde för kommande läsår är det kollegiala lärandet där vår förstelärare kommer att leda ett processinriktat arbete för att främja det pedagogiska utbytet mellan lärarna på skolan. Genom bland annat auskultationer, Learning studies och forum för lärarna att gemensamt planera, genomföra, bedöma och utvärdera undervisningen är vår förhoppning att lärarnas arbete att lära av varandra kommer att skapa både glädje, entusiasm och förbättrade kunskapsresultat på skolan.

14 Upplevd kvalitet: Resultat NKI (Nöjd kund index) NKI NKI RekommendaTonsgrad (Andel 7-10) 2013 RekommendaTonsgrad (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Sollentuna NKI-resultatet för MEG Sollentuna 13/14 (70) ligger högre än både Mikael Elias skolornas snitt (67) och för AcadeMedia-snitt (65). Detta ser vi som ett kvitto på att eleverna trivs på skolan. Samtidigt kan konstateras att NKI sjunkit från 77 läsåret 12/13 till 70 läsåret 13/14. NKI-resultatet visar att trivsel, trygghet och rekommendationsgrad på skolan är hög bland eleverna men att undervisningsmiljön och studieron behöver blir bättre. Både elever och lärare anser att studieron behöver förbättras med ett tydligare fokus på kunskapskultur och respekt för gemensamt utarbetade ordningsregler vilka bland annat omfattar mobiltefon/i-pad-användande och sena ankomster. Vidare önskar eleverna fler utrymmen för studier på skolan så som grupprum och tysta studierum.

15 Trivselgrad Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 Mikael Elias Gymnasium, Sollentuna visar gott resultat vad gäller elevernas trivselgrad och studiemiljö. Resultaten ligger över både Mikael Elias skolornas snitt och över AcadeMedias snitt. Trivselgraden är så gott som oförändrad från läsåret 12/13 till läsåret 13/14 Vad gäller elevernas nöjdhet med undervisningen sjunker resultaten både för MEG totalt och för MEG Sollentuna. Framförallt upplever eleverna att återkopplingen behöver bli bättre och eleverna önskar även att informationen om vad som krävs för att nå de olika betygsstegen kommuniceras på ett tydligare sätt. Denna återkoppling och kommunikation är givetvis ett viktigt utvecklingsområde för oss, men också en komplex process mellan lärare och elev som kräver stor insikt i det formativa arbetssättet både hos läraren och eleven.

16 Värdegrund Jag tycker a] personalen på skolan tar hänsyn Tll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för a] alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt Mikael Elias totalt Skola Jämfört med Mikael Elias i stort så presenterar vi goda resultat i arbetet med värdegrundsfrågorna dock behöver vi lägga fokus på att skapa bättre förutsättningar för studiero på skolan framöver. Detta är ett viktigt område både för att skapa trygghet och trivsel men framförallt också för att förbättra måluppfyllelsen och kunskapsresultaten. Undervisningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a] nå de olika betygen Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så a] det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Mina lärare gör så a] jag får lust a] lära mig mer Mikael Elias totalt Skola

17 Även vad gäller undervisningskvalitet står vi oss i Sollentuna i jämförelse med Mikael Elias skolornas snitt. Vi anser dock att undervisningskvalitén tillsammans med studieron är två av våra främsta utmaningar inför kommande läsår. Vi kommer därför att fortsätta arbeta systematiskt med förbättringsarbete kring kommunikationsstrategier för att eleverna ska känna att de förstår återkoppling och information kring elevens kunskapsresultat i kurserna samt att vi kommer fortsätta arbetet med att stimulera eleverna till ett lustfyllt lärande. NMI (Nöjd medarbetarindex) AcadeMedia totalt Mikael Elias Sollentuna NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex A]rakTvitet A]rakTvitet Ett förtydligande till tabellen ovan: den första gruppen staplar i varje kategori visar resultaten av 2014 års undersökning, den andra gruppen staplar i varje kategori visar resultaten av2013 års undersökning. NMI för MEG Sollentuna har ökat från 71 år 2013 till 75 år 2014, därtill har även lärarnas engagemang ökat samt att lärarna upplever att skolans attraktivitet har ökat. Vad gäller ledarindex ligger detta på samma nivå både för 2013 och I jämförelse med snittet för Mikael Elias-skolorna och för AcadeMedia totalt står sig skolans siffror fint och utvecklingen är positiv.

18 Analysen av skolans resultat i sin helhet visar att våra styrkor är elevernas nöjdhet med skolan, att de känner sig trygga och att trivseln och rekommendationsgraden är hög. Vi anser också att just dessa värden är något vi jobbat aktivt med och som präglat skolans anda ända sedan skolans start år Vi är övertygade om att personliga och professionella möten, respekt, påverkansmöjligheter och goda relationer mellan elever och lärare ger positivt utslag i elevundersökningen. Positivt är också utfallet av medarbetarundersökningen som visar att personalens trivsel ökar. Den röst våra elever ger uttryck för i elevundersökningen vad gäller undervisningskvalitet och studiero ger oss anvisningar om vad vi har för utvecklingsområden framöver. Att både elever och lärare upplever sviktande studiero måste tas på allvar och prioriteras framöver för att eleverna ska ges bästa möjliga förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete. Vi kommer även fortsättningsvis fokusera på att stimulera eleverna till att känna lusten och viljan att lära sig mer, vi behöver bli bättre på att skapa en undervisningsmiljö där eleverna känner att de får arbeta, lära sig, inhämta kunskaper och visa kunskaper på många olika sätt. Vidare behöver vi också bli bättre på att kommunicera kring lärandeprocessen med våra elever så att lärare och elever hittar fungerande vägar och ett gemensamt språk kring återkoppling och information för att eleven ska kunna se och fullt ut förstå sin egen kunskapsutveckling. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Hur ska ni arbeta/vad ska ni göra för att arbeta med ökad måluppfyllelse? Fortsätta det systematiska arbetet med omdömeskonferenser, förebyggande- och tidiga elevhälsoinsatset samt EHT-möten med elevhälsan, mentor och rektor. Fortsatt arbete i lärargruppen med arbetat i ämnesgrupper med likvärdighet för att gemensamt tolka styrdokumenten och vad som krävs för att nå de olika betygsstegen. Fokus på ett vidareutvecklat kollegialt lärande där lärare diskuterar och delger varandra olika examinationsmetoder och examinationsformer som ger eleven bästa möjlighet att visa sina kunskaper. Kollegialt arbete med att planeringa, genomföra, bedöma och följa upp undervisningen. Fortsatt satsning på att skapa förutsättningar för ett mer stimulerande lärande med fokus på IKT, ämnesövergripande projekt och elevinflytande. Fortsatt erbjudande till eleverna om resurstid i samtliga ämnen. Satsning på matematikundervisningen både vad gäller att erbjuda elever som inte klarat matematik 1b att läsa om kursen i år 2 samt att lägga ut mer undervisningstid i matematik 1b och matematik 2b. Vi kommer också att arbeta med tidiga och kontinuerliga avstämningar mellan rektor och matematiklärarna i samtliga matematikkurser för att följa elevernas kunskapsutveckling under läsårets gång och på så vis i ett tidigt skede fånga upp på om resurser eller ytterligare stödjande åtgärder behöver sättas in för individer eller på gruppnivå. Vår förhoppning är givetvis även att matematiklyftet ska ge matematiklärarna verktyg och nya kunskaper och insikter i arbetet med att förbättrade elevernas kunskapsresultat i matematikämnet

19 Ändamålsenlig kvalitet: Hur väl tycker du a] utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du a] Tden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du a] Tden på din skola förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker Tllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med relatonen Tll lärarna? Om du tänker Tllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker Tllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias totalt Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias Sollentuna Ändamålsenlig kvalité omfattar uppföljning av hur våra elever som avslutat sin utbildning hos oss upplever att de blivit förberedda inför studier på universitet/högskolan och arbetslivet. Det handlar om stöttning i den personaliga utvecklingen, i ansvarstagande, studieteknik och ett vetenskapligt förhållningssätt. På Mikael Elias gymnasium i Sollentuna har vi haft två avgångskullar som haft möjlighet att påbörja eftergymnasiala studier och därmed kunnat utvärder hur väl skolan förberett

20 dem. Resultaten visar att MEG Sollentuna ligger på samtliga områden ligger högre än Mikael Elias-skolornas snitt. Våra elever upplever i hög utsträckning att skolan stöttat dem i den personliga utvecklingen och hela 100% anser att skolan förberett dem väl för högre studier samt att 96% av avgångseleverna upplevde lärarnas engagemang som stort. 96% av eleverna upplevde relationen med sina lärare som mycket god och samma siffra gäller för nöjdheten med kvalité på undervisningen. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet: Analys av funktionell kvalitet visar att vi behöver jobba vidare med att förbättra förutsättningarna för att höja måluppfyllelsen, elevernas kunskapsresultat och andelen elever avgångselever som har högskolebehörighet. Vi tror att vi är på god väg med det arbete som vi gör redan nu men vi är också medvetna om att ytterligare insatser behöver göras samt att det krävs tålamod innan vi ser att det varje enskild insats bär frukt. Satsningar som framledes kommer att göras för att förbättra kunskapsresultaten omfattar ett fortsatt systematiskt arbete med täta pedagogiska uppföljningar, förebyggande elevhälsoarbete, ett aktivt mentorskap, kollegialt lärande för planering, genomförande, bedömning och uppföljning undervisning, fortsatt fokus på IKT och olika vägar till ett mer stimulerande lärande, ämnesövergripande projekt samt en ökad grad av elevinflytande. Analysen av den upplevda kvalitén visar att vi är duktiga på värdegrundsarbetet vilket visar sig genom att en hög andel elever trivs och känner sig trygga på skolan. Värdegrundsarbetet med att förmedla människans lika värde och att varje individ blir respektfullt bemött, de goda relationerna och den nära och personliga kontakten mellan elev och lärare tror vi är viktiga verktyg för en god lärande miljö. Då vårt NKI sjönk något från 2013 till 2014 ser vi att de främsta utvecklingsområdena för den upplevda kvalitén ligger inom ramen för undervisning och återkoppling kring elevernas kunskapsläge. Eleverna visar genom sina svar i undersökningen att vi behöver bli bättre på att planera och genomföra undervisningen på ett sätt som stimulerar elevernas lust att lära. Därtill vill eleverna även få återkoppling och information på ett tydligare sätt. Återkoppling och tydliggörandet av elevens kunskapsutveckling kommer vi att arbeta vidare med genom olika metoder, bland annat genom matrisanvändningen i SchoolSoft samt genom mer muntlig återkoppling för att främja det pedagogiska samtalet med eleven och undvika envägskommunikationen som ett skriftlig feed forward ofta innebär. Analysen av ändamålsenlig kvalitet visar att eleverna i hög utsträckning är nöjda med sin skoltid hos oss när de ser tillbaka på den i efterhand. Vi är stolta över resultaten som visar att eleverna tycker att lärarnas engagemang är stort, att kvalitén på undervisningen varit hög och att de känner sig väl förberedda för studierna på universitet och högskola.

Utvecklingsområde 2, ange... 7

Utvecklingsområde 2, ange... 7 Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning... 20

Innehållsförteckning. Sammanfattning... 20 Innehållsförteckning Mikael Elias Gymnasium ÖrnsköldsvikInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 Funktionell

Läs mer

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Rytmus Örebro... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder utifrån föregående

Läs mer

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Organisation... 4 Personal... 4 Bakgrundsstatistik elever... 5 Budget med materiella resurser och lokaler... 5

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Error! Bookmark not defined.error! Bookmark not defined.error! Bookmark not defined. Innehållsförteckning... 2 Vision

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna 1 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever 4.

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Göteborg Innehållsförteckning Rytmus... 1 Göteborg... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om skolan... 4 Viktiga händelser under året... 8 Åtgärder enligt föregående års rapport... 9 Funktionell kvalitet... 14 Upplevd Kvalitet... 19

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Huvudmannarapport 2013/2014 Mikael Elias Gymnasium AB

Huvudmannarapport 2013/2014 Mikael Elias Gymnasium AB Huvudmannarapport 2013/2014 Mikael Elias Gymnasium AB Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Vårt kvalitetsarbete:... 3 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om verksamheten/förutsättningar...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Sollentuna

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Sollentuna Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Sollentuna Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:9438 Föreningen Backaskolan Org.nr. 846500-1777 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Backaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Vad är elevhälsa? Enligt skollagen (2 kap, 25-28 ) är det övergripande gemensamma målet för skolans elevhälsoarbete att stödja elevernas utveckling mot utbildningens

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Stockholm Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att

Läs mer

!!!! Kvalitetsrapport,2012/2013,och$! lokal%arbetsplan%2013/2014%för!!!!!!

!!!! Kvalitetsrapport,2012/2013,och$! lokal%arbetsplan%2013/2014%för!!!!!! Kvalitetsrapport,2012/2013,och$ lokal%arbetsplan%2013/2014%för Förord 1. Om#NTI#gymnasiet)$ NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola är ett riksrekryterande gymnasium

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping Kvalitetsrapport 2013-2014 Klara Gymnasium, Linköping Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 2 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 2 Åtgärder enligt föregående års rapport... 4 Utvecklingsområde

Läs mer

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016 Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...

Läs mer

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs.

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs. Under vårterminen 2014 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 liksom betygssättning i grundskolans åk 6 och 9, gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på nämnds- och verksamhetsnivå

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Gymnasieskolan Spyken Lund

Gymnasieskolan Spyken Lund Gymnasieskolan Spyken Lund Spyken idag Estetiska programmet musik Spetsutbildning i musik Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Särskild variant NA-musik Samhällsvetenskapsprogrammet ca 1000

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lextorpsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park

Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att uppnå kunskapskraven. Genom att kontinuerligt

Läs mer

Täby Enskilda Gymnasium

Täby Enskilda Gymnasium Gymnasium Skolan erbjuder Vi erbjuder: SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET tre inriktningar: -Samhällsvetenskap -Medier, information och kommunikation -Beteendevetenskap EKONOMIPROGRAMMET två inriktningar: -Juridik

Läs mer

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital Elevhälsoplan för Itgymnasiet Skola: IT-Gymnasiet Uppsala Rektor: Mathias Laveno Version: 2016-05-11 16:44:30 Resultat av föregående års utvärdering Utvärdering av läsåret 2015/2016 Sammanfattning Elevhälsans

Läs mer

Kvalitetsrapport!2015/2016!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!2015/2016!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2015/2016 67 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2015:9751 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Klara gymnasium Karlstad belägen i Karlstads kommun Box 23069, 104 36 Stockholm 2 (8) Dnr 44-2015:9751 Tillsyn

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNING SAMVERKAN FÖR BÄSTA SKOLA - ARBETSMATERIAL

BARN- OCH UTBILDNING SAMVERKAN FÖR BÄSTA SKOLA - ARBETSMATERIAL PROBLEM-ORSAKER-ÅTGÄRDER 1. Brister i likvärdighet i kunskapsresultat mellan könen Flickornas meritpoäng ligger över både riksgenomsnittet för flickor och totalt riksgenomsnitt, medan pojkarna ligger under

Läs mer

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm gymn. Stockholm Skolan erbjuder EK - EKONOMIPROGRAMMET, inriktning ekonomi och juridik (*) NA - NATURVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, inriktning naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle SA - SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA

Läs mer

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Stöcksjö skola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Sammanfattning I början av läsåret har undertecknat tillträtt som rektor för Stöcksjö skola vilket inneburit att jag har lärt känna en ny skola

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 Kvalitetsrapport 2013-2014 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna Innehållsförteckning Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar...

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Täby Enskilda Gymnasium i Täby kommun Täby Enskilda Gymnasium AB e-post: erik.drakenberg@tabyenskilda.se Rektorn vid Täby Enskilda

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer