Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om skolan... 4 Viktiga händelser under året... 8 Åtgärder enligt föregående års rapport... 9 Funktionell kvalitet Upplevd Kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Nya utvecklingsområden Kommunikation med fokus på återkoppling Möjlighet att lyckas kopplat till kunskapsresultat och måluppfyllelse Studiemiljö med fokus på arbetsro och elevinflytande Sammanfattning... 32

3 Vision och värdegrund Mikael Elias gymnasium är en nyfiken, engagerad och lärande organisation. Vi tror på våra elevers förmåga att lära och möjlighet att lyckas. Vår skola utgår från ett systemiskt och lärandebaserat perspektiv där alla, både elever och personal, ses som viktiga delar i en gemensam helhet. Vi på Mikael Elias brinner för vårt uppdrag och vi är övertygande om att utbildning gör skillnad och kan förändra världen. Vi vill bidra till att göra Göteborg, Sverige och i slutändan också världen klokare, snällare och mer hållbar. Vårt mål är att våra elever ska känna lust att lära och mod att förändra. Därför vill vi skapa lärmiljöer som väcker nyfikenhet, samhällsengagemang och möjligheter att lyckas. En dynamisk mötesplats där människor med olika kunskaper, erfarenheter och perspektiv kan mötas och lära tillsammans. För att det ska vara möjligt vill vi att vår skola ska präglas av delaktighet, variation, utmanande möten och omtanke, för såväl elever som personal. Det tror vi skapar stora hjärtan och skarpa hjärnor och vi menar att framtiden behöver både och. För att vi ska kunna nå våra mål delar och levandegör, såväl elever och personal, följande grundtankar: Vi vill och kan. Vi fokuserar på att vi kan påverka. Vi gör varandra bra. Vi tar ansvar och egna initiativ. Vi tycker att olikheter berikar oss. Vi är engagerade och bryr oss om, både oss själva och andra

4 Grundfakta om skolan Mikael Elias gymnasium, Göteborg. Pernilla Liljeberg, rektor. Personal Under läsår har 27 lärare varit anställda på skolan. 25 av dessa lärare det vill säga 93 % har lärarexamen och behörighet att undervisa på gymnasieskola. Samtliga uppfyller kraven för lärarlegitimation i de ämnen som de undervisar i. Två lärare, det vill säga 7 % saknar examen som ger behörighet. Båda håller på att komplettera sin behörighet och kommer inom ramen för läsår vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Pedagogisk personaltäthet är 5,0 lärare per hundra elever. Annan personal som varit anställd på skolan läsår omfattar följande funktioner: Rektor (1), biträdande rektor (1), administratörer (1,5), Skolvärdinna (0,5) skolsköterska (1), kurator (0,3), specialpedagog (0,3), studie- och yrkesvägledare (0,4) ITsupport/vaktmästare (0,2) samt bespisningspersonal (1). Skolläkare (20h/år)och skolpsykolog (10h/år) är funktioner som ingår i det systematiska elevhälsoarbetet. Bakgrundsstatistik elever På skolan går det ca 460 elever fördelade på tre årskurser och fyra program; Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet

5 Skolan har sedan starten 2007 och är idag en av Göteborgs mest populära gymnasieskolor för studiemotiverade elever. Elevgruppen är utifrån antagningspoäng homogen men om man bortser från den faktorn är det en heterogen elevgrupp som går på Mikael Elias. Skolans upptagningsområde består av samtliga statsdelar och flertalet kranskommuner och det finns en stor spridning mellan avlämnande grundskolor. Att vara en innerstadsskola som bidrar till integration och nya mötesplatser är något som vi är mycket stolta över. Budget med materiella resurser och lokaler Skolan är belägen i centrala Göteborg och rymmer 13 lektionssalar, laborationssal för naturvetenskapliga ämnen, studierum för elever, umgängesytor, kontorsytor för personal, matsal, bibliotek samt personalrum. Totalt förfogar skolan över 3037 kvm lokalyta. Skolan har ingen egen idrottshall utan hyr lokaler för idrott i närområdet. Syftet med detta är att skolan, i enlighet med den pedagogiska helhetsidén, ska kunna erbjuda en mer varierad undervisning. Skolan har ett mindre bibliotek som är under uppbyggnad. Under kommande läsår (14-15) kommer det anställas personal med ansvar att säkerhetsställa en biblioteksverksamhet i enlighet med skollagen. Skolans intäkter består av den kommunala skolpengen som baseras och räknas fram på antal elever på respektiveprogram. Skolpengen justeras också beroende på vilken kommun eleven är skriven i samt socioekonomiskt stöd. Läsår uppgår skolans intäkter till ca.30 Msek. På skolan arbetar vi med 1-till-1 konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att under sin studietid låna en dator av skolan. Skolan använder sig av Schoolsoft som är ett webbaserat elevadministrativt system. Schoolsoft ska underlätta det dagliga pedagogiska och administrativa arbetet samt fungera som en kommunikationskanal till elever och vårdnadshavare. Presentation och förankring av mål Under läsår startade ett förbättringsarbete på Mikael Elias gymnasium i Göteborg med syfte att utveckla en pedagogisk helhetsidé som ska vara vägledande för

6 det fortsatta pedagogiska arbetet och för utformningen av skolans organisation. Helhetsidén står på tre ben: Skolans uppdrag Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Kollegialt samskapande Helhetsidén innehåller dels en framtidsinriktad vision som beskriver vad vi i första hand ser som särskilt viktigt att utveckla hos våra elever dels av en pedagogisk helhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna utformningen av den pågående pedagogiska verksamheten för att vi ska lyckas förverkliga det vi beskrivit som särskilt viktigt att uppnå. Skolans vision - Lust att lära, Mod att förändra, Möjlighet att lyckas - sammanfattas med hjälp av orden Stora hjärtan och Skarpa hjärnor. För att kunna utveckla detta hos våra elever vill vi att vår verksamhet ska kännetecknas av omtanke, medskapande, variation och utmanande möten. Ovan: Illustration av skolans helhetsidé Det övergripande målet för läsår var att fortsätta detta arbete genom att börja genomföra och förverkliga helhetsidén i vardagspraktiken. Helhetsidén kopplas samman med de utvecklingsbehov som framkommit i föregående års analyser med fokus på följande områden: Utveckling som förnyar Lärande som inspirerar Engagemang som gör skillnad

7 Arbetet i verksamheten Arbetet på Mikael Elias gymnasium i Göteborg präglas av skolans helhetsidé och vår önskan om att levandegöra densamma. Organisatorisk innebär det att skolan är indelad i en arbetsorganisation (AO) och en utvecklingsorganisation (UO). Oavsett organisation är samtal som metod en central roll i verksamheten. I AO organiserars arbetet i enlighet med befintlig kunskap om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns bl.a. arbetslag, ämneslag och olika stödfunktioner. I UO deltar lärare i en lärprocess vars syfte är att utveckla kunskapen om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns våra lärgrupper. Inom ramen för såväl arbetsorganisationen som utvecklingsorganisationen pågår ständigt ett lärande och ett utvecklingsarbete, men dessa har olika karaktär. Mycket förenklat skulle man kanske kunna säga att lärandet i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det arbete vi redan gör, liksom till att göra den verksamhet vi redan har mera effektiv än vad den redan är. Lärandet i UO syftar till att bygga upp kunskap som gör det möjligt för oss att göra något annat än det vi redan gör så att verksamheten har möjlighet att utvecklas till en annan, mera ändamålsenlig verksamhet, än den är idag. Helhetsidéns förhållande till verksamhetens arbetsorganisation och utvecklingsorganisation illustreras i bilden nedan.

8 Utifrån ett undervisningsperspektiv innebär det att den pedagogiska verksamheten ska kännetecknas av variation, utmaning, delaktighet och omtanke. För läsår har variation och elevinflytande varit två utvecklings- och förbättringsområde inom ramen för AO. Viktiga händelser under året Läsåret startade i mitten av augusti med upprop av 132 nya elever i årskurs ett. Därefter väntade uppstartsdagar med syfte att eleverna skulle känna sig välkomna, trygga och nöjda med sitt program- och skolval. Under dessa dagar blandades information med team-buildingsaktiviteter, bland annat fotoutmaningar och programspecifik femkamp på Liseberg. Klasserna tävlade också mot varandra i Utmaningen där vinsten var den ärofyllda titeln Årets etta. För elever i årskurs två var det en stor upplevelse att få åka till Stockholm under Teoretiskaspelen i september. Under Teoretiskaspelen tävlar samtliga Mikael Elias-skolor mot varandra i olika idrottsgrenar och får en upplevelse som ger vänner för livet. Det blir också ett ypperligt tillfälle att göra studiebesök på till exempel Riksdagen. I årets Teoretiskaspelen tog Mikael Elias Göteborg hem såväl första som tredje, fjärde och femte platsen. För elever i årskurs 3 har givetvis studenten, med allt som den innefattar, varit årets stora höjdpunkt.

9 En viktig skolgemensam aktivitet är firandet av Nobeldagen. Firandet sker med sedvanlig nationell kunskapstävling och högtidlig mingelmiddag med prisutdelning. Även detta år stod en klass på Mikael Elias i Göteborg som slutlig segrare. Andra uppskattade skolaktiviteter är firandet av Halloween, julkalenderutmaningen, Pidagen, äggjakten och den årliga bordshockeytuneringen. Elevkåren anordnade Mikael Elias by night på skolan med filmvisning och olika aktiviterer, hjärtansdagsfirande samt en avslutningsfest i slutet på vårterminen. Framgångar som vi är extra stolta över är: att elever på ekonomiprogrammet i årskurs två slutade på en hedrande andraplats i juridik SM. att Wafaa Folkesson, lärare i ekonomiska ämnen och juridik, utsetts till Årets UFlärare nationellt. att Viveca Johannson, lärare i matematik och kemi, antagits som Mästarlärare på Chalmers tekniska högskola. att elev ï årskurs 3, som förste elev på Mikael Elias kommit in på en Ivy League skola. att skolan fick sin första Förstelärartjänst i och med Anna Lundqvist. Hon har under läsåret jobbat med att utveckla matematikundervisingen på skolan. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Omsätta vår pedagogiska helhetsidé i praktiken så att den blir väl förankrad hos personal och elever samt synliggjord för föräldrar och andra intressenter. För att kunna omsätta den pedagogiska helhetsidén i praktiken har insatser gjorts både i arbetsorganisationen (AO) och utvecklingsorganisationen (UO). Fokus läsår har främst varit att förankra arbetet bland personalen genom att organisera det kollegiala lärandet i lärgrupper. Lärgrupperna har systematiskt och regelbundet forskat och lärt kring vår vardagspraktik om hur vi på bästa sätt skapar förutsättningar för våra elever att lyckas. Lärprocessen organiserad enligt följande:

10 2. Kartläggning Vad vet vi själva om lärområdet? Hur ska vi skaffa ett utökat underlag för vårt lärande? Kartläggning Lärfråga 1. Lärfråga Vad man vill eller behöver vi lära om? Lärgrupperna bestämmer en lärfråga utifrån vår pedagogiska helhetsidé.. Insamling av underlag. Jämför de nya lärdomarna med de tidigare egna erfarenheterna. 4. Slutsatser Mönstersökande 3. Mönstersökande Upptäcka, benämna och förstå mönster i det underlag man har samlat in. Dessa slutsatser bildar underlag för en uppföljningsstudie. Förstå varför mönstret ser ut som det gör nya lärdomar 6. Lärdomar Vilka lärdomar och slutsatser kan vi göra? Slutsatser Lärdomar Uppföljningsstudie 5. Uppföljning Vi undersöker hur vi lyckas tillämpa våra lärdomar i praktiken samt vilka resultat vi uppnår. Vad bör dessa leda till? Arbetet dokumenteras som ett led i den gemensamma kunskapsbildningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Under läsåret har följande lärfrågor (se nedan) formulerats och beforskats, docent Hans-Åke Scherp har följt, handlett och kvalitetssäkrat lärprocesserna. Lärfrågor: En skola för alla? En kvantitativ studie av elevers attityder kring en lärandemiljö för alla. Resultatet visar att våra elever inte upplever en tydlig skolkultur eller skolanda och att det under nästa läsår är viktigt att definiera denna samt hitta olika sätt att realisera den på. Det framgår också att det finns ett behov att brobygge mellan olika klasser, årskurser och elevgrupper.

11 Hur kan vi utveckla en formativ bedömningspraktik för att bättre kunna realisera skolans helhetsidé? Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir kommunikation och ett gemensamt språk centralt för att utveckla metoder för detta. Vidare framhåller lärgruppen att en formativ bedömningspraktik utgår från ett förhållningssätt som i sin tur omfattar ett antal olika metoder och att samtalet, det vill säga hur vi pratar är centralt. Formativ bedömning ses som en bro mellan undervisning och lärande, där klassrummet ses som en viktig arena. Hur kan vi synliggöra elevernas variation så att det berikar det gemensamma lärandet och bidrar till goda resultat? Eleven ska ses som en viktig resurs i sitt eget lärande men också i andras. Viktigt att lära vidare om metoder som möjliggör detta. En utmaning är att förhålla sig till synliga och osynliga maktstrukturer. Vilken inverkan har kamratåterkoppling på elevers lärande? Ett sätt att använda eleven som en aktiv resurs i lärandet. Effekten blev tydligast när responsen och ramarna var tydliga, ex. Leta fram tesen i texten och skriv ner den. Eleven som fick responsen fick sedan svara på den och motivera och förklara vad hen tog med sig och inte. Hur kan vi öka elevers drivkraft och lust inom ämnet matematik? Laborativ matematik ses som en metod för att skapa större variation och ett mer lustfyllt lärande. Lärgruppen jobbade även med fokussamtal där man samtalade med andra elever än de som man själv hade i undervisingen, en metod som kommer att användas även i framöver i syfte att synliggöra elevernas upplevese av undervisning och som grund för ett kollegialt lärande. Resultaten, det vill säga lärgruppernas lärdomar, kommer vi på olika sätt realisera under nästa läsår. I vissa fall handlar det om ett fortsatt lärande utifrån nya frågeställningar, medan det i andra fall handlar om en förändrad praktik. Utvecklingsområdet ovan går inte direkt att koppla samman med de frågeställningar och resultat som samlats in centralt under läsåret. Dock kan det finns en koppling mellan att

12 Nöjdmedarbetarindex (NMI) ökat från 74 till 79 (skala där 100 är högst), och ett uttalat fokus på medarbetarnas delaktighet och kollegiala lärande. Det är ett antagande som stärkts och bekräftas i de medarbetarsamtal som hållits under året. Vidare bör NMI sättas i relation till ett vikande resultat på Nöjdkundindex (NKI) från 71 till 68 (skala där 100 är högst) där både Academedia totalt och Mikael Eliassnittet är 67. Givetvis spelar flera faktorer in men ett vikande resultat kan till viss del förstås i relation till den implementeringsfas med fokus på medarbetarna som skolan befunnit sig i under detta läsår. Valet av fokus har dock varit medvetet och strategiskt utifrån antagandet om att ett framgångsrikt förändringsarbete behöver involverade och delaktiga medarbetare som upplever att de delar den vision vi jobbar emot. Nästa steg är hitta strategier så att det på olika sätt blir märkbart för de som vi är till för, det vill säga våra elever. Att gemensamt finna vägar till ett lärande som är lustfyllt I arbetet med att skapa Lärande som inspirerar har vi fokuserat på att utveckla det lustfyllda lärandet. För att det ska det finnas möjlighet att känna lust menar vi att variation, medskapande, omtanke och utmaning är avgörande komponenter. Under detta läsår har vi valt att fokusera på variation och medskapande, då det var områden som både lärare och elever upplevade som prioriterade. Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar var att skapa två nya forum, Klassittning och Programråd, för samverkan mellan lärare - lärare och lärare elev ska möjliggöras. Klassittningar är ett forum där lärare som undervisar samma klass deltar. Genom att mötas kring klasser önskar vi bygga in ett gemensamt ansvar för våra elever och sätta det egna görandet i ett större sammanhang. Klassittning är ett forum där undervisande lärare möts och samplanerar för att gemensamt skapa bästa möjliga förutsättningar för det lustfyllda lärandet. I år har man haft ett extra fokus på att gemensamt skapa en varierad undervisning för eleverna. Programråd är ett forum där arbetslagen möter klassrepresentanter fyra gånger per läsår. Tanken är att klassrepresentanterna under klassråd ska förbereda frågor, tankar

13 och önskemål som man sedan tar med sig till programråden och diskuterar tillsammans med de lärare som ingår i arbetslaget. Syftet är att samtliga klasser ska få delta i sammanhang där de kan vara med att påverka undervisningen på ett övergripande plan. Resultaten i elevundersökningar visar att vi på frågan mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer har ett något sämre resultat jämfört med föregående år. Indexvärde var ,5 (skala 1-10 där 10 är högst) medan det 2014 är 7,1. Vi ligger dock över både Mikael Elias snittet på 6,8 och AcadeMedia-snittet på 6,8. Det vi kan utläsa av svarsresultaten är att det ser olika ut i olika klasser och mellan årskurser men där elever i årskurs 1 generellt sätt är mer nöjda med hur undervisningen stimulerar dem att vilja lära sig mer. Två klasser har samma undervisande lärare i samtliga kurser trots detta har ena klassen ett index på 7,0 medan den andra klassen har ett index på 8,0. Två klasser utmärker sig, den ena klassen med ett index på 5,3 och den andra klassen med ett index på 8,6. Det är svårt att utifrån dessa siffror göra en korrekt analys då det saknas tydliga mönster. Tvärtom verkar variationen mellan klasser snarare ha ett samband med den klass- och förväntanskultur som återfinns i respektive klass än enskilda lärare, kurser och program. Trots klassittning med fokus på variation har lusten att lära inte ökat och vi behöver inför kommande läsår utveckla andra arbetssätt som väcker nyfikenheten och lusten att vilja lära. Resultaten i elevundersökningar visar att vi på frågan jag upplever att jag har möjlighet att påverka vad som händer och vad vi gör på skolan har ett sämre resultat jämfört med föregående år. Indexvärde var ,4 (skala 1-10 där 10 är högst) medan det 2014 är 6,7. Vi ligger också under Mikael Elias snittet på 6,9. Undersökningen visar också att lärarnas upplevelse är att eleverna har stor möjlighet att påverka och fatta beslut men att elevernas upplevelse är en annan. Det finns en relativt stor diskrepans mellan hur elever och lärare uppfattar samma sak. Det vi kan utläsa av svarsresultaten är att det ser olika ut i olika klasser och årskurser samt att det utifrån indexvärdena är svårt att synliggöra några mönster. Det är dock anmärkningsvärt att eleverna, trots nya påverkansforum, inte upplever ett större inflytande över sin utbildning och skola.

14 Analysen av detta säger att vi behöver bli bättre på att synliggöra de påverkansmöjligheter som redan finns på skolan till exempel programråd, klassråd, skolråd och utvecklingssamtal. I fokussamtal med elever framgår det att vi ofta brister i återkoppling och förmåga att synliggöra de förändringar eleverna är med och beslutar om. Vi kommer därför att fortsätta att jobba med kommunikationen mellan elever och skola för att hitta ett gemensamt språk och kanal i återkopplings och informationsarbetet. Detta kommer vara ett prioriterat utvecklingsområde kommande läsår. Funktionell kvalitet Arbetssätt: För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalitet har vi under läsåret arbetat med följande fokus; Extra undervisningstid, så kallade Studiepass Eleverna har två timmars studiepass schemalagt varje vecka. Dessa möjliggör extra resurstid i samtliga ämnen. Studiepassen har blivit obligatorisk och närvarogrundande för elever som riskerar att inte nå målen. Elever som haft svårigheter med måluppfyllelsen har således erbjudits mer undervisningstid. Sambedömning Inom alla ämnen är sambedömning en självklarhet, både inom skolan och i det bedömningsnätverk som vi initierat och där ett tiotal andra gymnasieskolor deltar. Extra matematikresurs En riktad resurs på måluppfyllelse inom ämnet matematik har funnits under läsåret. Förstelärare Anna Lundqvist har lett arbetet och jobbat både enskilt och i grupp med elever i behov av extra stöd. Vid uppföljning har vi sett att systematiskt arbete enligt ovanstående modell ger positiv effekt på måluppfyllelsen. Dock behöver skolan utveckla ett mer systematiskt och proaktivt arbetssätt inför kommande läsår, vilket också kommer prioriteras.

15 Resultat: Program Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga riket 13 anges i andel % EK 16,62 97% SA 15,91 16,9 14,7 93% 89% 92% NA 17,08 17, % 94% 95% TE 15,17 16,8 14,1 92% 88% 90% Skolan totalt 16,43 17,1 96% 92%

16 Resultaten från de nationella proven och urval av kursbetygen för skolans alla elever. Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 0 0% 0 0% 1 100% 0 0% 0 0% Sv % 0 0% 11 7% 41 25% 57 35% 51 32% Sv % 7 5% 8 6% 37 28% 52 39% 28 21% Sv3 NP ,5% 9 6,5% 14 10% 40 29% 57 41% 18 13% Ma1b % 14 18% 33 41% 14 18% 11 14% 8 10% Ma1b NP % 12 16% 30 41% 12 16% 9 12% 6 8% Ma1c % 5 9% 11 19% 12 21% 17 30% 12 21% Ma1c NP % 1 3% 3 10% 5 16% 11 35,5% 11 35,5% Ma2c % 11 20% 7 13% 16 29% 12 22% 7 13% Ma2c NP % 9 17% 6 11% 20 37% 9 17% 5 9% Ma3c % 14 14% 16 16% 30 30% 25 25% 13 13% En % 2 2% 11 8% 57 44% 25 19% 35 27% En5 NP % 1 1% 11 8% 54 41% 31 24% 26 20% Hi1b % 8 9% 19 22% 24 28% 21 24% 13 15% Id % 1 1% 9 6% 41 25% 74 45% 37 23% Na1b % 1 2% 3 5% 21 34% 22 35% 13 21% Re % 13 9% 19 13% 30 20% 54 36% 28 19% Sa1b % 9 7% 21 16% 54 40% 28 21% 21 16% Sa % 3 3% 11 11% 20 21% 34 35% 28 29%

17 Examensbevis och studiebevis för elever som slutar sina studier efter 3 eller 4 år Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 3 2% 12 9% 36 28% 56 44% 20 16% Sv % 1 1% 8 6% 27 21% 61 48% 30 24% Sv % 4 3% 7 6% 37 29% 52 41% 27 21% Ma1b % 17 28% 16 27% 18 30% 7 12% 2 3% Ma1c % 2 2% 12 15% 25 30% 23 28% 20 24% Ma2c % 13 16% 16 20% 20 24% 18 22% 15 18% Ma3c % 12 15% 9 11% 27 33% 16 20% 16 20% En % 5 4% 12 8% 44 31% 45 32% 36 25% Hi1b % 4 3% 18 15% 35 30% 37 31% 24 20% Id % 1 1% 8 6% 47 33% 50 35% 36 25% Na1b % 3 5% 6 10% 15 25% 28 47% 8 13% Re % 11 8% 17 12% 29 20% 53 37% 30 21% Sa1b % 5 4% 24 17% 49 35% 42 30% 22 15% Sa % 4 5% 5 7% 21 28% 30 39% 16 21% Resultaten för läsår behöver sättas i sitt sammanhang för att kunna förstås och läsas korrekt. De förändringar som GY11 medför gör att historiska jämförelser är mycket svåra att göra. Det innebär bland annat att: Det inte rakt av går att jämföra årets resultat med tidigare års. Genomsnittlig betygspoäng 2014 kan förväntas öka jämfört med 2013 p.g.a. att man i och med GY 11 räknar betygspoängen på en mindre grupp elever jämfört

18 med tidigare. Andelen elever som får examensbevis 2014 kan förväntas vara lägre än andelen behöriga till högskola tidigare år. Detta då andelen examensbevis beräknas på samtliga avgångselever 2014, medan andelen med högskolebehörighet tidigare enbart beräknades på elever med slutbetyg. En viktig fortsättning på analysen blir att jämföra skolans resultat med de rikssnitt som Skolverket presenterar i december Det som går att utläsa i tabell ovan är att 96 % av skolans elever får högskolebehörighet. Det bör betraktas som goda resultat trots att det ligger under skolans mål på 100 %. Samtliga program når en behörighet med minst 92 % men ett mönster är att elever på naturvetenskap (98)- och ekonomiprogrammet (97) lyckas något bättre än elever på teknik (92)- och samhällsprogrammet (93). Vi strävar efter 100 % högskolebehöriga och har en önskan om att våra elever ska nå ännu högre meritvärden. Den goda måluppfyllelsen har flera olika orsaker, dels har eleverna höga betyg och goda kunskaper med sig men det finns också en god lärmiljö på skolan med kompetenta lärare. Ett formativt förhållningssätt som bl.a. innebär att eleverna får flera och varierade möjligheter att visa kunskaper på är en framgångsfaktor. Skolan har också ett systematiskt bedömningsarbete där sambedömning mellan lärare är en viktig del. Ett mönster som går att urskilja är kopplat till kurser i matematik. Elever på teknikprogrammet har inte lika god måluppfyllelse som elever på naturprogrammet och samhällselever har inte lika god måluppfyllelse som elever på ekonomiprogrammet. De förändringar vi gjort kopplat till matematikundervisning bl.a. genom resurslärare och mindre undervisningsgrupper har gett goda resultat för elever i lägre årskurser, vilket i sin tur kommer påverka elevernas måluppfyllelse och högskolebehörighet positivt framöver. För att lyckas ännu bättre kommande läsår kommer vi arbeta ännu mer systematiskt med att öka kvalitén på undervisiningen. Det kommer att ske genom följande processer, där eleverna och den pedagogiska verksamheten är i fokus:

19 Hur arbetet kommer att genomföras presenteras i avsnittet Nya utvecklingsområden. Upplevd Kvalitet: Resultat NKI (Nöjd kund index)

20 NKI 2013 NKI 2014 RekommendaUonsgrad (Andel 7-10) 2013 RekommendaUonsgrad (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Göteborg Nöjdkundindex (NKI) visar på minskad nöjdhet hos våra elever. NKI har gått från 71 till 68 (skala där 100 är högst), trots detta så är skolans index fortfarande något högre i förhållande till Mikael Elias nationellt (67) och AcadeMedia totalt (65). Resultatet visar att våra elever generellt sätt är nöjda med skolan men att vi i lägre grad än föregående år lever upp till de förväntningar eleverna har på oss. NöjdKundIndex (NKI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Elevernas samlade bild av skolan påverkas av flera faktorer dels så har våra elever allt högre förväntningar på oss och dessa vill vi givetvis försöka möte. Dels så framgår det i uppföljningssamtal att enskilda händelser i hög grad påverkar svaren även i mer övergripande frågor. I vissa fall det också finnas en diskrepans mellan elevernas önskan och vad vi som skola vill vara och kan erbjuda.

21 Trivselgrad Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 (Andel 7-10) (Andel 7-10) Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Göteborg Index gällande trivsel, trygghet och att man känner sig respekterad av både elever och personal är hög bland eleverna. Skolans resultat (78) är i förhållande till Mikael Elias (77) och AcadeMedia (74) något bättre. Vidare upplever våra elever att vi är duktiga på att ställa krav, utmana och förbereda inför vidare studier. Index kopplat till Studiemiljö har minskat från 81 till 78, ett tydligt förbättringsområde för kommande läsår är ökad studiero.

22 Värdegrund Jag tycker ay personalen på skolan tar hänsyn Ull vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för ay alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt Mikael Elias totalt Skola Resultatet visar att skolans arbete med värdegrundsfrågor ligger i paritet, eller något högre än övriga Mikael Elias skolor. Ett prioriterat område är dock att skapa bättre arbetsro då detta är en förutsättning för en god lärmiljö och en tydlig koppling till elevens möjlighet att lyckas. Två klasser utmärker sig gällande arbetsro, arbetslaget i vilket dessa återfinns kommer under nästa läsår jobba mer processinriktat med klassrummet som bas. Analys visar på ena klassens behov av att tydligt uppleva klassrummet som en arena för kunskapsinhämtning och kunskapsbedömning.

23 Undervisningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för ay nå de olika betygen Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så ay det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Mina lärare gör så ay jag får lust ay lära mig mer Mikael Elias totalt Skola Tydligast utvecklingsområden återfinns inom detta område. Index har minskat från 72 till 67. I relation till andra Mikael Eliasskolor har vi ofta samma eller något bättre resultat men vi är inte nöjda med detta då vi anser att detta ska vara vårt främsta område. Vi anser att insatser behöver göra inom samtliga områden men att sammanhang kopplat till bedömning och kommunikation av detsamma är prioriterat. Utifrån resultaten står det klart att vi behöver hitta bättre och tydligare metoder för återkoppling. Vi behöver också hitta arbetsätt och ett gemensamt språk som utvecklar elevernas möjligheter att själva erövra och äga sitt eget lärande. Resultatet visar också att lärarnas upplevelse av återkoppling och information till eleverna skiljer sig från elevernas upplevse av detsamma. En stor utmaning som vi ser är behovet av att hjälpa våra elever äga sitt eget lärande och därmed gå ifrån att prata om prestation till att prata om lärande. Vi upplever att många av våra elever kommer till skolan med en kunskapstradition som bygger på en summativ återkoppling i form av betyg och poäng och att eleverna har svårt att ta till sig och förstå det formativa förhållningsättet och de metoder som används.

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport...

Läs mer

Vision och värdegrund: Grundfakta om skolan/förutsättningar

Vision och värdegrund: Grundfakta om skolan/förutsättningar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Funktionell kvalitet:... 8 Upplevd kvalitet:... 14 Nya utvecklingsområden:... 21 Sammanfattning...

Läs mer

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Organisation... 4 Personal... 4 Bakgrundsstatistik elever... 5 Budget med materiella resurser och lokaler... 5

Läs mer

Utvecklingsområde 2, ange... 7

Utvecklingsområde 2, ange... 7 Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Göteborg Innehållsförteckning Rytmus... 1 Göteborg... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping Kvalitetsrapport 2013-2014 Klara Gymnasium, Linköping Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 2 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 2 Åtgärder enligt föregående års rapport... 4 Utvecklingsområde

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 4 3.1 Personal 4 3.2 Elever 5 4.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gävle. Kvalitetsrapport

Gävle. Kvalitetsrapport Gävle Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 23-24 Innehåll Inledning Beskrivning av grundfakta för Plusgymnasiet Gävle... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 4 3.1 Personal 4 3.2 Elever 4 4.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 2012/2013

Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 2012/2013 Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 202/203 Innehållsförteckning. INLEDNING... 2 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETERNA... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3.2

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Förskolerapport 2015. Pysslingen Förskolor - föräldrar Mariatorget

Förskolerapport 2015. Pysslingen Förskolor - föräldrar Mariatorget Förskolerapport 25 Pysslingen Förskolor - föräldrar Mariatorget Svarsfrekvens Mariatorget 77% (53 svarande/9 mottagare) Svarsfrekvens Pysslingen Förskolor 79% (524 svarande/ mottagare) Svarsfrekvens AcadeMedia

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6.

Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6. Processuppgift 3 Processuppgift 3 Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6. Visionsarbetet Nästa steg i visionsarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Vision och värdegrund. Grundfakta om skolan/förutsättningar

Vision och värdegrund. Grundfakta om skolan/förutsättningar Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 Utveckla formativt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Skolrapport 2014. Sjölins Gymnasium - elever Sjölins Nacka

Skolrapport 2014. Sjölins Gymnasium - elever Sjölins Nacka Skolrapport 4 Sjölins Gymnasium - elever Sjölins Nacka Svarsfrekvens Sjölins Nacka 98% ( svarande/8 mottagare) Svarsfrekvens Sjölins Gymnasium % (4 svarande/46 mottagare) Svarsfrekvens AcadeMedia gymnasium

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Sundsvall. Kvalitetsrapport

Sundsvall. Kvalitetsrapport Sundsvall Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Sundsvall... 4 Historik, fakta, organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Förskolerapport 2014. Pysslingen Förskolor - Förskola föräldrar Kadetten

Förskolerapport 2014. Pysslingen Förskolor - Förskola föräldrar Kadetten Förskolerapport 214 Pysslingen Förskolor - Förskola föräldrar Kadetten Svarsfrekvens Kadetten % ( svarande/ mottagare) Svarsfrekvens Pysslingen Förskolor % (4 svarande/ mottagare) Svarsfrekvens AcadeMedia

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 Kvalitetsrapport 2013-2014 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna Innehållsförteckning Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar...

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer