Kvalitetsredovisning Mikael Elias gymnasium, Göteborg

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Mikael Elias gymnasium, Göteborg

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde Undervisning och studiero 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Undervisning 10.2 Lärande bedömning

3 1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på 2. Information om vår skola Mikael Elias gymnasium är en nyfiken, engagerad och lärande organisation. Vi tror på våra elevers förmåga att lära och möjlighet att lyckas. Vår skola utgår från ett systemiskt och lärandebaserat perspektiv där alla, både elever och personal, ses som viktiga delar i en gemensam helhet. Vårt mål är att våra elever ska känna lust att lära och mod att förändra. Därför vill vi skapa lärmiljöer som väcker nyfikenhet, samhällsengagemang och möjligheter att lyckas. En dynamisk mötesplats där människor med olika kunskaper, erfarenheter och perspektiv kan mötas och lära tillsammans. För att det ska vara möjligt vill vi att vår skola ska präglas av delaktighet, variation, utmanande möten och omtanke, för såväl elever som personal. Det tror vi skapar stora hjärtan och skarpa hjärnor och vi menar att framtiden behöver både och. För att vi ska kunna nå våra mål delar och levandegör, såväl elever och personal, följande grundtankar: Vi vill och kan. Vi fokuserar på att vi kan påverka. Vi gör varandra bra. Vi tar ansvar och egna initiativ. Vi tycker att olikheter berikar oss. Vi är engagerade och bryr oss om, både oss själva och andra Våra intentioner utgår från skolans pedagogiska helhetsidé. Den innehåller dels en framtidsinriktad vision som beskriver vad vi i första hand ser som särskilt viktigt att utveckla hos våra elever dels av en

4 pedagogisk helhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna utformningen av den pågående pedagogiska verksamheten för att vi ska lyckas förverkliga det vi beskrivit som särskilt viktigt att uppnå. Ovan: Illustration av skolans helhetsidé 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Under läsår har 25,3 lärare varit anställda på skolan av dessa lärare har 86,2 % lärarexamen och behörighet att undervisa på gymnasieskola. En lärare saknar examen och ytterligare två lärare undervisar i ämnen de inte är behöriga för. Samtliga håller på att komplettera sin examen och behörighet och kommer inom ramen för läsår vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 25,3 86,2 18,8 MEG totalt 114,1 79,1 17,3 Skolan har under läsåret haft sex förstelärare. Huvuduppdraget är att förstärka skolans arbete för högre måluppfyllelse och ökade kunskapsresultat utifrån skolans pedagogiska helhetsidé. Läsår har det kollegiala lärandet stått i centrum och följande områden prioriteras: Lustfyllt lärande Mål: Att i en klassrumspraktik levandegöra skolans helhetsidé. Inkluderande arbetsätt Mål: Högre måluppfyllelse och bättre kunskapsresultat. Formativ klassrumspraktik Mål: Skapa större samsyn kring bedömningsfrågor.

5 Värdegrundsarbete Mål: Tydliggöra mentorskapets syfte och arbetsuppgifter. Resultat: Ökat intresse för skolan och fler besökare på Öppet hus och mässa som bland annat beror på programutveckling. Lärstopp och nya rutiner kring att tidigt fånga upp elever i behov av extra stöd visar indikationer på högre mål uppfyllelse. En modell för mentorskap börjar ta form. En kartläggning av mittkurssamtal görs och kommer resultera i en modell för kommande läsår. Huvuduppdraget för förstelärare på Mikael Elias gymnasium i Göteborg är att förstärka skolans arbete för högre måluppfyllelse och ökade kunskapsresultat. Annan personal som varit anställd på skolan läsår omfattar följande funktioner: Rektor (1), administratörer (1,5), skolvärdinna (1) skolsköterska (1), kurator (0,2), specialpedagog (0,4), studie- och yrkesvägledare (0,4) IT-support/vaktmästare (0,5) samt bespisningspersonal (1). Skolläkare (20h/år)och skolpsykolog (10h/år) är funktioner som ingår i det systematiska elevhälsoarbetet. Elevhälsoteamet består av skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolläkare, skolpsykolog, studieoch yrkesvägledare och rektor. På ordinarie elevhälsomöten träffas skolsköterska, kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare och rektor, dessa möten sker varannan vecka och vid behov oftare. Fokus på mötena har varit att bli ännu bättre på att stötta och stärka elever med att må bra i skolan och nå ett fullständigt gymnasiebetyg utifrån deras individuella förutsättningar. Elevhälsan har tillsammans med pedagogerna på skolan arbetet efter mallen Arbetsgången med stödinsatser på Mikael Elias gymnasium som utgår från Skolverkets allmänna riktlinjer om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ett fokus under läsåret har varit att systematiskt följa elevernas frånvaro med målsättning att öka elevernas närvaro samt snabbt följa upp när den brister. Skolsköterskan har kontrollerat samtliga elevers ogiltiga frånvaro varannan vecka. Elever, föräldrar, mentorer och elevhälsa har genom samtal och möten fått en ökad förståelse för hur vi kan motivera eleverna att vara mera i skolan. Elever med hög ogiltig frånvaro har uttryck sin tacksamhet till skolsköterska för att det är någon som ser frånvaron och sedan håller en kontinuerlig kontakt och kontroll via personliga möten, mail, sms mm.

6 3.2 Elever På skolan går det ca 460 elever fördelade på tre årskurser och fyra program; Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Skolan totalt Skolan har sedan starten 2007 haft gott söktryck och är idag en av Göteborgs mest populära gymnasieskolor för studiemotiverade elever. Elevgruppen är utifrån antagningspoäng homogen men om man bortser från den faktorn är det en heterogen elevgrupp som går på Mikael Elias. Skolans upptagningsområde består av samtliga stadsdelar och flertalet kranskommuner och det finns en stor spridning mellan avlämnande grundskolor. Att vara en innerstadsskola som bidrar till integration och nya mötesplatser är något som vi är mycket stolta över. 4. Viktiga händelser under året Läsåret startade i mitten av augusti med upprop av 164 nya elever i årskurs ett. Därefter väntade uppstartsdagar och lägerskola med syfte att eleverna skulle känna sig välkomna, trygga och nöjda med sitt program- och skolval. Klasserna tävlade också mot varandra i Utmaningen där vinsten var den ärofyllda titeln Årets etta. För elever i årskurs två var det en stor upplevelse att få åka till Stockholm under Teoretiskaspelen i september. Under Teoretiskaspelen tävlar samtliga Mikael Elias-skolor mot varandra i olika idrottsgrenar och får en upplevelse som ger vänner för livet. Det blir också ett ypperligt tillfälle att göra studiebesök på till exempel Riksdagen. I årets Teoretiskaspelen tog Mikael Elias Göteborg återigen hem segern. För elever i årskurs tre har givetvis studenten, med allt som den innefattar, varit årets stora höjdpunkt. En viktig skolgemensam aktivitet är firandet av Nobeldagen. Firandet sker med sedvanlig nationell kunskapstävling och högtidlig mingelmiddag med prisutdelning. Även detta år stod en klass på Mikael Elias i Göteborg som slutlig segrare. Andra uppskattade skolaktiviteter är firandet av Halloween, julkalenderutmaningen, Pi-dagen och den årliga bordshockeytuneringen. Elevkåren anordnade olika aktiviteter t.ex. filmvisning, grillning och föreningsdagar. Framgångar som vi är extra stolta över är:

7 att elever på ekonomiprogrammet i årskurs två slutade på en hedrande andraplats i juridik SM. att vi har blivit en skola för mänskliga rättigheter vilket innebär att skolan arbetar efter en modell som Amnesty har utvecklat. Den utgör ett stöd i skolans långsiktiga arbete med att förverkliga läroplanens mål om att alla elever ska få kunskap om de mänskliga rättigheterna. att skolan aldrig haft så många besökare på öppet hus eller sökande till våra utbildningar som i år att skolan har genomfört ett mycket lyckat FN-rollspel för våra elever i årskurs 2 och Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Arbetet på Mikael Elias gymnasium präglas av skolans helhetsidé och vår önskan om att levandegöra densamma. Skolan strävar efter att vara en lärande organisation där verksamhetens medarbetare kollegialt och systematiskt arbetar med att skapa lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande. Vägen dit går via ett systemiskt förhållningssätt där skolutvecklingen utgår från ett underifrånperspektiv, där grunden är verksamhetens behov i förhållande till styrdokumenten. Organisatorisk innebär det att skolan är indelad i en arbetsorganisation (AO) och en utvecklingsorganisation (UO) utifrån VISKA-modellen nedan.

8 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen i utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? På Mikael Elias gymnasium i Göteborg följer vi också upp vår verksamhet utifrån aspekten: Dynamisk kvalitet vår förmåga att lära om sambandet mellan process (det vi gör) och resultatet av detsamma. 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Inom ramen för såväl arbetsorganisationen (AO) som utvecklingsorganisationen (UO) pågår ständigt ett lärande och ett utvecklingsarbete, men dessa har olika karaktär. Mycket förenklat skulle man kunna säga att lärandet i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det arbete vi redan gör, liksom till att göra den verksamhet vi redan har mera effektiv än vad den redan är. Lärandet i UO syftar till att bygga upp kunskap som gör det möjligt för oss att göra något annat än det vi redan gör så att verksamheten har möjlighet att utvecklas till en annan, mera ändamålsenlig verksamhet, än den är idag. I arbetsorganisationen (AO) organiseras arbetet i enlighet med befintlig kunskap om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns bl.a. arbetslag, ämneslag och olika stödfunktioner. Varje arbetslag skapar en arbetsplan där läsårets kommande arbete beskrivs. Målet är att skapa systematik och överblick så att vi på bästa möjliga sätt skapar goda förutsättningar för är att våra elever ska känna lust att lära, mod att förändra och möjlighet att lyckas. Vi jobbar utifrån Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete:

9 Utvecklingsorganisationen (UO) deltar lärare i en kollegial lärprocess vars syfte är att utveckla kunskapen om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns våra lärgrupper vars arbete struktureras enligt bilden nedan. Arbetet bygger på ett kollegialt lärande och leds av en lärledare med ökat ansvar att leda lärprocessen framåt. Lärgruppernas lärdomar delas och diskuteras i slutet av läsåret på en skolgemensam lärstämma. Lärgruppernas arbete Lärgrupp 1 En skola för alla En fortsättning på föregående års lärgruppsarbete men med fokus på det som förenar eleverna på skolan istället för det som separerar. Resultatet visar att det som förenar eleverna enligt dem själva är: Studiemotivation Att man är mainstream dvs. ambitiös och lagom social samt inte sticker ut för mycket. Skolgemensamma aktiviteter Eleverna tycker också att det är viktigt att ha gemensamma aktiviteter men att det ska vara på deras villkor och lite mindre fokus på kunskap. Vidare framgår det att det är stor skillnad mellan de olika programmen samt att eleverna tycker att det är viktigt att träffas mellan klasser och olika årskurser. Lärgrupp 2 & 3 Lärande bedömning Lärfråga: Hur upplever eleverna ett formativt arbetssätt med mindre betygsfokus, och vad kan vi utläsa av deras upplevelser? Utifrån fokussamtal och analys av desamma framkommer det att eleverna upplever en mer formativ undervisningspraktik som en stor (och svår) förändring. Det beror bland annat på att det uppstår en osäkerhet gällande förväntningar och förståelse som blir extra tydlig i relation till en prestationsorienterad elevgrupp. Begrepp som eleverna lyfter fram som särskilt svåra att förstå och där det finns en divergens mellan lärare och elev är: Respons Vad betyder det? Var ligger jag i kursen? Prov/examination och syftet med detsamma. Lärgrupp 3 Lärande bedömning Lärgruppen gjorde en undersökning av elevernas uppfattningar om lärarnas arbete med formativ bedömning i syfte att kartlägga det kollegiala arbetet med formativ bedömning: Vad gör vi lärare: vilka formativa tekniker upplever eleverna att vi lärare använder? Hur mottas det vi gör av eleverna? Vad kan vi lära oss av de resultat vi får fram; vilka utvecklingsområden kan vi skönja?

10 Enkäten utformades utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier, enligt vilka läraren skall klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg ta fram belägg för elevernas prestationer (synliggöra lärandet) ge feedback som för lärandet framåt aktivera eleverna som läranderesurser för varandra (med betoning på kamratbedömning) aktivera eleverna att äga sitt eget lärande Några viktiga slutsatser: Eleverna upplever i icke ringa utsträckning att lärare är bra på att förklara lärandemål och kunskapskrav Eleverna upplever att lärare ger dem möjlighet att ställa frågor, framföra åsikter och pröva resonemang i klassrummet (89 % av eleverna svarade ja, alltid eller ja, ofta ). Detta förstärks av att drygt 80 % svarar detsamma när det gäller vår förmåga att skapa goda lärandeförutsättningar i klassrummet. Vi kan dock bli bättre på att intressera oss för hur våra elever lär sig: endast 57,5 % av eleverna anser att vi gör detta i tillfredsställande utsträckning. Lärare är dåliga på att använda (eller på att medvetandegöra eleverna om att vi använder) interaktiva responsverktyg i analog och/eller digital form (i syfte att få information om vad de kan, vad de tycker om undervisningen mm): nästan två tredjedelar av eleverna svarade att de aldrig använt dylikt. 81 % av eleverna upplever att de aldrig eller sällan får möjlighet att förbättra en uppgift efter att läraren har bedömt den, vilket visar att lärare fortfarande i stor utsträckning är kvar i ett summativt tänkande (eller att eleverna inte är medvetna om de processuella inslagen i vår undervisning). Drygt 75 % av eleverna upplevde att de kommentarer eleverna fick på prov, uppsatser, redovisningar mm bara eller mestadels handlar om vilka fel de gjort på uppgiften något som riskerar vara demotiverande, hämma elevernas self efficacy och bidra till ökade stressnivåer hos dem: drygt 45 % av eleverna stämmer in i dessa farhågor, då de aldrig eller sällan upplever sig vara stimulerade att vilja lära sig mer av vår återkoppling och våra råd. Vi kan således bli mycket bättre på att ge feedback som för lärandet framåt. 28 % av eleverna upplever att de alltid eller ofta får göra medvetna självbedömningar (kopplade till lärandemål och framstegskriterier/kunskapskrav). Ännu ett förbättringsområde i vår strävan efter att eleverna skall äga sitt eget lärande Knappt 89 % av eleverna har varit med om kamratbedömning, vilket verkar lite med tanke på hur många av oss lärare som arbetar med detta. Kan det här handla om att medvetandegöra eleverna om vad vi gör och varför vi gör det vi gör? Dessa resultat kommer ligga till grund för det utvecklingsarbete vi arbetar med läsår

11 Lärgrupp 4 Informellt lärande IT och en digitaliserad värld är idag en självklar del av vår vardag och olika digitala verktyg och arenor blir allt fler. Med bakgrund till detta har vi undersökt hur våra elever använder sig av denna typ av digitala verktyg för att komma vidare i sitt lärande och hur vanligt det är samt hur det kommer att påverka lärarrollen. Lärgrupp 5 Matematiklyftet Kollegial vidareutbildning i Skolverkets regi. Arbetet leds av en matematikhandledare och förstelärare. Under läsåret har lärgruppen jobbat med två moduler; Undervisa matematik utifrån problemlösning och Undervisa matematik utifrån förmågorna. Arbetet struktureras enligt följande modell: Mönster och lärdomar från föregående läsår ligger till grund för de mål och utvecklingsområden som verksamheten jobbar med kommande läsår. Dessa hämtas dels från de resultat som finns kopplade till kvalitetsaspekter som presenteras i avsnitt 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet men kompletteras med de mönster som framträder på programråd (återkommande möten där elever och undervisande lärare möts), föräldramöten, APT och utvecklingssamtal Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som en del i vårt kvalitetsarbete. Syftet är att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret har Arbetsmiljöverket utfört en inspektion på grund av en arbetsolycka som inträffade i samband med friluftsdag och har konstaterat att vi uppfyller de krav som finns och därför avslutat ärendet Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av

12 rektor och huvudman gemensamt. 6. Vårt värdegrundsarbete Skolans värdegrundsarbete sker överallt och hela tiden. Det ska genomsyra vår pedagogiska vardag såväl i undervisningen som i alla formella och informella möten och aktiviteter. Det handlar om vårt bemötande och ett tillåtande klimat där alla våra elever ska känna sig trygga. Det omfattar möjligheter att kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande samt tillfällen att kunna utveckla demokratiska förmågor som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. Vårt arbete organiserar utifrån perspektiven; om, genom och för och gestaltas utifrån skolans pedagogiska helhetsidé. Mikael Elias grundtankar Vi vill och kan. Vi fokuserar på att vi kan påverka. Vi gör varandra bra. Vi tar ansvar och egna initiativ. Vi tycker att olikheter berikar oss. Vi är engagerade och bryr oss om, både oss själva och andra Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbetet kan delas upp i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet dokumenteras i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Likabehandlingsplanen. Främjande Skolans främjande arbete omfattar det vardagliga arbetet och genomsyrar allt vi gör. Ett komplement till detta är återkommande skolgemensamma aktiviteter som med syfte att främja en god lärandemiljö samt stärka känslan av tillhörighet och gemenskap på skolan, bl.a. Teoretiska spelen Nobeljakten Halloween Julkalender Språkdagen Avslutningar Klassdagar Pi-dagen Uppstartsdagar Lägerskola Förebyggande Skolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för trakasserier och kränkningar. Grunden för detta är att systematiskt göra kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel samt deras

13 uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans systematiska kartläggning sker genom: Elevenkät Fokussamtal Hälsosamtal Tillsammans med elevskyddsombuden görs årligen en riskbedömning av skolans lokaler där en del innebär att vi tillsammans identifierar platser, situationer och särskilda delar av verksamheten där elever upplever otrygghet eller att kränkningar sker. Åtgärdande När värdegrunden bryts har skolan rutiner för hur dessa situationer ska hanteras, dessa återfinns i Likabehandlingsplanen. Kortfattat innebär det anmälan görs till rektor som tillsammans med skölsköterska ansvarar för utredning, uppföljning och dokumentation av ärendet. Delaktighet och inflytande Vi vill utbilda våra elever till att bli modiga stigfinnare som vill vara med och göra världen bättre, klokare och mer hållbar. En viktig del i detta arbete är att eleverna ges möjlighet att utöva inflytande och ta ansvar över sin utbildning och i verksamheten. Forum för samskapande Programråd - där elever och lärare möts för planering, utvärdering och samtal. Matråd - där elever och personal möts för planering, utvärdering och samtal. Klassråd - där elever i klassen diskuterar vilka frågor de anser vara särskilt viktiga för klassrepresentanterna att lyfta på programråden. Det är också i detta forum som klassrepresentanterna kan återkoppla till klassen. Samverkan mellan skolledning och elevkårens styrelse. Planering och utvärdering av verksamheten Årlig elevenkät och uppföljning av densamma med klasserna och i arbetslagen. Kursutvärderingar Programråd Medverkan i arbetsmiljöarbetet Elevskyddsombuden elevrepresentanterna deltar i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Sex och samlevnad Enligt gymnasieskolans läroplan har rektor ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskap om sex och samlevnad. På skolan har vi valt att organisera det så att varje klass under sin gymnasietid ska få ett utbildningspaket där följande tre delar återfinns: Enskilda insatser, t.ex. temadagar, inbjudna gäster, sex och samlevnadsundervisning Fånga upp frågor och tankar som finns hos eleverna Integrerat i alla ämnen alternativt ämnesövergripande arbete.

14 Elevhälsan har tillsammans med ansvarig lärare ansvar för att tillsammans med lärarna driva dessa processer samt säkerhetsställa att alla elever får samtliga delar. Mänskliga rättigheter Skolan är sedan läsår en Skola för mänskliga rättigheter. Vi samarbetar med organisationen Amnesty och arbetar efter en modell som de har utvecklat. Modellen består av fyra delar: lärarna vidareutbildar sig undervisningen får ett tydligare fokus på mänskliga rättigheter skolan arrangerar temadag om mänskliga rättigheter skolan engagerar sig i arbetet för de mänskliga rättigheterna genom att delta i Amnestys kampanjer. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/ 14* 2014/ 15** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/ 14* 2014/15** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/ 14* 2014/15** 2013/14* Ekonomiprogrammet 96,7 96,7 16,5 15,3 16,6 15,9 78,8 Naturvetenskapsprogrammet 98,3 100,0 17,0 17,0 17,1 17,0 83,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 93,3 100,0 15,6 17,1 15,9 17,1 87,1 Teknikprogrammet 95,7 100,0 15,0 15,6 15,2 15,6 62,5 Skolan totalt 96,5 99,4 16,2 16,5 16,4 16,6 78,9 MEG Totalt 91,7 91,1 15,1 14,8 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling

15 Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Det som går att utläsa i tabell ovan är att 99,4 % av skolans elever får en gymnasieexamen och på samtliga program bortsett ekonomiprogrammet får 100 % av eleverna en gymnasieexamen. Det bör betraktas som goda resultat trots att det ligger strax under skolans mål på 100 %. Den genomsnittliga betygspoängen är på skolnivå högre än föregående år och alla program bortsett från ekonomiprogrammet visar på samma eller högre genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng.

16 Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,3% 80,1% 12,6% ENGENG ,4% 73,7% 21,9% MATMAT01b 40 0% 72,5% 27,5% MATMAT02b 39 0% 76,9% 23,1% MATMAT02c 89 0% 62,9% 37,1% MATMAT03b 9 0% 77,8% 22,2% MATMAT % 93,8% 6,3% SVESVE ,1% 59,6% 38,3% SVESVE ,2% 68,1% 27,8% SVASVA % 85,7% 14,3% SVASVA ,1% 55,6% 33,3% De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Syftet är bland annat att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls. För att säkerhetsställa detta samarbetar vår skola med andra gymnasieskolor, så väl kommunala som fristående inom regionen. Årligen håller skolan, tillsammans med två andra gymnasieskolor en bedömningskonferens och utöver detta sker sambedömning i samband med nationella prov i enlighet med riktlinjer som återfinns i skolans bedömningspolicy. Under läsåret har ett samarbete kring nationella proven i svenska skett med Uppsala universitet i syfte att utveckla lärarnas bedömningskompetens ytterligare. B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 82% 82% 71% 86% 83% 80% 95% 94% 90% 72% 66% 61% 72% 73% 71% Index gällande trivsel, trygghet och att skolans elever känner sig respekterad av både elever och personal är hög bland eleverna. Resultatet visar att skolans arbete med värdegrundsfrågor ligger i paritet, eller något högre än övriga Mikael Elias skolor. Att eleverna känner sig trygga på skolan är en

17 grundförutsättning och skolan kommer fortsätta arbetet för att alla elever dvs. 100 % upplever att de känner sig trygga hos oss. Ett fortsatt prioriterat område är att skapa bättre arbetsro då detta är en förutsättning för en god lärmiljö och en tydlig koppling till elevens möjlighet att lyckas. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra elever är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Nöjdkundindex (NKI) har gått från 71 till 68 (skala där 100 är högst), trots detta så är skolans index fortfarande något högre i förhållande till Mikael Elias nationellt (67) och AcadeMedia totalt (65). Resultatet visar att våra elever generellt sätt är nöjda med skolan men att vi i lägre grad än föregående år lever upp till de förväntningar eleverna har på oss. NöjdKundIndex (NKI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Elevernas samlade bild av skolan påverkas av flera faktorer Dels så har våra elever allt högre förväntningar på oss och dessa vill vi givetvis försöka möta. Dels så framgår det i uppföljningssamtal att enskilda händelser i hög grad påverkar svaren även i mer övergripande frågor. I vissa fall finns också en diskrepans mellan elevernas önskan och vad vi som skola vill vara och kan erbjuda. Tydligast utvecklingsområden återfinns inom undervisning. Index har minskat från 72 till 67. I relation till andra Mikael Eliasskolor har vi ofta samma eller något bättre resultat men vi är inte nöjda med detta då vi anser att detta ska vara ett av våra styrkeområden. Vi anser att insatser behöver göras

18 inom samtliga områden men att sammanhang kopplat till lust att lära, bedömning och kommunikation av detsamma är prioriterat. Vi behöver också hitta arbetsätt och ett gemensamt språk som utvecklar elevernas möjligheter att själva erövra och äga sitt eget lärande. Resultatet visar också att lärarnas upplevelse av återkoppling och information till eleverna skiljer sig från elevernas upplevelse av detsamma. En stor utmaning som vi ser är behovet av att hjälpa våra elever äga sitt eget lärande och därmed gå ifrån att prata om prestation till att prata om lärande. Vi upplever att många av våra elever kommer till skolan med en kunskapstradition som bygger på en summativ återkoppling i form av betyg och poäng och att eleverna har svårt att ta till sig och förstå det formativa förhållningsättet och de metoder som används. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Resultat kopplat till påståendena; Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? och Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? utmärker sig i relation till de andra resultaten. Resultaten är inte anmärkningsvärda då vi är en högskoleförberedande gymnasieskola med ett uttalat kunskapsfokus samt med en önskan om att förbereda våra elever för vidare studier, inte arbetslivet. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi utifrån analys av 2013 års resultat arbetat med två segmentsgemensamma utvecklingsområden; undervisningskvalitet och studiero. Vidare har vi inom ramen för detta och utifrån en verksamhetsspecifik analys valt att konkretisera arbetet genom att jobba med tre utvecklingsområden; kommunikation, måluppfyllelse och studiemiljö. På skolan finns det två arbetslag; Natur- och samhällsarbetslaget (NASA) och Ekonomi- och teknikarbetslaget (EKTE). Syftet med arbetslagen är att undervisande lärare gemensamt ska kunna ta ett helhetsansvar för det pedagogiska arbetet utifrån skolans helhetsidé och programmål. Arbetslagen har stort friutrymme och dess medlemmar skapar gemensamt en arbetsplan där läsårets arbete beskrivs utifrån de mål och utvecklingsområden som definierats.

19 7.4.1 Kommunikation med fokus på återkoppling Mål: I elevundersökningen 2015 har skolan ett medelindex på minst 8,0 på följande frågor: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Jag upplever att jag får information om vad som händer på skolan. För att nå målen har vi jobbat med följande processer: Mittkurssamtal Alla lärare ansvarar för att erbjuda alla elever mittkurssamtal i sina kurser som är 100p eller mer. Arbetet följs upp och struktur för samtal utvärderas av förstelärare. Betygssamtal Alla lärare ansvarar för att erbjuda alla elever betygssamtal i sina kurser. Provschema på Schoolsoft Arbetslagen uppdaterar och följer kontinuerligt upp provschemat på Schoolsoft. Informationskanaler Kommunikationssamordnare ansvarar för att uppdatera och kommunicera kontinuerligt via informationsskärmar, Schoolsoft och FB. Återkoppling om sådant som sker i skolan ex. aktiviteter, programråd etc. Kommunikationssamordnare ansvarar för att uppdatera och kommunicera kontinuerligt via informationsskärmar, Schoolsoft och FB. Kursplanering och uppgifter finns på Schoolsoft Undervisande lärare ansvarar för att ha uppdaterade planeringar på Schoolsoft. 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Jag upplever att jag får information om vad som händer på skolan

20 Resultatet visar att vi inte når de mål som vi verksamheten haft under läsåret utifrån index på NKI. Det går att utläsa en viss förbättring kopplat till två områden, information och kommunikation, dock inte i relation till betyg och kommunikation av kunskapsresultat. I analysen kan detta förstås dels utifrån verksamhetens ändrade bedömningspraktik där betyg på enskilda arbeten och prov inte ges dels på att vi inte i tillräckligt hög grad lyckats hitta ett gemensamt språk ( lärare lärare och lärare elev) utifrån ett formativt arbetssätt Möjlighet att lyckas kopplat till kunskapsresultat och måluppfyllelse Mål: Högre måluppfyllelse: Fler elever når godkänt betyg (E eller högre). Fler elever går ut med gymnasieexamen. Färre elever med behov av förlängd studiegång. För att nå målen har vi jobbat med följande processer: Lärstopp En gång i månaden screenar arbetslagen samtliga elevers studieresultat och närvaro för att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen. Ny rutin för närvaro/frånvaro Sammanställning av närvaro på skol och klassnivå redovisas i Lärstoppet. Programutveckling under ledning av förstelärare inom ramen för arbetsslagen o Naturvetenskapsprogrammet - extra matematikundervisning med fokus på problemlösning och extra laborationstid för mer varierad undervisning. o Samhällsprogrammet samverkan med ideella organisationer t.ex. Amnesty och Röda korset o Ekonomiprogrammet fördjupat CSR arbete med fokus på socialt entreprenörskap o Teknikprogrammet - fördjupat CSR arbete med fokus på socialt entreprenörskap samt nya CAD program och bättre datorer.

21 Andel elever med godkänt betyg (E eller högre). Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Antal elever med förlängd studiegång. Resultatet visar att vi når målen med att fler elever ska klara sina studier inom ramen för tre år och att andelen elever med gymnasieexamen ökar. Andelen elever som når minst godkänt betyg är oförändrad, 98 %, jämfört med föregående år Studiemiljö med fokus på arbetsro och elevinflytande Mål: I NKI 2015 har skolan ett högre index på följande frågor: Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter Jag upplever att jag har möjlighet att påverka vad som händer och vad vi gör på skolan För att nå målen har vi jobbat med följande processer: Programråd Forum där elever och lärare möts för planering, utvärdering och samtal. Klassråd Forum där elever inom klassen har möjlighet att lyfta saker som upplevs som viktiga samt få återkoppling från programråden. Värdegrundsarbete med fokus på relationer Fokus sex och samlevnad utifrån skolans modell för detta. Mentorskap mellan elever på samhällsprogrammet (pilotprojekt) Eleverna på samhällsprogrammet har provat ett mentorsprogram där årkurs 3 är mentorer för årkurs 2 och årkurs 2 för årkurs 1. Mentorskapet omfattar trivselaktiviteter men också att eleverna delar med sig om kunskaper och erfarenheter om att gå på gymnasiet. Informationskanaler Kommunikationssamordnare ansvarar för att uppdatera och kommunicera kontinuerligt via informationsskärmar, Schoolsoft och FB.

22 Utöver detta: Fler elevgrupprum. Kommunikationssamordnare har utsetts med ansvar för intern kommunikation. 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6, Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter Jag upplever att jag har möjlighet att påverka vad som händer och vad vi gör på skolan Resultatet ligger i linje med föregående år och det är endast elevernas upplevelse om att kunna vara med och påverka vad som händer på skolan som ökat. Resultatet visar därmed att de insatser som gjorts under året inte har gett den effekt som vi önskat. I fokussamtal framkommer det att elevernas förståelse av bland annat studiero inte samspelar med den förståelse som vi har av begreppet och utifrån ett elevperspektiv handlar det ofta om det finns lediga grupprum eller inte. Inför kommande läsår behöver vi i allt högre grad samspela med eleverna kring vad en god lärmiljö är och hur den skapas. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Resultat kopplat till den funktionella kvalitén berör såväl kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Utifrån ett kunskapsperspektiv visar resultatet att de insatser som gjorts under läsåret bidragit till bättre resultat, högre måluppfyllelse och färre antal elever med förlängd studiegång. Förbättringen går främst att se hos elever i årskurs 3 och beror på att vi medvetet valt att fokusera på just den elevgruppen då det tidigare funnits ett mönster att flertalet elever, av olika anledningar, inte klarat gymnasiet under tre år. Detta återspeglas bland annat i resultatet kopplat till fullföljnadsgraden, där teknikprogrammet endast har 62,5% elever med examen inom tre år. Åtgärderna som gjorts under detta läsår har gett gott resultatet och kommer ge ett positivt utslag i nästa års resultatet. Skillnaden på kunskapsresultat mellan olika gymnasieprogram är inte markant men en viss skillnad finns, främst på ekonomiprogrammet. Ett mönster som framträder på såväl ekonomiprogrammet som andra program är att elever som kommer från skolor i utsatta områden har svårare att klara sina studier än elever från skolor i andra områden. Trots insatser har vi som skola inte lyckats kompensera de olika förutsättningar som finns och att alla elever ska kunna lyckas i skolan är något som lärare tillsammans med elevhälsan kommer att jobba vidare med nästa läsår. Genom ett systematiskt arbete där lärstopp, ökad närvarokontroll och större samverkan mellan EHT, undervisande lärare och mentor varit viktiga ser vi god effekt av våra åtgärder. Till kommande läsår

23 kommer arbetet att intensiveras och utvecklas vidare med syfte att verka mer proaktivt och i nå ut till samtliga årskurser. Det kommer bland annat ske genom snabbare uppföljning av giltig frånvaro, utökad samverkan med vårdnadshavare och mer specialpedagogisk kompetens i kombination med att arbetet med lärstopp utvecklas vidare. 8.1 Funktionell kvalitet Värdegrundsresultat Resultat kopplat till värdegrundsfrågor är fortsatt höga och ligger i paritet, eller något högre än övriga Mikael Elias skolor. Dock har de åtgärder som gjorts för att skapa bättre studiero inte gett den effekt som vi önskat, dels beror det på att vi i högre grad måste skapa en gemensam förståelse med våra elever om vad god lärmiljö och studiero är då uppföljning av resultatet visar att det finns en stor diskrepans i vår förståelse av begreppet. Dels så behöver lärare och elever tillsammans komma överens om hur ett lärande klassrum ska designas i respektive ämne och kurs. Min bedömning och upplevelse som rektor, utifrån det jag ser och upplever i samband med att jag bland annat auskulterar, skiljer sig från elevernas upplevelse av densamma då jag upplever att det är ofta är en mycket god lärmiljö och studiero på skolan. Studiero kommer dock fortsätta vara ett prioriterat område läsår , då resultatet också måste speglas i elevernas upplevelse av detsamma. 8.3 Upplevd kvalitet Resultaten kopplat till upplevd kvalitet framträder ett mycket viktigt utvecklingsområde - undervisning. Index har minskat från 67 till 65, vilket är en minskning för andra året i rad. Det sjunkande resultatet har i år en tydlig koppling till teknikprogrammet och inför kommande läsår har ett flertal åtgärder gjorts, bland annat en större organisatorisk förändring där ny kompetens tillförts och en ny programorganisation tagits fram. Resultatet kopplat till undervisning visar också på stora skillnader mellan parallellklasser trots att man i stort sett har samma lärare. Det finns givetvis flera orsaker till detta men i vårt fortsatta arbete är det viktigt utveckla vår förmåga att möta klasser och elever på olika sätt utifrån de behov och förutsättningar som finns i den specifika gruppen, det kan till exempel innebära att samma kunskapsområden måste presenteras och läras ut på olika sätt trots att de löper parallellt. Vidare behöver skolan hitta strategier för att i högre grad skapa lust att lära hos våra elever. Resultatet från NKI visar ett index på 7,0 jfr med 7,1 föregående år kopplat till detta påstående. Detta bör ställas i relation till påståendet Skolan utmanar mig och ställer krav som har ett index på 8,5 samt det mönster, stressade elever med höga krav på sig själva, som elevhälsan redogör för. Inför kommande läsår kommer det finnas ett tydligt fokus på att undervisande lärare i högre utsträckning måste arbeta gemensamt och därmed ta ansvar för elevernas helhet, det innebär bland annat att samplanering och gemensamma projekt kommer att prioriteras och ges större utrymme med syfte att öka lusten att lära. 8.4 Ändamålsenlig kvalitet Resultatet som framkommer i den ändamålsenliga kvaliteten ligger i linje med det erbjudande vi ger till våra elever; att vi utifrån ett kunskapsperspektiv förbereder på ett bra sätt för fortsatta studier. Det ändamålsenliga resultatet är också intressant att sätta i relation till det resultat som framkommer i NKI. Jag upplever att det finns en diskrepans mellan vad man som aktiv elev på skolan tycker och upplever och vad man tycker och upplever några år efter examen. Ibland kan det vara svårt att se och förstå allt här och nu och en del i vårt kommande arbete med att skapa större

24 mening och förståelse för det vi gör på skolan är att bygga broar mellan nuvarande elever och före detta elever. Ett sätt kan vara att skapa ett mer systematiskt och aktivt alumninätverk. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse För ökad måluppfyllelse läsår kommer följande åtgärder att vidtas: Fortsätta förankra och levandegöra skolans helhetsidé så att både elever och medarbetare känner sig delaktiga och ägare av densamma genom: o att skapa strukturer och sammanhang som möjliggör en lärande organisation där elever, skolledning och lärare möts för att i högre grad kunna samskapa och förstå begrepp där elevernas tolkningar och bevekelsegrunder Utveckla undervisning genom: o Lärande bedömning o Kollegiala samarbeten med fokus på lust att lära Utveckla elevhälsans förebyggande och främjande arbete med fokus på lärande genom: o Lärstopp o Rutiner för uppföljning o Rutiner för giltig och ogiltig frånvaro 10. Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1, Undervisning Arbetssätt Kollegialt arbete på såväl skol- och programnivå utifrån skolans pedagogiska helhetsidé Utvecklingsområde 2, Lärande bedömning Arbetssätt Lärgruppsarbete med fokus på Lärande bedömning. Arbetet kommer ske inom ramen för ämneslagen och leds av Förstelärare och utgår från: Kursen Betyg och bedömning på Karlstads universitet Timperley modell för professionellt lärande, se nedan.