Kvalitetsredovisning Mikael Elias Göteborg

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Mikael Elias Göteborg

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Lärgruppernas arbete Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Värdegrundsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet

3 7.3.1 Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 8 Nya utvecklingsområden Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 8.1 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)

4 1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på 2. Information om vår skola Mikael Elias gymnasium i Göteborg är en centralt belägen gymnasieskola med ungefär 500 elever fördelade på fyra studieförberedande program: ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Vi är en nyfiken, engagerad och lärande organisation, som tror på våra elevers förmåga att lära och möjlighet att lyckas. Vårt mål är att våra elever ska känna lust att lära och mod att förändra. Därför vill vi skapa lärmiljöer som väcker nyfikenhet, samhällsengagemang och möjligheter att lyckas. En dynamisk mötesplats där människor med olika kunskaper, erfarenheter och perspektiv kan mötas och lära tillsammans. För att det ska vara möjligt vill vi att vår skola ska präglas av delaktighet, variation, utmanande möten och omtanke, för såväl elever som personal. Det tror vi skapar stora hjärtan och skarpa hjärnor och vi menar att framtiden behöver både och. För att vi ska kunna nå våra mål delar och levandegör, såväl elever och personal, följande grundtankar: Vi vill och kan. Vi fokuserar på att vi kan påverka. Vi gör varandra bra. Vi tar ansvar och egna initiativ. Vi tycker att olikheter berikar oss. Vi är engagerade och bryr oss om, både oss själva och andra

5 Våra intentioner utgår från skolans pedagogiska helhetsidé. Den innehåller dels en framtidsinriktad vision som beskriver vad vi i första hand ser som särskilt viktigt att utveckla hos våra elever dels av en pedagogisk helhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna utformningen av den pågående pedagogiska verksamheten för att vi ska lyckas förverkliga det vi beskrivit som särskilt viktigt att uppnå. Ovan: Illustration av skolans helhetsidé 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Under läsår har 29 lärare varit anställda på skolan av dessa lärare har 100 procent lärarlegitimation och behörighet att undervisa på gymnasieskola. Tre lärare undervisade i ämnen de inte är behöriga för under Att siffrorna avviker i tabellen nedan beror på att Skolverkets databas Siris inte är uppdaterad med de lärare som fick ut sin legitimation senast. Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimatio n och behörighet i minst ett ämne Total t antal Andel (%) med pedagogisk högskoleexa men Andel (%) med lärarlegitima tion och behörighet i minst ett ämne 1 AcadeMedia 981,4 74, ,6 73,9 MEG 89,7 75, ,4 73,8

6 Mikael Elias Gymnasium, Göteborg 21,8 88, ,8 82,8 Riket ,0 79,1 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober ,6 79,5 Gymnasieskolan - Personalstatistik Antal lärare - heltidstjänster Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster AcadeMedia 1 565,3 15, ,0 15,2 MEG 104,7 16,4 114,1 17,3 Antal eleve r per lärar e Mikael Elias Gymnasium, Göteborg 26,9 18,6 25,3 18,8 Riket ,5 11, ,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober Annan personal som varit anställd på skolan läsår omfattar följande funktioner: Rektor (1 under hösterminen, 0,5 under vårterminen), biträdande rektor (1 under höstterminen, 0,5 under vårterminen), administratör (1), skolvärdinna (1 under höstterminen, 0,4 under vårterminen) skolsköterska (0,75 under höstterminen, 0,85 under vårterminen), kurator (0,2), specialpedagog (0,2 under höstterminen, 0,4 under vårterminen), studie- och yrkesvägledare (0,4 under höstterminen, 0,5 under vårterminen), vaktmästare (0,05) samt bespisningspersonal (1). Skolläkare (20h/år)och skolpsykolog (10h/år) är funktioner som ingår i det systematiska elevhälsoarbetet. I december 2015 slutade vår administratör och i januari 2016 sade dåvarande rektor Pernilla Liljeberg upp sig från skolan och var därefter helt sjukskriven under sin uppsägningstid på tre månader. Biträdande rektor Jens Wallin blev då tillförordnad rektor och fortsatte som det under hela vårterminen 2016 i samarbete med biträdande rektor Erik Wreland och med stöd från Mikael Elias centralt genom Joakim Molander. En viss omstrukturering av tjänster på administration och skolledning gjordes. Elevhälsoteamet består av skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolläkare, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare och rektor. På ordinarie elevhälsomöten träffas skolsköterska, kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare och rektor. Dessa möten sker varannan vecka och vid behov oftare. Fokus på mötena har varit att bli ännu bättre på att stötta och stärka elever med att må bra i skolan och nå ett fullständigt gymnasiebetyg utifrån deras individuella förutsättningar. Elevhälsan har tillsammans med pedagogerna på skolan arbetat

7 efter mallen Arbetsgången med stödinsatser på Mikael Elias gymnasium som utgår från Skolverkets allmänna riktlinjer om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ett fokus under läsåret har varit att systematiskt följa elevernas frånvaro med målsättning att öka elevernas närvaro samt snabbt följa upp när den brister. Skolsköterskan har kontrollerat samtliga elevers ogiltiga frånvaro varannan vecka. Under året har vi regelbundet följt upp varje elevs resultat i alla kurser via så kallade lärstoppsmöten, där varje lärare förgmarkerar hur det går i kurserna. De elever som varnas på lärstoppen tas upp på EHT-mötena. Skolan har under läsåret haft sju förstelärare. Huvuduppdraget är att förstärka skolans arbete för högre måluppfyllelse och ökade kunskapsresultat utifrån skolans pedagogiska helhetsidé. Två förstelärare har haft som uppdrag att samordna och leda skolans utvecklingsarbete med bedömning för lärande som har pågått i så kallade lärgrupper och de flesta lärarna på skolan har läst distanskursen Bedömning och betyg vid Karlstads universitet. (Mer om detta arbete under punkt 5.3.) Övriga förstelärare har arbetat med att utveckla undervisningen, där två har haft inriktning på matematik (inom ramen för matematiklyftet), samt utveckla programmen och de större pedagogiska projekten som har genomförts under läsåret. 3.2 Elever På skolan går det knappt 500 elever fördelade på tre årskurser och fyra program: Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Skolan totalt Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Summa årskurs

8 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober Närvaro (%), lå 2015/16, v Närvaro Förälderanmäld Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst Mikael Elias Gymnasium Göteborg 90 6,5 1,9 1,4 0,2 Källa: Schoolsoft Skolan har sedan starten 2007 haft gott söktryck och är idag en av Göteborgs mest populära gymnasieskolor för studiemotiverade elever. Elevgruppen är utifrån antagningspoäng homogen men om man bortser från den faktorn är det en heterogen elevgrupp som går på Mikael Elias. Skolans upptagningsområde består av samtliga stadsdelar och flertalet kranskommuner och det finns en stor spridning mellan avlämnande grundskolor. Att vara en innerstadsskola som bidrar till integration och nya mötesplatser är något som vi är mycket stolta över. Skolan följer systematiskt upp elevernas frånvaro med målsättning att öka elevernas närvaro samt snabbt följa upp när den brister. Skolsköterskan har kontrollerat samtliga elevers ogiltiga frånvaro varannan vecka och mejlar sedan ut frånvaron till elevernas mentorer. Mentor följer sedan upp vad frånvaron beror på och samtalar med eleven om vikten av närvaro. Generellt sett är den oanmälda frånvaron låg, men den anmälda frånvaron ökar i årskurs 3, när eleverna själva kan frånvaroanmäla sig. Enligt samtal med elever som EHT har haft beror detta ofta på att eleverna arbetar. Under året har vi systematiskt arbetat med eleverna i årskurs 3 genom regelbundna träffar med klasserna där vikten av att man inte extrajobbar för mycket och är frånvarande från skolan har tagits upp. Skolans kurator har dessutom regelbundet träffat elevgrupper i åk 3 för fokussamtal om stress och att hitta balans i livet. Elever som är sjuka och är frånvarande på grund av det följs systematiskt upp av mentor, elevhälsa och skolledning via EHT-möten. 4. Viktiga händelser under året Läsåret startade i mitten av augusti med upprop av nästan 200 nya elever i årskurs ett. Därefter väntade uppstartsdagar och lägerskola på Sjöviksgården med syfte att eleverna skulle känna sig välkomna, trygga och nöjda med sitt program- och skolval. Skolans elevkår hade hand om en av uppstartsdagarna och genomförde lekar med ettorna, vilket var uppskattat av eleverna. Eftersom vi är en Amnestyskola så deltog vi med alla elever i åk 1 på

9 Amnestydagen och mässan om mänskliga rättigheter på Svenska Mässan, vilket sedan mynnade ut i ett större mänskliga rättigheter-projekt, där flera ämnen samverkade. För elever i årskurs två var det en stor upplevelse att få åka till Stockholm under Teoretiska spelen i september. Under Teoretiska spelen tävlar samtliga Mikael Elias-skolor mot varandra i olika idrottsgrenar och får en upplevelse som ger vänner för livet. Det blir också ett ypperligt tillfälle att göra studiebesök på till exempel Riksdagen och ett par av Stockholms museer. I årets Teoretiska spel tog Mikael Elias Göteborg återigen hem segern genom klassen NA13. I årskurs 2 har de flesta elever deltagit i ämnesövergripande projekt om hållbar utveckling, vilket genomfördes för första gången på skolan. För elever i årskurs tre har givetvis studenten, med allt som den innefattar, varit årets stora höjdpunkt. En viktig skolgemensam aktivitet är firandet av Nobeldagen. Firandet sker med sedvanlig nationell kunskapstävling och detta år arrangerades tävlingen av oss i Göteborg, men vinsten togs hem av en duktig klass i Sundsvall. Andra uppskattade skolaktiviteter är firandet av Halloween, julkalenderutmaningen och Pidagen. Elevkåren anordnade olika aktiviteter t.ex. filmvisning, föreläsningar, övernattning på skolan och föreningsdagar. Skolans Amnestyförening fick pris av Amnesty för sitt fina arbete för mänskliga rättigheter. Under hösten bildades föreningen Demokratiska utskottet, som ligger under Elevkårens paraply. Denna förening var med och startade ett elevkafé som drivs av elever i åk 2 och där överskottet går till studentbalen i årskurs 3. Demokratiska utskottet ordnade också en partidebatt med företrädare för de riksdagspartiernas ungdomsförbund. I januari sa skolans rektor Pernilla Liljeberg upp sig och var därefter sjukskriven under uppsägningstiden, vilket skapade en viss oro, men tack vare en rutinerad och kompetent personal så kunde den tillförordnade skolledningen få verksamheten att flyta på som vanligt. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten.

10 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Arbetet på Mikael Elias gymnasium präglas av skolans helhetsidé och vår önskan om att levandegöra densamma. Skolan strävar efter att vara en lärande organisation där verksamhetens medarbetare kollegialt och systematiskt arbetar med att skapa lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande. Vägen dit går via ett systemiskt förhållningssätt där skolutvecklingen utgår från ett underifrånperspektiv, där grunden är verksamhetens behov i förhållande till styrdokumenten. Organisatorisk innebär det att skolan är indelad i en arbetsorganisation (AO) och en utvecklingsorganisation (UO) utifrån VISKA-modellen. Inom ramen för såväl arbetsorganisationen (AO) som utvecklingsorganisationen (UO) pågår ständigt ett lärande och ett utvecklingsarbete, men dessa har olika karaktär. Mycket förenklat skulle man kunna säga att lärandet i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det arbete vi redan gör, liksom till att göra den verksamhet vi redan har mera effektiv än vad den redan är. Lärandet i UO syftar till att bygga upp kunskap som gör det möjligt för oss att göra något annat än det vi redan gör så att verksamheten har möjlighet att utvecklas till en annan, mera ändamålsenlig verksamhet, än den är idag.

11 I arbetsorganisationen (AO) organiseras arbetet i enlighet med befintlig kunskap om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns bl.a. arbetslag, ämneslag och olika stödfunktioner. Varje arbetslag skapar en arbetsplan där läsårets kommande arbete beskrivs. Målet är att skapa systematik och överblick så att vi på bästa möjliga sätt skapar goda förutsättningar för är att våra elever ska känna lust att lära, mod att förändra och möjlighet att lyckas. Vi jobbar utifrån skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete: Utvecklingsorganisationen (UO) deltar lärare i en kollegial lärprocess vars syfte är att utveckla kunskapen om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns våra lärgrupper vars arbete struktureras enligt bilden nedan. Arbetet bygger på ett kollegialt lärande och leds av en lärledare med ökat ansvar att leda lärprocessen framåt. Lärgruppernas lärdomar delas och diskuteras i slutet av läsåret Lärgruppernas arbete Under året har 23 lärare arbetat med att utveckla sin undervisning med utgångspunkt i bedömning för lärande. Tiden för kompetensutveckling har utnyttjats till deltagande i distanskursen Bedömning och betyg vid Karlstads Universitet, och genom erfarenhetsutbyten och diskussioner i samtalsgrupper. Tanken var att de lärdomar som vi tillägnade oss under dessa studier, erfarenhetsutbyten och diskussioner skulle omsättas i praktik, d v s i ett kollegialt lärande i lärgrupper, där vi tillsammans kunde stötta varandra (t ex via co-coaching) i den konkreta implementeringen av olika strategier och tekniker för bedömning för lärande. Det senare hanns dock inte med, då dels kursen av olika anledningar drog ut på tiden, och dels den tid vi lärare fick för att utveckla vår undervisning efter påsklovet istället ägnades åt att hantera den höga arbetsbelastning som följde av rådande ledningssituation.

12 Huruvida våra övergripande mål att skolans lärare skulle utveckla ett gemensamt, professionellt språk kring bedömning för lärande, bli bättre på att tänka kring sin undervisning utifrån ett formativt perspektiv och bli bättre på att integrera bedömning för lärande i undervisningen uppnåddes är svårt att mäta; att deltagande lärare upplever att de lärt sig mycket, att kursen och framför allt samtalen i lärgrupperna varit givande etc., är förvisso en vinst i sig, men är alldeles för anekdotiska och icke-dokumenterade för att kunna gälla som beprövad erfarenhet. Om vi tittar på de tre senaste årens NKI-mätningar 1, så kan vi se att värdena på de flesta frågor med anknytning till bedömning för lärande varierat inom felmarginalen. Även om årets elever upplevt en klar förbättring när det gäller lärarnas förmåga att tydliggöra vad man behöver kunna för att nå de olika betygen (7,2 i år jämfört med 6,7 förra året), så är det dock alldeles för tidigt att säga att årets arbete med bedömning för lärande fått avsedd effekt. Det vi kan säga med större säkerhet är däremot att vi inte fått uppleva den implementeringsdipp som brukar komma i större förändringars kölvatten. 5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. I april gjordes en interngranskning av skolan av Carina Hall och Ann-Kathrin Hedberg. Bedömningen var övervägande positiv, men viss brister lyftes fram, exempelvis: Elevernas reella inflytande över kursernas utformning Återkoppling till eleverna om hur de ligger till i kurserna betygsmässigt Ordningsregler saknas Bristerna kommer vi att arbeta med under läsåret , då exempelvis ordningsregler ska tas fram i samverkan med eleverna vid läsårsstarten. Elevinflytande, kommunikation och återkoppling kommer också att vara i fokus för arbetslagens och ämnesgruppernas utvecklingsarbete under läsåret. Vår skola deltog även i Skolinspektionens ombedömning av nationella prov i kurserna Svenska 1 och Engelska 5. Ombedömningen visade att bedömningen som lärarna på Mikael Elias Göteborg hade gjort liknade Skolinspektionens bedömning och även låg på eller mycket nära snittet av avvikelser från samtliga skolor vars prov ombedömdes. 1 Vi har inte haft tillgång till resultaten av de individuella lärarbedömningar som eleverna gjort.

13 Resultatet av ombedömning i Engelska 5: I engelska låg Mikael Elias Göteborg på plats 39 av 93, där skolan på första plats har satt högst omdömen i förhållande till Skolinspektionens ombedömning och skolan på plats 93 har satt lägst omdömen. Resultatet av ombedömning i Svenska 1: I svenska låg Mikael Elias Göteborg på plats 64 av 95, där skolan på första plats har satt högst omdömen i förhållande till Skolinspektionens ombedömning och skolan på plats 95 har satt lägst omdömen. Vid bedömning följer lärarna på skolan en systematisk process med sambedömning, avidentifierade prov och samarbete med andra skolor, vilket har gett genomslag i att bedömningen är relativt sett samstämmig med Skolinspektionens ombedömning. Processen med sambedömning ser något olika ut i olika ämnen, men så långt som möjligt rättar läraren inte sina egna elevers prov, utan främst elever som man inte har i undervisning. Före bedömningen sitter lärare gemensamt (ibland med lärare från andra skolor) och diskuterar bedömarstödet och några elevexempel. Vid muntliga delprov är det två lärare med och

14 bedömer så långt det är möjligt. Skolan har även deltagit i flera av provgruppernas verksamheter med att ta fram prov, vilket innebär att lärare får fortbildning. Under detta läsår gällde det Svenska 1 och Svenska Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Klagomål anmäls via formulär som finns på skolans hemsida, men de kan också lämnas till skolledningen. Under läsåret har inga klagomål inkommit. 6. Vårt värdegrundsarbete Skolans värdegrundsarbete sker överallt och hela tiden. Det ska genomsyra vår pedagogiska vardag såväl i undervisningen som i alla formella och informella möten och aktiviteter. Det handlar om vårt bemötande och ett tillåtande klimat där alla våra elever ska känna sig trygga. Det omfattar möjligheter att kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande samt tillfällen att kunna utveckla demokratiska förmågor som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. Vårt arbete organiserar utifrån perspektiven; om, genom och för och gestaltas utifrån skolans pedagogiska helhetsidé. Mikael Elias grundtankar Vi vill och kan. Vi fokuserar på att vi kan påverka. Vi gör varandra bra. Vi tar ansvar och egna initiativ. Vi tycker att olikheter berikar oss. Vi är engagerade och bryr oss om, både oss själva och andra Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbetet kan delas upp i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet dokumenteras i skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan). Främjande Skolans främjande arbete omfattar det vardagliga arbetet och genomsyrar allt vi gör. Ett komplement till detta är återkommande skolgemensamma aktiviteter som med syfte att främja en god lärandemiljö samt stärka känslan av tillhörighet och gemenskap på skolan, bl.a.

15 Teoretiska spelen Nobeljakten Halloween Julkalender Avslutningar Klassdagar Pi-dagen Uppstartsdagar Lägerskola Förebyggande Skolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för trakasserier och kränkningar. Grunden för detta är att systematiskt göra kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans systematiska kartläggning sker genom: Elevenkät Fokussamtal Hälsosamtal Tillsammans med elevskyddsombuden görs årligen en riskbedömning av skolans lokaler där en del innebär att vi tillsammans identifierar platser, situationer och särskilda delar av verksamheten där elever upplever otrygghet eller att kränkningar sker. Åtgärdande När värdegrunden bryts har skolan rutiner för hur dessa situationer ska hanteras, dessa återfinns i planen mot kränkande behanding. Kortfattat innebär det anmälan görs till rektor som tillsammans med skolsköterska ansvarar för utredning, uppföljning och dokumentation av ärendet. Delaktighet och inflytande Vi vill utbilda våra elever till att bli modiga stigfinnare som vill vara med och göra världen bättre, klokare och mer hållbar. En viktig del i detta arbete är att eleverna ges möjlighet att utöva inflytande och ta ansvar över sin utbildning och i verksamheten. Varje klass har på mentorstiden får utvärdera och komma med synpunkter på planen mot kränkande behandling. Dessutom har en undervisningsgrupp i årskurs 3 arbetat med planen och granskat hur elevinflytandet har gått till samt kommit med förslag på hur skolans kommunikation om planen kan förbättras. Elevernas synpunkter har sedan tagits tillvara och infogats i planen. Forum för samskapande

16 Programråd - där elever och lärare möts för planering, utvärdering och samtal om undervisningen. Matråd - där elever och personal möts för planering, utvärdering och samtal. Klassråd - där elever i klassen diskuterar vilka frågor de anser vara särskilt viktiga för klassrepresentanterna att lyfta på programråden. Det är också i detta forum som klassrepresentanterna kan återkoppla till klassen. Samverkan mellan skolledning och elevkårens styrelse. Demokratiska utskottet har samlat in synpunkter från eleverna och för fram dessa till skolledningen i fokussamtal. Planering och utvärdering av verksamheten Årlig elevenkät och uppföljning av densamma med klasserna och i arbetslagen. Kursutvärderingar Programråd Medverkan i arbetsmiljöarbetet Elevskyddsombuden elevrepresentanterna deltar i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Mänskliga rättigheter Skolan är sedan läsår en Skola för mänskliga rättigheter. Vi samarbetar med organisationen Amnesty och arbetar efter en modell som de har utvecklat. Modellen består av fyra delar: lärarna vidareutbildar sig undervisningen får ett tydligare fokus på mänskliga rättigheter skolan arrangerar temadag om mänskliga rättigheter skolan engagerar sig i arbetet för de mänskliga rättigheterna genom att delta i Amnestys kampanjer. Under året har alla elever i årskurs 1 deltagit i ett större, ämnesövergripande projekt om mänskliga rättigheter.

17 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** Ekonomiprogrammet 97,5 96,8 15,8 15,6 16,0 15,9 Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 98,5 17,8 16,9 17,8 17,0 Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 96,2 97,3 16,6 16,9 17,0 17,1 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket - 90,2-14,2-14,7 Teknikprogrammet 100,0 91,2 14,7 15,1 14,7 15,5 Teknikprogrammet - riket - 88,0-13,9-14,4 MEG Göteborg 98,3 96,4 16,4 16,3 16,5 16,5 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Som tabellen visar har nästan alla elever i årskurs 3 på Mikael Elias Gymnasium tagit gymnasieexamen.

18 Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Ekonomiprogrammet 87,9 78,8 Ekonomiprogrammet - riket 82,0 76,8 Naturvetenskapsprogrammet 92,3 83,1 Naturvetenskapsprogrammet - riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 93,5 87,1 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket 79,3 74,0 Teknikprogrammet 75,0 62,5 Teknikprogrammet - riket 77,0 70,1 MEG Göteborg 88,2 78,9 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Jämfört med statistik som bygger på hela riket är genomströmningen god. Dessa siffror gäller dock för läsåret 2014/15. Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska ,2% 79,6% 10,2% Engelska ,2% 74,8% 20,0% Matematik 1B 98 0,0% 84,7% 15,3% Matematik 1C 99 0,0% 89,9% 10,1% Matematik 2B 70 0,0% 60,0% 40,0% Matematik 2C 100 0,0% 77,0% 23,0% Matematik ,1% 72,4% 26,4% Svenska ,1% 67,4% 31,5% Svenska ,8% 75,5% 22,7% Svenska som andraspråk ,0% 26,7% 73,3% Svenska som andraspråk 3 2 0,0% 100,0% 0,0% MEG Göteborg ,9% 75,2% 21,9% Riket (VT2015) ,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling När det gäller relationen mellan nationella prov och kursbetyg sätter lärarna på Mikael Elias Gymnasium i Göteborg betyg som stämmer mer överens med genomsnittet i riket enligt den senast

19 tillgängliga statistiken (från Skolverkets statistik på Siris gällande vårterminen 2015). Det innebär att det finns en relativt sett stor samstämmighet mellan resultat på nationella prov och kursbetyg Sammanfattande analys Det är enstaka elever på ekonomi- och på samhällsprogrammen som har slutat hos oss utan examen. I något fall är det en elev som började i åk 3 efter att ha gått två år på en annan skola och inte hade med sig alla ordinarie kurser (den eleven valde att inte gå ett fjärde år hos oss). Ett systematiskt arbete har bedrivits för att så många som möjligt ska klara sin examen och det görs på skolnivå, med regelbunden kartläggning av resultat och närvaro i t.ex. lärstoppen, på klassnivå, med mentorernas arbete och samtal samt lärarnas samverkan i arbetet med klasserna, samt på individnivå, där lärare, elevhälsan och mentorer stöttar den enskilde eleven med exempelvis extra anpassningar, särskilt stöd eller åtgärdsprogram. Den genomsnittliga betygspoängen ligger på liknande nivå som läsåret innan för samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet. För naturvetenskapsprogrammet har betygen blivit högre och på teknikprogrammet har betygen blivit lägre. På det naturvetenskapliga programmet har lärarna arbetat med att förändra ordning av hur det centrala innehållet bearbetas utifrån tidigare erfarenheter, vilket lett till att kunskaperna befästs bättre och elevgruppen fått bättre kunskaper och resultat. Fler biologiska laborationer har genomförts vilket lett till bättre förståelse för kopplingen mellan teori och praktik och bättre tillämpning av kunskaper. Det formativa arbetet, exempelvis i form av mindre och fler uppföljningar med hjälp av digitala verktyg, har lett till uppfyllda kunskapskrav i högre grad. På teknikprogrammet har funnits en viss brist på kontinuitet med lärare och kurser under åren , vilket ledde till ett missnöje i teknikklasserna, vilket NKIundersökningarna visade. Inför läsåret anställdes två nya tekniklärare och programmet fick en tydligare profil, så att kontinuiteten ska bli bättre för eleverna. Dessutom tillsattes extra resurser under läsåret , så att teknikeleverna fick mer stöd i exempelvis matematik. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Syftet är bland annat att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls. För att säkerhetsställa detta samarbetar vår skola med andra gymnasieskolor, så väl kommunala som fristående inom regionen. Årligen håller skolan, tillsammans med två andra gymnasieskolor en bedömningskonferens och utöver detta sker sambedömning i samband med nationella prov i enlighet med riktlinjer som återfinns i skolans bedömningspolicy. Skolinspektionen rättade om kursprov i Engelska 5 och Svenska 1 och skolans bedömning hade relativt sett inga större avvikelser från Skolinspektionens bedömning. En utförligare analys och presentation av hur vi arbetar med nationella prov finns under punkt Åtgärder för utveckling

20 Utifrån årets resultat och den analys vi har gjort av resultatet kommer vi att fortsätta att utveckla den formativa bedömningen och skapa större tydlighet gentemot eleverna genom förbättrad kommunikation och återkoppling Värdegrundsresultat MEG Göteborg MEG totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 85% 82% 75% 82% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 84% 86% 79% 83% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 95% 95% 91% 94% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 68% 72% 65% 66% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 71% 72% 71% 73% 69% 71% Källa: Markör Sammanfattande analys Index gällande trivsel, trygghet och att skolans elever känner sig respekterad av både elever och personal är hög bland eleverna. Resultatet visar att skolans arbete med värdegrundsfrågor ligger i paritet, eller något högre än övriga Mikael Elias skolor. Att eleverna känner sig trygga på skolan är en grundförutsättning och skolan kommer fortsätta arbetet för att alla elever dvs. 100 procent upplever att de känner sig trygga hos oss. En orsak till att resultatet är högt gällande respekt och trygghet kan vara att vi har arbetat mer systematiskt med planen mot kränkande behandling och att eleverna tydligare har fått vara med i att ta fram och vidareutveckla planen. Statistiskt är dock sambanden inte klara eftersom förändringarna är ganska små. Ett område som eleverna är mindre nöjda med är studieron, där resultatet är sämre än förra läsåret. Att skapa bättre studiero är mycket viktigt då detta är en förutsättning för en god lärmiljö och en tydlig koppling till elevens möjlighet att lyckas. Enligt Skolinspektionens granskning av hur skolor arbetar med att säkerställa studiero i skolan (2016) är det viktigaste att undervisningen är strukturerad och att lektionerna har ett tydligt mål och syfte, där eleverna får klara instruktioner för vad som ska göras. Tidsramar, material och arbetssätt ska vara planerat och eleverna ska få information om detta. Läraren ska vara aktiv och närvarande och leda och följa elevernas arbete. På

21 Mikael Elias Gymnasium är alla lektionerna lärarstyrda och kursplaneringar finns tillgängliga för eleverna via lärplattformen SchoolSoft. Lektionsinnehållet ska vara tydligt och eleverna ska veta vad de ska göra och hur. Därför upplever personalen det som förvånande att eleverna uppfattar det som att studieron minskar, även om det finns en medvetenhet om att det i vissa klasser har varit pratigt. Eleverna har också fört fram i möten att det krävs fler grupprum där man kan studera i lugn och ro. Ett annat område där resultatet har gått ned och inte ligger högre än övriga Mikael Elias-skolor är hur personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter, detta trots att vi har ett systematiskt arbete med bland annat klassråd och programråd där eleverna får vara med och påverka och att skolans elevkår och föreningar har utvecklat kanalerna för att få påverka skolan. Den årliga NKI-undersökningen visade att eleverna inte var nöjda med möjligheten att påverka undervisningen. En orsak kan vara att vissa kurser har ett fylligt innehåll som måste ingå (exempelvis Kemi 1, Samhällskunskap 1b och Historia 1a1) vilket gör att läraren måste ha en ganska tydlig planering för att säkerställa att allt centralt innehåll ska behandlas, vilket kan göra att eleverna ser det som att de inte kan påverka kurserna. Det är viktigt att vi fortsätter att förbättra elevernas möjligheter till inflytande under kommande läsår Åtgärder för utveckling Utifrån resultaten och vår analys av dessa finns ett behov av att fokusera på följande områden: Förbättra studieron genom att ha ett tydligare ledarskap i klassrummet och genom att skapa en helhet för eleverna. Utveckla elevernas möjligheter till påverkan genom att förbättra hur klassråd och programråd fungerar Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. MEG Göteborg MEG totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Källa: Markör

22 Sammanfattande analys Nöjdkundindex (NKI) har gått ned från 68 till 67 (skala där 100 är högst), trots detta så är skolans index fortfarande något högre i förhållande till Mikael Elias nationellt (63) och AcadeMedia totalt (64). Resultatet visar att våra elever generellt sätt är nöjda med skolan men att vi i lägre grad än föregående år lever upp till de förväntningar eleverna har på oss. NöjdKundIndex (NKI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Tyvärr är detta andra året i rad som resultatet har försämrats i denna enkät. I år var minskningen dock väldigt liten och förklaras delvis av att två klasser i årskurs 3 (de blandade ekonomi-teknikklasserna) hade mycket låga resultat och var missnöjda med skolan som helhet. De efterföljande elevsamtalen visade också tydligt att så var fallet. Detta berodde delvis på att de hade fått byta lärare mer än vanligt. Elevernas samlade bild av skolan påverkas annars av flera faktorer. Dels så har våra elever allt högre förväntningar på oss med tanke på att vi har höga antagningspoäng och dessa vill vi givetvis försöka möta. Dels så framgår det i uppföljningssamtal att enskilda händelser i hög grad påverkar svaren även i mer övergripande frågor. Tydligast utvecklingsområden återfinns inom undervisning. Index har ökat något från 65 till 66. I relation till andra Mikael Eliasskolor har vi ofta samma eller något bättre resultat men vi är inte nöjda med detta då vi anser att detta ska vara ett av våra styrkeområden. Vi anser att insatser behöver göras inom samtliga områden men att sammanhang kopplat till lust att lära, bedömning och kommunikation av detsamma är prioriterat. Vi behöver fortfarande också hitta arbetssätt och ett gemensamt språk som utvecklar elevernas möjligheter att själva erövra och äga sitt eget lärande. Arbetet med detta behöver fortsätta att utvecklas under nästa läsår.

23 Resultatet visar också att lärarnas upplevelse av återkoppling och information till eleverna skiljer sig från elevernas upplevelse av detsamma. En stor utmaning som vi ser är behovet av att hjälpa våra elever äga sitt eget lärande och därmed gå ifrån att prata om prestation till att prata om lärande. Vi upplever att många av våra elever kommer till skolan med en kunskapstradition som bygger på en summativ återkoppling i form av betyg och poäng och att eleverna har svårt att ta till sig och förstå det formativa förhållningsättet och de metoder som används. Ett av målen under detta läsår var att vi skulle bli bättre på bedömning för lärande, men detta har paradoxalt nog gjort att eleverna menar att de får sämre återkoppling och fortfarande uppger att de inte vet hur det går i de olika kurserna. Detta beror delvis på att den formativa bedömningen är mindre tydlig och framåtblickande, vilket gör att eleverna får färre summativa resultatbesked under kursens gång. Elever har också framfört att de inte har haft mittkurssamtal i alla kurser, vilket också gör att de inte vet hur de ligger till. Detta är ett omställningsarbete som tar tid för både lärare och elever och under kommande läsår behöver detta arbete fortsätta Åtgärder för utveckling Utifrån resultaten och vår analys av dessa kommer vi att fokusera på följande områden: Utveckla kommunikationen och återkopplingen med eleverna när det handlar om utveckling av kunskaper (det formativa) och hur de ligger till i kurser (det summativa). Utveckla en samsyn när det gäller hur återkopplingen sker i praktiken, exempelvis genom digitala verktyg. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Här läggs en tabell och ett diagram in med relevanta resultat från uppföljningen i januari. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? MEG Göteborg MEG AcadeMed ia Gymnasiu m % 83% 71% % 82% 63% % 81% 74% % 75% 69% % 83% 65% % 71% 55% % 42% % 40% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under Leverans av resultat skedde januari 2016.

24 Sammanfattande analys Resultaten för Mikael Elias Göteborg är fortsatt höga jämfört med AcadeMedia Gymnasium i stort de övriga Mikael Elias-skolorna och de eleverna som har lämnat oss är mycket nöjda med utbildningen efteråt. En orsak till att nöjdheten är större efter utbildningen kan vara att vi försöker se en helhet i elevernas utbildning under gymnasiet och att det är efter tre år som de ska vara klara, vilket gör att eleverna mitt i gymnasietiden inte riktigt ser sin egen kunskapsutveckling och den helhet som vi i personalen ser. Det kan också bero på att utbildningen är tydligt högskoleförberedande och i vilken utsträckning eleverna är förberedda för kommande studier är lättare att för eleverna att förstå när de börjar läsa vidare på högskolenivå Åtgärder för utveckling Utifrån resultatet och vår analys av dessa kommer vi att fortsätta att utveckla helheten för eleverna med en tydlig progression mot ett vetenskapligt förhållningssätt och högskoleförberedelse ju längre eleverna har gått hos oss. Detta kommer också kunna leda till positiva effekter för studiemiljön på skolan. 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret Under läsåret har vi utifrån analys av resultatet för läsåret arbetat med två gemensamma utvecklingsområden: undervisning och lärande bedömning. På skolan finns det två arbetslag, Natur- och samhällsarbetslaget (NASA) och Ekonomi- och teknikarbetslaget (EKTE). Syftet med arbetslagen är att undervisande lärare gemensamt ska kunna ta ett helhetsansvar för det pedagogiska arbetet utifrån skolans helhetsidé och programmål. Arbetslagen har inför detta läsår

25 formulerat programspecifika mål och dessutom vid majoriteten av möten under läsåret varit uppdelade utifrån program. Arbetslagen har stort friutrymme och dess medlemmar skapar gemensamt en arbetsplan där läsårets arbete beskrivs utifrån de mål och utvecklingsområden som definierats. I nedanstående redovisning kommer först resultaten av de skolgemensamma målen och sedan målen för de olika programmen. Presentationen av hur arbetet med lärande bedömning har gått redovisas ovan under punkt Skolgemensamt mål: Öka det ämnesövergripande samarbetet för att öka elevernas upplevelse av helhet i undervisningen Ett mål på alla program i årskurs 1 och årskurs 2 är att öka samverkan mellan lärare som undervisar en gemensam klass. Detta görs framför allt för att skapa en känsla av helhet för eleverna som i sin tur bidrar lust att lära. Alla elever i årskurs 1 kommer att delta i skolans Amnestyprojekt, som planeras och genomförs av lärarna som har klasserna i åk1 i svenska, samhällskunskap och engelska. Alla elever i årskurs 2 kommer att delta i skolans Hållbarhetsprojekt, som planeras och genomförs av lärarna som har klasserna i åk2. De deltagande lärarna planerar projektet på gemensam mötestid. Eleverna kommer att få arbeta med ämnesövergripande uppgifter och redovisningar. Projektet avslutas med en Amnestydag för åk 1 och en temadag för projektet i åk 2. Denna temadag arrangeras av elever på skolan, med stöd av lärare. Mål för naturvetenskapsprogrammet Ett övergripande mål på det naturvetenskapliga programmet är att undervisningen ska hänga samman bättre och eleverna ska uppleva en helhet. Målet är att effektivisera undervisningen genom att skapa en strukturerad progression och att visa att kurserna i programmet hänger ihop. Utifrån bland annat examensmålen och troliga framtida kompetensbehov formar vi en struktur som vi kallar Röda tråden. I denna ingår både en inventering av vad vi gör men också ett synliggörande av de behov som eleverna har inför kommande studier. Mål för samhällsvetenskapsprogrammet Att förmedla och förankra respekt de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Vi vill omsätta värdegrunden i Gy 11 i handling genom att levandegöra likabehandlingsplanen med alla berörda på skolan. Värdegrunden som tydliggörs genom skolans likabehandlingsplan ska bli ett levande dokument som är förankrat bland elever och personal på samhällsprogrammet. Inom kurser i årskurs 3 arbetar vi med teorier och kommunikationsmodeller i relation till demokrati och mänskliga rättigheter. Eleverna ska få kunskaper och insikter som en bas för arbete med värdegrund och likabehandlingsplanen. Vi ska alltså som det står i värdegrunden Bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser samt stärka den egna identiteten och förmågan att leva sig in i andras villkor och värdegrunder. Eleverna i årskurs 1 ska delta i det ämnesövergripande projektet om mänskliga rättigheter. Inom kurserna som eleverna läser i årskurs tre väljer elever och lärare ämnesområden och innehåll som är kopplade till värdegrunden. Arbetet i kurserna ligger sedan till grund för att senare under

26 vårterminen låta eleverna levandegöra värdegrunden och sprida kunskapen och värderingarna i form av t.ex. lektioner, workshops, kampanjer, utställningar osv. Utifrån de kunskaper och insikter som eleverna har fått samt aktuell situation på skolan kommer det att bli en elevstyrd aktivitet som levandegör värdegrundsarbetet för alla på skolan. Vi lärare jobbar aktivt genom vårt innehåll i kurser men även genom metoder som är demokratiska och som uppmuntrar till tolerans och solidaritet. (Alltså, demokrati som innehåll och metod). Mål för ekonomiprogrammet Genomföra två ämnesövergripande projekt med fokus på programmålen. De kan vara större eller mindre. På detta vis tydliggörs hur de olika ämnena är relevanta ur ett ekonomiskt perspektiv. På programnivå använder vi arbetslagstid till att planera projekten och på det sättet uppnå målet att genomföra två ämnesövergripande projekt. Vi kopplar skolans pedagogiska helhetsidé genom att skapa lust att lära och mod att förändra hur eleverna ser på ekonomiämnet och dess användningsområde genom att bredda tolkningsutrymmet. Utifrån arbetslagstiden finner respektive ämne en ingång till de ämnesövergripande projekten som färgas in mot ekonomiprogrammets examensmål. Det här kommer att göra undervisningen bättre, mer intressant och mer givande ur ett elevperspektiv. Elevaktiviteten säkras upp genom att ta hjälp av dem via programråden för att skapa delaktighet då de kan komma med förslag på projektinnehåll. Tänkbara projekt att presentera på programrådet: - Arbeta kring följande centrala innehåll i matematik: Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. - Ekonomiska aspekten i hållbar utveckling. Mål för teknikprogrammet Teknikprogrammets främsta mål är att få eleverna att arbeta mer processinriktat så att de blir förberedda för tekniska högskolestudier. Detta ska genomföras genom kollegialt arbete på såväl skoloch programnivå utifrån skolans pedagogiska helhetsidé. På programnivå ska vi få eleverna att bli medvetna om och lära sig arbetsprocesser och metodik från problem/uppdrag/syfte till presentation och på det viset uppnå målet ett mer processinriktat arbetssätt. Detta arbetar vi tillsammans med i teknik- och andra ämnen både enskilt och i grupp. Designmetodiken ligger till grund för programmets projektarbeten. I denna ingår såväl analys av uppdraget, beställaren och målgruppen. Ett grundligt och ämnesövergripande researcharbete är viktigt för att kunna förstå och lösa komplexa tekniska problem. Vid presentationen av de gemensamma projektarbetena redovisar eleven förståelsen, kunskap och färdighet utifrån de ämnen som deltagit i projektet. Eleven får då både ett helhets- och ett individuellt omdöme av sitt arbete, där deltagande lärare gemensamt har gjort en helhetsbedömning.

27 7.4.1 Sammanfattande analys På Mikael Elias Gymnasium i Göteborg har de enskilda ämnena och kurserna stått högt i kurs och ämnesövergripande projekt har inte varit tydligt prioriterade på skolan, även om flera lärare har genomfört mindre samarbeten med mycket goda resultat. Med reformen GY2011 lades mer fokus på kursernas innehåll och det tydliggjordes vad som måste ingå i kurserna, vilket många lärare tyckte försvårade ämnesövergripande samarbeten. Risken med att varje lärare mest fokuserar på sina egna kurser är att eleverna får en splittrad skolgång utan en helhet, vilket har lett till att många elever uppfattar sin skolsituation som stressig. För att skapa en helhet för eleverna valde vi att genomföra två större ämnesövergripande projekt. Amnestyprojektet i årskurs 1 hade fokus på de mänskliga rättigheterna och alla elever deltog i kurserna Svenska 1, Samhällskunskap 1b och Engelska 5. Lärarna lade gemensamt upp innehåll och uppgiften som eleverna skulle göra var gemensam för ämnena svenska och samhällskunskap. Ett problem var att klassernas tidsplan för projektet var olika och att eleverna exempelvis hade olika inlämningsdagar för samma uppgift. Lärarsamarbetet fungerade bra och projektet ledde till ökad sambedömning inom och mellan ämnena. Eleverna var positiva i de muntliga och skriftliga utvärderingar som gjordes. Det ämnesövergripande projektet i årskurs 2 fick mer blandat resultat utifrån vilket program eleverna gick på. På samhälls-, teknik- och ekonomiprogrammen genomfördes projektet enligt plan med flera inblandade ämnen, men på naturprogrammet var det otydligare vilka ämnen som skulle ingå och hur projektet passade in i de naturvetenskapliga ämnen som dominerar årskurs 2 på naturvetenskapsprogrammet. Att rektor Pernilla Liljeberg slutade ledde också till att den tillförordnade skolledningen fick prioritera om och det kan ha lett till att projektet som genomfördes under vårterminen fick en otydligare styrning. Sammanfattningsvis så har fokus på ämnesövergripande projekt och samarbete mellan lärare lett till att synliggöra vikten av att all pedagogisk personal ska skapa en helhet för eleverna och sätta elevernas situation i centrum. På naturvetenskapsprogrammet kom arbetet med den röda tråden på programmen inte riktigt igång, vilket enligt lärarna på programmet beror på att arbetslagmötena fokuserade på annat. Amnestyprojektet fungerade bra, men de deltagande ämnena är inte programmets karaktärsämnen. På samhällsvetenskapsprogrammet uppfylldes målen om att förankra de mänskliga rättigheterna, främst genom Amnestyprojektet i årskurs 1 och arbetet med likabehandlingsplanen i årskurs 3. Inriktningen på kommunikation, värdegrund och demokratiska värden har också varit framgångsrikt enligt lärarna och elevernas utvärderingar. På ekonomiprogrammet har målen uppnåtts genom arbetet med ämnesövergripande projekt och genom att låta mycket av undervisningen genomsyras av ekonomi/juridikämnena. Här behövs dock fortsatt utveckling. Utöver de två större projekten har flera större och mindre projekt genomförts, till exempel Gröna obligationer, privatekonomi, Ungdomens riksdag och juridik-sm. Lärarna på ekonomiprogrammet anser att det är nödvändigt att eleverna mer systematiskt får påverka programmet och undervisningen.