Kvalitetsredovisning Rytmus Norrköping

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Rytmus Norrköping

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Värdegrundsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande analys

3 7.3.2 Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 8 Nya utvecklingsområden Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 8.1 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)

4 1. Information om huvudmannen Rytmus AB är en del av utbildningskoncernen AcadeMedia och är Sveriges ledande musikgymnasium med 1304 inskrivna elever placerade runt om i landet. Den första skolan startades 1993 och idag finns Rytmus på fem platser i landet, i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och i Norrköping. 2. Information om vår skola Rytmus Norrköping bedriver utbildning inom det estetiska programmet med musikinriktning, ESMUS. Inriktningarna är Instrument/Vocals, Singer/Songwriter och Music Production. Skolan utgörs av en väldigt liten personal- och elevgrupp, då skolan nu är inne på sitt sista verksamhetsår. Här råder en fantastiskt god stämning och vi har underbara lokaler. Kännetecknande för verksamheten är elevers delaktighet och inflytande, ett stort engagemang bland alla medarbetare samt en närhet till allt och alla. Ett ställe att trivas på. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: Totalt antal Heltidstjänster Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Antal tjänstgörande lärare Andel (%) med pedagogisk högskoleexam en Andel (%) med lärarlegitimati on och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74, ,6 73,9 Rytmus 64,8 79, ,3 77,8 Rytmus Norrköping 2,0 40,0 5 60,0 40,0 Riket ,0 79, ,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015.

5 Gymnasieskolan - Personalstatistik Antal lärare - heltidstjänster Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15, ,0 15,2 Rytmus 103,6 10,6 105,0 10,7 Rytmus Norrköping 5,6 5,7 6,6 8,4 Riket ,5 11, ,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober Elever Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Estetiska programmet Summa årskurs Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober Närvaro (%), lå 2015/16, v Närvaro Förälderanmäl d Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst Rytmus Norrköping 73,2 18,6 3,1 4,8 0,3 Källa: Schoolsoft 4. Viktiga händelser under året Huvudmannagranskning Under läsåret har skolan undergått en inspektion från Skolverket. Inspektionen föranledde glädjande nog inga anmärkningar från Skolinspektionens sida. Matematiklyftet Matematiklärarna har tillsammans med matematiklärare från alla Rytmus skolor har genomfört matematiklyftet under läsåret 2015/2016 med Karin Hermansson, lärare på Rytmus Stockholm, som handledare.

6 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Elevers resultat följs upp på olika sätt som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. I juni får vi centralt framtagna resultat över slutbetyg och nationella prov som vi går igenom och analyserar på skolan. Det nya läsåret inleds sedan med att vi fullföljer arbetet med bokslut av föregående års resultat och verksamhet. Detta sammanställs i vår årliga kvalitetsrapport som skickas in till huvudman, som i sin tur skriver sin rapport för verksamheten på övergripande nivå. Tillsammans med analys av övriga resultat från föregående läsår formuleras också nya utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som också färdigställs i början av hösten. Även denna skrivs i en huvudmannaversion för hela verksamheten. I oktober kommer våra elever fr. o m hösten 2016 att utvärdera undervisningen på kursnivå och i november gör varje lärare en betygsprognos som skickas in centralt och sammanställs. Utvärderingen av undervisningen följs främst upp på individnivå via samtal mellan rektor och varje lärare medan betygsprognosen gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen. I januari följer vi upp våra tidigare elevers uppfattning om utbildningen vid vår skola och i februari följer vi upp våra nuvarande elevers uppfattning om såväl undervisning som trygghet och trivsel. Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras i hela kollegiet. Vid behov sker specifika åtgärder alt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna. I mars genomför varje lärare läsårets andra betygsprognos och i april utvärderar alla våra elever undervisningen på kurs- och lärarnivå. Dessa resultatuppföljningar följer samma process som

7 de övriga under året. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs kursutvärderingar höst och vår. Sammanfattningsvis följer vi upp kunskapsresultat via betygsprognoser höst och vår, via betyg och nationella prov i slutet av våren samt värdegrundsresultat varje vår i samband med vår kundenkät och varje höst i samband med upprättande av vår Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Utöver de fasta uppföljningar som sker under året genomförs även regelbundna avstämningar i form av samtal om elevers resultat i olika kurser och vilka insatser vi behöver göra utifrån detta. 5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Rytmus Norrköping genomgick en inspektion från Skolinspektionen under våren 2016 utan anmärkningar. 5.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. 6. Vårt värdegrundsarbete Skolan är liten och präglas av en lugn och trygg studiemiljö. Det råder en positiv stämning på skolan och arbetsron är generellt mycket god under såväl lektioner som vid andra tillfällen. Vi har fina ändamålsenliga lokaler vilket främjar en positiv studiemiljö. Det är gott om plats och elever kan med lätthet finna en lugn vrå att arbete i. Under lektionstid råder mobiltelefonförbud. Eleverna har närhet till rektor, lärare och elevhälsa samt närhet till lunchservering. Det ger eleverna en känsla av att bli sedda samt en närhet i relationer och i kommunikationer. Man upplever sig vara trygg här. Skolan arbetar kontinuerligt och medvetet med värdegrundsfrågor i bl. a kurs -och lektionsinnehåll, diskussioner i klassen med mentorer och i elevkåren. Elever och personal är väl insatta i Plan mot diskriminering och kränkande behandling som upprättas varje år. Kartläggning av värdegrundsarbetet sker främst genom årliga interna som externa elevundersökningar men även genom återkoppling från elever och personal genom de ärenden

8 som behandlas av EHT-teamet. Analys och resultat återförs vid behov till prioriterade arbetsområden kommande läsår. Under det gångna läsåret har flera förebyggande insatser genomförts för att motverka kränkande behandling. Lärare och elever har tillsammans tagit fram nya trivselregler. Skolan har genomfört en enkät bland elever och lärare om förekomst av diskriminering och kränkningar i verksamheten med goda resultat som följd. Mentorssamtal och klassråd har regelbundet hållits för uppföljning av händelser och situationer som berört elever på något sätt Under höst och vinter har också löpande dialoger hållits kring Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15* * Estetiska programmet 91,7 81,0 14,3 13,7 14,8 14,6 Estetiska programmet - riket - 89,3-14,4-14,9 Rytmus Norrköping 91,7 81,0 14,3 13,7 14,8 14,6 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12

9 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Estetiska programmet 61,1 58,3 Estetiska programmet - riket 74,1 68,6 Rytmus Norrköping 61,1 58,3 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska ,0% 50,0% 25,0% Matematik 1B 7 0,0% 71,4% 28,6% Matematik 2B 6 0,0% 50,0% 50,0% Matematik 3B 2 0,0% 50,0% 50,0% Svenska 3 7 0,0% 71,4% 28,6% Svenska som andraspråk 3 - Rytmus Norrköping 30 6,7% 60,0% 33,3% Riket (VT2015) ,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling Sammanfattande analys Gymnasieexamen: Av 13 elever gick 10 ut gymnasiet med gymnasieexamen. De tre elever som inte fick en gymnasieexamen hade åtgärdsprogram. Orsakerna var av sådan karaktär att det inte var tillräckligt med hjälp från skolan för att klara en gymnasieexamen. GBP för elever med examen eller studiebevis ökade från 13,7 till 14,3 under året. Främsta anledningen är att under våren gjordes en kartläggning av vilka elever som riskerade att inte gå ut med en gymnasieexamen. Denna kartläggning följder upp med riktade åtgärder. Tre elever lyckades i och med den insatsen klara gymnasieexamen. Tre elever lyckades inte uppnå gymnasieexamen p g a av skäl som skolan inte kunde påverka. Med tanke på att det totala elevantalet som gick i åk 3 var så lågt så blir tre elever en procentuellt hög andel. Nationella prov: Matematik Ma 1b - 8 elever skrev NP, varav 2 hade F eller ej gjort alla delprov. 5 elever hade provresultat som överensstämde med betyg, 3 hade ett betygssteg över provresultat

10 Ma2b - 6 elever skrev NP, varav 2 hade F. 3 hade provresultat som överensstämde med betyg. 3 hade ett betygssteg över provresultat. Ma3b - 2 elever skrev. Ingen hade F. En hade provresultat som överensstämde med betyg. En elev hade ett betygssteg över provresultat Ansvarig matematiklärare ser NP som en av flera delar av bedömningsunderlag. På lektioner och övriga examinationer har eleverna haft flera olika möjligheter att visa matematikkunskaper. Engelska 6 13 elever skrev NP varav det samlade provbetyget blev F för en elev. 5 elever utförde ej samtliga eller enstaka delprov (och saknar därmed samlat provbetyg). I dessa fall överensstämmer resultaten ändå med slutbetygen i samtliga fall utom två: Elev 1: Det samlade provbetyget på det nationella provet var A, men slutbetyget i kursen var D, på grund av att eleven inte lämnat in tillräckligt med underlag under läsårets gång. Elev 2: Det samlade provbetyget var F, och slutbetyget i kursen var E. Eleven har läs- och skrivsvårigheter men har, efter att betygsättande lärare tagit hänsyn till aktuella svårigheter i enlighet med Skollagen (2010:800) 15 kap, 26, uppnått slutbetyget E. Svenska 3 14 elever skrev NP varav det samlade provbetyget blev F för två elever. 6 elever utförde ej samtliga eller enstaka delprov (och saknar därmed samlat provbetyg). I dessa fall överensstämmer resultaten med slutbetygen i samtliga fall utom två: Elev 1: Det samlade provbetyget på det nationella provet var F, men slutbetyget i kursen var E. Elev 2: Det samlade provbetyget på det nationella provet var D, men slutbetyget i kursen var B. Eleven hade inte följt instruktionerna för den skriftliga delen av det nationella provet och fick således ett F på det delprovet. På det muntliga provet uppnåddes ett A, vilket innebar ett D i det samlade provbetyget. Eleven visade under läsåret upp tillräckliga kunskaper inom samtliga kunskapskrav för att uppnå ett B i slutbetyg Åtgärder för utveckling Inför vårt sista läsår är fokus inriktat på att ge eleverna en så kvalitativt god utbildning som möjligt där alla går i mål. Vi kommer att arbeta med än tydligare och snabbare åtgärder med EHK-möten, elevhälsa och eventuella CSN-anmälningar, tydligare och snabbare information till elever och föräldrar kursmål och vad som krävs för att uppnå dessa samt vilka rutiner och vilket stöd som finns. Mentor och bitr.rektor har kontinuerlig koll på elevernas studieplaner för att tidigt upptäcka risk för att inte uppnå gymnasieexamen.

11 Obligatorisk schemalagd studietid kommer att finnas om eleven behöver göra prövningar eller om lärare anser att eleven behöver stöd/risk för F. Vi kommer även att erbjuda frivilliga öppna studietider i sv3 och eng 7 som har varit de kurser många elever haft svårigheter att klara. Hit hänvisas även elever som missat lektioner eller examinationer. Eleverna kommer dessutom att ha möjlighet till öppen studietid med tillgång till lärare på fredagar

12 Värdegrundsresultat Rytmus Norrköping Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 100% 93% 82% 86% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 100% 91% 87% 89% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 100% 96% 92% 96% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 95% 74% 62% 64% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 95% 87% 80% 80% 69% 71% Källa: Markör Sammanfattande analys Beslutet att stoppa intaget på Rytmus Stockholm föranledde ett omfattande arbete för att alla elever skulle kunna trivas de åren som de gick kvar skolan. Detta arbete innebar att eleverna fick möjlighet att i högre grad få hjälp i sina studier, få möjlighet att göra externa studiebesök på sätt som inte gjorts tidigare. Personal och elever hjälptes åt att skapa en vi-känsla och en ökad sammanhållning på skolan. En positiv syn från ledningen rörande resursstöd bidrog också Åtgärder för utveckling Då skolans resultat ligger på en mycket hög nivå och skolans elever uppger sig vara trygga och ha goda förutsättningar för lärande är våra fortsatta åtgärder inte annorlunda mot tidigare. Vårt fokus är att skapa bästa möjliga avslut på våra elevers gymnasietid Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Rytmus Norrköping Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö

13 Undervisning Källa: Markör Upplevd kvalitet Rytmus Norrköping Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Sammanfattande analys Skolans elever är mer nöjda än inom både Rytmus totalt som AcadeMedia. En liten skola med få elever och lärare med stark gemenskap och trygg miljö ligger bakom. Det enda värdet som backat något jämfört med föregående är det samlade begreppet NKI. Detta är i sig inte märkligt, då skolan inte kommer att fortsätta sin verksamhet efter innevarande läsår och eleverna beklagar detta även om de själva inte kommer att drabbas. NKI-resultaten från 2016 för de frågor som är kopplade till värdegrund visar att eleverna upplever att skolan jobbar aktivt med värdegrundsfrågor. Jag känner mig trygg i skolan 100% Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 100% På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. 100% Jag tycker att skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. 95% Jag har möjlighet att påverka det vi jobbar med i skolan. 95% På Rytmus uppmuntras vi att öppet säga vad vi tycker i olika frågor. 95% På Rytmus arbetar vi tillsammans för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 100% Följande frågor har fullständig korrelation mellan elevers och lärares uppfattning. Jag känner mig trygg i skolan. 100% Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 100%

14 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. 100% Åtgärder för utveckling Under det kommande läsåret riktas alla våra åtgärder kring de kvarvarande elevernas behov och förutsättningar för att klara sin gymnasie-examen. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Rytmus Norrköping Rytmus AcadeMedia Gymnasium % 81% 71% % 80% 63% % 81% 74% % 87% 69% % 66% 65% % 57% 55% % 53% 42% % 30% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under Leverans av resultat skedde januari 2016.

15 Om du tänker tillbaka på din gymnasieskol a i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommende ra din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Ändamålsenlig kvalitet % 20% 40% 60% 80% 100% AcadeMedia Gymnasium Rytmus Rytmus Norrköping Sammanfattande analys 2013 tog den tredje klassen studenten. Det var den sista klassen som togs in på gymnasiet innan 2011 års reform och det var en stor andel av eleverna som togs in på låga meritvärden och med många IG från högstadiet. Det var, i jämförelse med tidigare årgångar, en påtagligt stor andel av eleverna som hade olika psykiska och sociala besvär och det påverkade studierna och gruppdynamiken. Musikaliskt var spridningen mycket stor både vad det gällde motivation och spelvana. Detta påverkade både de elever som hade höga ambitioner eftersom de tyckte att det inte var så hög nivå på musiken som de hade förväntat sig samt de elever som hade lägre ambitionsnivå och spelvana då de kände sig underlägsna. Hög elevfrånvaro medförde uppenbara hinder för fungerande ensemblespel men påverkade även alla kurser. Den här klassen fick vi lägga ner mycket arbete på både individuellt och gruppdynamiskt då gruppdynamiken inte fungerade och konflikter i elevgruppen förekom samt att denna årgång även fick en mindre stabil start i åk 1 då en av nyckellärarna i den årskursen(mentor, svenska, samhällskunskap) hade hög sjukfrånvaro och senare slutade på skolan Åtgärder för utveckling Ej aktuellt då skolan är inne på sitt sista verksamhetsår.

16 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret Rytmus Norrköping genomförde under läsåret 2014/15 utvecklingsprojektet Bra blir bäst (BBB) som arbetats fram av managementkonsulterna McKinsey och som syftar till att utmana oss själva i vår bild av vår egen verksamhet och i viljan att förändras. Målet är att stärka personalens engagemang och ledningsfokus på identifierade förbättringsområden. Projektet utgår ifrån undersökningar och analyser genomförda av den pedagogiska personalen. Arbetet med projektet resulterade i fokus på tre större utvecklingsområden för vilka arbetsgrupper skapades och arbetet med dessa fortsatte under föregående läsår: 1. Kollegialt lärande Lärarna har genom det kollegiala lärandet fått inblick i hur kollegorna startar sina lektioner, något som vi särskilt tog fäste på i arbetet med det kollegiala lärandet. Detta har bland annat medfört att några lärare skriver upp mål för lektionen kopplat till de aktiviteter som planerats för att uppnå dem. 2. Estetkursernas samplanering 3. Tydlighet i roller och ansvar Sammanfattande analys Lärarna har genom det kollegiala lärandet fått inblick i hur kollegorna startar sina lektioner, något som vi särskilt tog fäste på i arbetet med det kollegiala lärandet. Detta har bland annat medfört att några lärare skriver upp mål för lektionen kopplat till de aktiviteter som planerats för att uppnå dem. Estetkursernas centrala innehåll har sammanställts av två lärare. Detta för att kunna samplanera musikkurserna i högre grad. Dessutom har detta arbete medfört att musiklärarna samarbetar i större omfattning samt att lärare vågar uttala förväntningar på varandra i det vardagliga arbetet. Lärarna har också arbetat med att förtydliga mentorsuppdraget för att skapa en samsyn kring eleverna och säkerställa en likvärdighet kring uppdraget. Det har även skapats ett flödesschema över läsårets aktiviteter Åtgärder för utveckling Ej aktuellt.

17 8. Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1- Måluppfyllelse Alla elever ska gå ut gymnasiet med gymnasieexamen Bakgrund Det är vårt främsta uppdrag att få varje elev i mål med möjliget till fortsatta studier eller yrkesliv Åtgärder Tydligare och snabbare åtgärder med EHK-möten, elevhälsa och eventuella CSN-anmälningar. Tydligare och snabbare information till elever och föräldrar kursmål och vad som krävs för att uppnå dessa samt vilka rutiner och vilket stöd som finns. Mentor och bitr.rektor har kontinuerlig koll på elevernas studieplaner för att tidigt upptäcka risk för att inte uppnå gymnasieexamen. Obligatorisk schemalagd studietid om eleven behöver göra prövningar eller om lärare anser att eleven behöver stöd/risk för F. Frivilliga öppna studietider i sv3 och eng 7 som har varit de kurser många elever haft svårigheter att klara. Hit hänvisas även elever som missat lektioner eller examinationer. Möjlighet till öppen studietid med tillgång till lärare på fredagar Skolsköterska och kurator är en naturlig del av skolans verksamhet genom deltagande i stormöten och inledande hälsosamtal med alla elever. 8.2 Utvecklingsområde 2 Inflytande och ansvar Elever ska känna ett ansvar för sina studier och se sig själva som en viktig del i skolans verksamhet och energi Bakgrund Förutsättningar för elevernas måluppfyllelse skapas genom samarbete mellan skola och hem, lärare och elev. Den som känner sig inkluderad och delaktig tar större ansvar, vilket krävs för att arbetet ska ge resultat Åtgärder Sjukanmälan görs inte på Schoolsoft utan via mail eller telefonsamtal till bitr.rektor samt tf. administratör.

18 Alla ledighetsansökningar till bitr.rektor istället för mentor. Tydligare och snabbare uppföljning av frånvaro. Mentor ser varje månad över samtliga mentorselevers frånvaro och rapporterar till bitr.rektor all frånvaro som verkar oroväckande. Gemensamma stormöten istället för infotid. Eleverna ska tillsammans med personalen diskutera, planera och utvärdera verksamheten. Elever är delaktiga i valet av clinics, konserter, studiebesök och besök från externa aktörer.