Huvudmannarapport 2013/2014 Mikael Elias Gymnasium AB

Transkript

1 Huvudmannarapport 2013/2014 Mikael Elias Gymnasium AB

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Vårt kvalitetsarbete:... 3 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om verksamheten/förutsättningar... 4 Åtgärder enligt föregående års rapport Stärka och utveckla undervisningen Minska variationen i måluppfyllelse mellan skolorna samt höja måluppfyllelsen vid samtliga skolor Funktionell kvalitet: Upplevd kvalitet: Ändamålsenlig kvalitet: Nya utvecklingsområden: Slutsatser

3 Vårt kvalitetsarbete Samtliga skolor upprättar årligen en Kvalitetsrapport och en Lokal arbetsplan där skolan redovisar det gångna årets verksamhet och resultat samt strategier och målsättningar för nästkommande läsår. Dessa dokument utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Vårt kvalitetsarbete sker systematiskt utifrån en helhetssyn på vad som är relevant att utveckla beroende på vår vision och inriktning, vår värdegrund, våra målsättningar kopplat till kvalitet, tillväxt och ekonomi. Vi mäter i vilken utsträckning våra elever når de nationella målen (=funktionell kvalitet), känner förtroende för oss som huvudman och för den verksamhet som bedrivs vid våra skolor (=upplevd kvalitet) samt hur många av dem som studerar vidare på högskola/universitet och vilken studieförberedande nytta som de upplever att de haft av sin utbildning hos oss (=ändamålsenligkvalitet). Ramarna för detta arbete är gällande skollag och förordningar samt tydliga processflöden. Vi leder vår verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. Vi följer årligen upp våra resultat och jämför dem med relevanta resultat såväl inom koncernen som med riket i övrigt. Vision och värdegrund Inom Mikael Elias Gymnasium arbetar vi medvetet och engagerat för att skapa och upprätthålla en hög och jämn kvalitet vid våra skolor. Våra ledord - att inspirera och utmana är vägledande för både elever och personal. Vi tror på individens förmåga att lära, utvecklas och skapa sina egna förutsättningar och vi är helt övertygade om att skoltiden har en enorm betydelse för en ung människas självbild, drömmar och framtid. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Vårt mål är att inspirera och utmana våra elever under deras skoltid som de tillbringar hos oss. Vårt mål är också att garantera en likvärdig utbildning för våra elever och en jämn och hög måluppfyllelse. 3

4 Grundfakta om verksamheten/förutsättningar Verksamhetens namn: Mikael Elias Gymnasium AB, org Ansvarig chef: Björn Buö, verksamhetschef. Organisation : Verksamheten har sitt huvudkontor i Academedia ABs lokaler på Adolf Fredriks kyrkogata 2 i Stockholm. Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som grundades 2007 av Nordiskt Teknikerinstitut AB. Kort därefter förvärvades Nordens Teknikerinstitut AB av AcadeMedia AB. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB med skolor på tio orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Lund, Norrköping, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Varje skola leds av en rektor som rapporterar till verksamhetschefen. Mikael Elias Gymnasium erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Mikael Elias Gymnasium AB tillhör organisatoriskt AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor där den ingår tillsammans med Design & Construction college, Hermods gymnasium, Klara gymnasium, ProCivitas privata gymnasium, Rytmus och Sjölins ekonomiska gymnasium. Innehållet i denna kvalitetsrapport är en sammanfattning av resp. skolas enhetsrapporter samt verksamhetens affärsplan. Personal Verksamheten leds av verksamhetschefen som rapporterar till utbildningsdirektören för AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor. I ledningen för Academedias teoretiska gymnasieskolor finns stabsresurser för HR, kvalitet, ekonomi, marknadsföring och IT. Övriga centrala resurser delas gemensamt med hela AcadeMediakoncernen. Andelen behöriga lärare för Mikael Elias Gymnasium är god. Utbildningsnivån är generellt hög inom verksamheten och ett antal lärare har även avlagt forskarexamen i form av licentiat- eller doktorsexamen. Nedan redovisas en sammanställning av antal heltidstjänster, antal elever per lärare och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. 4

5 Tabell 1: Antal heltidstjänster, antal elever per lärare och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Skola Antal heltidstjänster Antal elever per lärare Andel m pedagogisk högskoleexamen Eskilstuna 10,8 18,0 58,6% Falun 8,3 16,4 75,6% Göteborg 22,2 21,2 85,6% Karlskrona 13,8 16,7 88,7% Lund 2,1 8,1 100,0% Norrköping 6,0 11,7 68,9% Sollentuna 11,8 19,4 85,4% Stockholm 20,5 19,3 80,0% Sundsvall 10,4 19,8 89,4% Örnsköldsvik 8,3 11,4 78,9% Mikael Elias Gymnasium 18,5 81,3% Riket 12,2 78,5% Källa: AcadeMedia, Skolverkets databas SIRIS. Antalet lärartjänster omräknat till heltidstjänster varierar på skolorna från 2,1 i Lund som endast hade avgångselever, till 22,2 i Göteborg som är den största skolan. Antal elever per lärare är i genomsnitt 18,5 att jämföra med 12,1 i riket. Andelen lärare som avlagt pedagogisk högskoleexamen varierar från 58,6% i Eskilstuna till 100% i Lund och är i genomsnitt 81,3% att jämföra med 78,5% i riket. I Eskilstuna har flera lärare avlagt sin examen efter att mätningen gjordes och andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har därmed ökat. Skolan i Norrköping avvecklades vid läsårets slut och därmed också fokus på andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Sammanfattningsvis så har Mikael Eliasgymnasierna färre antal lärare per hundra elever än genomsnittet i riket men en högre andel lärare som avlagt pedagogisk högskoleexamen än genomsnittet i riket. Mikael Elias Gymnasium har under året haft 8 lärare som innehaft karriärstjänster eller förstelärartjänster. Dessa förstelärare har arbetat med att utveckla sin och sina kollegors undervisning och kommer det kommande året att utökas till 22 förstelärartjänster. Alla rektorer förutom två har eller genomför sin befattningsutbildning. De två rektorer som inte påbörjat sin befattningsutbildning är båda nyanställda och påbörjar sin tre åriga rektorsutbildning när de avslutat sin provanställning enligt AcadeMedias policy. 5

6 Elevhälsa Samtliga skolor har tillgång till vissa elevhälsoresurser och resurserna varierar per skola. En sammanställning av elevhälsans resurser per skola, samt även tillgången till Studie- och yrkesvägledare (SYV), redovisas nedan. Tabell 2: Elevhälsa Mikael Elias gymnasium Skola Skolsköterska tjänstefaktor Skolläkare tjänstefaktor Skolpsykolog tjänstefaktor Kurator tjänstefaktor Specialpedagog tjänstefaktor SYV tjänstefaktor Stockholm 24 tim/v 30 tim/år 14 tim/v 24 tim/v Göteborg 40 tim/v 20 tim/år 10 tim/år 12 tim/v 12 tim/v 16 tim/v Karlskrona Avrop Vid behov 10 tim/v 2 tim/v Norrköping Avrop Vid behov Vid behov Avrop Rektor Eskilstuna 8 tim/v 10 tim/år 8 tim/v 1 tim/v Sollentuna 12 tim/v 10 tim/år 12 tim/v 8 tim/v Falun 8 tim/v 4 tim/v Sundsvall 4 tim/v Vid behov 1 tim/v 16 tim/v Örnsköldsvik 6 tim/v Vid behov Vid behov Vid behov 4 tim/v Tillgängliga kompetenser och resurser varierar mellan skolorna, men flertalet skolor saknar tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser. Målet det kommande året är att alla skolor skall få utbildning i elevhälsans arbetssätt och ha tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser. 6

7 Bakgrundsstatistik elever Tabell 3: Antal elever per program och årskurs Skola EK NA SA TE Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Summa Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Summa Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Summa Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Summa Skola Eskilstuna Falun Göteborg Karlskrona Lund Norrköping Sollentuna Stockholm Sundsvall Örnsköldsvik Totalt Källa: Schoolsoft juni 2014 Totalt hade Mikael Elias gymnasieskolor 1983 elever fördelade på 10 skolor. De två största programmen är Samhällsvetenskapsprogrammet med 706 elever och Naturvetenskapsprogrammet med 698 elever. För dessa program är elevantalet relativt konstant över årskurserna med en svag ökning på Samhällsvetenskapsprogrammet och en liten minskning på Naturvetenskapsprogrammet. Ekonomiprogrammet är populärt och har på tre år växt till 366 elever. Teknikprogrammet erbjuds på fem av skolorna och har tillsammans 213 elever. Budget med materiella resurser och lokaler Mikael Elias gymnasium AB ingår i AcadeMedia AB och är ett av koncernens drygt trettio varumärken. AcadeMedia AB omsatte verksamhetsåret 2012/ miljoner kronor med ett resultat av 142,8 miljoner kronor efter skatt. Mikael Elias Gymnasium AB omsatte ca 150 miljoner kronor, de enskilda skolornas ekonomi varierar beroende på elevantal och elevpeng per program. Ekonomin för både Mikael Elias gymnasium AB och AcadeMedia AB är god. 7

8 Samtliga skolor är etablerade i attraktiva citylägen på sin ort. Lokalerna är genomgående av god standard. Skolorna är moderna och använder ett till ett, dvs varje elev har en egen dator eller läsplatta. Idrottshallar och gymnastiksalar hyrs. Lunch serveras i matsal på skolorna i Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Sollentuna. På övriga skolor äter eleverna lunch på restaurang. Verksamhetens största kostnader är personal- och lokalkostnader. För skolornas långsiktiga överlevnad är det viktigt att skolan upplevs som en attraktiv skola på orten. Intaget har tidigare stängts på skolorna i Lund och Norrköping och skolorna avvecklades vid verksamhetsårets slut. I Lund var alla elever avgångselever och i Norrköping var tre fjärdedelar av eleverna avgångselever. De resterande eleverna i Norrköping erbjöds enligt AcadeMedias elevgaranti att läsa sitt sista år och slutföra sin utbildning på en av koncernens skolor på orten, vilket också så gott som alla elever valde att göra. Presentation och förankring av mål Vårt mål är att elevernas slutbetyg från respektive program ska ligga över rikssnittet avseende genomsnittlig betygspoäng på programnivå och med god överrensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg. Målet är också att varje elev som går ut gymnasiet ska ha möjlighet att fortsätta till vidare studier. Vårt strävansmål är att andelen elever som fullföljer utbildningen med slutbetyg inom fyra år är 100%. Utifrån 2013 års resultat, erfarenhet från skolornas utveckling samt verksamhetens nuläge och strategiska plan, framträdde vid föregående års analys följande två prioriterade utvecklingsområden: Stärka och utveckla undervisningen Minska variationen i måluppfyllelse mellan skolorna samt höja måluppfyllelsen vid samtliga skolor I resultatet av föregående års kvalitetsundersökningar var frågor kopplade till undervisning de som fick lägst utfall. Högskolebehörigheten sjönk och betygen låg i paritet med de flesta andra skolor som erbjuder samma program. Slutsatsen blev att arbetet med att profilera skolorna tydligare måste leda till att eleverna på våra skolor uppnår högre resultat än på jämförbara skolor och att alla elever åtminstone har möjlighet att påbörja fortsatta studier. 8

9 Inom Mikael Elias Gymnasium var ett större utvecklingsprojekt redan påbörjat under våren Detta projekt syftade till att utveckla en mer varierad och up-to-date undervisning som leder till högre måluppfyllelse. En pedagogisk helhetsidé med en ny vision och värdegrund som incitament - ett gemensamt uttryck för Mikael Elias gymnasium som verksamhet och en lokal profilering för skolorna. Den pedagogiska helhetsidén beskriver värdegrunden och kunskapssynen, visioner och mål. Den är också vägledande för det fortsatta pedagogiska arbetet och för utformningen av respektive skolas organisation. Den hjälper skolorna kommunicera och definiera vilka de är, vad de erbjuder och vad de vill ge våra elever. Den beskriver vår förståelse av vårt uppdrag och hur vi vill levandegöra det i vardagen. Vi har valt att arbeta med bilder för att göra vår pedagogiska helhetsidé tydlig. Vägen illustrerar våra värderingar och pilen i slutet visar att vi är en organisation i rörelse. Vägvisarna ger oss färdriktning och tydliggör våra mål medan bokryggarna på ett övergripande plan synliggör hur vi tar oss dit. 9

10 Arbetet i verksamheten Planen för läsåret var att utbilda alla medarbetare lärare, ledare och spjutspetsar/framtida projektledare i IKT för att förstärka användningen av 1-1 plattformar i utbildningen. Syftet vara att hitta metoder med fokus på elevernas lärande och utbildningen planerades tillsammans med vår IT leverantörs dotterbolag Caperio utbildning. Parallellt gjorde vi en översyn av vår kompetensprofil för lärare, våra lönekriterier och kompetensutvecklingsstrategier samt marknadsmaterial och marknadsplaner för att införliva dessa i arbetet med att skapa en hållbar samsyn och tydlig linje mellan verksamhetens alla delar. Ambitionen var också att inom ramen för våra verksamhetsledningar, där verksamhetschef och rektorer ingår, i än högre utsträckning lära av varandra för att hjälpa varandra att bli bättre totalt sätt vad gäller bedömning och måluppfyllelse. Följande utmaningar hade identifierats: elever som bara är studiemotiverade att nå E-betyg. elever som har hög frånvaro eller problematik som försvårar fullständig måluppfyllelse. lärare som ställer väldigt höga krav. Här bestämdes att rektorerna skulle hjälpas åt. Genom värdpar varannan verksamhetsledning får rektorerna turas om att sprida de goda exemplen omkring mentorskap, verksamhetsuppföljning, elevhälsoarbete och formativ bedömning etc. Utöver arbetet med undervisning, måluppfyllelse och profilering skulle organisationen fortsätta att skapa fler utvecklingsmöjligheter för lärare. Ambitionen med undersökningar som genererar LärarIndex var att dessa ska bidra till en större differentiering lönemässigt bland våra lärare. Åtta Förstelärartjänster inrättades inom verksamheten för att arbeta med vårt pedagogiska Advisory Board. Syftet med Advisory Board var att skickliga pedagoger tillsammans i en tankesmedja skulle diskutera pedagogiska metoder som verksamheten borde fokusera på och hur dessa skulle implementeras på skolorna. Genom vår ovan beskrivna pedagogiska helhetsidé ville vi profilera en tydligare yttre ram för våra skolors arbete och vårt varumärke som studieförberedande verksamhet av hög kvalitet. Innanför ramen ville vi att varje skola förfinar sin version av helhetsidén, präglad av lokal kompetens, kreativitet och drivkraft. Den pedagogiska mångfalden är en av våra viktigaste styrkor och strategier. Vi planerade att än mer strukturerat utnyttja möjligheterna till systematiskt erfarenhetsutbyte mellan våra skolor och andra verksamheter, i förvissning om att detta kommer att höja både kompetens och måluppfyllelse ytterligare. I linje med detta planerades att under 2013/2014 inrikta arbetet mot följande områden: Matematik. Allt fler signaler från skolorna gjorde gällande att elevernas resultat sjunker med den nya läroplanen Gy11. När det gäller matematiken planerade vi framför allt se till att fånga upp och skapa möjligheter för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan lärare, rektorer och huvudmän kopplade till utvecklingen av matematik-undervisningen. Vi 10

11 planerade även undersöka möjligheten till större utbildningsinsatser för våra matematiklärare. Likvärdig bedömning och betygssättning. Mot bakgrund av den variation som vi fortfarande såg mellan våra skolor samt upplevelsen av att det kan finnas väldigt hög kravnivå på vissa skolor tillsammans med att vi fortsatt såg en del större avvikelser mellan betyg och prov (även om de är färre och mindre än föregående läsår) ville vi hålla fast vid detta område. Bland annat genom att initiera bedömningsnätverk för lärare för att säkerställa en likvärdig och korrekt bedömning och betygssättning. Viktiga händelser under året Vid läsårsstart tillträdde våra åtta förstelärare efter att under våren ha ansökt och blivit utvalda. Deras individuella uppdrag spände från att utveckla matematikundervisningen till att utveckla användningen av IKT på skolan. Vår skola i Falun fick ny rektor. Under augusti började 681 elever i årskurs ett vid någon av våra åtta skolor. Skolorna arrangerade uppstartsdagar med praktisk information, utbildning i studieteknik och teambuildningaktiviteter. Syftet med det sistnämnda är att eleverna skall hitta en kompis, känna sig trygga och vara nöjda med sitt program- och skolval. Elever i årskurs två åkte i september till Stockholm och Stockholms stadion där Teoretiskaspelen arrangeras. Eleverna och skolorna tävlar under festliga former med varandra och dagen avslutas med en fest och prisutdelning. Aktiviteten ger också skolorna möjlighet att göra studiebesök på t.ex. Sveriges riksdag och Naturhistoriska museet. I slutet av oktober firar eleverna traditionsenligt Halloween genom att klä ut sig och spöka på skolan. Detta stimulerar elevernas kreativitet och sammanhållning. Under v 44 bedrevs kompetensutveckling för lärarna inom betyg och bedömning. Förstelärarna träffade Verksamhetsledningen i Advisory Board. I december arrangerades Nobeldagen, en nationell kunskapstävling med efterföljande högtidlig middag och prisutdelning. Eleverna får här tävla i alla Nobelprisets discipliner med fokus på kunskaper med en festlig inramning. Skolorna tävlar med varandra och det anses mycket prestigefullt att vinna tävlingen. I januari fick vår skola i Karlskrona ny rektor. Flertalet av skolorna har samarbete med EF och i februari/mars åkte eleverna i årskurs ett på språkresa till Cambridge eller Brighton i England. 11

12 I mars firades Pi dagen, en hyllning till matematiken med tävlingar inom matematik. Några av skolorna deltog i Comeniusprojekt som i år har haft temat Europe beyond borders. En av skolorna har rest till Prag, Kanarieöarna, Wales och Istanbul och det har varit oerhört uppskattat och berikande för involverade elever och lärare. Eleverna söker en plats till de olika resorna genom att presentera ett upplägg hur man kan representera Sverige i just denna resas tema. Antalet elever och lärare som reser beror på budgeterade medel. Under nästa läsår sker ytterligare resor till bl.a. Frankrike, Tyskland och dessutom står vi som värdar för ett besök under våren För elever i årskurs 3 var givetvis studenten med allt som den innebär årets stora höjdpunkt. I juni slutfördes avvecklingen av våra skolor i Lund och Norrköping. Skolan in Lund hade endast avgångselever och skolan i Norrköping hade både elever i årskurs två och årskurs tre. I samarbete med stadens gymnasieantagning och en annan av Academedias gymnasieskolor erbjöds de kommande 17 årskurs tre eleverna att slutföra sin utbildning denna skola. Åtgärder enligt föregående års rapport Stärka och utveckla undervisningen Arbetssätt Våra skolor har under flera år arbetat med att utveckla ett formativt arbetssätt, där formativ bedömning är centralt. Formativ bedömning eller som det också kallas bedömning för lärande innebär undervisningsmetoder där bedömningen är en viktig del för att föra lärandet framåt. Eleven får av läraren eller kamraterna återkoppling som den kan använda för att komma framåt i lärprocessen s.k. feed-forward. Vissa forskare hävdar att man kan öka inlärningen med en faktor upp till två och därmed accelerera lärandet. Skolorna har i högre grad än tidigare planerat in och genomförd omdömeskonferenser. Dessa har som tema att tidigt identifiera och fånga in elever i behov av särskilt stöd i undervisningen. Ett annat område har varit att öka elevernas delaktighet och påverkan. Lärarna har i dialog med eleverna bestämt områden för ämnesfördjupning, samarbete över ämnesgränserna samt examinationsformer. 12

13 Vi har även genomfört en IKT-satsning där vi i I-pads miljö utforskat nya arbetssätt med syfte att erbjuda eleverna en mer stimulerande lärmiljö och öka deras lust att lära. I samarbete med en extern konsult har vi inspirerat och kompetensutvecklat våra lärare samt introducerat nya synsätt och idéer. Satsningen har fallit olika ut på olika skolor och hjälpt oss identifiera IKTintresserade lärare som kan bära en fortsatt satsning vidare Inför det gångna läsåret hade vi sökt och fått beviljat medel för 8 karriärstjänster eller så kallade förstelärare. Intresserade lärare fick söka tjänsterna och de fördelades på skolorna på följande sätt. Skolorna i Karlskrona och Stockholm fick två förstelärartjänster vardera, skolorna i Falun, Göteborg, Sollentuna och Örnsköldsvik en vardera. Skolorna i Eskilstuna, Lund, Norrköping och Sundsvall fick ingen förstelärare i den omgången. Förstelärarnas uppgift var att i egenskap av skickliga pedagoger inspirera och stimulera pedagogisk utveckling på skolorna genom att utveckla sitt eget ämne samt leda olika pedagogisk forum på skolorna för att öka det kollegiala lärandet bland skolans lärare. Förstelärarna fick i sin tur möjlighet att hämta energi och inspireras i ett pedagogiska Advisory Board, en rådgivande tankesmedja där förstelärarna träffades och utbytte erfarenheter. Resultat Nedan redovisas resultatet för hur eleverna upplever undervisningen. Resultatet är hämtat ur NKI undersökningen som genomfördes i januari februari 2014 och redovisas även under avsnittet Upplevd kvalitet senare i denna rapport. 13

14 Tabell 4: Hur eleverna på Mikael Elias gymnasierna upplever undervisningen. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a8 nå de olika betygen. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så a8 det ska gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. Mina lärare gör så a8 jag får lust a8 lära mig mer AcadeMedias Gymnasieskolor Mikael Elias totalt Analys På Mikael Elias gymnasierna upplever eleverna i något lägre grad att deras lärare gör det tydligt vad som krävs för de olika betygsstegen (70) än för AcadeMedias gymnasieskolor i genomsnitt (72). Elevernas upplevelse att deras lärare bryr sig om att det skall gå så bra som möjligt (73) i skolarbetet ligger i nivå med snittet för AcadeMedias gymnasieskolor (74). Även elevernas upplevelse att lärarna arbetar med feed-forward och att de informeras om hur det går i skolarbetet (68) ligger i nivå med Academedias gymnasieskolor (69). Slutligen är elevernas upplevelse av att deras lärare gör så att de får lust att lära sig mer (68) på samma nivå som för AcadeMedia i genomsnitt (68). 14

15 I nedanstående diagram görs en jämförelse mellan elevernas och lärarnas svar på de fyra påståenden om undervisningen. Diagram 5: Elevers och lärares svar på gemensamma frågor Elever Lärare Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig. Jag känner mig trygg i skolan. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. 15

16 Ur diagrammet framgår att det finns ett stort gap i hur lärare och elever uppfattar de fyra påståenden kring undervisningen. Lärarna uppfattar i mycket hög grad att de arbetat med att göra undervisningen mer lustfylld, att de informerat eleverna om hur det går i skolarbetet, att de stöttat eleverna i skolarbetet samt att de gjort tydligt vad som krävs för att nå de olika betygen. Elevernas uppfattning ligger betydligt lägre än lärarnas. Skolorna har alltså arbetat med frågorna och gjort lärarna mycket medvetna om dessa utvecklingsområden. Skolorna har under året arbetat med formativ bedömning, omdömeskonferenser, IKT baserat lärande samt tillsatt förstelärartjänster, men inte lyckats skapa en upplevd effekt av detta för eleverna. Minska variationen i måluppfyllelse mellan skolorna samt höja måluppfyllelsen vid samtliga skolor Arbetssätt Lärarna har arbetat med att utveckla sin bedömarkompetens för att eleverna skall bli rättvist och likvärdigt bedömda. Sambedömning i samband med rättning av prov och tolkning av bedömningskriterier vid nationella prov är vanligt förekommande på skolorna och även sambedömningsprojekt skolor emellan växer fram. Några skolors arbete har resulterat i att de nu ingår i bedömningsnätverk tillsammans med ett flertal skolor. Vissa skolor har en hög andel elever som klarar sin gymnasieexamen, men med förhållandevis låga betygspoäng. Här arbetar rektorerna tillsammans med lärarna på att förändra kulturen att det räcker med godkänt, utan i stället inspirera elever och lärare till att arbeta med att utveckla elevernas fulla kunskapspotential. Skolorna får i allt större grad upp ögonen för vad en elevhälsa med elevhälsans samtliga kompetenser representerade, kan åstadkomma för en elev som är i behov av särskilt stöd. Förstärkning och rekrytering av elevhälsopersonal har genomförts på flera skolor för att öka skolans kompetens inom elevhälsa. Tillika har elevhälsokompetenser rekryterats till AcadeMedia centralt för att kunna stötta skolorna med utbildning, framtagning av EHT- processer och råd. Resultat Nedan redovisas genomsnittliga betygspoäng för skolorna över tid. Den genomsnittliga betygspoängen är en preliminär beräkning och gjordes i juni Det officiella resultatet publiceras i Skolverkets databas SIRIS i december Den genomsnittliga betygspoängen för 2014 och 2013 är ej jämförbara på grund av en ny beräkningsgrund. Den genomsnittliga betygspoängen för 16

17 avgångselever år 2013 och tidigare beräknades för elever med slutbetyg, oavsett om slutbetyget gav behörighet till högskola eller ej. Fr.o.m beräknas den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis. Tabell 6: Genomsnittliga betygspoäng Analys GY prel Rikssnitt 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 14,0 - Mikael Elias Gymnasium ,8 15,9 15,8 15,8 15,5 MEG Gbg ,4 15,6 15,7 17,1 16,4 MEG Sthlm ,8 16,8 16,5 16,1 15,4 MEG Sundsvall ,3 16,0 13,6 14,8 14,0 MEG Karlskrona ,4 14,7 14,8 14,7 14,6 MEG Lund ,2 15,0 13,7 14,7 MEG Eskilstuna ,9 15,3 15,8 15,9 MEG Falun ,7 17,4 16,2 15,6 MEG Norrköping ,9 14,8 13,9 MEG Sollentuna ,4 16,0 15,9 MEG Örnsköldsvik ,4 15,8 16,7 Källa: SIRIS och Academedia (prel. 2014) Det preliminära resultatet för den genomsnittliga betygspoängen för Mikael Elias Gymnasierna blev 15,5. Resultatet är inte direkt jämförbart med föregående år, då resultatet dels är preliminärt och dels är betygsskalan ändrad från tidigare IG MVG till Gy11 reformens F-A. Spridningen mellan skolorna var ,8 betygspoäng och ,4 betygspoäng. Spridningen mellan skolorna fortsatte att minska och blev 2014 preliminärt 2,8 betygspoäng, vilket innebär att arbetet på skolorna med en mer likvärdig betyg- och bedömningsprocess gett resultat. 17

18 Funktionell kvalitet: Arbetssätt Skolorna inom Mikael Elias gymnasium har under flera år arbetat med flera teman kring bedömning; formativ bedömning, sambedömning samt betyg och bedömning. En kultur där sambedömning är en naturlig del av vardagen är under utveckling och flera skolor har etablerat nätverk med andra gymnasieskolor inom området bedömning. Syftet är att lärarna skall utveckla sin bedömarkompetens så eleverna får en mer likvärdig och rättssäker bedömning, men även att öka elevernas lärande genom att lärarna ger återkoppling som utvecklar elevernas lärande. Strävan mot att 100 % av eleverna skall få högskolebehörighet har gjort att skolorna i allt större utsträckning försöker systematisera arbetet med att identifiera de elever som har svårighet med studierna så tidigt som möjligt. Mentor har här en viktig funktion, men även undervisande lärare, elevhälsan samt rektor. Skolorna börjar i allt större utsträckning definiera tydligare processer och ansvarsområden så att tidiga signaler som bristande studieresultat under kursens gång eller ökande frånvaro snabbt kan omsätts i ökade stödresurser till eleven. Uppföljning av målen Skolorna följer upp arbetet mot målen vid konferenser och studiedagar. Några av skolorna har också infört ett gemensamt dokument som alla lärare fyller i och håller sig uppdaterade via för att kunna följa eleverna i de olika kurserna. Erfarenhet visar att tidiga uppföljningar i klasskonferenser är viktigt och där på följande effektiva elevhälsorutiner med tillhörande åtgärder. En annan viktig faktor är att stärka elevens motivation genom att stimulera lärande och elevinflytande. Lusten att lära måste lockas fram och här är resurstider, ett aktivt mentorskap tillsammans med samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare viktiga faktorer. Vi tror att samtliga dessa arbetssätt påverkar måluppfyllelsen positivt. Resultat Nedan redovisas genomsnittlig betygspoäng, betygspoäng per program och skola samt andelen elever med examensbevis. 18

19 Tabell 6: Genomsnittlig betygspoäng GY prel Rikssnitt 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 14,0 - Mikael Elias Gymnasium ,8 15,9 15,8 15,8 15,5 MEG Gbg ,4 15,6 15,7 17,1 16,4 MEG Sthlm ,8 16,8 16,5 16,1 15,4 MEG Sundsvall ,3 16,0 13,6 14,8 14,0 MEG Karlskrona ,4 14,7 14,8 14,7 14,6 MEG Lund ,2 15,0 13,7 14,7 MEG Eskilstuna ,9 15,3 15,8 15,9 MEG Falun ,7 17,4 16,2 15,6 MEG Norrköping ,9 14,8 13,9 MEG Sollentuna ,4 16,0 15,9 MEG Örnsköldsvik ,4 15,8 16,7 Källa: SIRIS och Academedia (prel. 2014) Den genomsnittliga betygspoängen är preliminär och beräkning gjordes i juni Det officiella resultatet publiceras i Skolverkets databas SIRIS i december Den genomsnittliga betygspoängen för 2014 och 2013 är ej jämförbara på grund av en ny beräkningsgrund. Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever år 2013 och tidigare beräknades för elever med slutbetyg, oavsett om slutbetyget gav behörighet till högskola eller ej. Fr.o.m beräknas den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis. Den genomsnittliga betygspoängen för Mikael Elias gymnasierna blev preliminärt 15,5. Resultatet varierar från 16,7 (Örnsköldsvik) till 13,9 (Norrköping), ett spann på 2,8 vilket innebär att skolorna varierar mindre från varandra än tidigare år. För de två skolor som avvecklades efter läsårets slut, hade Lund lägre betygspoäng än genomsnittet och Norrköping lägst betygspoäng av alla skolorna. 19

20 Tabell 7: Betygspoäng per program och skola Skola EK NA SA TE Skola Eskilstuna 16,1 15,4 15,9 Falun 16,6 16,3 14,7 15,6 Göteborg 16,6 17,0 15,8 15,3 16,4 Karlskrona 18,1 15,3 12,7 14,6 Lund 15,5 13,4 15,0 14,7 Norrköping 14,2 13,1 13,9 Sollentuna 15,2 16,1 15,9 Stockholm 15,0 15,7 15,5 14,8 15,4 Sundsvall 14,1 13,8 14,0 Örnsköldsvik 18,1 16,3 16,4 16,7 Totalt 16,6 15,9 15,0 14,5 15,5 Källa: AcadeMedias preliminära beräkningar juni 2014 Resultatet är som ovan nämnts inte direkt jämförbart med tidigare år, därför görs ingen historisk jämförelse. Högst betygspoäng hade eleverna på Ekonomiprogrammet med i genomsnitt 16,6, följt av Naturvetenskapsprogrammet 15,9, Samhällsvetenskapsprogrammet 15,0 och Teknikprogrammet 14,5. 20

21 Tabell 8: Måluppfyllelse, andelen examensbevis Andel examensbevis 2. Måluppfyllelse GY 11 totalt prel Rikssnitt - Mikael Elias Gymnasium 84,2% MEG Gbg 92,6% MEG Sthlm 80,0% MEG Sundsvall 94,9% MEG Karlskrona 78,2% MEG Lund 82,4% MEG Eskilstuna 68,6% MEG Falun 87,8% MEG Norrköping 78,8% MEG Sollentuna 79,6% MEG Örnsköldsvik 90,5% Från och med 2014 är andelen examensbevis ett av de viktigaste måtten för att avgöra hur väl en skola har genomfört sitt uppdrag. För avgångselever år 2013 och tidigare var ett av målen för eleverna både på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program att få behörighet till högskolan. För avgångselever fr.o.m är målet för eleverna att få ett examensbevis. På högskoleförberedande program ger ett examensbevis behörighet till högskola, men detta gäller ej på yrkesprogram. P.g.a. dessa förändringar är andelen behöriga till högskola ej ett mått som kan jämföras rakt av mellan 2013 och

22 Tabell 9: Andel elever behöriga till universitet och högskola tidigare år Rikssnitt 89% 90% 87% 87% 87% 87% Mikael Elias Gymnasium % 97% 96% 95% MEG Gbg % 100% 96% 99% MEG Sthlm % 99% 96% 97% MEG Sundsvall % 95% 90% 94% MEG Karlskrona % 92% 100% 98% MEG Lund % 90% 86% MEG Eskilstuna % 98% 91% MEG Falun % 100% 93% MEG Norrköping % 90% MEG Sollentuna % 90% MEG Örnsköldsvik % 100% Mikael Elias gymnasierna har historiskt sett en relativt jämn och hög andel elever som uppnår behörighet till universitet och högskola. Andelen har varit i intervallet 93 % till 97 % att jämföra med genomsnittet i riket som var 87 %. Nedan redovisas kursbetyg satta under året samt resultat på de nationella proven. Vidare redovisas kursbetygen i de gymnasiegemensamma ämnena för avgångseleverna. 22

23 Tabell 10: Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för skolans alla elever (betyg som är satta under året). Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 53 12% 80 18% % % 53 12% Sv1 NP % 53 11% 95 20% % % 41 9% Sv % 73 12% 94 15% % % % Sv % 64 11% 69 12% % % % Ma1b % % 95 22% 63 14% 36 8% 23 5% Ma1b NP % % 75 22% 52 15% 34 10% 14 4% Ma1c % 56 19% 48 16% 67 23% 60 21% 45 15% Ma1c NP % 36 20% 29 16% 36 20% 42 23% 26 15% Ma2c % 52 17% 54 18% 65 21% 53 17% 34 11% Ma2c NP % 26 19% 25 19% 39 29% 22 16% 11 8% Ma3c % 60 19% 44 14% 76 24% 57 18% 37 12% En % 56 8% 75 11% % % % En5 NP % 41 7% 69 11% % % % Hi1b % % 96 16% % % % Id % 51 8% 99 16% % % % Na1b % 58 16% 73 20% 89 25% 64 18% 37 10% Re % 96 16% 80 13% % % % Sa1b % 92 15% % % % % Sa % 59 14% 58 14% % 90 21% 85 20% 23

24 Tabell 11: Betyg ingående i examensbevis och studiebevis för elever som slutar sina studier efter 3 eller 4 år (betyg som är satta under elevens studietid). Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 46 9% 84 16% % % 84 16% Sv % 58 10% 94 16% % % % Sv % 61 11% 65 12% % % % Ma1b % % 73 24% 49 16% 24 8% 18 6% Ma1c % 47 15% 46 15% 88 28% 71 23% 60 19% Ma2c % 59 19% 56 18% 82 26% 55 18% 48 15% Ma3c % 58 19% 51 16% 64 21% 39 13% 64 21% En % 66 11% 81 13% % % % Hi1b % 82 15% 75 14% % % 92 17% Id % 60 10% 84 14% % % % Na1b % 54 18% 42 14% 84 28% 72 24% 41 14% Re % 72 12% 78 13% % % % Sa1b % 84 14% % % % 91 15% Sa % 57 16% 58 16% 86 24% 71 20% 63 17% 24

25 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Den genomsnittliga betygspoängen (Tabell 5) blev 15,5. Historiskt sett har betygspoängen varit stabil och under de senaste fyra åren legat i intervallet 15,8 till 15,9. Om vi i år har en sänkning beroende på sjunkande kunskapsresultat eller en ny gymnasiereform är svårt att avgöra baserat på preliminära beräkningar och avsaknaden av jämförelsematerial. Som tidigare diskuterats har spridningen mellan skolorna som 2012 var 3,8 betygspoäng och 2013 var 3,4 betygspoäng fortsatt att minska. Spridningen blev 2014 preliminärt 2,8 betygspoäng, vilket torde innebära att arbetet på skolorna med en mer likvärdig betyg- och bedömningsprocess givit resultat. Andelen examensbevis blev totalt för Mikael Elias gymnasierna 84,2%. Tre av skolorna hade över 90%: Sundsvall (94,9%), Göteborg (92,6%) och Örnsköldsvik (90,5%). Sju av skolorna hade under 90%: Falun (87,8%), Lund (82%), Stockholm (80%), Sollentuna (79,6%), Norrköping (78,8%), Karlskrona (78,2%) och Eskilstuna (68,6%). Målet är att alla elever skall erhålla examensbevis och därmed kunna söka vidare till universitet och högskola. För kursen Engelska 5 är måluppfyllelsen mycket god. Hela 78% av eleverna uppnår något av de tre högsta betygen C-A och endast 2 % av betyget F. Överensstämmelsen mellan resultat på nationellt prov och kursbetyg är god, det skiljer maximalt fem procentenheter per betygssteg och 89% av eleverna genomför ett fullständigt nationellt prov. Skolornas fleråriga systematiska arbete med ett formativt förhållningssätt, skolornas medvetna arbete att utveckla lärarnas bedömningskompetens samt att elever i Sverige generellt har goda kunskaper i engelska får anses ligga bakom det goda resultatet. Den goda måluppfyllelsen har flera olika orsaker, dels har eleverna höga betyg och goda kunskaper med sig men det finns också en god lärmiljö på skolan med kompetenta lärare. Ett formativt förhållningssätt som bl.a. innebär att eleverna får flera och varierade möjligheter att visa kunskaper på är en framgångsfaktor. Skolan har också ett systematiskt bedömningsarbete där sambedömning mellan lärare är en viktig del. I kursen Svenska 1 uppnår 66% av eleverna något av de tre högst betygsstegen och 3% av eleverna betyget F. Här är överenstämmelsen med resultat på nationellt prov mycket god, det skiljer maximalt 3 procentenheter per betygssteg. Anledningen till att det är betydligt färre resultat och betyg i Engelska 5 jämfört med Svenska 1 är att eleverna vid skolan i Göteborg i ett försök att minska elevernas provstress i slutet av vårterminen, kommer att avsluta kursen först vid slutet av ht14 och även skriva nationellt prov då. Aktiviteten pågår i ett år och kommer sedan att utvärderas. 25

26 I matematikämnets kurs Matematik 1b är det 27% av eleverna som uppnår något av betygen C-A. 33% av eleverna erhåller det lägsta godkända betyget E och 13% av eleverna uppnår inte målen för kursen utan får betyget F. Överenstämmelsen mellan resultat på nationellt prov och kursbetyg tenderar att minska med fallande betyg och är minst för betyget F. 13% av eleverna uppnår inte målen för kursen och får betyget F medan 19% av eleverna erhåller F på det nationella provet. I kursen Matematik 1c uppnår 59% av eleverna något av betygen C-A och 58% av eleverna uppnår samma betygssteg på nationellt prov. 4% av eleverna uppnår inte målen utan erhåller betyget F. I kursen Matematik 2c uppnår 49% av eleverna något av betygen C-A mot 53% på nationellt prov. 16% av eleverna uppnår inte målen för kursen utan erhåller betyget F. I kursen Matematik 3 uppnår 54% av eleverna något av betygen C-A men 12% av eleverna uppnår inte målen för kursen utan erhåller betyget F. Matematik är således det ämne där vi uppnår lägst resultat och är i störst behov av utveckling. För årets avgångselever är andelen elever med betyget F i kurserna Matematik 1b, Matematik 1c och Matematik 2c betydligt lägre än de kursbetyg som enligt ovan tilldelats årets elever i årskurs ett och två. En rimlig förklaring är att de elever som inte uppnådde målen kämpar vidare med stöd från skolan och uppnår kursmålen senare under sin gymnasietid. Störst andel A uppnår eleverna i kurserna Svenska 3, Matematik 3, Engelska 5, Idrott och hälsa 1, samt kursen Religion 1. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: För att uppnå målet att alla elever skall erhålla examensbevis och kunna studera vidare på universitet och högskola behöver skolorna arbeta med att höja andelen elever som klarar sin gymnasieexamen. Viktiga komponenter att utveckla är systematiken i att tidigt fånga elever i riskzonen och snabbt därefter göra pedagogiska anpassningar och eventuellt utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. För detta krävs tydliga processer, ansvarsområden och tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser. Det är tydligt att ämnet matematik är det ämne som är den största utmaningen för eleverna. Matematikämnet har i jämförelse med engelska- och svenskämnet fler elever som inte uppnår målen. Samma bild gäller även nationellt. Vi kommer det kommande året satsa speciellt på ämnet matematik och delta i Skolverkets satsning matematiklyftet för stärka vår undervisning inom ämnet. Vi kommer också prova nya pedagogiska upplägg och i vissa undervisningsgrupper ha två matematiklärare för att utvärdera den av forskningen rekommenderade resursförstärkningen. 26

27 Upplevd kvalitet Resultat Nedan redovisas resultatet för NKI ur skolornas brukarundersökning i jämförelse med AcadeMedia totalt, AcadeMedias gymnasieskolor och Mikael Elias Gymnasium totalt. NöjdKundIndex (NKI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: 1) Om du tänker på din/ditt barns förskola/skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den? (Skala: Inte alls nöjd I högsta grad nöjd) 2) Är din/ditt barns förskola/skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? (Skala: Inte alls så bra som jag hoppades Bättre än jag hoppades) 3) Tänk dig en perfekt förskola/skola. Hur nära en sådan förskola/skola är din/ditt barns förskola/skola? (Skala: Mycket långt ifrån Mycket nära) NKI har beräknats som ett medelvärde av samtliga svar (1-10) för de tre frågorna, detta medelvärde har sedan indexerats 0-10 Resultatet för NKI redovisas även i jämförelse med föregående år. Förutom NKI redovisas elevernas rekommendationsgrad, även det i jämförelse med föregående år. 27

28 Tabell 12: NKI och rekommendationsgrad NKI 2013 NKI 2014 Rekommenda]onsgrad 2013 Rekommenda]onsgrad 2014 NKI för Mikael Elias gymnasierna i genomsnitt sjönk från 70 till 67. Samtidigt ökade AcdeMedias gymnasieskolors genomsnitt från 65 till 67. Högst NKI hade Falun (81), lägst hade Eskilstuna (40) och Norrköping (44). Även rekommendationsgraden föll, från 79 28

29 till 74, samtidigt som den ökade för AcadeMedias gymnasieskolor från 69 till 72. Högst rekommendationsgrad hade Falun (88) och Sundsvall (87) medan Eskilstuna (31) och Norrköping (42) hade lägst. Nedan redovisas skolornas resultat för elevernas trivselgrad, studiemiljö och undervisning i jämförelse med AcadeMedia totalt, AcadeMedias gymnasieskolor och Mikael Elias Gymnasium totalt. Vidare jämförs trivselgraden med föregående år. Tabell 13: Trivselgrad, studiemiljö och undervisning Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 Studiemiljö 2014 Undervisning 2014 Trivselgraden för AcadeMedias gymnasieskolor blev 80 och snittet för Mikael Elias gymnasierna 83 mot föregående års 85. Snittet är således högre än för AcadeMedias gymnasieskolor även om resultatet föll med två enheter. 29

30 Resultatet för Studiemiljö blev 77 att jämföra med AcadeMedias gymnasieskolors 74. Högst hade Falun (86), Sundsvall (83) och Örnsköldsvik (82), under AcadeMedias snitt hade Eskilstuna (61) och Norrköping (63). I diagrammet nedan görs en jämförelse med föregående år och där framgår att förändringarna är marginella inom frågeområdet Studiemiljö, förutom för Eskilstuna och Norrköping. Diagram 14 Studiemiljö - resultat per skola Mikael Elias Falun Mikael Elias Sundsvall Mikael Elias Örnsköldsvik Mikael Elias Göteborg Mikael Elias Karlskrona Mikael Elias Sollentuna Mikael Elias Stockholm Mikael Elias Norrköping Mikael Elias Eskilstuna Mikael Elias Gymnasium totalt AcadeMedia gymnasium totalt

31 Index för Undervisning blev för Mikael Elias gymnasierna 67, det samma som för AcadeMedias gymnasieskolor i genomsnitt. Nedan redovisas resultatet för Undervisning per skola. Diagram 15 Undervisning per skola Mikael Elias Falun Mikael Elias Karlskrona Mikael Elias Sollentuna Mikael Elias Sundsvall Mikael Elias Örnsköldsvik Mikael Elias Göteborg Mikael Elias Stockholm Mikael Elias Eskilstuna Mikael Elias Norrköping Mikael Elias Gymnasium totalt AcadeMedia gymnasium totalt Falun (78) och Karlskrona (72) har över snittet, Sollentuna (68), Sundsvall (68), Örnsköldsvik (67), Göteborg (67) har kring snittet samt Stockholm (62) något lägre än snittet. Skolorna i Eskilstuna (58) och Norrköping (46) avviker med mycket lägre än snittet. Nedan visas resultatet av hur eleverna på Mikael Elias gymnasierna upplever värdegrundsarbetet på skolorna. 31

32 Tabell 16: Värdegrund Jag tycker a8 personalen på skolan tar hänsyn ]ll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för a8 alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt AcadeMedias Gymnasieskolor Mikael Elias totalt Resultatet för värdegrundsarbetet är lika eller högre på alla frågor i jämförelse med AcadeMedias gymnasieskolor. Nedan redovisas resultatet av hur eleverna på Mikael Elias gymnasierna upplever undervisningen. Tabell 4: Undervisning 32

33 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a8 nå de olika betygen. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så a8 det ska gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. Mina lärare gör så a8 jag får lust a8 lära mig mer AcadeMedias Gymnasieskolor Mikael Elias totalt Resultatet för Undervisning har kommenterats ovan och under Åtgärder från föregående års rapport 33

34 Nedan redovisas skolornas (NMI) i jämförelse med AcadeMedia totalt och Mikael Elias Gymnasium totalt. NöjdMedarbetarIndex (NMI) är ett index i personalens brukarundersökning och baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: 1) Om du tänker på din arbetsplats i sin helhet. Hur nöjd är du med den? (Skala: Inte alls nöjd I högsta grad nöjd) 2) Är din arbetsplats lika bra som du hoppades att den skulle vara? (Skala: Inte alls så bra som jag hoppades Bättre än jag hoppades) 3) Tänk dig en perfekt arbetsplats. Hur nära en sådan arbetsplats är din arbetsplats? (Skala: Mycket långt ifrån Mycket nära) NMI och övriga index har beräknats som ett medelvärde av samtliga svar (1-10) för de frågor som ingår inom respektive område och medelvärdet har sedan indexerats Index för respektive frågeområde baseras på samtliga frågor inom respektive område. Som jämförelse redovisas även föregående års resultat. På samma sätt redovisas personalens upplevelse av engagemang, rektorernas ledarindex samt personalens upplevelse av arbetsplatsens attraktivitet. 34

35 Tabell 17: NMI, engagemang, ledarindex och attraktivitet AcadeMedia totalt Eskilstuna Falun Göteborg Karlskrona Norrköping Sollentuna Stockholm Sundsvall Örnsköldsvik Mikael Elias NMI 2014 NMI 2013 Engagemang 2014 Engagemang 2013 Ledarindex 2014 Ledarindex 2013 A8rak]vitet 2014 A8rak]vitet

36 NMI för Mikael Elias gymnasierna i genomsnitt ökade från 61 till 73 att jämföra AcadeMedias skolors genomsnitt som var 69. Högst NMI hade Norrköping (86) och Falun (83) medan Stockholm hade lägst NMI (59). Personalens engagemang blev 87 att jämföra med AcadeMedias snitt på 86. Högst engagemang hade Falun (91), Sollentuna (91) och Sundsvall (91). Lägst engagemang uppmättes i Stockholm (83) och Karlskrona (84). Rektorernas Ledarindex blev i snitt 81 att jämföra med AcadeMedias snitt på 76. Högst ledarindex hade Norrköping (94) och Falun (93), lägst Karlskrona (67) och Stockholm (70). Attraktivitet blev 80 att jämföra med AcadeMedias 76. Högst attraktivitet hade Falun (91) och lägst hade Stockholm (69) och Karlskrona (71). Analys och bedömning av måluppfyllelsen Det är en stor variation mellan skolorna i resultatet för NKI. Mikael Elias Gymnasium genomsnittliga NKI sjönk från 70 till 67 i motsats till AcadeMedias gymnasieskolor där NKI ökade från 65 till 67. Högst NKI hade Falun (81). Sex av nio Mikael Elias gymnasier har högre NKI än AcadeMedias genomsnitt, men två av skolorna hade mycket lågt NKI, Norrköping (44) och Eskilstuna (40). I Eskilstuna har ett omfattande omstruktureringsarbete utförts för att komma till rätta med det låga resultatet på NKI. I Norrköping avvecklades skolan vilket givetvis påverkar elevernas nöjdhet när deras skola läggs ner. Karlskrona och Stockholm hade ökande trivselgrad, övriga skolor fallande. På alla skolor förutom Eskilstuna och Norrköping är eleverna mer eller lika nöjda som genomsnittet av AcadeMedias gymnasieskolor. Resultatet för Studiemiljö blev 77 och är högre än AcadeMedias gymnasieskolor som har 74 i genomsnitt. Skolorna i Falun (86), Sundsvall (83) och Örnsköldsvik (82) har alla ett betydligt högre resultat än genomsnittet, medan eleverna på skolorna i Eskilstuna (61) och Norrköping (63) upplever en lägre grad av studiero. För båda dessa sistnämnda skolor har resultatet minskat betydligt i jämförelse med föregående år och för skolan i Eskilstuna har detta identifierats som ett lokalt utvecklingsområde det kommande året. Oron i Norrköping får anses bero på beskedet om nedläggning av skolan. Resultatet för Undervisning blev 67 för Mikael Elias Gymnasierna, samma som för AcadeMedias gymnasieskolor. Detta område har varit ett av årets utvecklingsområden och en analys finns ovan under Åtgärder sedan föregående års rapport. Vi ser även här att skolorna i Eskilstuna (58) och Norrköping (46) har väsentligt lägre resultat än övriga skolor. Resultatet för värdegrundsarbetet är i nivå eller högre på alla frågor i jämförelse med AcadeMedias gymnasieskolor. Mikael Elias gymnasierna får därmed anses vara trygga skolor som erbjuder arbetsro och där våra elever känner sig respekterade även om vi hela tiden strävar efter att bli ännu bättre. 36