Kvalitetsredovisning Mikael Elias Gymnasium AB

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Mikael Elias Gymnasium AB

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Personal Elever Viktiga händelser under året Vårt kvalitetsarbete Bakgrund Vårt sätt att mäta kvalitet... 6 Funktionell kvalitet... 6 Upplevd kvalitet... 6 Ändamålsenlig kvalitet Vårt kvalitetsarbete inom verksamheten Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter Vårt värdegrundsarbete Resultat Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Våra utvecklingsområden under läsåret Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1 (TG) - elevhälsa Utvecklingsområde 2 (TG) - studiemiljö Utvecklingsområde 3 (TG) IT för lärande Utvecklingsområde 4 (Mikael Elias) kultur... 22

3 1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som grundades 2007 av Nordens Teknikerinstitut AB. Kort därefter, 2009, förvärvades Nordens Teknikerinstitut AB av AcadeMedia AB. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB med skolor på åtta orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Varje skola leds av en rektor som rapporterar till verksamhetschefen. Verksamhetschef från augusti 2015 är Gabriella Nylander. Mikael Elias Gymnasium erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Mikael Elias Gymnasium AB tillhör organisatoriskt AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor (TG) tillsammans med Design & Construction college, Hermods gymnasium, KLARA gymnasium, ProCivitas privata gymnasium, Rytmus och Sjölins ekonomiska gymnasium. Verksamheten har sitt huvudkontor i Academedia ABs lokaler på Adolf Fredriks kyrkogata 2 i Stockholm. 2. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2.1. Personal Verksamheten leds av verksamhetschefen som rapporterar till utbildningsdirektören för AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor. I ledningen för AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor finns stabsresurser för HR, kvalitet, ekonomi, marknadsföring och IT. Övriga centrala resurser delas gemensamt med hela AcadeMediakoncernen. Andelen behöriga lärare för Mikael Elias Gymnasium ligger ungefär vid snittet för riket. Utbildningsnivån är generellt hög inom verksamheten och ett antal lärare har även avlagt forskarexamen i form av licentiat- eller doktorsexamen. Nedan redovisas en sammanställning av antal heltidstjänster, antal elever per lärare och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia gymnasium 981,4 74, ,6 73,9 89,7 75, ,4 73,8 Mikael Elias Gymnasium, Eskilstuna 7,4 53, ,6 54,5 Mikael Elias Gymnasium, Falun 6,7 44, ,0 50,0 Mikael Elias Gymnasium, Göteborg 21,8 88, ,8 82,8

4 Mikael Elias Gymnasium, Karlskrona 9,6 62, ,4 64,3 Mikael Elias Gymnasium, Sollentuna Mikael Elias Gymnasium, Stockholm 16,4 84, ,2 72,7 Mikael Elias Gymnasium, Sundsvall 12,4 83, ,0 86,7 Mikael Elias Gymnasium, Örnsköldsvik 7,7 74, ,0 80,0 Riket ,0 79, ,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober Gymnasieskolan - Personalstatistik Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15, ,0 15,2 104,7 16,4 114,1 17,3 Mikael Elias Gymnasium, Eskilstuna 8,1 8,5 12,6 12,1 Mikael Elias Gymnasium, Falun 7,2 14,2 7,8 15,2 Mikael Elias Gymnasium, Göteborg 26,9 18,6 25,3 18,8 Mikael Elias Gymnasium, Karlskrona 11,0 11,7 12,9 15,2 Mikael Elias Gymnasium, Sollentuna ,1 18,0 Mikael Elias Gymnasium, Stockholm 19,8 18,7 17,6 21,0 Mikael Elias Gymnasium, Sundsvall 14,4 18,5 12,2 18,7 Mikael Elias Gymnasium, Örnsköldsvik 9,0 12,3 9,1 12,2 Riket ,5 11, ,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober Elevhälsa Tillgängliga kompetenser och resurser varierar mellan skolorna. Alla skolor har elevhälsoteam som omfattar samtliga kompetenser. Skolorna har också utbildats i elevhälsans arbetssätt. Förstelärare Mikael Elias Gymnasium har under året haft 24 lärare som innehaft karriärtjänster eller förstelärartjänster. Skolledning Alla rektorer förutom en har eller genomför sin befattningsutbildning. Den rektor som inte påbörjat sin befattningsutbildning har haft en tidsbegränsad anställning som tf rektor. Andra förutsättningar gällande personal: Kollegialt lärande är tydligt närvarande i olika former på skolorna.

5 Strukturerad sambedömning igång. Bäst upplägg i Sundsvall och Örnsköldsvik där samarbete genomförs mellan dem och ytterligare en kommunal part. Matematiklyftet specifikt fortsätter på några av skolorna, dock inte alla. IT-användandet har ökat, mycket bra på vissa enhet, med oklar strategi på andra. Elevhälsans arbete har blivit mer strukturerat och tydligare fortfarande bekymmer med rekrytering av alla kompetenser på några skolor. 2.2 Elever Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Ekonomiprogrammet Karlskrona Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Åk Eskilstuna Falun Göteborg Sollent una Stockh olm Sundsv all Örnsköl dsvik Totalt Totalt per skola Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober Som framgår av tabellen ovan har flera av skolorna ett litet antal elever och i Eskilstunas fall så har vi sedan två år tillbaka stoppat intaget varför det inte finns några åk 1 på skolan. Detta gjordes delvis pga det låga antalet sökande, varför antalet elever i åk 3 också är lågt. Detta får givetvis genomslag i resultaten som redovisas i procent. Samtidigt som det är sagt är det viktigt att påpeka att ingen av de riktigt små skolorna har haft problem med kvaliteten på undervisningen eller utbildningen som helhet. Anledningarna till skolornas litenhet ligger i andra faktorer. Då det inte är kvaliteten som brister på våra små skolor, utan attraktiviteten har följande arbete gjorts under läsåret för att förbättra skolornas utgångsläge: - huvudman/ud har arbetat för att motverka rykten om nedläggning - arbetat med utåtriktad relationsmarknadsföring med aktiva sociala medier och att nå ut i lokalpress.

6 3 Viktiga händelser under året När året startade hade tre av skolorna nya rektorer, samt en skola med tillförordnad rektor som sedan ersattes med en ny ordinarie rektor under läsåret. Ytterligare två rektorer slutade under vårterminen, och skolorna hade biträdande rektorer som fick förordnanden som tillförordnade rektorer under resterande del av terminen. Även verksamhetschefen var ny inför läsårsstarten. Sammantaget byttes alltså samtliga rektorer utom en och verksamhetsledning inför eller under läsåret. Teoretiska spelen samlar alla skolors årskurs två elever för gemensamma aktiviteter på anrika Stockholms stadion. Detta i syfte att skapa gemenskap mellan skolorna men också främja sammanhållning på respektive skola. Nobeljakten har samma syfte och är en nationell tävling för alla elever som planeras och genomförs gemensamt av samtliga skolors lärare. Tävlingen utgår från de ämnen som också återfinns i Nobelprisen. 4 Vårt kvalitetsarbete 4.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finn s för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 4.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 4.3 Vårt kvalitetsarbete inom verksamheten Huvudmannen följer det av AcadeMedia fastställda årshjulet, med fasta tillfällen för uppföljning av resultat och kunskapsutveckling. Verksamhetschefen säkrar att resultaten mäts och följs upp på varje skola samt diskuteras i rektorsgruppen för kunskapsutbyte.

7 Utöver det följs på månadsbasis att rektorerna säkrar arbetet med närvaro, elever som riskerar att inte nå målen i pågående kurser, samt arbetet med de elever som sedan tidigare har ett F. Den främsta arenan för uppföljning och där huvudman leder och säkrar arbetet är i de återkommande rektorsmötena, samt de skriftliga och muntliga månadsuppföljningarna. Dessa syftar till att säkra information i hela styrkedjan rörande alla områden med särskilda månadsfokus som följer vårt ledarår inom koncernen. Månadsuppföljningarna sammanfaller med de ekonomiska boksluten och utgör förutom en kontroll också ett underlag för eventuella justeringar eller aktiva åtgärder i verksamheten. De sammanfaller även med de återkommande uppföljningar som görs under året som en del i vårt gemensamma och systematiska kvalitetsarbete. De skriftliga månadsuppföljningarna följer en gemensam mall, där månadens fokus är angivna samt ett antal återkommande kvalitetsindikatorer. Utöver de faktiska utfallen av dessa så redogör även rektor för analys och åtgärder kopplat till de fokus som är aktuella för månaden. De muntliga månadsuppföljningarna är en avstämning rektor VC med fokus på huvuduppdraget om elevernas måluppfyllelse. Här hanteras också eventuella särskilda handlingsplaner för skolan. Samtliga områden gås igenom med stödfunktioner en gång per månad för att säkra att stöd och hjälp ges till den del av verksamheten som behöver detta. Rektorsmöten har under det gångna året hållits var fjärde vecka. Under rektorsträffar har vi följt upp, delat och planerat aktiviteter i årshjulet, samt de egna identifierade områden som beslutats. Huvudmannen använder också tiden till att säkra grundläggande uppgifter. Under det gångna året hade vi fyra gemensamma områden för utveckling för att förbättra elevernas måluppfyllelse, samt ytterligare förbättra likvärdigheten mellan skolorna. De fyra områden som var framtagna utifrån förra årets resultat var: Elevhälsa, förstelärarna, betyg och bedömning samt gemensamma uppföljningar av det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa kan härledas till de analyser som gjordes av skolornas resultat. Detta arbete har varit något utmanande under läsåret som gått då ett flertal skolor haft ledningsbyten och därigenom tappat tempo och kontinuitet i det lokala arbetet. En del av analysen varför vissa skolor inte nått hela vägen kan också ses i ljuset av ett oklart ledarskap. Huvudmannens arbete att följa upp och leda genom täta rektorsmöten och månadsavstämningar har därför varit av extra vikt för att säkra att allt arbete genomförs på det sätt det är tänkt. 4.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Interna granskningar genomfördes under året i Falun, Göteborg och Sollentuna. Skolorna visade på lite olika utvecklingsområden där det enda gemensamma är elevernas delaktighet i undervisningen, något som man redan under resterande del av året arbetade aktivt med. Inga anmärkningar eller brister framkom rörande styrkedjan eller samarbete med huvudman.

8 4.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Huvudman har informeras av rektor om fler ärenden där det i de flesta fall inte har lyfts till huvudman av elev eller vårdnadshavare. Skolorna har i dessa fall hanterat ärendet utifrån rutiner i planen mot kränkande behandling eller plan vid hot och våld. De anmälningar som inkommit via Skolinspektionen har avskrivits efter att redogörelse inkommit från huvudman. 5. Vårt värdegrundsarbete Mikael Elias Gymnasium genomsyras av respekt för olikheter och skapande av trygghet så alla elever skall få sin chans att utvecklas till sin fulla potential och gå vidare till högre studier. Skolorna arbetar systematiskt med att stärka gemenskap och trygghet genom traditionsbärande aktiviteter som kick off för de nyantagna i årskurs ett, resa till Teoretiska spelen i Stockholm, firande av Halloween under kreativa former, firande av Nobeldagen med genomförande av nationella kunskapstävlingar i en festlig inramning samt internationella samarbetsprojekt. Hur arbetet bedrivs på respektive skola finns beskrivet i deras kvalitetsredovisning. Skolornas planer mot kränkande behandling är grunden för skolornas arbete. Detta följs av huvudman. Både i upprättandet av planerna, men också att de används och följs upp, men framför allt att det arbete man sett som nödvändigt i gjorda kartläggningar ligger till grund för skolans arbete och ger resultat. 6. Resultat 6.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg.

9 6.1.1 Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen 2015/16* 2014/15* * GBP för elever med examen eller studiebevis 2015/16* 2014/15* * GBP för elever med examen 2015/16* 2014/15* * Eskilstuna 71,1 90,5 14,4 15,7 15,9 16,3 Naturvetenskapsprogrammet 75,0 84,0 14,9 16,2 16,4 17,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 64,7 100,0 13,6 15,0 14,9 15,0 Falun 100,0 94,9 15,2 15,0 15,2 15,2 Ekonomiprogrammet 100,0 100,0 16,0 14,3 16,0 14,3 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 100,0 15,6 15,4 15,6 15,4 Samhällsvetenskapsprogrammet 100,0 88,9 14,5 15,2 14,5 15,6 Göteborg 98,3 96,4 16,4 16,3 16,5 16,5 Ekonomiprogrammet 97,5 96,8 15,8 15,6 16,0 15,9 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 98,5 17,8 16,9 17,8 17,0 Samhällsvetenskapsprogrammet 96,2 97,3 16,6 16,9 17,0 17,1 Teknikprogrammet 100,0 91,2 14,7 15,1 14,7 15,5 Karlskrona 94,1 92,2 15,0 14,7 15,1 15,0 Ekonomiprogrammet 100,0 93,3 16,0 15,0 16,0 15,2 Naturvetenskapsprogrammet 96,0 96,4 16,7 15,0 16,7 15,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 90,9 85,7 13,9 14,8 14,2 15,3 Teknikprogrammet 90,9-12,2-12,4 - Sollentuna 85,7 95,9 14,7 15,7 15,5 15,9 Ekonomiprogrammet 100,0 100,0 14,7 14,9 14,7 14,9 Naturvetenskapsprogrammet 88,2 95,5 15,2 15,8 16,1 16,2 Samhällsvetenskapsprogrammet 77,8 95,0 14,5 15,8 15,6 16,0 Stockholm 88,8 81,7 14,9 13,6 15,4 14,6 Ekonomiprogrammet 89,7 73,1 14,6 12,9 15,1 14,4 Naturvetenskapsprogrammet 77,8 90,6 15,6 14,7 16,8 15,2 Samhällsvetenskapsprogrammet 96,8 76,0 15,1 13,5 15,3 14,8 Teknikprogrammet 90,0 84,6 13,9 13,2 14,4 13,8 Sundsvall 91,5 100,0 14,2 14,0 14,6 14,0 Ekonomiprogrammet 85,2-13,7-14,6 - Naturvetenskapsprogrammet 92,9 100,0 15,5 14,6 15,9 14,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 96,3 100,0 13,2 13,9 13,4 13,9 Örnsköldsvik 93,8 92,9 15,2 14,8 15,7 15,3 Ekonomiprogrammet 100,0-15,3-15,3 - Naturvetenskapsprogrammet 100,0-16,5-16,5 - Samhällsvetenskapsprogrammet 83,3 84,6 13,7 13,5 14,8 14,4 totalt 91,1 92,7 15,1 15,1 15,5 15,5 AcadeMedia Gymnasium 89,7 87,4 14,1 13,9 14,6 14,5 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS

10 Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Eskilstuna 81,8 72,7 Naturvetenskapsprogrammet 80,0 73,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 83,3 72,2 Falun 83,7 81,4 Ekonomiprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet 81,3 81,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 82,4 76,5 Göteborg 88,2 78,9 Ekonomiprogrammet 87,9 78,8 Naturvetenskapsprogrammet 92,3 83,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 93,5 87,1 Teknikprogrammet 75,0 62,5 Karlskrona 92,6 88,9 Ekonomiprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet - - Samhällsvetenskapsprogrammet 95,0 95,0 Teknikprogrammet - - Sollentuna 77,2 61,4 Ekonomiprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet 79,3 58,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 75,0 64,3 Stockholm 75,3 69,6 Ekonomiprogrammet 70,6 61,8 Naturvetenskapsprogrammet 81,5 76,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 82,1 78,6 Teknikprogrammet 61,3 54,8 Sundsvall 90,4 82,7 Ekonomiprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet 94,4 83,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 88,0 80,0 Örnsköldsvik 82,6 78,3 Ekonomiprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet - - Samhällsvetenskapsprogrammet - - totalt 81,7 74,2 AcadeMedia Gymnasium 73,3 68,3 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december

11 Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska ,7% 70,1% 19,2% Engelska ,8% 66,8% 20,4% Matematik 1B 313 0,0% 77,0% 23,0% Matematik 1C 99 0,0% 89,9% 10,1% Matematik 2B 249 0,4% 70,7% 28,9% Matematik 2C 168 0,0% 76,2% 23,8% Matematik 3B 72 0,0% 61,1% 38,9% Matematik 3C 30 0,0% 66,7% 33,3% Matematik ,6% 66,9% 32,5% Svenska ,0% 59,9% 33,0% Svenska ,7% 54,1% 38,2% Svenska som andraspråk ,6% 45,7% 45,7% Svenska som andraspråk ,3% 62,5% 31,3% totalt ,1% 66,4% 27,4% AcadeMedia Gymnasium ,7% 60,9% 30,4% Riket (VT2015) ,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling Sammanfattande analys Resultaten när det gäller examen för skolorna inom Mikael Elias fortsätter att vara överlag god på skolorna med i snitt 91 % med examen om man ser till huvudmannens alla skolor. Vårt gemensamma arbete mellan huvudmannens skolor med att starkt fokusera på tidiga insatser som att hantera sedan tidigare satta F, agera rask på både giltig och ogiltig frånvaro, snabba insatser genom extra anpassningar, följa elever som riskerar att inte nå målen, samt ett omfattande arbete med studiemiljö för att säkra arbetsro, har varit viktiga för de som tog studenten i år, men framför allt lagt en ännu bättre grund för de elever som fortsatt går på skolan. Dessvärre är det ett par skolor som inte når samma resultat som övriga. Det finns även på några skolor en större diskrepans mellan programmen än vi skulle önska. Detta är föremål för fortsatt arbete under kommande läsår där analys av orsaker och diskussion kring resursfördelning är hörnstenar. Orsakerna till de något lägre resultaten på en skola eller program ser något olika ut beroende på skolornas olika förutsättningar där åtgärderna som vidtagits syftat till att minska effekterna av de skilda förutsättningarna och därmed öka likvärdigheten. Gemensam nämnare för alla skolor är att närvaron/frånvaron är en tydlig och direkt länkad orsak till lägre studieresultat. Årets arbete har fokuserat på att med ett aktivt arbete med hela kollegier inklusive skolornas elevhälsoteam arbeta för att förebygga frånvaro och främja närvaro, samt tidigt agera på att åtgärda kartlagda orsaker till ev frånvaro. På alla ställen har arbetet inte nått hela vägen fram, därav minskade eller låga resultat i

12 andel examen. På skolorna med sänkta resultat har gedigna insatser gjorts på både individ och gruppnivå. Trots det har alla elever inte kunnat nås. Huvudmannens arbete har därför fokuserat på att säkra kompetens hos både skolledning och elevhälsoteam, samt på att följa upp att tydliga strukturer och rutiner leder till nödvändiga insatser. Detta arbete har under året försvårats av att nämnda skolor inte hade kontinuitet i skolledningarna eller elevhälsoteamen. Ett alltför stort ansvar har därför hamnat på enskilda lärare eller mentorer som visserligen är väsentliga delar i elevhälsoarbetet, men inte kan anses ha rätt kompetens att nå bortom uppenbara orsaker. Utifrån arbetet med de områden som beskrivs ovan har särskilda åtgärder gjorts inom elevhälsa med framför allt förstärkning av personal. Resultaten har dock inte bara gått i negativ riktning. Både avseende examensgrad och utveckling av elevernas meritvärde då de lämnar skolorna har Mikael Elias i Göteborg, Stockholm och Sundsvall uppvisat positiva resultat. För Naturprogrammet i Göteborg har ökningen varit ett resultat av ett medvetet arbete av återkoppling, mindre och mer frekventa examinationer, samt en omarbetning av innehåll som nu har tydligare koppling till elevernas erfarenheter och praktiska moment vilket befäst kunskaperna bättre. De tydligare uppgångarna i siffrorna i Stockholm har berott mycket på det tidiga arbetet som gjorts med att arbeta med prövningar på tidigare satta F, samt att mentorerna tagit ett stort ansvar i att nära följa elevernas studier och snabbt ingripa där behov synts. Detta är även framgångsreceptet i Sundsvall. I Karlskrona har höjningen av examensgrad varit resultatet av kraftfulla insatser i alla årskurser för att inte släpa i med några kurser. Trots något sjunkande resultat på meritvärdena gjorde detta dock att fler elever klarade examen. I arbetet med att tidigt kartlägga och agera med insatser har bland annat de återkommande betygsprognoserna varit ett verktyg. I rektorsgruppens diskussioner utifrån novembers mätning av elever som riskerade att inte nå målen, identifierades både goda exempel och tänkbara vägar framåt för de skolor och elever som behövde göra insatser på individ eller gruppnivå. I de fall där det blev tydligt att bekymmer fanns inom viss kurs diskuterades eventuella insatser, vilket sedan följdes upp med förändring i upplägg av kursen alternativt resurser. Exempel på det är matematikkurser på flera av skolorna, men även moderna språk och idrott & hälsa. Då skolorna har haft olika behov har dialog med huvudman varit avgörande för hur satsningar gjorts. Utöver matematiken har en skola satt in ytterligare en fysiklärare i en grupp som hade svårt med undervisningen, medan en annan gett en kurs igen. Inför läsåret beslutades också om extra satsning på kurser som uppvisat eller riskerat låg måluppfyllelse. Den gemensamma nämnaren har här varit matematikundervisningen, där ett par av skolorna haft dubbla matematiklärare på ekonomi och samhällsprogrammen, ytterligare ett par skolor har haft extra utlagd tid, samt en fortsättning på matematiklyftets arbetsformer för fortsatt utveckling av matematikundervisningen. Detta är ett arbete som ger resultat på sikt, varför det är väntat att effekten inte märks på samtliga berörda skolor. Flera satsningar har gjorts i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Hur dessa gett utslag i elevernas resultat varierar då flera skolor redan låg på riktigt hög nivå och aktiviteternas resultat därför inte är lättidentifierade, men tas ändå upp nedan.

13 Förstelärarna har, på de skolor där de haft ett tydligt uppdrag och en tydlig arena, varit en bra resurs i att arbeta för bättre resultat i form av ökad måluppfyllelse. Arbetet har fokuserat på betyg och bedömning, kollegialt lärande och uppföljning av elevernas progression i sina studier. För att öka elevernas motivation till studier och närvaro för att höja resultaten har en satsning gjorts inom ramen för huvudman och andra huvudmän inom koncernen avseende materiel och kunskap kring tekniken som verktyg för ökat lärande. I detta har skolorna varit representerade genom en av skolans pedagoger som sedan haft i uppdrag att leda arbetet på respektive skola. I år har detta inte fått några synliga effekter på elevernas resultat. En av anledningarna till detta kan vara att fokus fortfarande legat mer på användning och infrastruktur än förändring av tex undervisningsformer eller individualisering utifrån elevernas behov. En annan anledning är att de mindre skolorna inte fullt ut kunnat delta i det gemensamma arbetet och därför inte fått samma skjuts i utvecklingen. Fysisk studiemiljö har varit en väg till ökad arbetsro och därmed bättre studieresultat som diskuterats och genomarbetats i ledningsgruppen, se mer under kapitel Upplevd kvalitet. Inga direkta effekter på resultaten har varit uppenbara. För att sammanfatta årets arbete kan vi se att - Samtliga skolors genomsnittliga betygspoäng 2016 ligger en bra bit över rikssnittet för Går man ned på kursnivå framträder ett par program vid ett par frågor som uppvisar lägre resultat, vilket analyserats i berörda kvalitetsrapporter. - Samtliga skolor haft en medveten dialog kring elevhälsoarbetet. Huvudman har också varit involverad i framtagandet och uppföljningen av elevhälsoplanerna, vilka skapat delaktighet i kollegierna. Diskussionerna i och kring elevernas måluppfyllelse har varit en central del i allt detta arbete. Ett lyft för elevhälsoarbetet. - Alla skolor har under, eller i anslutning till läsåret, arbetat igenom den fysiska studiemiljön, samt den psykosociala miljön på skolorna. - Lärandet inom området IT har varierat då flera av skolorna inte deltagit fullt ut i det gemensamma arbetet pga. sin litenhet och att alla områden inte har kunnat prioriteras under detta år. - Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete har varit ett närvarande arbete i rektorsgruppen, men har inte nått hela vägen ut i alla kollegier i form av praktiskt arbete, men väl den eftersökta medvetenheten om och fokus på vårt huvuduppdrag. Det ger en bra ingång till det arbete som nu fortsätter. Genomströmningen ligger generellt högt för Mikael Elias, med undantag för några enskilda program. Fortfarande syns den tydliga korrelationen till intaget, där skolor med hög andel elever som aktivt sökt sig till skolan och valt program har fler som också stannar och slutför sina studier. Åtgärder för utveckling Då årets arbete resulterat i en märkbar nivåökning på diskussionen kring faktorer som stärker elevernas måluppfyllelse kommer kommande läsår att fortsätta fokusera på dessa. Därför kommer ett ytterligare förstärkt fokus på närvaro, tydliga rutiner för frånvaro, både ogiltig och giltig att vara

14 en central del av skolornas och huvudmannens arbete. Huvudmannens uppföljning av skolornas arbete säkras även fortsättningsvis via dialog med skolledningarna i form av månadsrapporter och resultatdialoger, men också behovsinventeringen av kompetensutveckling som stammar ur lärarnas diskussioner på skolorna. Elevernas deltagande som också direkt når huvudman genom undervisningsutvärderingar och enkäter är minst lika viktiga. Arbetet med att anpassa resurser till där de behövs är också en fortsatt viktig dialog mellan huvudman och skolledning vilket kräver kontinuerlig koll på var eleverna befinner sig i förhållande till den undervisning och examination som genomförs. Riskerar eleven att inte nå målen, eller inte utmanas tillräckligt ska insatser göras direkt. Som en konsekvens av detta genomförs ett gemensamt kulturarbete inom huvudmannens skolor med fokus på lärarnas centrala del i att utvärdera om undervisningen når eleverna. För detta krävs en miljö präglad av tillit och öppenhet som gör att varje lärare kan och vill se sin egen roll i elevernas utveckling. Rektorerna leder arbetet men med ett tydligt deltagande av biträdande, förstelärare, elevhälsoteam, lärare och alla andra funktioner på skolan Värdegrundsresultat totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 75% 82% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 79% 83% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 91% 94% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 65% 66% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 71% 73% 69% 71% Källa: Markör Sammanfattande analys Som helhet ligger Mikael Elias kvar över AcadeMedias snitt, vilket i sig är bra. Bakom siffrorna finns dock mycket stora skillnader. De små enheterna lyckas som förväntat väl med sina värdegrundsresultat, men det gör även glädjande nog också den största skolan, Göteborg. Det är ett idogt och genomtänkt arbete som ligger bakom dessa resultat. Både i form av många aktiviteter, men framför allt ledningens, personalens och elevernas medvetna arbete att i det vardagliga alltid värna en god kultur. Trots goda resultat visar även Mikael Elias skolor att svårigheterna finns inom området arbetsro. Ett område som skolorna inom huvudmannen, men också med andra huvudmän diskuterat, delat erfarenheter och goda exempel kring, provat nya vägar och arbetat hårt med. I samtal med eleverna framkommer flera förklaringar till svaren; upplevelsen att det i klassrummet inte är fokus på det som

15 pågår där, att lärarna inte kontroll över det som äger rum i klassrummen, samt att en del elever inte respekterar andras önskan om ljudnivå och språkbruk. Anledningarna till detta är att uppsatta regler inte efterföljs, att bristande respekt för personer och regler inte får några konsekvenser och att lärarna inte beivrar respektlösheten i tillräckligt stor utsträckning. På de skolor där detta arbetsron fungerar väl upplever eleverna tvärtom att både eleverna och lärarna vet om vilka spelregler som gäller, och att de tillsammans säkrar att de efterlevs. Noterbart är Örnsköldsviks ökning från 78% till 92% på området arbetsro. Detta beror på att lärarna har fokuserat mer på tydlighet i undervisningen, ett resultat av de regelbundna pedagogiska träffarna för kollegialt lärande på skolan. Den största utmaningen finns i den markanta sänkning som syns i andelen elever som uppger att eleverna inte behandlar varandra med respekt. Eleverna på de tre berörda skolorna uppger att språkbruk och allmänt beteende eleverna emellan ligger bakom den försämrade siffran. De uppger också att det finns elever som stör under lektionstid och att lärares olika ledarskap i klassrummet leder till olikheter i konsekvenser. Vi ser också att faktorer som bristande ledarskap, omsättning i personalgruppen, större andel nyexaminerade lärare samt nya kategorier elevgrupper har utmanat under året. Sammantaget uttrycker eleverna avsaknad av tydlighet om vad som gäller och konsekvens för dem som inte följer skolans ordningsregler. Dels beror detta på att störande beteende och respektlöshet eskalerat, men också att våra skolor inte har erfarenhet av denna typ av utmaning sedan tidigare och därför inte agerat med den stringens som krävs för att visa att detta inte är ok. Det värdegrundsarbete som bedrivits på skolorna, i grupper av elever, specifikt för klasser och på olika sätt har ännu inte haft den effekt som varit önskvärd. Arbetet fortsätter dock oförtrutet och positiva tecken syns inte minst i elevhälsoteamens delaktighet. Från huvudmannens håll har kompetensutveckling, resursförstärkning och stöttning till ledning, lärare och elevhälsoteam erbjudits och genomförts. Även en översyn av de fysiska lokalerna har gjorts för att förebygga situationer med oro Andel elever som uppger att eleverna på skolan behandlar varandra med respekt

16 Värdegrundsarbetet har till viss del också varit svårt att tyda. Vid uppföljningar av resultaten med eleverna så har de på skolor som på pappret uppvisar missnöjdhet (Sollentuna, Stockholm och Sundsvall) inte alltid varit lika missnöjda då de ombetts fördjupa diskussionen, utan menar att de i sina svar letat efter situationer som inte varit bra. Även om de ligger bakåt i tiden. De frågor som funnits har dock hanterats, vilket även eleverna varit nöjda med. Siffrorna i undersökning visar därför en något dystrare bild än upplevelsen på skolorna. Glädjande är också att eleverna på samtliga skolor känner både trygghet och trivsel. Åtgärder för utveckling De skolor som lyckats väl i sitt värdegrundsarbete är viktiga i att delge erfarenheter, men också inspirera de skolor som behöver kämpa vidare. Samtliga skolor har tydliga regler och rutiner för att hantera bemötande och ordning i och utanför klassrummen. Huvudmannens fortsatta fokus kommer att ligga på efterlevnaden av dessa för att säkra att all personal arbetar efter dem, och i de fall mer kunskap eller stöttning behövs ska detta ges. Skolledningarna är helt avgörande i detta arbete och följs därför särskilt noga för att hjälp och insatser ska kunna ges omgående vid behov. Elevhälsans alla kompetenser är viktiga delar i värdegrundsarbetet och fortsatt satsning på dessa kompetenser är därför central i det fortsatta arbetet, inte minst med utbildningsinsatser. 6.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Eskilstuna Falun Göteborg Karlskrona Sollentuna Stockholm Sundsvall Örnsköl dsvik totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Källa: Markör

17 Upplevd kvalitet NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Sammanfattande analys Inom upplevd kvalitet återspeglas resonemangen ovan. Värdegrundsarbetet är en stor del även i siffrorna som rör hur nöjda eleverna är som helhet och om de tänker sig att rekommendera skolan till andra. Tydligast syns positiv utveckling i Sundsvall som ökar sin rekommendationsgrad med 13%- enheter. När det gäller rekommendationsgrad finns dock något motstridiga faktorer. Skolor med starkt söktryck och engagerade elever uppvisar lägre rekommendationsgrad medan skolor med lägre söktryck och mindre förekomst av elevengagemang uppvisar högre. Utmaningen för Mikael Elias skolor som helhet inom upplevd kvalitet är undervisningen. I den siffran döljer sig flera frågor av vilka en sticker ut - lusten att lära. Medan lärarna överlag visar på vad som krävs och även hjälper till i den omfattning som behövs och önskas, upplever eleverna inte att undervisningen gör så att de får lust att lära sig mer. Detta beror fortfarande på att eleverna inte alltid förstår vad kunskapen syftar till eller varför den ska läras in där och då. Åtgärder för utveckling Nyckeln till ökad nöjdhet är fortsatt arbete med värdegrund, både hos elever och lärare. Eleverna behöver känna sig sedda av lärarna och förstå hur och varför de ska lära sig den kunskap som utbildningen innehåller. Det handlar också om lärarnas skicklighet i att möta elevers olika erfarenheter av hur man lär.

18 Om du tänker tillbaka på din gymnasieskol a i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommende ra din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? 6.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? AcadeMedia Gymnasium % 71% % 63% % 74% % 69% % 65% % 55% % 42% % 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under Leverans av resultat skedde januari Ändamålsenlig kvalitet % 20% 40% 60% 80% 100% AcadeMedia Gymnasium Sammanfattande analys Gymnasieskolorna inom Mikael Elias har haft en utpräglad profil förberedelse för högskolestudier, vilket avspeglas i resultaten hos de elever som lämnade skolorna för dryga två år sedan. Kopplingen till kommande arbetsliv är mer otydlig och även om skolorna idag hittat bättre kopplingar mellan teoretiska studier och yrkesliv så finns fortfarande arbete att göra på samtliga skolor. Bäst resultat syns inom Ekonomiprogrammet där arbetet med Ungt företagande bidrar med viktiga delar i att förstå och förbereda för arbete.

19 6.4 Våra utvecklingsområden under läsåret Förstelärare Betyg och bedömning Elevhälsa Systematisk uppföljning av pågående processer/systematiskt kvalitetsarbete Förstelärare Att säkerställa att samtliga förstelärare har ett tydligt uppdrag som är inriktat på att utveckla lärarnas undervisningsskicklighet och därigenom höja skolans måluppfyllelse. Inom Mikael Elias har förstelärarna inte haft samma uppdrag. Däremot har de av TGs ledningsgrupp fått ramen att arbeta med metoden auskultationer. I detta har de också fått fortbildning från centralt håll. Varje rektor har sedan utifrån skolans kvalitetsresultat fördelat uppdrag efter behov. Det gemensamma arbetet för Mikael Elias som varumärke är att följa upp förstelärarnas arbete och sprida goda exempel på arbetsformer och innehåll som har fungerat väl. Fungerat väl definieras som att det kan visa på ökad måluppfyllelse. Målet för året var att säkra att alla förstelärare hade ett tydligt uppdrag och att samla in goda exempel. Detta skulle ske genom att samla in samtliga uppdragsbeskrivningar, och följa upp att de följs och utvärderas. Utvärdering skulle ske på angivna ledningsgruppsmöten, samt i utvärderingarna, tex NKI och ev undervisningsutvärdering. Målsättningen var även att i ledningsgruppen lyfta arbetsformer och resultat för att analysera och diskutera goda exempel. Betyg och bedömning Målet är att fullt ut implementera AcadeMedias riktlinjer för likvärdig bedömning och betygssättning på alla av huvudmannens skolor. Delmålet för året är att som huvudman ansvara för att den egna verksamheten ingår i någon sorts nätverk där samarbete kring likvärdig bedömning och betygssättning bedrivs. Ett minimikrav är att samarbeta med andra huvudmän inom AcadeMedia. Varje huvudman ska även eftersträva samarbete med utomstående skolhuvudmän såväl fristående som kommunala. Som gemensamt arbete under ledning av huvudman ska varje skola säkra befintligt nätverk om det redan finns etablerat. Om nätverk inte redan finns ska det etableras och redovisas. Avrapporteringen sker till huvudman och ledningsgrupp på angivet ledningsgruppsmöte. Elevhälsa På varje skola finns en lokal elevhälsa som ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Samtliga skolenheter ska ha samtliga kompetenser på plats - kurator, skolsköterska, skolläkare, psykolog och specialpedagog i den omfattning som motsvarar behoven i verksamheten. Dessa kan variera år från år, liksom under ett läsår, med hänsyn till de aktuella eleverna, vilket gör att tjänsternas omfattning kan variera över tid. Omfattningen av respektive kompetens inom elevhälsan avgörs av rektor och utgår ifrån analys av behov och förutsättningar vid skolan. Detta diskuteras med verksamhetschef inför och under verksamhetsåret/läsåret, framförallt i samband med den årliga budgetprocessen under våren.

20 Huvudmannen säkrar att kompetens finns genom att nära följa rekrytering, fortbildning och stöd i organisationen av elevhälsoarbetet på skolorna. Gemensamma uppföljningar av systematiskt kvalitetsarbete är en konsekvens av att vi mäter och ser våra utmaningar, men behöver bli bättre på att lära, pröva nya vägar och faktiskt agera på det vi ser. Skolorna inom Mikael Elias har, och har haft, väl fungerande strategier för att eleverna ska nå sina mål. Det syns också i skolornas samlade resultat de senaste åren. Det som behövs utvecklas är uppföljning av den kunskap alla mätningar och analyser för med sig. Vi behövde helt enkelt bli bättre på att synliggöra det arbete som görs, vara tydliga med varför vi gör som vi gör, men också säkra att vi agerar på ett sätt som ger likvärdighet till eleverna på våra olika skolor. Sammanfattande analys Förstelärarna Visst utbyte av erfarenheter och kunskap om förstelärarnas arbete har skett på ledningsmöten. Dock har arbetet med förstelärarna och auskultation fungerat väldigt olika på skolorna och utvärderingarna har inte varit tillfredsställande. Till stor del har detta berott på brister i överlämningen till ny rektor, otydlighet i förstelärarnas uppdrag och svårigheter att på små enheter få till ett fruktbart deltagande i gemensamma aktiviteter. Betyg och bedömning Flera av skolorna har under året följt Karlstad universitets kurs Bedömning och betyg, och i samband med det haft bra och konstruktiva diskussioner och samarbeten. Hur mycket av det som också nått hela vägen ut i klassrummen, eller in i lärarnas samarbeten är ännu inte tydligt. Skolorna har i varierande omfattning genomfört nätverkande och sambedömning med aktörer utanför den egna skolan. Skolorna uppger att medvetenheten ökat, samarbetet intensifierats även om vi är långt ifrån i mål. Elevhälsa Utmaningen för flera av skolorna har varit rekrytering av specialpedagogisk kompetens, man har helt enkelt inte fått några sökande till utannonserade tjänster. Lösningen för dessa skolor har varit att man fått arbeta kompensatoriskt med den kompetensen under tiden man fortsätter söka kompetensen. Sökandet sker både genom att fortsatt annonsera och ta kontakter för extern rekrytering av personal, men huvudmannen arbetar också med att säkerställa att kompetensen finns genom samarbeten mellan skolor och genom initiativ till fortbildning. De flesta kompetenser är anställda på varje skola. Där eventuella uppdragsavtal finns, framförallt är det skolläkare som är inhyrda på timmar, tecknas de av rektor och finns på skolorna. Samtliga i EHT träffas regelbundet på samtliga skolor varje eller högst varannan vecka - för uppföljning av elever och för att planera sitt gemensamma hälsofrämjande och förebyggande arbete. På huvudmannanivå finns en medicinsk verksamhetschef anställd som följer upp och kvalitetsgranskar EHT-arbetet vid samtliga skolor tillsammans med huvudman. En årlig rapport upprättas av den medicinska verksamhetschefen som både huvudman, styrelse och rektorer får ta del av.

21 Elevhälsan övergripande uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och undanröja hinder för lärande och utveckling. Huvudmannen har här lett arbetet med att säkra elevhälsoarbetets fokus på det förebyggande och främjande arbetet. Det har skett genom utbildning av skolledare och elevhälsopersonal, medvetandegörande av kompetensernas roll i skolans vardag, samarbete och utvecklingsarbete. På huvudmannanivå leds och understöds det lokala elevhälsoarbetet i samarbete med de centrala kvalitetsfunktionerna genom olika processer och utbildningsinsatser. Våra rektorer skriver årligen i dialog med elevhälsan en kvalitetsrapport där man bl. a beskriver elevhälsans arbete under det gångna läsåret, en elevhälsoplan som redogör för hur det lokala elevhälsoarabetet kommer att ske under kommande läsår, vi har nätverk med återkommande fysiska träffar och utbildningar för specialpedagoger och sjuksköterskor. Inom denna huvudman inleder vi under läsåret 2016/17 deltagandet i koncernens webbaserade specialpedagogiska utbildning för rektorer och lärare. Som huvudman erbjuder vi också skolorna löpande stöd genom kortare och lokalt anpassade utbildningspaket av bl. a central specialpedagog och skolpsykolog. Gemensamma uppföljningar av systematiskt kvalitetsarbete Detta har vi gjort genom att lyfta tidiga insatser, hantering av frånvaro, studieron och vår egen medvetenhet kring elevernas resultat, liksom alla resultat av diverse mätningar i rektorsgruppen, men också på skolorna. Att konsekvent följa upp har gett oss en gemensam bild, gjort att vi arbetat som vi vill att lärarna ska arbeta (med kollegialt lärande), och det har därmed också gett effekten att nya lösningar prövats därför att man fått nya idéer och infallsvinklar. Detta arbete har varit något utmanande under läsåret som gått då ett flertal skolor haft ledningsbyten och därigenom tappat tempo och kontinuitet i det lokala arbetet. En del av analysen varför vissa skolor inte nått hela vägen kan också ses i ljuset av ett oklart ledarskap. Huvudmannens arbete att följa upp och leda genom täta rektorsmöten och månadsavstämningar har därför varit av extra vikt för att säkra att allt arbete genomförs på det sätt det är tänkt. För att sammanfatta årets arbete kan vi se att uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete har varit ett närvarande arbete i rektorsgruppen, men har inte nått hela vägen ut i alla kollegier i form av praktiskt arbete, men väl den eftersökta medvetenheten om och fokus på vårt huvuduppdrag. Det ger en bra ingång till det arbete som nu fortsätter. Åtgärder för utveckling Inför kommande läsår har alla förstelärare fått ett gemensamt uppdrag att arbeta med kultur. För detta förs en gemensam process lett av hos huvudmannen anställd kvalitetsutvecklare. Det momentum som finns på skolorna gällande elevälsoarbete och inriktningen på främjande och förebyggande arbete snarare än åtgärdande borgar för fortsatt utveckling i den riktningen. Detta följs också noggrant av huvudman.

22 7 Nya utvecklingsområden De tre första är gemensamma för teoretiska gruppen, medan utvecklingsområde fyra är ett av Mikael Elias gemensamt framtaget område för utveckling. 7.1 Utvecklingsområde 1 (TG) - elevhälsa Då elevhälsoteamens kompetenser är avgörande för skolornas elevhälsoarbete, fortsätter arbetet med att genom utbildning och särskilda initiativ säkra att skolorna främst arbetar främjande och förebyggande med direkt deltagande av eht-resurserna. 7.2 Utvecklingsområde 2 (TG) - studiemiljö Detta är året då arbetsron ska hitta sin lösning! 7.3 Utvecklingsområde 3 (TG) IT för lärande Ett initiativ för att höja vår digitala kompetens och utveckla undervisningen i syfte att stärka våra elevers lärande. 7.4 Utvecklingsområde 4 (Mikael Elias) kultur Syftet är att skapa en samsyn kring den kultur som behöver förankras på skolorna, där föreställningar om orsaker till elevers svårigheter utmanas från många olika håll. Syftet är också att få till ett samarbete mellan olika funktioner och kompetenser på skolan så att alla resurser används effektivt i arbetet med att få elever på banan.