Kvalitetsredovisning Hermods Gymnasium AB

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Hermods Gymnasium AB

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Verksamhetens förutsättningar 3. Viktiga händelser under året 4. Vårt kvalitetsarbete på huvudmannanivå 4.1 Bakgrund 4.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 4.3 Vårt kvalitetsarbete inom verksamheten 4.4 Intern och/eller extern granskning 4.5 Klagomål och synpunkter 5. Vårt värdegrundsarbete på huvudmannanivå 6. Resultat 6.1. Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 6.2. Värdegrundsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 6.3. Upplevd kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 6.4. Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 6.5. Våra utvecklingsområden under läsåret Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling

3 7 Nya utvecklingsområden 7.1 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) 7.2 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) 7.3 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?)

4 1. Information om huvudmannen Huvudman är Hermods gymnasium AB, bolaget är sprunget ur Hermods AB som har bedrivit utbildning sedan Vi har därför en historik kring att vara ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag förvärvades Hermods AB av AcadeMedia. Vid årsskiftet skapades Hermods gymnasium AB som idag endast bedriver gymnasieutbildning, bolaget tillhör AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor. Verksamhetschef för skolorna är Per-Erik Lorentzon som rapporterar till utbildningsdirektör Anneli Hammarberg, vilka tillsammans styr och leder verksamheten inom Hermods Gymnasieskolor. Hermods gymnasieskolor består idag av tre aktiva skolenheter, Göteborg, Malmö och Stockholm samt tre vilande tillstånd i Örebro, Karlstad och Linköping. Vid våra skolor erbjuder vi tre högskoleförberedande utbildningar på de nationella programmen, samhällsvetenskaps-, naturvetenskaps- och ekonomiprogrammet. Vid en av våra skolor Stockholm bedrivs också utbildning inom det nationella teknik- och estetiska programmet 2. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) med lärar-legitimation och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74, ,6 73,9 Hermods 69,3 78, ,8 83,8 Hermods Gymnasium Göteborg 18,0 78, ,3 77,3 Hermods Gymnasium Malmö 15,0 63, ,8 77,8 Hermods Gymnasium Stockholm 34,1 82, ,3 83,3 Riket ,0 79, ,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015.

5 Gymnasieskolan - Personalstatistik Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal Antal lärare - elever per heltidstjänst lärare er Antal lärare - heltidstjänst er Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15, ,0 15,2 Hermods 87,6 16,8 65,7 19,7 Hermods Gymnasium Göteborg 21,5 18,3 13,4 22,0 Hermods Gymnasium Malmö 19,3 15,3 12,5 17,9 Hermods Gymnasium Stockholm 46,8 16,7 37,1 20,8 Riket ,5 11, ,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Åk Program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Hermods Göteborg Hermods Malmö Hermods Stockholm Totalt Totalt per skola Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober 2015.

6 4. Viktiga händelser under året Utvecklingsområde 1 Detta ville vi uppnå Detta har vi gjort Höja meritvärden och godkända examina för avgångselever. Arbetet med att åtgärda F har startats upp på HG och DCC. Åtgärder, insatser och progression har följts upp på veckobasis. Målet är att minst halvera antalet F till examen Förstelärarnas arbete har inriktats på att öka kvaliteten på undervisningen. På de flesta skolorna har förstelärarna ansvarat för fortbildning av kollegor. Skolan har fått ansvar att skriva förstelärarens uppdrag. Vi mäter frånvaro på veckobasis och diskussion och åtgärder för ökad närvaro sker kontinuerligt. Vi har genomfört en fortbildningsinsats med Helene Wallberg, HG har haft återkommande lokala uppföljningar kring bedömning och lärande. Arbetet har bedrivits både på skolnivå samt arbetslagsnivå. DCC kommer att fortsätta sitt arbete med Helena under VT16. Samtlig personal har litteraturstudier och diskussioner utifrån Helene Wallbergs böcker. Vi har implementerat EWS samt klassguiden på samtliga skolor. Arbetet följs upp på månadsbasis och utvecklas kontinuerligt. Status Vi kan ännu inte säga om de insatser vi gjort lett till högre meritvärden och godkända examina då resultat kommer HT 16. Vi kan dock se att andel F på skolan sjunkit vilket i sig är en positiv signal. Arbetet måste fortsätta även kommande läsår. Utvecklingsområde 2 Detta ville vi uppnå Detta har vi gjort Stärka trenden med andelen nöjda medarbetare Vi har under verksamhetsåret avslutat en fortbildningsinsats i samarbete med Academedia Academy. Samtliga arbetslagsledare har genomgått utbildning i ledarskap och organisation. Ledningsgrupper är formerade på samtliga enheter och arbetslagsledarna deltar numera i lokal ledningsgrupp. Vi har startat upp arbetet med Sharepoint för våra verksamheter. I nuläget är det rektorer, biträdande samt stab som har tillgång. VT16-HT17 är målet att få in samtliga medarbetare. Resultat går redan att se, bättre koll och struktur på kommunikationen inom ledningsgruppen. Vi har startat upp arbetet med samverkan och arbetat aktivt för att få tillstånd lokala fackliga representanter, det finns nu på sex av sju enheter. Arbetet i samverkan skall ske med stor transparens och numera i formen att vi driver skolorna tillsammans.

7 Rektorerna har skapat lärande grupper inom sitt varumärke. Rektorerna har regelbundna träffar för att kollegialt lärande och kunskapsutbyte. Status NMI för HG har ökat sedan föregående mätning. Vi behöver jobba mer och ta nästa steg för ökad delaktighet och transparens. Utvecklingsområde 3 Detta ville vi uppnå Detta har vi gjort Stärka och utveckla undervisningen. Samtliga skolor har tillsatt en IKT pedagog som har deltagit i central fortbildning. På de flesta skolor har IKT pedagogen genomfört workshops för att stärka användandet av våra digitala resurser. Samtliga skolor arbetar numera med att ge återkoppling till elever i Schoolsoft. Arbetet med att utveckla återkopplingen pågår kontinuerligt. Status Vi ligger bra till i att använda digitala verktyg som en naturlig del av undervisningen. Vi ser ännu ingen effekt av detta i NKI värdena. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?

8 5.3 Vårt kvalitetsarbete inom verksamheten Inom Hermods Gymnasium följer vi löpande upp verksamheten vid våra skolor utifrån de grundläggande krav som står i gällande styrdokument samt AcadeMedias kvalitetsmodell. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på såväl enhets- som verksamhets/huvudmanna-nivå. Detta sker inom ramen för tre definierade kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra elever med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? I början av hösten färdigställer både respektive rektor och jag som huvudman vår sammanfattning av läsåret som gått vad gäller resultat, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Allt redovisas i skolans kvalitetsredovisning som färdigställs årligen per 1 oktober. Utvecklingsområden och handlingsplan konkretiseras senare i verksamhetsplanen som även denna skrivs på såväl enhets- som verksamhets/huvudmanna-nivå. I oktober utvärderar våra elever undervisningen på kursnivå och i november gör varje lärare en betygsprognos som skickas in centralt och sammanställs. Utvärderingen av undervisningen följs främst upp på individnivå via samtal mellan rektor och varje lärare medan betygsprognosen gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen. I januari följer vi upp våra tidigare elevers uppfattning om utbildningen vid vår skola och i februari följer vi upp våra nuvarande elevers uppfattning om såväl undervisning som trygghet och trivsel (NKI). Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras på enhetsnivå där rektor leder arbetet och sedan i ledningsgruppen där jag som huvudman leder arbetet med stöd av central kvalitetsstab. Vid behov sker gemensamma specifika åtgärder alternativt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna vid samtliga skolor. Vi genomför även medarbetarundersökningar där vi kan jämföra medarbetarnas svar mellan olika enheter inom koncernen. I mars genomför varje lärare läsårets andra betygsprognos och i april utvärderar återigen alla våra elever undervisningen på kurs- och lärarnivå. I juni sammanställs slutbetyg, andel med examen samt korrelationen mellan NP och kursbetyg. Dessa resultatuppföljningar följer samma process som de övriga under året. Vårt kvalitetsår sammanfattas i ett antal indikatorer och fokusområden som vi fr.o.m. VT 2016 följer månadsvis på enhets- resp. verksamhets/huvudmannanivå i form av aggregerade månadsrapporter. Varje månad genomförs månadskollen där VC som huvudman går genom hur verksamhetsplanens aktiviteter fortskrider och sammanfattar olika händelser och resultat löpande. Varje skola sammanställer en årlig kvalitetsrapport på skolnivå och huvudmannen sammanställer en huvudmannarapport. I kvalitetsrapporten finns resultat och analys över gångna årets undersökningar dessa återfinns också i kondenserad form i verksamhetsplanen

9 Uppföljning av betyg Samlade betygsprognoser sammanställs från skolorna två gånger per år, en gång i december och en gång i mars. I grunden är detta en sammanställning av en del av Early Warning System EWS beskrivs under fråga 5 som skolorna internt håller uppdaterade under året. Varje lärare gör här en professionell prognos gällande betyg på varje elev i kursen. Betygsprognosen skall vara en realistisk bedömning av hur resultatet kommer att bli vid kursslut (oftast juni) utifrån nuvarande undervisnings- och stödupplägg. Utifrån denna rapport så kan stöd och resurser fördelas till skolorna och uppföljning av åtgärder följas upp. Resultaten kan vidare brytas ned på skola, ämne, årskurser, klass, lärare o.s.v. Betyg och resultat från nationella prov sammanställs och analyseras för att se överensstämmelse mellan dem för samtliga skolor. Kommunala undersökningar Om kommunen genomför undersökningar vilket de flesta kommuner gör så deltar skolorna om möjligt i dessa. Resultaten har självklart störst relevans för den enskilda skolan men kan ändå användas som en referens gentemot våra egna undersökningar. Centrala slutsatser Sammanfattning av de centrala slutsatserna kring hög respektive låg måluppfyllelse från den senaste uppföljningen återfinns i den till skolinspektionen bifogade Verksamhetsplanen. 5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under det gångna läsåret genomfördes en intern granskning av verksamheten vid Hermods Göteborg och tidigare genomförda interna granskningar i Malmö och Stockholm följdes upp med rektor veckovis via upprättade handlingsplaner för varje skola. Innehållet i handlingsplanerna grundade sig i de brister som de genomförda interna granskningarna identifierat samt aktuell nulägesbedömning och måluppfyllelse vid resp. skola Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Om en elev eller förälder har klagomål på Hermods gymnasieskolors verksamhet används nedanstående arbetsgång. (ordet du refererar till förälder eller elev)

10 Steg 1 Vid våra skolor vill vi uppmuntra till att synpunkter/klagomål på verksamheten eller dessmedarbetare tas upp direkt med den det berör. Om Du efter kontakt med medarbetaren fortfarande har klagomål, ta då kontakt med ansvarig chef/rektor. Detta kan Du givetvis också göra om du av någon anledning inte personligen vill kontakta den problemet berör. I första hand försöker först mentor att åtgärda problemet och lämnar sedan resultatet vidare till rektor. Om mentor inte kan lösa problemet överlämnar denna ärendet det till rektor (steg 2) Steg 2 Chef/rektor tar emot ditt klagomål. Därefter kontaktar denne berörd medarbetare för att få dennes syn på sakfrågan. Chef/rektor ansvarar för att återkoppling sker inom en vecka. Steg 3 Är du inte nöjd efter steg 2 gör du en skriftlig anmälan på blankett Synpunkter/klagomål och lämnar in till rektor. Originalblanketten diarieförs och förvaras hos ansvarig rektor. Den klagande meddelas beslut om vidtagen åtgärd av den som handlagt densamma. Den klagande har sedan möjlighet att överklaga beslutet. Klagomålet informeras i ledningsgruppen för gymnasieskolan. Återkoppling om ärendets utveckling görs av ansvarig rektor. Steg 4 Om du inte känner dig lyssnad på och vill gå vidare med frågan kan du ta kontakt med Per-Erik Lorentzon, Verksamhetschef för Gymnasieskolan, telefon: , eller per mail: per-erik.lorentzon@academedia.se. Huvudmannen samlar klagomål, kränkningar etc. i en särskild mapp på intranätet. Klagomål som riktas mot huvudmannen utreds av personal inom AcadeMedias teoretiska grupp. 6. Vårt värdegrundsarbete Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er eller personal: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klassmentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare (omyndig elev) kontaktas av mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.

11 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans EHT-team. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg. Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis- tillfällig omplacering i skolenheten, tillfällig förflyttning till annan skolenhet, tillfällig avstängning Socialtjänsten kan behöva kontaktas (gäller omyndig elev) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare (omyndig elev) informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare (omyndig elev) samma dag. Skulle rektor vara inblandad i kränkningen övergår utredningsansvaret direkt till huvudmannen. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. AcadeMedias HR-avdelning kan behöva kopplas in. Rutiner för uppföljning Åtgärderna för att utreda och åtgärda kränkningar följs upp och utvärderas av skolans elevvårdsteam under ledning av rektor. Teamet strävar efter att träffas varje vecka. Utvärdering sker på därtill avsedd blankett. Rutiner för dokumentation Under utredningar förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Detta sker på därtill avsedda blanketter. För detta ansvarar klassmentor samt rektor. I de fall EHT-teamet involveras så dokumenteras dessa möten. Dokumentation förvaras hos rektor. Ansvarsförhållande Alla som arbetar på Hermods Gymnasium har ansvar för att agera vid uppkomna ärenden.

12 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** Hermods Göteborg 81,0-13,7-14,6 - Ekonomiprogrammet 76,6-13,3-14,5 - Naturvetenskapsprogrammet 87,5-15,4-16,0 - Samhällsvetenskapsprogrammet 81,6-13,3-14,3 - Hermods Malmö 84,5-14,5-15,4 - Ekonomiprogrammet 93,3-14,9-15,2 - Naturvetenskapsprogrammet 65,2-13,3-15,2 - Samhällsvetenskapsprogrammet 90,3-15,0-15,8 - Teknikprogrammet 0, Hermods Stockholm 81,0 76,3 13,3 12,7 14,3 14,1 Ekonomiprogrammet 76,1 79,2 13,4 12,7 14,4 13,7 Estetiska programmet 90,9-13,1-14,1 - Naturvetenskapliga programmet 69,0 78,3 12,8 12,5 15,2 14,5 Samhällsvetenskapliga programmet 89,7 76,2 13,6 12,4 14,3 13,9 Teknikprogrammet 75,0 78,6 11,7 13,6 12,7 14,8 Hermods totalt 81,6 76,3 13,6 12,7 14,6 14,1 AcadeMedia Gymnasium 89,7 87,4 14,1 13,9 14,6 14,5 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS

13 Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika eller högre provbetyg och slutbetyg kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska ,0% 60,8% 25,3% Engelska ,7% 47,5% 36,7% Matematik 1B 212 0,0% 55,2% 44,8% Matematik 2B 203 0,0% 59,6% 40,4% Matematik 2C 80 0,0% 37,5% 62,5% Matematik 3B 87 0,0% 47,1% 52,9% Matematik 3C 56 0,0% 58,9% 41,1% Matematik ,0% 42,3% 57,7% Svenska ,6% 50,5% 32,0% Svenska ,1% 49,4% 34,5% Svenska som andraspråk ,3% 33,3% 58,3% Svenska som andraspråk ,7% 48,4% 41,9% Hermods totalt ,8% 51,7% 38,5% AcadeMedia Gymnasium ,7% 60,9% 30,4% Riket (VT2015) ,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling Sammanfattande analys Vi ligger i dagsläget långt från vårt mål att 100 % av våra elever ska ha få examen och vi når inte heller riksgenomsnittet för alla våra program. Vi har dock en positiv trend och har skolor som lyckas bättre med program än andra varför vi har gott om goda exempel som kan spridas mellan våra skolor. Det är tydligt att vi behöver arbeta hårt även nästa år för att få upp våra resultat. Många insatser vi gjort under föregående år var nödvändiga för att få kontroll och ha säkra rutiner och processer för att följa upp våra resultat. EWS, checklistor, rutiner m.m. har utvecklats med framgång och vi är nästan framme i det arbetet. Extra resurser tillsattes för att stärka upp elevhälsan och matematikundervisningen vid skolorna under hösten Ungefär samtidigt startade veckovis uppföljning av antalet F per skola, årskurs och kurs och en samordnare för arbetet utsågs på varje skola. Svårhanterliga/resurskrävande klasser dubbelbemannades vid vissa skolor. VC och kvalitetschef träffade all personal vid samtliga skolor under dec 2015 och jan 2016 för att gå igenom alla resultat och strategierna för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete framöver. Extern kompetensutvecklingsinsats av Helena Wallberg genomfördes under perioden aug 2015-feb 2016 i form av handledning kring bedömning. Upplägget anpassades efter lokala behov. Omfattande arbete med noll-tolerans och insatser mot stöket vid Hermods Gymnasium Stockholm inleddes fr.o.m. nov Krafttag genom varningar och avstängningar, ökad bemanning i och utanför klassrummen samt elevstödjare. Ny rutin med klassguide startades upp under våren 2016 på samtliga skolor. Alla skolans elever skulle gås igenom varje månad och stämmas av mellan rektor och VC.

14 Åtgärder för utveckling Vårt nästa steg är att bli bättre på att utveckla och följa upp undervisningen. Vi ska därför fokusera och jobba ännu mer med pedagogisk ledning, utveckling och göra detta utifrån ett systematiskt arbetssätt. Spridning av goda exempel och interaktion mellan enheterna blir avgörande för framgång. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara på och få en gemensam agenda för förstelärarna och att de går före med goda exempel på hur vår undervisning kan utvecklas. Vi behöver jobba med elevernas motivation och göra utbildningarna intressanta och meningsfulla. En särskild riktad insats skall göras kring att öka elevernas närvaro som är en stor avgörande faktor till låga studieresultat. Motiverade och närvarande elever når oftast målen Värdegrundsresultat Hermods totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 45% 56% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 59% 70% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 75% 83% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 34% 45% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 48% 53% 69% 71% Källa: Markör Sammanfattande analys Våra värdegrundsresultat är fallande och inte alls tillfredställande. Det är tydligt att frågor kring studiero, trygghet och trivsel måste få ett större fokus kommande läsår Åtgärder för utveckling Då värdegrundsfrågorna är direkt kopplade till skolorna och dess inre verksamhet skall varje skola ha ett särskilt utvecklingsfokus på studiero, trygghet och trivsel. Vi kommer att följa upp arbetet i samband med rektorsträffar och även se till att det finns arenor för att sprida goda exempel mellan skolorna. Ett särskilt projekt, heltidsmentor, lanseras i Stockholm för att komma till rätta med de problem som återfunnits där under året. Huvudmannen kommer också särskilt att trycka på att de disciplinära åtgärder vi har tillämpas och att det finns en nolltolerans mot kränkningar och hot vid skolorna Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar.

15 Hermods Göteborg Hermods Malmö Hermods Stockholm Hermods totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Källa: Markör Upplevd kvalitet Hermods Göteborg Hermods Malmö Hermods Stockholm Hermods totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Sammanfattande analys Alla våra elever är inte nöjda med sin utbildning och alla vill inte heller rekommendera sin skola till andra. Mycket hänger ihop med historik och tidigare brustna löften men också att vi inte haft koll på allt vi ska ha koll på. HG som varumärke är otydligt och ger ett spretigt, lite för allmänt intryck. Det har blivit svårt att kommunicera vår skola utåt och våra ansökningssiffror har sjunkit sedan tidigare år. Våra studiemiljöer behöver förstärka vårt varumärke och ska dessutom utformas för att främja såväl kreativitet som studiero Åtgärder för utveckling Kommande år blir det extra viktigt att utveckla såväl varumärket, våra program och våra skolor. Svaren på hur vi ska utvecklas finns hos våra elever och därför ska de ha en central roll i vår utvecklingsresa. En ökad delaktighet där våra elever på ett naturligt sätt bidrar till att utveckla utbildningarna, undervisning och även varumärket i stort ska kunna ge oss positiva resultat inom såväl NKI som ansökningssiffror. En särskild riktad insats skall göras kring studiero som är en stor faktor till låga resultat på elevundersökningen. Under året ska vi också utveckla våra studiemiljöer i syfte att öka trivsel, trygghet och studiero.

16 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Hermods saknar detta läsår underlag för ändamålsenlig kvalitet då verksamheten är relativt nystartad. 8. Nya utvecklingsområden Våra viktigaste utvecklingsområden inför läsåret är: Utvecklingsområde Utvecklad undervisning Förstärkt elevhälsa Granskning Studiemiljö IT-plattform Hållbar organisation IT och lärande Marknadsföring Varumärke Syfte Att genom en central insats ge en samlad och rejäl satsning för högre måluppfyllelse. Att förstärka elevhälsans arbete på skolorna för ökad måluppfyllelse. Att våra skolor genomgår myndighets- och interna granskningar utan anmärkning. Att utveckla skolornas studiemiljöer för en ökad trivsel, studiero och effektivt lärande Att ta fram en gemensam IT-plattform för samarbete, kommunikation och utbyte. Att öka förutsägbarhet och öka effektivitet i vårt genomförande genom simuleringar och modeller. Att bli bättre på att använda modern teknik för en effektivare och inspirerande undervisning. Att genom ett effektivt kommunikationsarbete öka antalet förstahandsansökningar till våra skolor. Att tydliggöra vad vi står för och vad vi erbjuder