Undersökningsmetoder för att mäta patientupplevelser inom psykiatrisk vård i Sverige
|
|
- Cecilia Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykiatri förstudie Undersökningsmetoder för att mäta patientupplevelser inom psykiatrisk vård i Sverige Genomförd av: Joakim Karlsson, IC Quality Beda Andersson, IC Quality
2 Innehåll Bakgrund... 3 Tidigare psykiatrimätningar... 3 Nationell patientenkät i Sverige... 3 LARO-mätningen... 4 Nationell patientenkät i England... 4 Nationell patientenkät i Danmark... 5 Målgruppsanalys... 5 Öppenvård... 5 Slutenvård... 6 Sammanfattning av intervjuerna... 8 Framgångsfaktorer... 9 Medievanor... 9 Våra rekommendationer...10 Fördelar:...11 Utmaningar - Vad kommer krävas av leverantören, SKL, landstingen och regionerna?...11 Information...11 Personal...12 Svarsfrekvens...12 Praktiskt...12 Sammanfattning - Rekommendationer...13 Bilaga 1. Tabeller
3 Bakgrund I december 2015 fattade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i samråd med psykiatrimätningens arbetsgrupp, beslut om att senarelägga den nationella psykiatrimätningen inom ramen för Nationell Patientenkät. Detta baserat på Primärvårdsmätningens låga (relativt föregående år) svarsfrekvens 2015 och framförallt psykiatrimätningens historiskt sett låga andel svarande. Förstudien syftar till att identifiera den mest fördelaktiga undersökningsmetoden för att mäta patienters upplevelser av den psykiatriska öppen- och slutenvården i Sverige. I denna förstudie har vi dels intervjuat 18 verksamhetsrepresentanter runt om i landet för att ta del av erfarenheter, tankar och reflektioner kring olika mätmetoder. IC Quality har haft som ambition att prata med representanter utifrån olika roller. Både centrala roller (verksamhetsutvecklare, utvecklingschefer, kvalitetsstrateger och forskare) och dels personer som arbetar mer patientnära (enhetschefer och verksamhetschefer). Utöver intervjuerna har det även genomförts en inventering av nationella och internationella PREM-mätningar (Patient Reported Experience Measures) inom den psykiatriska vården. Detta arbete är sammanfattat under avsnittet Tidigare psykiatrimätningar. En målgruppsanalys har genomförts med material från intervjuer och statistik på målgruppens ålder och kön. Denna statistik har sedan satts i relation till köns- och åldersgruppernas allmänna svarsbenägenhet. Tidigare psykiatrimätningar För att resultat från mätningar som avser att undersöka patientupplevelser inom den psykiatriska vården skall vara så jämförbara som möjligt har sökningen på tidigare studier och forskning fokuserats till länder med sjukvårdssystem som liknar Sveriges sjukvårdssystem. Bland dessa länder har bäst material hittats i England och i Danmark. Detta avsnitt behandlar även det tidigare utförandet av mätningar av patientupplevelser inom ramen för Nationell Patientenkät samt en väntrumsenkät som genomfördes på mottagningar för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO). Nationell Patientenkät i Sverige Tidigare har mätningar av patienters upplevelser inom den psykiatriska vården, utförda inom ramen för Nationell Patientenkät, utförts genom postala utskick av enkäter. Mätningarna gjordes under åren 2010, 2012 och Målpopulationen omfattade patienter inom slutenvården som blivit utskrivna under januari-mars eller som varit på besök inom öppenvården under februari-mars. Enkäterna skickades ut postalt och följdes sedan upp med två påminnelser till individer som ännu inte besvarat enkäten. Svarsfrekvensen för mätningen av patientupplevelser inom öppenvården har sjunkit från 41 procent 2010 till 35 procent Samma mönster återfinns för slutenvården som sjunkit från 32 procent 2010 till 30 procent Svarsfrekvensen för slutenvården har dock ökat något sedan 2012 då svarsfrekvensen var 29 procent. Ej justerade svarsfrekvenser som rapporteras på Genomförandet är baserat på den primärvårdsunderökning som genomfördes 2013, då dokumentation kring psykiatrimätningens genomgörande ej hittats. 3
4 LARO-mätningen Inom ramen för Nationell Patientenkät genomförde Region Skåne tillsammans med IC Quality en väntrumsenkät under december 2015 och januari 2016 på mottagningar för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Patienterna besvarade enkäten i samband med ett besök på mottagningen. Totalt ingick 17 mottagningar i mätningen och av de 1191 patienter som gavs möjlighet att besvara enkäten var det 641 personer som svarade (ca 54 procent svarsfrekvens). Svarsfrekvensen beräknades utifrån antalet svar och det totala antalet unika besök som respektive mottagning hade under mätperioden. Svarsfrekvensen var relativt hög, dock finns det en viss osäkerhet i siffrorna eftersom det är svårt att med säkerhet veta hur många patienter som gavs möjlighet att besvara enkäten. Det är möjligt att personal inte erbjudit alla patienter att besvara enkäten. Av denna anledning var den faktiska svarsfrekvensen troligtvis något högre än den som rapporterades. Svarsfrekvenserna varierade mycket mellan de deltagande vårdenheterna, detta troligtvis p.g.a. att de olika enheterna engagerade sig olika mycket i mätningen. Allt ifrån att 24 patienter utav 134 patienter (18 procent) som besökt en mottagning under mätperioden besvarade enkäten till 43 av 45 (96 procent) på en annan enhet. En av de medverkande enheterna avvek från instruktionerna och ändrade utförandet från väntrumsförfarande till att skicka enkäten per post till respondenterna. Denna enhets statistik uteslöts vid beräkningen av den totala svarsfrekvensen. Anledningen till varför denna enhet valde att skicka ut enkäter var att de ansåg att patientflödet skiljde sig från övriga enheters med färre antal besök under mätperioden. 2 Nationell Patientenkät i England England utför årligen en nationell patientenkät riktad till patienter inom psykiatrisk vård. Mätningen utförs av Care Quality Comission (CQC) och genomförs genom att en enkät skickas ut och besvaras postalt. Respondenten ges även möjligheten att besvara enkäten på annat språk via ett telefonsamtal. Om patienten inte skickar in ett svar efter första utskicket, skickas upp till två påminnelser ut. År 2015 skickades totalt enkäter ut och personer besvarade vilket ger en svarsfrekvens på ca 29 procent. Mätningen har under flera år upplevt en sjunkande svarsbenägenhet, särskilt bland yngre där individer mellan år i mätningen har en svarsfrekvens på 19 procent se figur 1 nedan. 3 Åldersfördelningen hos bortfallet i övriga åldersgrupper går att se i tabellen nedan. Svarande Ej svarande Fördelning i urvalet Fördelning hos respondenter Män 28,3% 71,7% 44,4% 42,5% Kvinnor 30,4% 69,6% 55,6% 57,5% år 19,4% 80,6% 20,8% 13,6% år 27,7% 72,3% 23,6% 22,4% år 37,4% 62,6% 19,8% 25,5% 66+ år 32,0% 68,0% 35,8% 38,5% Figur 1. Åldersfördelning, svarsfrekvenser, bortfall och fördelning hos urval och respondenter i CQC s mätning I tabellen syns att männen har en något lägre svarsbenägenhet samt att åldersgruppen år är underrepresenterad hos respondenterna. I urvalet motsvarar gruppen år 21 2 Mer om denna mätning finns att läsa på 3 Community mental health survey - 4
5 procent av individerna men bland de personer som har besvarat enkäten motsvarar de endast 14 procent. Nationell Patientenkät i Danmark Danmark utför årligen en mätning för att utreda patienters upplevelser av psykiatrisk öppenoch slutenvård. Mätningen utförs av Den Landsdaekkende Undersorelse af Patientoplevelser (LUP). Utförandet skiljer sig något mellan öppen- och slutenvården. I öppenvården delas enkäten ut av personalen till patienter i anknytning till besöket. De patienter som vårdas inom slutenvården får besvara enkäten under tiden på sjukhuset minst tre dagar före slutet av sjukhusvistelsen. År 2015 omfattade mätningen patienter inom barn och ungdomspsykiatrin (öppen- och slutenvård), rättspsykiatrisk vård samt vårdplatser inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Totalt gavs ca individer möjlighet att besvara enkäten varav svarade. Detta resulterade i en svarsfrekvens på ca 56 procent. 4 I den psykiatriska öppenvården för individer 18 år eller äldre gavs ca enkäter ut varav 6028 besvarades (56 procent). För slutenvården var siffran ca 3121 som gavs möjlighet att svara varav 2029 besvarades (65 procent). 5 Slutenvård Öppenvård Svarande Population Svarande Population Män 47% 48% 40% 37% Kvinnor 53% 52% 60% 63% Under 40 år 44% 43% 53% 53% år 40% 39% 35% 35% 60+ år 16% 18% 12% 12% Figur 2. Demografi, väntrumsenkät Danmark, population och respondenter 18 år eller äldre inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Representativiteten i LUPs mätning är god både i slutenvården och i öppenvården. Endast männen kan sägas vara något underrepresenterade i öppenvården. Annars motsvarar respondenterna målpopulationen vad gäller ålder. Noterbart är att åldersfördelningen hos respondenterna representerar åldersfördelningen i populationen. Detta är något som postala mätningar sällan lyckas med eftersom svarsbenägenheten hos yngre generellt är lägre än för äldre individer i postala mätningar. Precis som i LARO-mätningen varierar svarsfrekvensen mellan enheter i LUPs mätning. Inom öppenvården varierar svarsfrekvensen mellan 0 och 100 procent med en median på 69 procent och i slutenvården är variationen för svarsfrekvensen mellan 14 och 100 procent med en median på 71 procent. Målgruppsanalys Målgrupperna är patienter inom den psykiatriska öppen- respektive slutenvården. För att bättre förstå till vilken grad dessa grupper skiljer sig från övriga vårdgrenar jämförs de med den totala gruppen patienter inom Sveriges öppen- respektive slutenvård. I följande stycke jämför vi psykiatrisk öppen- och slutenvård mot den totala öppen- och slutenvården i Sverige. Öppenvård Totalt var det patienter som behandlades inom den psykiatriska öppenvården 2014 mot totalt patienter i den generella öppenvården. Medelåldern hos patienter i den 4 LUP-rapporten anger inte hur många individer som gavs möjlighet att besvara enkäten utan endast siffror för antal svarande och svarsfrekvens. Utifrån svarsfrekvensen och antal svar har sedan antalet individer som getts möjlighet att svara beräknats
6 15-19 år år år år år år år år år år år år år år 85+ år år år år år år år år år år år år år år år 85+ år år år år år år år år år år år år år år år 85+ år år år år år år år år år år år år år år år 85+ år psykiatriska öppenvården var ca 40 år jämfört med medelåldern för patienter i den totala öppenvården som var ca 50 år. Könsfördelningen inom den psykiatriska vården skiljer sig något från den generella öppenvården då det är en relativt större andel män inom psykiatrin. 6 Nedan visas åldersfördelningen i psykiatrisk öppenvård och öppenvården generellt. 15% 12% 9% 6% 3% 0% Patienter inom psykiatrisk öppenvård 15% 12% 9% 6% 3% 0% Samtliga besök inom öppenvård Figur 3 och 4. Åldersfördelning inom psykiatrisk öppenvård och totalt inom öppenvården Det är tydligt att patienter inom den psykiatriska öppenvården är yngre än för öppenvården generellt. Patienter inom psykiatrisk öppenvård bestod 2014 av 11,6 procent åringar i jämförelse med 5,3 procent inom öppenvården generellt. Slutenvård Samma mönster som inom öppenvården återfinns inom slutenvården. Inom slutenvården behandlades patienter totalt 2014 varav individer behandlades inom den psykiatriska slutenvården. Medelåldern var ca 45 år i psykiatriska slutenvården och ca 56 år för slutenvården totalt. Även i den psykiatriska slutenvården är männen relativt sätt fler än i övrig slutenvård. Nedan visas åldersfördelningen bland patienter i psykiatrisk slutenvård och samtliga slutenvårdspatienter. 15% 12% 9% 6% 3% 0% Patienter inom psykiatrisk slutenvård 15% 12% 9% 6% 3% 0% Samtliga besök inom slutenvård Figur 5 och 6. Åldersfördelning inom psykiatrisk slutenvård och total inom slutenvården Anledningen till varför detta är en viktig komponent för denna förstudie är att en generell utmaning med enkätundersökningar är att nå ut till yngre personer (individer under 35 år). För att illustrera detta visas i figur 7 svarsbenägenheten från Nationella Patientenkäts primärvårdsmätning 2015 (vuxen, läkarbesök) uppdelad i samma åldersklasser. I denna mätning skickades ca enkäter ut till individer som hade besökt en läkare på en primärvårdsmottagning i Sverige. Mätningen skickades ut postalt men gav respondenter 6 Samtliga siffror är för 2014, Socialstyrelsen: 6
7 möjligheten att besvara enkäten på webben. Totalt valde ca personer att besvara enkäten % 80% 60% 40% 20% 0% Svarsbenägenhet, primärvårdsmätningen 2015 Figur 7. Svarsbenägenhet i primärvårdsmätningen 2015 (vuxen, läkarbesök) uppdelat på ålder. Äldre individer svarade i mycket högre utsträckningen på primärvårdsmätningen än vad yngre individer gjorde. I åldersgruppen år var det exempelvis endast 14 procent av individerna som returnerade enkäten, i åldersgruppen år var siffran 67 procent. Ytterligare en bild behövs för att vi ska förstå hur åldersfördelningen påverkar mätningens svarsfrekvens, i figur 8 visas åldersfördelningen i urvalet för primärvårdsmätningen. Denna skall jämföras med åldersfördelningen hos patienter inom den psykiatriska öppen- och slutenvården, figur 3 och 5. 15% 12% 9% 6% 3% 0% Åldersfördelning primärvårdsmätning 2015 Figur 8. Åldersfördelning i Nationell Patientenkäts primärvårdsmätning Slutsatsen av detta är att psykiatrimätningarnas historiskt låga svarsfrekvenser troligtvis till stor del beror på att målgruppen är relativt yngre än målgruppen i övriga mätningar inom Nationell Patientenkät. Det är alltså troligt att andra faktorer som skiljer målgruppen från övriga målgrupper inte påverkar svarsfrekvensen i lika hög grad. Den psykiatriska vården består till en större del än övrig vård av manliga patienter som i andra mätningar visat sig ha en något lägre svarsbenägenhet än kvinnor. Därmed finns det skäl att tro att även den något större andelen män kan påverka svarsfrekvensen. Denna slutsats gäller i de fall då en postal metod använts och det går inte att dra samma slutsatser ifall en annan metod använts. Exempelvis ser vi i resultaten från den väntrumsenkät 7 Mer om mätningen finns att läsa på 7
8 som utfördes i Danmark 2015 (se Tidigare psykiatrimätningar) att svarsbenägenheten i den mätningen inte varierar till lika stor grad beroende på ålder. Av denna anledning bör insatser som syftar till att höja svarsfrekvensen till stor del fokuseras på att få fler yngre individer att besvara mätningen. Sammanfattning av intervjuerna I denna förstudie genomfördes intervjuer med 18 verksamhetsrepresentanter. Syftet med intervjuerna var att fånga upp erfarenheter, tankar och reflektioner kring olika mätmetoder. Intervjuerna var semistrukturerade då alla som deltagit sitter på olika erfarenheter och roller. Exempel på områden som berörts i samtalen är egna erfarenheter av olika mätmetoder, vad som fungerat bra respektive mindre bra, förutsättningar för öppenvården och slutenvården, patienternas och personalens förutsättningar etc. Vid kvalitativa studier med intervjuer så är det vanligt att samla data till dess att så kallad mättnad uppnåtts, vilket innebär att man inte förväntar sig tillföra något nytt till resultatet genom att intervjua fler personer. I ramen för denna förstudie anses detta vara uppnått i och med de 18 samtal som genomförts. Bild 1. Exempel på metoder som framfördes i de 18 intervjuer som genomförts. Vid samtal med verksamhetsrepresentanter runt om i landet har det framkommit flera exempel på eget initierade mätningar som gjorts i olika landsting och regioner där man använt sig av metoder såsom väntrumsenkäter i pappersform och surfplattor. Det finns även exempel på kombination av olika metoder som upplevts fungera tillfredsställande. Genomförandena har skiljt sig åt då vissa har implementerat kontinuerliga mätningar, medan andra har genomfört mätningar under en viss avgränsad period på året. Samstämmigt i alla genomförda samtalen har varit att postala enkäter inte är en metod som förordas i detta fall. Vissa patienter kan exempelvis ha kognitiva svårigheter och då kan en postal enkät bli svår att hantera, samt att det inte finns möjlighet att ställa frågor till personalen. "Jag tror det är stort motstånd att svara hemma på en postal enkät om man redan inte mår så bra."/ Kvalitetssamordnare Majoriteten av de intervjuade upplevde att det går att ha samma mätmetod för både slutenoch öppenvård. Det som dock lyftes som en skillnad mellan öppen- och slutenvården är att de inte följer samma flöde vilket gör att det är olika faser som bäst lämpar sig att besvara en enkät. Inom slutenvården kan det exempelvis vara naturligt att genomföra en mätning i samband med utskrivningen medan det inom öppenvården kan skilja sig åt beroende på var patienten 8
9 befinner sig på patientresan. En patient kanske är på mottagningen för första gången medan en annan är där på en av sina återkommande besök. Framgångsfaktorer En framgångsfaktor som lyfts i flertalet fall är möjligheten för personalen att finnas tillgänglig vid undersökningstillfällen som genomförs på mottagningen, oavsett om denna sker med surfplatta, dator eller pappersenkät. Närhetsprincipen gör att fler patienter kan tänkas vilja delta då personalen kan förklara syftet, svara på frågor och motivera patienterna att svara. En enhetschef som vi talade med hade även gjort en egen studie som visade att patienterna önskar att bli tillfrågade av personal om att delge sina upplevelser och erfarenheter på plats. Fördel med detta är även att det sker i samband med besöket och därmed blir mer närhet till de områden frågorna berör. Att personalen involveras i genomförandet ses även som positivt utifrån att de kommer närmare svaren samt utvecklingsarbetet och därmed blir en motivator i det fortsatta förbättringsarbetet. De eget initierade mätningarna som lyckats få en bra svarsfrekvens har alla haft gemensamt att det varit färre frågor (ca 3-20 stycken) och att patienterna besvarat enkäten på mottagningen/avdelningen, antingen via pappersenkät som delats ut, via surfplatta eller dator som finns på plats. Nästintill alla intervjuade har själva lyft att tidigare enkäter varit för omfattande vilket bidragit till en låg svarsfrekvens utöver metodval med postal enkät. Förkortad enkät lyfts därmed som en stor bidragande framgångsfaktor i eget initierade mätningar. Att det är enkelt och lätt att fylla i är en viktig förutsättning. Flera av de intervjuade har lyft vikten av att prioritera rätt i valet av enkätfrågor. Här ser några av de intervjuade ett värde i att involvera brukar-/patientorganisationer. Därmed kommer patientperspektivet med och det ger även en viktig signal till patienterna att dessa organisationer varit delaktiga Information och återkoppling till patienter har lyfts som minst lika viktigt efter genomförandet som innan. Att synliggöra för patienterna vad resultaten blev och hur de används lyfts också som en framgångsfaktor. Flera exempel har lyfts där mottagningar/avdelningar har resultaten och åtgärder tydligt uppsatta för patienterna på plats för att öka transparensen och känslan av att det finns ett mervärde i att svara på enkäten då patienterna ser hur de används. Detta kan långsiktigt öka engagemanget att svara på dessa enkäter. "Det är en enkättrötthet i samhället i stort. Måste finnas någon morot. Behöver finnas ett sätt för patienterna att se vad som händer. Visualisera så mycket som möjligt, gärna på monitorer."/ Kvalitetssamordnare Oavsett metod som används för att fånga upp patientupplevelser är det viktigt med information. Det behöver vara förankrat i hela organisationen vad som kommer ske och hur. Personalen måste få tydliga instruktioner om vad som förväntas av dem vid byte av metod (exempelvis instruktionsfilm och/eller skriftlig instruktionsmanual) samt tydliga instruktioner kring enkäten till patienterna att dela ut på plats (exempelvis broschyrer eller informationsblad). Medievanor Samhället blir alltmer digitaliserat och i Sverige har 77 procent av befolkningen an smartphone. Användningen av smartphones har ökat kraftigt bara under de senaste åren. Av de som har smartphones använder 76 procent internet i mobilen och 93 procent av befolkningen från 12 år hade 2015 tillgång till internet i stort. Olika sociala medier används frekvent och hälften av alla svenskar använder Facebook dagligen där det också ökar bland framförallt medelålders 9
10 och äldre. En undersökning visar också att 71 procent av svenskarna över 12 år anser sig ganska kunniga eller mycket kunniga när det gäller användning av datorer. 8 Figur 9. Utvecklingen mellan år 2012 och 2015 av hur stor andel av svenskar som använder tre skärmar. 9 "Kanske pilota med paddor. Jag tänker att det kan vara en möjlig väg. När du ändå är på plats har du oftast tid. Hitta digitala lösningar som gör det möjligt att göra på plats."/arbetsgruppen Det satsas alltmer på e-tjänster i samhället och åldersgruppen är den som flitigast använder e-tjänster på 1177 Vårdguiden idag. Vid val av metod är det viktigt att ta hänsyn till metoder som kan lämpa sig för den respondentgrupp undersökningen avser mäta. Utifrån samtal med olika verksamhetsrepresentanter upplevs inte att denna patientgrupps medievana har en påverkan på metoden då det inte går att generalisera utan varierar dels från person till person men också beroende på diagnos. Flera av de intervjuade upplever att medievanorna inte nämnvärt skiljer målgruppens från gemenemans medievanor, varför många tror att det skulle vara bra med en kombinerad metod. Oavsett ålder så upplevs även den äldre generationen bli mer van att använda sig av datorer och andra digitala lösningar och att ny teknik därmed inte upplevs utgöra ett problem. Flera har lyft tanken att ha en kombination av olika metoder som alternativ för att tillgodose olika behov och förutsättningar. "Även i den äldre gruppen börjar folk bli mer vana att använda datorer. Jag tror att man skulle behöva testa olika metoder./ /Kan man ha samma frågeställningar men på olika ställen? Det tror jag skulle vara bra."/ Kvalitetssamordnare psykiatrin Våra rekommendationer Utifrån resonemang i denna förstudie rekommenderar vi något av följande alternativ: - Väntrumsenkät i pappersform - En kombinerad metod av väntrumsenkät i pappersform och surfplattor. Efter att IC Quality landat i denna rekommendation återkom vi till ett par av de intervjuade för att testa vår hypotes kring val av metod. Spontana reaktionen från dessa var positiv och att det skulle vara ett steg i rätt riktning, framförallt vid den kombinerade metoden av pappersenkät
11 och surfplattor på plats. Alla upplevde att vid kombination av två olika metoder har vi chans att erbjuda valmöjlighet och därmed nå fler respondenter. Perfekt! Jättebra! Det är min spontana reaktion. Men är ju en del andra svårigheter som man behöver ta itu med såklart men tror ändå att det är rätt. /Kvalitetssamordnare Fördelar: Vid ett första steg mot val av digitala lösningar kommer data direkt in i systemet vilket förkortar ledtider och minskar miljöpåverkan. Vid införande av surfplattor finns även möjligheten att lägga till flera olika språk (pappersenkäterna kan även dessa tryckas på olika språk). Med denna metod kommer det också att finnas möjlighet att vidareutveckla ytterligare framöver. Exempelvis att respondenten kan skriva upp telefonnummer eller e-postadress i surfplattan om hen föredrar att svara via mobilen eller datorn och då få enkäten skickad till sig i ett SMS eller med e-post. Härmed skulle surfplattor kunna vara ett första steg mot ett mer responsivt och tillmötesgående förfarande där patienternas olika förutsättningar och önskemål om svarsmetod tas i beaktan. I motsats till den postala metoden kommer enkäten i närmare anknytning till besöket både med surfplatta och med väntrumsenkät i pappersform. De initiativ som lyckats med svarsfrekvensen runt om i landet har alla varit olika varianter av väntrumsenkät oavsett vilket medel som använts (dator, pappersenkät, surfplatta). Personal kan förklara och svara på eventuella frågor direkt på plats samt motivera patienten att svara. Utifrån denna kombination av metod kan vi logga, följa upp och utvärdera för att jämföra eventuella svar från pappersenkät kontra surfplattor. Till skillnad från postal metod skulle landstingen och regionerna besparas urvalsuppladdningar till leverantören inför enkätutskick. En nationell väntrumsenkät skulle kunna vara ett steg i riktningen mot att förnya undersökningsmetoden för samtliga mätningar inom Nationell Patientenkät. Jag tycker det var jättebra. Jag tror absolut på en metod där det görs på mottagningen framför postala. Även uppskattat från personalens sida." /Enhetschef inom psykiatrin angående erfarenheter av väntrumsenkät Utmaningar - Vad kommer krävas av leverantören, SKL, landstingen och regionerna? Nedan följer områden som är viktiga att ta i beaktan och se över vid eventuellt beslut att byta metod. Information För att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att metod och genomförande går till på samma sätt på samtliga deltagande enheter måste en tydlig informationskampanj genomföras. Inte bara från leverantören och SKL utan även från landstingen/regionerna och på kliniknivå. Det är viktigt med förankring och tydlighet i god tid inom hela organisationen vid byte av metod. Det bör finnas informationsbroschyrer till patienterna samt material till medarbetarna om genomförandet och vad som förväntas av dem. Det bör också tas i beaktan, vilket lyfts av flera av de intervjuade, att det kan påverka enkätsvaren när patienten kommer nära de personliga relationerna till sin behandlare. Patienterna måste fortfarande uppleva att genomförandet är konfidentiellt och då är 11
12 informationen oerhört viktig. Det finns även en risk för tacksamhetsbias, eftersom respondenten besvarar enkäten på mottagningen kan hen påverkas av omgivningen då frågorna besvaras. Detta innebär oftast att respondenter svarar mer positivt än vad hen hade gjort om enkäten besvarades i det egna hemmet. Jag tror verkligen att man bör sträva efter en tredje part. Det är annars ett beroendeförhållande. Jag tror inte att det är lämpligt att personalen går runt och informerar och tillfrågar patienterna. /Kvalitetsansvarig Personal Vid val av en metod som innebär att patienterna besvarar enkäten på mottagningen är det viktigt att ha i åtanke att det kräver mer av personalen än vid en postal enkät. Bland de verksamhetsrepresentanter vi pratat med varierar tankarna kring denna punkt. Vissa tror att det kan gå smärtfritt medan andra tror att det kan bli utmanande och att det lätt glöms bort då personalen har mycket att göra som det redan är. Vissa lyfter även upp att det skulle behövas förutsättningar med antingen timpersonal eller en neutral person från en patient- /brukarorganisation som finns behjälplig på respektive mottagning under enkätens svarsperiod för att kunna stötta vid frågor och funderingar, annars krävs tid för befintlig personal att kunna ge tydliga instruktioner. De som använt sig av väntrumsenkäter själva lyfter att de har lagt ganska mycket energi och tid på att motivera personalen och besvara frågor från patienter. "Ju längre enkäten är desto mer kommer krävas av personalen att vara behjälplig och kunna svara på frågor. Viktigt att ha med sig om det blir någon form av väntrumsenkät."/ Enhetschef psykiatrin Svarsfrekvens Vid ett genomförande på respektive mottagning kommer även svarsfrekvensen att bli beroende av personalens engagemang och tid. Ligger enkäten enbart i väntrummet blir svarsfrekvensen låg av de intervjuades erfarenhet patienterna måste bli tillfrågade. Av de exempel på egna mätningar som lyfts kunde detta även komma upp som en utmaning att mäta då det är svårt att veta hur många som blivit tillfrågade i förhållande till genomströmningen. Vi kan i detta förfarande utgå från genomströmningen vid svarsfrekvensredovisning men detta förutsätter att alla patienter fått förfrågan vilket är ett antagande som får göras. Svarsfrekvensen kommer härmed inte att vara jämförbar med postala mätningar. Vid postala mätningar har man mer eller mindre exakt vetskap om hur många individer som fick möjlighet att besvara enkäten och hur många som faktiskt gjorde detta. Vid ett väntrumsförfarande är det svårare att veta exakt hur många som gavs möjlighet att besvara enkäten och det är därför en viss osäkerhet i svarsfrekvenssiffrorna. Där personalen har uppmanat patienterna är det högre svarsfrekvens. Här hänger det ihop med personalens engagemang. /Verksamhetsutvecklare angående deras egna mätning med surfplattor Praktiskt Utöver att personal finns på plats är det viktigt att det finns utrymme där patienten kan svara i lugn och ro och känna att undersökningen fortfarande är konfidentiell. Vissa av de intervjuade har lyft fram att det är fördelaktigt på de mottagningar där det finns separata rum där patienten kan gå in och besvara enkäten. Alternativt gavs förslag på röstningsskärmar likt de som finns i allmänna valen. 12
13 Det kommer också behöva distribueras insamlingsboxar för pappersenkäten till respektive mottagning för att enkäten ska behålla konfidentialitet. Här behöver landstingen inventera vilka avdelningar/mottagningar som redan har insamlingsboxar på plats och vilka som har behov av att få tillgång till en sådan. För att underlätta genomförandet bör varje patient som svarar på pappersenkäten även få ett frankerat svarskuvert. Detta möjliggör för patienten att ta med sig enkäten hem om hen föredrar att svara hemifrån men också att respektive mottagning kan posta enkäterna som lämnats på plats. Det finns även risk för icke-homogent genomförande mellan olika enheter. Det kommer att vara svårt att kontrollera att genomförandet ser ut på samma sätt inom de olika vårdenheterna. Detta medför en osäkerhet i jämförelsen av resultat mellan vårdenheter. Fortsatt är det svårt att kontrollera vem som besvarar enkäten. Detta innebär att det finns risk att personer som inte ingår i målpopulationen besvarar enkäten vilket innebär en form av överteckning. Exempelvis finns det risk att individer som befinner sig på enheten i annat syfte än ett patientbesök väljer att besvara enkäten. Detta kan till viss grad begränsas med kontroller men risken för övertäckning anses vara högre än vid postala utskick. Det finns även en risk för att en patient som har flera besök under mätperioden besvarar enkäten mer än en gång och det blir problematiskt att justera detta under genomförandet. Vid ett väntrumsförfarande blir det svårare att tillämpa statistiska metoder som exempelvis att göra ett slumpmässigt urval av de individer som ska ingå i mätningen. Detta kan få konsekvenser för de statistiska metoder man kan tillämpa för att kontrollera resultaten i efterhand. Vid användande av surfplattor är det även bra att ta i beaktan att det kan förekomma tekniska problem eller att surfplattan/plattorna är upptagna av patienter redan. Detta är en av anledningarna till att vi föreslår den kombinerade metoden som ett alternativ då det alltid kan finnas pappersenkäter till hands. Sammanfattningsvis är detta genomförande mer praktiskt komplicerat i jämförelse med postal metod. Det kommer att krävas en mer omfattande process att genomföra en nationell väntrumsenkät jämfört med omfattningen av en postal enkät, men utifrån tidigare års låga deltagande vid den postala metoden är väntrumsenkät en metod att förorda med ambitionen att höja svarsfrekvensen. En högre svarsfrekvens ger mer incitament till verksamhetsförbättring utifrån mätningens resultat. Sammanfattning - Rekommendationer Utifrån denna förstudie ger vi sammanfattningsvis följande rekommendationer: Välj metod som genomförs på plats. De framgångsrika exempel vi stött på i denna studie har haft detta gemensamt. Begränsa antalet frågor. Genomför en pilot inom både slutenvården och öppenvården om beslut tas att byta metod. Insatser som syftar till att höja mätningens svarsfrekvens bör fokuseras på att höja svarsfrekvensen hos yngre. En möjlig metod för att åstadkomma detta vore att utföra en väntrumsenkät där vi ser att svarsbenägenheten inte verkar skilja sig mellan åldrarna i lika stor utsträckning som vid en postal metod. Ett väntrumsförfarande försvårar möjligheten till att dra ett slumpmässigt urval för de individer som ska ingå i mätningen. Detta skulle innebära att man under mätperioden gör ett totalurval med risk för underteckning (att personer som ingår i mätningen inte 13
14 ges möjlighet att besvara enkäten). Därför rekommenderas att utförandet planeras noga och att kontroller införs för att säkerställa att utförandet vid alla deltagande enheter skiljer sig i så låg utsträckning som möjligt. Framtagning av en tydlig kommunikationsstrategi där det med enkla medel behöver finnas en riktad satsning på information och instruktioner till berörd personal. Uppmana enheter att visualisera sina resultat för patienter för att öka transparensen och därmed på sikt viljan att delta i mätningar av patientupplevelser. 14
15 Bilaga 1. Tabeller Antal patienter i psykiatrisk öppenvård i Sverige 2014 Totalt antal besök öppenvård i Sverige 2014 Män (49 %) Kvinnor (51 %) Båda könen Män (46 %) Kvinnor (54 %) Båda könen Ålder Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0-4 år ,95% 846 0,48% ,71% ,99% ,80% ,80% 5-9 år ,23% ,92% ,53% ,43% ,66% ,47% år ,26% ,20% ,66% ,90% ,38% ,07% år ,51% ,24% ,38% ,89% ,29% ,56% år ,52% ,74% ,15% ,32% ,92% ,65% år ,52% ,51% ,03% ,04% ,64% ,91% år ,52% ,15% ,84% ,75% ,41% ,66% år ,92% ,68% ,31% ,79% ,07% ,49% år ,73% ,14% ,46% ,30% ,19% ,78% år ,16% ,03% ,61% ,85% ,41% ,15% år ,13% ,28% ,21% ,01% ,34% ,19% år ,89% ,02% ,96% ,21% ,15% ,18% år ,78% ,85% ,81% ,80% ,30% ,53% år ,64% ,06% ,86% ,05% ,22% ,59% år ,58% ,16% ,88% ,26% ,47% ,83% år ,78% ,29% ,04% ,36% ,07% ,20% år ,10% ,73% ,42% ,77% ,04% ,92% 85+ år ,77% ,53% ,16% ,30% ,64% ,03% Totalt ,00% ,00% ,00% ,00% ,00% ,00% Figur 11. Ålders- och könsfördelning, patienter inom psykiatrisk öppenvård och total öppenvård i Sverige Antal patienter i psykiatrisk slutenvård i Sverige 2014 Totalt antal besök slutenvård i Sverige 2014 Män (52 %) Kvinnor (48 %) Båda könen Män (43 %) Kvinnor (57 %) Båda könen Ålder Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0-4 år 34 0,11% 38 0,13% 72 0,12% ,31% ,59% ,75% 5-9 år 44 0,14% 31 0,11% 75 0,12% ,05% ,12% ,52% år 195 0,61% 459 1,58% 654 1,07% ,86% ,15% ,45% år ,21% ,19% ,63% ,51% ,31% ,40% år ,16% ,55% ,35% ,38% ,19% ,42% år ,76% ,07% ,43% ,05% ,03% ,47% år ,45% ,27% ,89% ,82% ,99% ,92% år ,26% ,43% ,86% ,92% ,85% ,17% år ,05% ,35% ,19% ,50% ,29% ,95% år ,65% ,82% ,25% ,50% ,80% ,10% år ,24% ,26% ,30% ,33% ,00% ,57% år ,14% ,00% ,13% ,26% ,16% ,06% år ,01% ,96% ,03% ,68% ,91% ,10% år ,82% ,95% ,40% ,18% ,55% ,10% år ,88% ,99% ,93% ,48% ,01% ,49% år 900 2,81% ,67% ,22% ,25% ,85% ,88% år 780 2,43% ,78% ,07% ,03% ,04% ,46% 85+ år ,28% ,90% ,00% ,90% ,15% ,19% Totalt ,00% ,00% ,00% ,00% ,00% ,00% Figur 12. Ålders- och könsfördelning, patienter inom psykiatrisk slutenvård och total slutenvård i Sverige Källa: 15
Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015
Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas
Läs merBortfallsanalys. Nationell Patientenkät Specialiserad sjukhusvård Inledning
Bortfallsanalys Nationell Patientenkät Specialiserad sjukhusvård 2016 Inledning Denna rapport avser att redovisa för bortfallet i den undersökning som utfördes inom den specialiserade sjukhusvården i Sverige
Läs merNationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016
Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merBrukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information
Dnr NAV/2013:205 2014-03-18 Brukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information NAV/2013:205 2013-11-25 Arbete och Välfärd Sofie Johansson, utredare Mats Karlsson, utredare Dnr NAV/2013:205
Läs merUndersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04
Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har
Läs merSå här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merFormellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete
Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning
Läs merRapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012
www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merUtblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning
Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merBrukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Läs merBrukarundersökning Funktionshinderområdet 2016
Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinderområdet. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast,
Läs merNöjdkundundersökning
Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org
Läs merNationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Sahlgrenska Universitetssjukh
Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Sahlgrenska Universitetssjukh Undersökningsperiod 2011 Vår Ansvarig projektledare Björn Åkerberg Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merVårdguidens e-tjänster,
tjänster, Ett projekt för att öka kännedomen om dessa tjänster Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Kristina Danielsson Kirurgmottagningen SU/Östra DEFINE Jag har upplevt
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merBilaga 3. Metodbilaga. Statskontorets rapport 2016:22
Bilaga 3 Metodbilaga Statskontorets rapport 2016:22 PM 1 (6) Metodbilaga Vårt material har vi huvudsakligen samlat in genom intervjuer, skriftlig dokumentation från Polismyndigheten samt genom en medborgarundersökning
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merValideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp
Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merBrukarundersökning IFO 2017
2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning
Läs merVälkommen till återföringsverktyget för Nationell patientenkät på patientenkat.se
Välkommen till återföringsverktyget för Nationell patientenkät på patientenkat.se Det här verktyget ägs, förvaltas och vidareutvecklas av Sveriges Landsting och Regioner i samverkan genom SKL, Sveriges
Läs merDelredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merBrukarundersökning Funktionshinderområdet 2017
2018-02-06 Dnr SN 2018/22 Mari-Louise Brunstedt och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017 Brukarnas upplevelser av sina insatser hos socialtjänsten i
Läs merNationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merRedovisning av enkät gällande användare av anhörigstöd i Nordanstigs Kommun
Redovisning av enkät gällande användare av anhörigstöd i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens
Läs merUndersökning Diagnostik PUK. Tidpunkt
Sammanfattande rapport VO Medicin > Endoskopimottagning Undersökning Diagnostik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator
Läs merBrukarundersökning Socialtjänsten
Brukarundersökning Socialtjänsten 2016-01-15 KS 2016.0275-1 U N D E R R U B R I K Brukarundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:
Läs merÄrende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
Läs merAnvisningar fo r ma tning av patientupplevelser
Anvisningar fo r ma tning av patientupplevelser Rehabilitering inom primärvård och öppen specialiserad somatisk vård 2017 Innehåll Rehabilitering inom primärvård och öppen specialiserad somatisk vård 2017...
Läs merPiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson
PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merMer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd
Läs merBrukarundersökning Funktionshinderområdet 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/283 Mari-Louise Brunstedt och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Brukarnas upplevelser av sina insatser hos socialtjänsten i
Läs merEnkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merForskning & utveckling Blentarp Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström
Forskning & utveckling 2018 Blentarp 2016 Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström Inledning Denna studie utfördes under november december 2017. Syftet med undersökningen var att
Läs merSammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017
Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter
Läs merMobil täckning TeliaSonera Sverige AB
Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB TNS Sifo AB 2013-04-29 Bakgrund och metod Bakgrund/syfte Telia Sonera Sverige AB ville genomföra en mätning för att se vilken mobiloperatör som svenska folket upplever
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merSkånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merAllmänheten om monarkin
Novus Allmänheten om monarkin 2010-04-21 Lina Lidell 1767 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Republikanska Föreningen. Intervjuerna har genomförts inom ramen
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-01-12 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen kontakta: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Bakgrund En särskild utvecklingssatsning
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius
Läs merTillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport
: Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten
Läs merEtt samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE
2017 Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE Ett samtal om dagen Ett samtal om dagen är ett försök som grundar sig i återkommande synpunkter
Läs merI jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.
Brukarenkät IFO 2015 Kvalitetsrapport 2015:2 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2015 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de frågeområden som berörs i enkäten.
Läs merT RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R
T RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R 2 1 7 U P P D R A G S G I VA R E B O R Å S S TA D R A P P O R T A U G U S T I 2 1 7 J O S E F I N E B J Ö R N S S O N 1 I N N E H Å L L S F Ö R T E C
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merPatienters och närståendes erfarenheter av de psykiatriska omvårdnadsteamen
Delrapport 4, oktober 2016 Patienters och närståendes erfarenheter av de psykiatriska omvårdnadsteamen Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport
Läs merÖrebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009
Örebro kommun Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov 2009 Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Bakgrund Örebro kommuns näringslivskontor ger fyra gånger per år ut tidningen Goodwill.
Läs merRapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola
2013-01-02 1 (8) Utbildningsavdelningen Camilla Karlsson administratör Rapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola 2013-01-02 2 (8) Grundskoleenkät 2012 Sammanfattning Vellinge kommuns skolor
Läs merRedovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Läs merSå tycker patienterna om standardiserade vårdförlopp. Patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM)
Så tycker patienterna om standardiserade vårdförlopp Patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM) Rapporten är publicerad av Regionala cancercentrum i samverkan 16-11-3. Beställningsadress: Rapporten publiceras
Läs merMödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010
Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...
Läs merPilotenkät till tandvårdspatienter. Andreas Johansson
Pilotenkät till tandvårdspatienter Andreas Johansson Innehåll Bakgrund Uppdrag Frågeställningar Upplägg Nuläge Bakgrund SOU 2015:76 Ett tandvårdsstöd för alla För att tandvårdsmarknaden ska fungera som
Läs merEnkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20
RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006
Läs merBrukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016
Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Norlander RAPPORT Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016 Projektledare: Monica Bylund och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulenter OOF. Hjälppersoner:
Läs merLMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun
LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra
Läs merUtvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn..
Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn.. 1 www.europeanminds.com Metod 2 9 semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna är slumpmässigt utvalda,
Läs merEffektmätning av gratistidningen
Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merNationell Brukarundersökning FO år 2016
Nationell Brukarundersökning FO år 2016 Tyresö kommun / 2017-01-19 2 (10) Sammanfattning Under hösten 2016 har en nationell brukarundersökning inom funktionsnedsättning genomförts i syfte att mäta den
Läs merInformation Nationell patientenkät specialiserad vård 2012
PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell
Läs merRapport: väntrumsenkät LARO-vårdgivarnas verksamheter inom Region Skåne
Rapport: väntrumsenkät 2015-2016 LARO-vårdgivarnas verksamheter inom Region Skåne Innehåll Metod och genomförande... 2 Frågor och andel positiva svar... 2 Dimensioner... 3 Övergripande resultat... 4 Svarsfrekvenser...
Läs merStatistik för Navigator, Krokom 1/ t.o.m. 30/4-2011
Statistik för Navigator, Krokom 1/5-2008 t.o.m. 30/4-2011 Nedan följer en redovisning av projektets kvantifierade mål, samt en redovisning av resultat. Resultaten visar hur projektet uppnått sina uppsatta
Läs merRapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merRapport från brukarundersökning
Rapport från brukarundersökning 2016 Omsorgsförvaltningen Område stöd och service Författare: My Erdfelt INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 Pict-O-Stat... 3 SKL (Sveriges kommuner
Läs merKompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.
Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat www.kompissverige.se Vi öppnar upp Sverige genom möten mellan människor Kompis Sverige skapar möten mellan nya och etablerade svenskar, och ökar därmed deltagarnas
Läs merNationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning
Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merDnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Läs merPilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merPåverka Mariefreds framtid
Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt
Läs merI denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer.
Linda Jervik Steen Systemutvärdering 1 (7) Metodbilaga I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer. Enkätundersökningen
Läs merBilaga 1 Enkät till rektorer
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.
Läs merPSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet
Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet
Läs merGranskning av utskick av digitala handlingar. Trelleborgs kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Gabriella Fredriksson November 2014 Granskning av utskick av digitala handlingar Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merRedovisning av väntetider och patientenkäter vid regionens akutmottagningar
Redovisning av väntetider och patientenkäter vid regionens akutmottagningar Väntetider och patientflöden på akutmottagningar Rapport februari 2017 Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20493/2017-2-16.pdf
Läs merNacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Serviceboenden totalt
Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Serviceboenden totalt 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Resultat totalt Resultat per boende Kvalitetsbarometern
Läs merDIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE
DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren
Läs merBrukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs mer