Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Transkript

1 Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april 2016, i samarbete med arbetsgruppen för hälso- och sjukvårdsstrategin, genomföra invånardialoger i utvalda frågeställningar samt att göra en samlad rapport från dialogerna som ska avrapporteras senast 31 maj Samtliga dialoger utgick från beslutat mål för hälso- och sjukvården i Halland. Visionen för strategin är Halland bästa livsplatsen och målet för strategin är, en hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Det sistnämnda målet kan sedermera delas upp i olika delmål, vilka är att: Arbeta hälsofrämjande och leverera en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Vara trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Arbeta med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Möjliggöra att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Ha en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används. De målgrupper som valdes ut för dialogen var unga/unga vuxna (142 st), personer mitt i livet (53 st) och äldre (153 st). 1 Följande frågeställningar diskuterades med invånarna (målgruppen). Vad behöver du för att känna dig trygg i hälso- och sjukvården? Vilka förväntningar har du på hälso- och sjukvården? Vad innebär hög kvalitet för dig? På vilket sätt vill du ha kontakt med hälso- och sjukvården? Hylte I Hylte genomfördes två dialoger med målgrupperna äldre och unga vuxna, en dialog riktad till alla invånare i Unnaryd, plus en dialog som riktade sig till brukare inom 1 Info: Sammanlagt deltog 375 hallänningar varav 261 kvinnor och 74 män

2 socialpsykiatrin. Totalt deltog 55 Hyltebor, inklusive 20 individer i den dialog som riktade sig till brukare inom socialpsykiatrin Synpunkter bland målgruppen Äldre Synpunkter kring hälso- och sjukvårdens tillgänglighet framkom. Man ville att nuvarande hälso- och sjukvårdsutbud ska bibehållas i Hylte och att det ska vara längre öppettider på kvällar samt finnas en jourmottagning på söndagar i närsjukvården. Dessutom efterfrågades drop-in-mottagningar hos distriktssköterska. Vikten av bra samarbete mellan regionens sjukvård och kommunen framhölls. Synpunkter bland målgruppen Unga vuxna De tre deltagarna betonade att man vill bli lyssnad på och att man vill ha dialog med hälsooch sjukvården om vilken behandling man bör få. Synpunkter bland målgruppen Brukare inom socialpsykiatrin Deltagarna upplever att somatiska problem inte tas på allvar i vården om man har en psykiatrisk diagnos. Psykiatrin måste bli bättre på att lyssna och inte prata över huvudet på patienterna. Summering (av alla dialoger i hela länet) Skillnaderna mellan vad de olika åldersgrupperna tycker är relativt små. Det finns ett antal områden som genomsyrar samtliga svar och samtliga åldersgrupper med mycket små variationer. Dessa områden är: bemötande, tillgänglighet, kompetens, kontinuitet och information.

3 Dialog - Unga och unga vuxnas relation till det samlade hälso- och sjukvårdssystemet Syftet bakom dialogen: Särskilt arbeta med frågan om hur de unga och unga vuxnas relation till det samlade hälsooch sjukvårdssystemet ser ut samt hur de vill ha sin kontakt med hälso- och sjukvården. Ambitionen med dialogen: Att öka kunskapen om unga och unga vuxnas relation till det samlade hälso- och sjukvårdssystemet samt Att vinna erfarenhet av strukturerad invånardialog som verktyg. Metod för dialogen En enkät har utformats där flertalet frågor ställdes till respondenterna. Dessa frågor berörde bland annat basfakta såsom respondenternas kön, ålder och sysselsättning. Tillika om målgruppen vet vart de ska vända sig om de inte mår bra samt om vart de vänder sig eller hur de hanterar sin situation om de inte vet vart de ska vända sig. Likaså hur de upplever bemötandet och om de fått det stöd de förväntar sig samt hur de föredrar att söka information om hälso- och sjukvård inklusive elevhälsovård. Vilka respondenter inkluderades i studien? Unga unga vuxna i åldersgruppen år 4 % av länets unga vuxna inkluderades 45 % besvarade enkäten via sociala medier 55 % möttes upp i skolor och fritidsgårdar och dylikt Vad avser Hylte så har 8 % av respondenterna lämnat sina enkätsvar vi lokala nämnders arrangemang och 2 % har lämnat sina svar via sociala medier.

4 Enkätfrågor Vetskapen hos unga och unga vuxna vart de ska vända sig vid psykiska och fysiska problem Kunskap om var man ska vända sig vid fysiska besvär? 92,2 % har uppgett att de vet vart de ska vända sig, 5,3 har svarat nej på denna fråga och 2,5 % har ej besvarat denna fråga. Kunskap om var man ska vända sig vid psykiska besvär? 66,2 har uppgett att de vet vart de ska vända sig, 22 % av de unga (16 19 år) har svarat nej på denna fråga och 45 % av unga vuxna (20 25 år) har svarat nej på denna fråga. 1,9 % har ej besvarat denna fråga. Vart vänder sig målgruppen vid fysisk ohälsa 36,6 % har uppgett att de ringer vårdcentralen, 28,6 % har uppgett att de besöker vårdcentralen samt har 23,4 % av respondenterna uppgett att de ringer 1177 vårdguiden. Likaså har 8,1 % uppgett att de besöker akuten. Hur hanterar de unga - unga vuxna sin situation om de inte vet vart de ska vända sig vid fysiska besvär? Vad som framkommit ur enkätstudien så söker respondenterna stöd i sin närmste omgivning, använder Google eller internet för att få svar på sina frågor alternativt att de inte vet vad de ska göra, så de gör inget alls. Det har även framkommit att de hittar egna lösningar på problemet. Vart vänder sig målgruppen om en mår psykiskt dåligt? 15,4 % har uppgett att de uppsöker elevhälsan. 14,9 % har uppgett att de uppsöker ungdomsmottagningen och hela 24,5 % har uppgett svarsalternativet Annat.

5 Hur hanterar de unga - unga vuxna sin situation om de inte vet vart de ska vända sig vid psykiska besvär? Vad avser svaren på ovanstående fråga så har respondenterna uppgett följande: Söker stöd i den närmsta omgivningen Använder sig av Google och internet Ringer 1177 och eller uppsöker VC etc. Inte vet vad de ska göra och därmed inte gör något alls Gör sig själv illa på ett eller annat sätt Hittar egna lösningar på problemet Upplevelsen och förväntningar på hälso- och sjukvården unga om bemötandet Upplevt bemötande somatiska besvär 20,5 % har uppgett att de fått ett mycket bra bemötande, 44,9 % har uppgett att de fått ett bra bemötande, 12,8 har uppgett att de fått ett dåligt bemötande samt har 12,8 % uppgett att de fått ett mycket dåligt bemötande. Upplevt bemötande psykiatriska besvär 11,2 % har uppgett att de fått ett mycket bra bemötande, 17,3 % har uppgett att de fått ett bra bemötande, 5,5 % har uppgett att de fått ett dåligt bemötande samt har 3,4 % uppgett att de fått ett mycket dåligt bemötande.

6 Upplevelsen och förväntningar på hälso- och sjukvården unga om förbättringsområden. Det som framkommit ur enkätstudien gällande förbättringsområden är: Dålig tillgänglighet i form av att det kan vara svårt att få tid p g a långa väntetider och köer och dålig flexibilitet. Det finns en uppfattning att man inte blir tagen på allvar eller lyssnad på. Det finns också en uppfattning bland målgruppen att personal uppvisar dålig attityd. Det finns en uppfattning att det finns ett litet utrymme för dialog och att delaktigheten är begränsad. Symtom blir förbisedda och oklar diagnos, vilket i sin tur ger upphov till oro för missar i rutiner och behandling. Hur föredrar unga, unga vuxna att söka information om hälso- och sjukvård? Vad avser frågan hur vårdtagaren föredrar att söka information, har följande uppgetts: 44,9 % har uppgett Google 39,3 har uppgett via 1177.se 17,7 % har uppgett via 1177 vårdguiden Summering De unga unga vuxna har kunskap om vart en vänder sig vid fysisk ohälsa men det råder viss osäkerhet vid psykisk ohälsa, framförallt hos unga vuxna. De nära relationerna utgör ett viktigt stöd om en mår psykiskt dåligt. Var 4:e ungdom tycker inte att hälso- och sjukvården motsvarat deras förväntningar. Var 1/4 till var 1/5 ungdom med erfarenhet av hälso- och sjukvården anser att bemötandet är dåligt eller mycket dåligt Webben framstår som den vanligaste källan till att söka information om hälso- och sjukvård följt av telefonkontakt med hälso- och sjukvården.

7 Rapport från dialogerna - Tillväxtstrategin Regionstyrelsen har givit de lokala nämnderna i uppdrag att genomföra dialoger på ett lokalt plan inom länet. Dialogerna har berört social hållbarhet som tillväxtfaktor med särskilt fokus på arbetsmarknadsintegration och jämlikhet i hälsa. Vad avser förutsättningar och förkunskaper så har dessa varierat mellan de olika deltagarna och dialogerna. Totalt har ett sjuttiotal dialoger genomförts. Vilka ämnen har dialogerna berört? De dialoger som genomförts har bland annat berört: Social hållbarhet som begrepp Sjukskrivingar psykisk ohälsa Hälsan hos personer med funktionsnedsättningar Vikten av tidiga insatser Minskade hälsoklyftor Sambandet mellan hälsa och arbete Ungas möjligheter på arbetsmarknaden Civilsamhällets roll i arbetet för social hållbarhet Fortsättningen Genom dialogerna har man funnit att det finns ett stort engagemang bland deltagarna. Särskilt viktigt är att föra dialog kring integrationen samt invandringens positiva sidor. En annan viktig punkt som uppmärksammats för fortsatt dialog är, att snabbt komma in i samhället genom validering och språkundervisning. Vidare punkter som bör diskuteras i dialogform är ett mer inkluderande arbetsliv, socialt hållbar samhällsplanering samt stad/glesbygd kust/inland. Regionstyrelsen mottog rapporten från Lokala nämnder den 25 november 2015.

8 Hyltenämndens genomförda dialoger Nämnden planerar att även framöver genomföra lokalt och regionalt kartläggningsarbete utifrån lokala förutsättningar och förhållanden samt bidra i kommunala kartläggningar av befolkningens hälsa. Utifrån behov har nämnden ambitioner att utveckla och föra dialog med kommunala, regionala och ideella aktörer som har påverkan på barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa psykisk ohälsa, minskade skillnader i hälsa, jämlik vård, inkludering på arbetsmarknaden och samhället i stort samt socialt hållbar samhällsplanering. Nämnden har genomfört dialoger med Vårdcentralen i Hylte vid två tillfällen. Vårdcentralen arbetar löpande, bla med rådgivning och motiverande samtal kring alkoholvanor/beroende och sömn. Hälsoundersökningar har genomförts till samtliga nyanlända i kommunen. Vidare planerar verksamheten att påbörja hälsosamtal med utvalda åldersgrupper (40 åringar och eventuellt även 60 åringar) med start under hösten. Nämnden har även genomfört en dialog med verksamhetschefen för BUP som var inbjuden till nämndens möte i mars och till folkhälsorådet. Dialogen fokuserade på läget kring psykisk ohälsa/sjukdom bland barn och unga i Hylte, samt hur BUP organiserat sin verksamhet i Hylte och Halland bla genom den s.k. BUP linjen. Den 16 mars genomförde lokala nämnder ett dialogmöte med driftnämnden för Hallands sjukhus. Lokala nämnder fokuserade på psykisk ohälsa, minskade skillnader i hälsa och jämlik vård. Övriga frågor som diskuterades var samverkan mellan vårdnivåer, individstyrd vård och hur somatisk vård bemöter människor med psykisk ohälsa. Under våren har lokala nämnder påbörjat arbetet med faktaunderlag inom områdena minskade skillnader i hälsa, barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa/psykisk ohälsa, inkludering på arbetsmarknaden, socialt hållbar samhällsplanering och jämlik vård. Underlagen utgör en del av analysen inför mål-och budget 2018 och ekonomisk plan