Halmstadsnämnden. Bokslut år 2010

Transkript

1 Halmstadsnämnden Bokslut år 2010

2 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Måluppfyllelse enligt beslutad nämndsplan 4 Aktivitetsplan 5 Målen nöjda och engagerade invånare samt god vård 5 Stark ekonomi 6 Intern kontroll 7 2

3 Bokslut Halmstadsnämnden Halmstadsnämnden Ledamöter Christina Nillius (M), ordf. Kicki Broberg (M) Lars-Erik Blank (M) Lovisa Ljungberg (C) Roland Adler (FP) Elisabeth Wetoft Petersson (KD) Agneta Karlsson (S), v ordf. Naser Zeqiri (S) Jan Palmgren (S) Hstn Ersättare Magnus Fritzell (M) Lars Püss (M) Jennie Johansson (MP) Marita Johansson (S) Charlotte Sjödin (S) T f nämndsdirektör: Petter Larron Inledning Halmstadsnämndens uppdrag som befolkningsföreträdare består i att säkerställa att det lokala behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård tillgodoses genom det utbud som erbjuds. Nämnden har också i uppdrag att arbeta med lokalt folkhälsoarbete. Nämndens intention är att genom dialog med medborgarna kan det lokala demokratiska inflytandet öka och tillsammans med kommunen kan nämnden företräda sin befolkning i olika samverkansfrågor. Kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård samt tandvård som Halmstadsbon har är av central betydelse varför nämndens uppdrag är att: o Säkerställa att befolkningens behov av hälso- och sjukvård samt tandvård kan tillgodoses. o Samverka med landstingsstyrelsen för att göra avvägningar och prioriteringar för hela länets befolkning. o Med stöd av planeringsunderlag och sina andra kunskaper om de lokala förhållandena analysera och bedöma behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård. o Följa upp att befolkningens behov av hälso- och sjukvård samt tandvård tillgodoses genom det utbud som erbjud. o Den lokala nämnden har vidare ett informationsansvar inom området och ska bidra till att information om vårdutbud, hälsofrämjande insatser och patientens rättigheter görs tillgänglig. Nämndens särskilda uppdrag är att: o Ha ett särskilt ansvar för lokalt folkhälsoarbete, barnmorskemottagning/mödravård och ungdomsmottagning. 3

4 Sammanfattning Halmstadsnämndens interna kontroll syftar till att nämnden på ett tillfredsställande sätt säkerställer att dess verksamhet är ändamålsenligt och effektiv samt att räkenskaperna är rättvisande. Nämnden har under verksamhetsåret sammanträtt, samverkan och genomfört aktiviteter planenligt i sitt uppdrag att stödja den hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningen samt genomfört och utvecklat aktiviteter inom ramen för det lokala folkhälsouppdraget, med en ekonomi i balans. Måluppfyllelse enligt beslutad nämndsplan Halmstadsnämnden har under verksamhetsåret haft 8 sammanträden, utöver dessa har nämndens presidium deltagit vid planeringsberedningens 6 sammanträden. Vid dessa tillfällen har ledamöterna tagit del av faktaunderlag och uppföljningsrapporter rörande målområde God hälsa, Nöjda och engagerade invånare samt God vård. Nämndens samverkan med övriga lokala nämnders presidier och deltagande i samrådsorganet planeringsberedningen och därigenom behovsprocessen har lämnat möjlighet att återkoppla nämndens analys och slutsatser samt uppfattningar om målområden, behov och utbud samt resultat och utfall. Nämndens presidium och ledamöter från nämnden har under året haft 13 dialogträffar med verksamhetschefer för vårdaktörerna, 3 dialogträffar med förvaltningschefer samt 5 dialogmöten med representanter från patientföreningar. I sitt uppdrag har nämnden också samverkan med Hjälpmedels-, Social- och hemvårdsnämnden. Vid dessa dialogträffar och samverkan har frågor rörande behov, samverkan, vårdoch rehabiliteringsgaranti, Vårdval Halland, hälsofrämjande arbete och specialistkompetenser diskuteras. Vidare har information om aktiviteter och resultat inom verksamhetens målområden lämnats. Resultatet av dessa samtal har återkopplats till nämndens ledamöter och sedermera planeringsberedningen. Nämnden har, med anledning av det förhållandevis ringa inflödet av remisser för FaR, särskilt uppmärksammat området hälsofrämjande hälso- och sjukvård i mötet med vårdenheterna och uppsökande samtal av hälsostrategen för uppföljning av metoder och arbetssätt har skett. Nämndens presidium har också deltagit vid det lokala folkhälsorådets sammanträden och därigenom samverkan kring gemensamma frågeställningar såsom planärenden, vårdbehov och folkhälsofrågor i stort och den gemensamma satsningen kring Föräldrastöd vilken har fördjupats under året i och med det två-åriga projektet Familjeverkstan i skolan. Utöver de aktiviteter som genomförs inom ramen för folkhälsouppdraget har nämnden också arrangerat öppna föreläsningar kring äldre och läkemedel samt folkhälsosjukdomar och genusmedicin. Nämnden har också deltagit i arrangemang såsom Marinfestivalen, Trafikantveckan och Munhälsodagen samt tillsammans med länsstyrelsen finansierat ett projekt vilket syftar till Ansvarsfull alkoholservering. 4

5 Lokala nämnders ordförande eller presidium har vid 5 tillfällen samverkat för att diskutera gemensamma frågeställningar rörande uppdragen, och vid en kompletterande dag har också länets nämndsledamöter mötts upp och tagit del av faktaunderlag kring behovsfrågor och morgondagens hälsokonsument. Aktivitetsplan Utifrån den hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningen (HSPI) har nämnden, i sin nämndsplan, lagt fast ett antal prioriterade aktiviteter som syftar till att stödja nämnden i sitt grunduppdrag, att säkerställa, samverka, analysera och bedöma, följa upp och informera. Hänvisar till nämndes aktivitetsplan för detaljerad kunskap om dessa aktiviteter och till avsnittet internkontroll för kommentarer till avvikelser. Målen nöjda och engagerade invånare samt god vård En ny leverantör har presenterat den första undersökningen för nya Vårdbarometern. Undersökningen avser hösten Till skillnad från den tidigare Vårdbarometern, som upphörde vid utgången av 2009, är syftet med den nya Vårdbarometern att fokusera på medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Patienternas upplevelser av vården redovisas i den nationella patientenkäten. Denna förändring medför att det i vissa fall inte går att jämföra data mellan den gamla och nya versionen av Vårdbarometern. Den första Nationella patientenkäten genomfördes hösten 2009 inom närsjukvården och presenterades våren Våren 2010 genomfördes enkäter inom öppen och sluten somatisk länssjukvård samt inom öppen och sluten psykiatrisk vård med redovisningar under hösten Resultaten från de Nationella patientenkäterna presenteras som patientupplevd kvalitet, vilket är ett viktat jämförelsevärde (ej procenttal) för kvalitet där 100 är maximalt. Nöjda och engagerade invånare Utifrån de telefonintervjuer som redovisas i Vårdbarometern för hösten 2010 ansåg 86 procent av hallänningarna (88 procent 2009) att de hade tillgång till den sjukvård de behöver. Riksgenomsnittet för hösten 2010 var 80 procent. Det var endast 5 procent som ansåg att de inte hade tillgång till den sjukvård de behöver. Hallänningarnas uppfattning om väntetiden till besök och behandling varierar. 37 procent av hallänningarna ansåg hösten 2010 att det var en rimlig väntetid till sjukhusen jämfört med riksgenomsnittet på 32 procent. 59 procent ansåg att väntetiden till vårdenheterna i Vårdval Halland var rimlig hösten Riksgenomsnittet var 55 procent. Hösten 2010 angav 70 procent av hallänningarna att de hade förtroende för hälsooch sjukvården. Riksgenomsnittet var 63 procent. Det var endast 6 procent av hallänningarna som uppgav att de inte hade något förtroende. Störst förtroende, 70 procent, hade invånarna för sjukhusen. Riksgenomsnittet var 66 procent. Förtroendet för vårdenheterna i Vårdval Halland var lite lägre, 65 procent, med ett riksgenomsnitt på 60 procent. Det kan även nämnas att män generellt hade större förtroende för hälso- och sjukvården än kvinnor. 5

6 God vård Av redovisningen framgår att hallänningen generellt är mer nöjd med sitt besök i närsjukvården och den öppna somatiska vården jämfört med genomsnittet för riket. När det gäller besöken inom den öppna psykiatriska vården är dock hallänningen något mindre nöjd jämfört med riksgenomsnittet. Halland Riket Förtroende för läkaren/behandlaren Delaktighet i beslut om vård/behandling Bemött med respekt Tillräcklig information om sitt tillstånd Behovet av sjukvård tillgodosett vid besöket Rekommendera enheten till andra Stark ekonomi Landstingets övergripande mål: Landstinget ska ha en stark ekonomi på både kort och lång sikt. En förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning med balans mellan de löpande intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora. Om landstinget ska kunna behålla samma kapacitet över tiden behöver det egna kapitalet värdesäkras. Utgångspunkten ska vara att varje generation ska bära sina kostnader. Halmstadsnämnden har totalt sett en ekonomi i balans. Nämndens resultat för år 2010 är + 1,5 miljoner kronor. Nedan presenteras det ekonomiska resultat per ansvarsområde. AE Ae namn Budget Utfall Utfall % Avvikelse Mödravård/ungdomsmottagning , ,0 100,0% 0, Hälsofrämjande insatser 2 392, ,4 52,5% 1136, Politiker 1 200, ,6 91,3% 104, Administration Nämndsdirektör 628,0 415,3 66,1% 212,7 Total Tabell 1 Resultat per 2010 i tkr , ,3 94,6% 1453,7 6

7 Utfallet för mödravård/ungdomsmottagning följer enligt plan. Hälsofrämjande insatser visar på ett överskott om 1,1 mnkr på grund av att inga större kostnadsbärande aktiviteter utöver föräldrastödssatsningen och dess fördjupning Familjeverkstan i skolan har genomförts under det gångna året. Av olyckliga omständigheter kommer också kostnader, om drygt 130 tkr, att belasta 2011 års budget avseende föräldrastödsinsatser. Anslaget för politiker visar överskott om 0,1 mnkr på grund av lägre omkostnader än budgeterat. Anslaget för nämndsdirektör visar överskott om 0,2 mnkr på grund av lägre kostnader för t.f nämndsdirektör än budgeterat. Intern kontroll Nämnden ska på ett tillfredställande sätt säkerställa att deras verksamhet är ändamålsenlig och effektiv samt att räkenskaperna är rättvisande. Detta sker genom den interna kontrollen. Halmstadsnämnden har för år 2010 fastställt en plan för intern kontroll. I planen framgår på vilket sätt nämnden avser att arbeta med sitt uppdrag, vilka aktiviteter som ska genomföras och hur man säkerställer att det blir genomfört samt på vilket sätt planen ska följas upp. Vid avstämning av nämndens verksamhetsplan och aktivitetsplan konstateras att aktiviteter har genomförts i stort sett enligt gällande planering avseende både uppdrag i övrigt och folkhälsoarbetet i stort. Vidare kan konstateras att ett antal budgeterade aktiviteter inom folkhälsouppdraget har genomförts till lägre kostnad (Munhälsodagen, föreläsning om folkhälssjukdomar och genusmedicin). För Halmstadsnämnden Christina Nillius ordförande / Petter Larron t f nämndsdirektör 7