DIALOGER OM KOMPLETTERINGAR I TILLVÄXTSTRATEGI FÖR HALLAND Sammanfattande rapport

Transkript

1 1(9) DIALOGER OM KOMPLETTERINGAR I TILLVÄXTSTRATEGI FÖR HALLAND Sammanfattande rapport Inledning Region Hallands lokala nämnder har under sensommaren och hösten genomfört ett omfattande dialogarbete på uppdrag av Regionstyrelsen. Det främsta syftet med denna process har varit att diskutera de kompletteringar som har gjorts i Tillväxtstrategin för att tydliggöra det sociala hållbarhetsperspektivets betydelse som tillväxtfaktor. Dialogerna har också syftat till att lyfta fram strategin i sin helhet och att göra den till ett verktyg för alla som på lokal och regional nivå verkar för ett långsiktigt hållbart Halland. Generellt kan sägas att dialogerna har mottagits positivt och det har funnits en omfattande vilja att diskutera det sociala hållbarhetsbegreppet i sig, aktuella sakfrågor och samverkansmöjligheter. Bakgrund 2014 antogs Tillväxtstrategi för Halland av Regionfullmäktige. Samtidigt beslutades att strategin ska följas upp och kompletteras årligen. I samband med Regionstyrelsens internat februari 2015 konstaterades att Tillväxtstrategin har luckor inom områdena social hållbarhet och hälsa och att strategin bör kompletteras. Specifika områden som lyftes fram som vita fält i Tillväxtstrategin var integration samt kopplingen mellan tillväxt och hälsa. Regionstyrelsen gav i maj 2015 de lokala nämnderna uppdraget att genomföra ett brett lokalt dialogarbete med aktörer som återspeglar alla delar av samhället. Det mål som formulerades för dialogerna var att få fler att känna ägarskap och ansvar för hur Tillväxtstrategin för Halland ska omsättas i handling, genom att: Förankra arbetet med komplettering av tillväxstrategin Skapa förståelse och bygga kunskap om sociala hållbarhetsfrågor och betydelsen av social hållbarhet för regional utveckling och tillväxt Bidra till fördjupad kunskap både hos samverkanspartners och hos oss själva, som kan ligga till grund för kompletteringen av tillväxtstrategin med dimensionen social hållbarhet.

2 2(9) För de två fokusområden som har pekats ut som särskilt angelägna att lyfta i dialogarbetet arbetsmarknadsintegration och jämlikhet i hälsa har särskilda kunskapsunderlag tagits fram. Dels Arbetsmarknadsintegration i Halland befolkning, skola och utbildning, deltagande, utveckling och inkomster, dels Folkhälsan i Halland. Som en förberedelse inför dialogarbetet genomfördes en tvådagars utbildning för de lokala nämndernas presidier och delaktiga tjänstemän i augusti. Under professionell ledning fick deltagarna kunskap om och praktik i olika dialogmetoder. En uppföljande utbildningsdag har genomförts i oktober. Handboken Medskapande ledarskap intern arbetsbok, har utarbetats som ytterligare stöd i dialogarbetet. Dialogerna - förutsättningar Ett sjuttiotal regionala och lokala dialoger har genomförts under perioden augusti till oktober. Målgrupperna för de lokala dialogerna har varit myndigheter på lokal nivå, kommunala nämnder, bolag och verksamheter, näringsliv, intresseorganisationer, studieförbund, vårdenheter och lokala samverkansgrupper. Genom den regionövergripande aktiviteten Morgondagens Halland har även allmänheten i samtliga kommuner fått möjlighet att bidra med åsikter och delta i samtalet om social hållbarhet. Förutsättningarna för dialogerna har varierat vilket har gett erfarenheter som är värdefulla att ta till vara inför framtida dialogarbete. Tid, antal deltagare, deltagarnas förkunskaper och typ av verksamhet som deltagande aktörer representerar är faktorer som har påverkat såväl upplägg som resultat. Om det har varit den lokala nämnden som har bjudit in till dialog eller om nämnden har inbjudits till ett sammanhang där dialogen har utgjort en del, har också haft betydelse för möjligheterna att styra aktiviteten. Det bildmaterial som har använts har varit utformat så att det har kunnat anpassas till rådande omständigheter. Beträffande tiden som har stått till förfogande har spannet i grova drag varit från mindre än en halv timme till ett par timmar. I det förstnämnda fallet har dialogen ofta utgjort en punkt på en i övrigt diger dagordning. Här har det blivit nödvändigt att komprimera eller välja bort vissa delar för att kunna lämna utrymme för diskussion. I de fall där tiden har varit mer generöst tilltagen har dialogen antingen varit en fristående aktivitet eller i anslutning till ett möte/sammanträde.

3 3(9) Antalet deltagare har varierat från en eller ett par, förutom nämndens representanter, till ett trettiotal, vilket av naturliga skäl har påverkat formen för dialogen. I de större grupperna har olika dialogmetoder kunnat praktiseras. Med en eller ett fåtal deltagare har dialogen i regel genomförts mer som ett öppet samtal. Gruppens förkunskaper, sammansättning och typ av verksamhet som man representerar har också påverkat utformning och resultat. I mer initierade grupper, där social hållbarhet är ett välkänt begrepp och en del av det dagliga arbetet, har dialogen i större utsträckning handlat om hur man går vidare och hur man kan samverka. I andra sammanhang, där begreppet inte är lika bekant, har diskussionen mer handlat om vad social hållbarhet är och hur den egna verksamheten berörs. För att använda dialogspråket kan man säga att det i vissa sammanhang har handlat om att så frön och i andra mer om att skörda. Dialogerna Fokusfrågor i dialogerna har, som nämnts ovan, varit jämlik hälsa och integration. Andra angelägna frågor har också aktualiserats men även dessa har i de flesta fall på något sätt varit relaterade till huvudfrågorna och kopplade till social hållbarhet. De två huvudfrågorna är också nära relaterade till varandra vilket har lett till att de i dialogen ibland har flutit samman. Som exempel kan nämnas att skillnader i hälsa kan vara, och ofta är, en fråga om skillnader mellan den svenska och delar av den utrikes födda befolkningen. Social hållbarhet som begrepp har diskuterats utifrån vad dialogdeltagarna lägger in i detta och hur de definierar ett socialt hållbart samhälle. Värdeord i dessa diskussioner har bl a varit helhetssyn, långsiktighet, jämlikhet, kultur, framtidstro, trygghet, tillit och delaktighet. Som kännetecken på ett socialt hållbart samhälle har framhållits att det skapar förutsättningar för individen, att det har långsiktigt hållbara välfärdssystem, jämlik hälsa, bra start i livet med bra förskola och skola. Andra kännetecken som lyfts har handlat om fysisk miljö som boendemiljö, mötesplatser, infrastruktur och kollektivtrafik. I vissa grupperingar har man noterat att man arbetar med social hållbarhet men att man inte har använt sig av det begreppet. Tillväxtstrategin i sig har också avhandlats i ett flertal dialoger. I vissa fall har man mycket väl känt till strategin och framhållit att man använder den i sin verksamhet. Andra har uppgivit att man känner till den men inte mer än så och för ytterligare några är strategin ett okänt dokument.

4 4(9) Synpunkter som har framförts om och med anknytning till Tillväxtstrategin är: att en strategi enbart är det första steget och det viktiga är vad som sker i handling att Tillväxtstrategin inte konkurrerar med övriga styrande dokument i regionen. Dessa kan kopplas till Tillväxtstrategin och sammantaget staka ut en gemensam väg. att Tillväxtstrategin kompletterad med social hållbarhet ger oss bra förutsättningar när vi ska argumentera för det som vi arbetar med att det är viktigt att hälsan inte bara beskrivs som en tillväxtfaktor i strategin utan också som ett egenvärde att sociala hållbarhetsfrågor borde vara grundfokus i strategin att det bör förtydligas vad kultur har för betydelse för ett socialt hållbart samhälle Jämlik hälsa En tydlig signal från ett flertal dialoger, bl a med Försäkringskassan och med vårdenheter, är att sjukskrivningarna ökar dramatiskt och att ökningen framför allt handlar om kvinnor med psykisk ohälsa men man ser också en generell ökning i gruppen unga vuxna. Här framhålls att arbetsgivarna har en viktig roll i arbetet med att bryta utvecklingen. Ytterligare en grupp som lyfts fram i fråga om ökad ohälsa är människor med olika former av funktionsnedsättning, som också har en särskild problematik när det gäller möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det finns en påfallande enighet i att tidiga insatser är avgörande för att förebygga ohälsa och skillnader i hälsa längre fram i livet. Skolan, förskolan, BVC och MVC lyfts fram som viktiga aktörer i arbetet med att minska hälsoklyftorna. Resurser för tidiga insatser anses nödvändiga och att man ställer dessa kostnader i relation till kostnaderna för utanförskap längre fram i livet. Vikten av samverkan framhålls men det finns skillnader i förutsättningarna mellan kommunerna. En liten kommun har inte samma personella resurser att delta i alla nätverk som en större kommun. Att bygga fungerande system för samverkan är angeläget. Kopplingen mellan arbete och hälsa framhålls i ett flertal dialoger och då med tyngdpunkt på ungas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Unga med någon form av funktionshinder anses ha det särskilt svårt vilket motiverar riktade insatser till denna grupp. Att så kallade lågtröskeljobb har försvunnit framhålls som ett problem. Konkreta idéer och förslag som framkommit i dialogerna är bl a utökade satsningar

5 5(9) på sociala företag, samarbete mellan skola och arbetsliv, prao och praktikplatser. Även vuxna kan ha bristande erfarenhet av arbetslivet och vara i behov av praktik. Skolan måste fokusera på resultat och förbereda för arbetslivet men samtidigt inte glömma bort att det är individer man arbetar med. Studieförbundens och civilsamhällets roll i arbetet med social hållbarhet i allmänhet och för att minska klyftor och utanförskap i synnerhet har lyfts i ett antal dialoger. Studieförbunden är öppna för samverkan och har stora möjligheter att nå olika grupper och att inventera mötesplatser. Ett konkret samarbetsområde som nämnts är Kultur och hälsa. Integration Vid sammanfattning av genomförda dialoger framgår det med stor tydlighet att frågorna om integration och omhändertagande av nyanlända har dominerat och att dialogerna har påverkats av den kraftiga ökningen av flyktingar under samma period. Det finns ett påfallande engagemang i alla delar av samhället kring dessa frågor och viljan att hitta lösningar är omfattande. Det anses viktigt att prata om integration och de svårigheter som är förknippade med integration för att kunna göra något åt de hinder som finns. Dialogerna har emellertid inte bara fokuserat på hinder och svårigheter utan också i hög grad på invandringens positiva sidor, särskilt med tanke på demografin i den svenska befolkningen och behoven på arbetsmarknaden. Enigheten är stor beträffande vikten av att nyanlända snabbt kommer in i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Det är angeläget att få kontakt med nyanlända i ett tidigt skede och det är också viktigt att tidigt kartlägga den kompetens som finns. Snabb validering och språkundervisning med mer inriktning på facktermer har föreslagits som åtgärder för vägen in i sitt yrke ska gå smidigare. Särskilda mötesplatser för nyanlända med hög utbildning har också nämnts. Det poängteras att arbetslivet måste bli mer inkluderande och att attityder måste förändras. Det handlar inte bara om att individen ska bli anställningsbar, utan också om att arbetsmarknaden ska bli mer anställningsbenägen. I vissa arbeten kanske inte språket måste komma först utan språkinlärningen kan ske parallellt. Att det skapas möjligheter att praktisera och att lära sig om den svenska arbetsmarknaden anses viktigt. I ett antal dialoger aktualiseras kvinnornas situation och den isolering som många invandrade kvinnor hamnar i. Att skapa mötesplatser för dessa kvinnor är angeläget och att man försöker få kvinnor att komma till olika aktiviteter, t ex studiecirklar, språkcafé, utflykter och tjejkvällar för de yngre kvinnorna. Vikten av

6 6(9) informationsinsatser betonas också och att samma information når båda könen, bl a när det gäller rätten att komma ut i arbetslivet. Andra förslag som lyfts fram är SFI på öppna förskolor och barnomsorg i nära anslutning till SFI. Tidiga insatser betonas också när det gäller utrikes födda barn och ungdomar. Att barnen snabbt integreras i skolan och i samhället. Vid sidan av förskola och skola anses föreningslivet och idrottsrörelsen ha en viktig roll i integrationen av barn och unga. Mer övergripande och strategiska frågor har diskuterats och man har lyft vikten av en socialt hållbar samhällsplanering som minskar segregation och utanförskap. Attraktiva boendemiljöer och mer blandade bostadsområden är ett par synpunkter som har förts fram samt naturliga mötesplatser för svenskar och utrikes födda. I ett flertal dialoger har man betonat att den sociala integrationen är minst lika viktig som integrationen på arbetsmarknaden. Övriga frågor Förutom arbetsmarknadsintegration och jämlik hälsa har, som nämns inledningsvis, andra frågor aktualiserats i dialogerna men även dessa har kopplingar till social hållbarhet. Förhållandet mellan stad och glesbygd, mellan kust och inland och skillnaderna i tillväxt i regionen har lyfts och begreppet Öster om E6 har nämnts som en sammanfattning av denna problematik. Bland de synpunkter som har framförts kan nämnas att Tillväxtstrategin inte i tillräcklig utsträckning synliggör dessa frågor, att en regional samverkan beträffande inlandsfrågorna behövs och att man mer bör se till hur stad och land kan samverka, bl a när det gäller bostäder där glesbygd och inland kanske kan erbjuda unga det som det är brist på i städerna. Infrastruktur och kollektivtrafik är också områden som anses eftersatta i inlandet och tillgången till viss sjukvård har också lyfts. Röster från nämnderna Det utökade uppdrag gällande komplettering av Tillväxtstrategi som vi fick i lokala nämnder har varit både lärorikt och en start på något nytt. Vi har öppnat upp nya kontakter via våra träffar både med offentliga och privata. Inför framtiden är detta väldigt positivt, och vi måste bygga vidare på dessa nya relationer och bygga upp ett förtroende för varandra så vi lyckas tillsammans bidra till ett mer Socialt hållbart samhälle.

7 7(9) Det ställer även krav på oss inför fortsättningen, men jag är övertygad om att vi i Falkenbergsnämnden klarar detta, då jag under denna tid sett ett engagemang, kunnande och ett samarbetsklimat tillsammans med tjänstemän som varit positivt. Niclas Erlandsson Ordförande Falkenbergsnämnden Efter en intensiv period med många givande dialoger reflekterar jag över den bredd och det engagemang som finns i samhället. Det skulle vara bra om det blev mer synliggjort. Under alla omständigheter behöver vi återkomma till alla vi pratat med för att visa bredden och ge varandra energi att jobba vidare. Vi befinner ju oss i en situation när den sociala hållbarheten också ställs på hårda prov. Men det är inte bara nyanlända som behöver samhällets stöd för att inkluderas. Det var påtagligt för mig i dialogerna att många människor hamnar i utanförskap och svårigheter p g a svag självkänsla. Tilltron till den egna förmågan verkar vara en starkt begränsande faktor och det blev också för mig tydligt att många av dessa människor lever med neuropsykiatriska funktionshinder. Utan att på ett tillräckligt bra sätt få stöd av samhällets aktörer. Kopplingen till psykisk ohälsa är också tydlig. Bristande självkänsla-utanförskappsykisk ohälsa och kanske kriminalitet. Vårt koncept "Välmående ger resultat" känns här som ännu mer angeläget att saluföra än tidigare. Kanske borde det även presenteras för andra aktörer än skolan. Stefan Edlund Ordförande Varbergsnämnden Dialogerna om social hållbarhet som kompletteringen av tillväxtavtalet genomfördes samtidigt som den stora flyktingvågen började rulla in till Sverige, det har verkligen gett många nyttiga synvändor och nya infallsvinklar. Att dialogerna gjordes hösten 2015 tydliggjorde verkligen behovet av vi måste bli mycket bättre och effektivare i arbetet med social hållbarhet, dialogerna blev mycket konkreta och verkliga. Vi har nu mött många engagerade människor och fått mycket användbara reflektioner, kunskaper, erfarenheter och förslag om konkreta åtgärder för hur vi ska minska utanförskap och ojämlikheterna i hälsa, inte minst den psykiska ohälsan. Vi vet att de har förväntningar på oss som arbetar politiskt. Vi ska nu göra allt vi kan för att materialet verkligen ska leda till handling.

8 8(9) Stort tack för er medverkan! Hans Leghammar Ordförande i Halmstadnämnden Uppdraget att föra dialoger med lokala aktörer om sociala hållbarhetsfrågor inom ramen för Tillväxtstrategin har varit både lärorikt, inspirerande och intensivt. Jag tycker att dialogerna har bidragit till att skapa ett stort engagemang i Laholm i frågor som berör hälsa och integration. För att skapa engagemang och samverkan i sociala hållbarhetsfrågor har dialoger som verktyg varit ett bra sätt att arbeta, dels för att knyta kontakter, men också bidragit till en ökad rörelse för dessa viktiga frågor. Vi har lärt oss att det finns många aktörer i Laholm som har stort engagemang i frågor som berör hälsa och integration, både i den offentliga och ideella sektorn. Det har gett oss nya relationer som vi nu ska vårda för framtida samverkan. Vi har haft många spännande möten med samtal som spelar roll för den framtida utvecklingen. Jag tänker att det här uppdraget har gett oss ytterligare kraft i att fortsätta vårt utvecklingsarbete med att stärka hälsan i befolkningen genom exempelvis Välmående ger resultat och Föräldrar Emellan. Margareta Bengtsson Ordförande Laholmsnämnden Många kloka människor arbetar och verkar i Hylte kommun och mycket gott arbete utförs. Gällande integrationsfrågor, specifikt arbetsmarknadsintegration, har projektet Integration Hylte samordnat näringslivet, idella och ideburna organisationer och ansvariga myndigheter. Det märks i dialogerna att Integrationsfrågan diskuteras och samordnas på ett konstruktivt sätt. Svenska kyrkan gör ett stort integrationsarbete i Hylte kommun och har fått möjlighet att projektanställa en person för att kunna samordna och utveckla arbetet med integrationsfrågor. Social hållbarhet är ett, för många, nytt ord som samanfattar mycket av arbete och engagemang som finns. Dialogerna i Hylte lyfter fram behovet av att samordna insatser kring människor med psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder på ett tydligare och effektivare sätt. Vikten av tidiga, samordnade, samtidiga och sammansatta insatser belystes. Runt målgruppen finns många olika huvudmän och enheter och målgruppen själv driver inte sina frågor med stark röst. Det finns ett stort behov av att stärka vårdkejdan kring barn, unga och vuxna med psykisk ohälsa för att Hylte kommun ska bli mer socialt hållbart.

9 9(9) Kommunen ska revidera översiktsplanen och då kommer socialhållbarhet vara en av faktorerna som ska ingå. Kollektivtrafiken är en viktig tillväxtfråga. I dialogerna framkommer synpunkter på att Tillväxtstrategin behöver belysa landsbygden som en resurs och komplement till städerna, det är viktigt hur och att inlandet benämns och att alla orter i Halland ses som resurser för att Halland ska fortsätta vara den bästa livsplatsen! Anna Roos Ordförande Hyltenämnden I Kungsbacka finns det en väl etablerad struktur för samarbete mellan olika myndigheter som till exempel BRÅ och En ny dörr in. Det kändes därför naturligt att i första hand bygga dialogarbetet på den befintliga strukturen. Social hållbarhet är en del av det dagliga arbetet för deltagarna i grupperna vilket gett goda förutsättningar för dialogerna. Nämnden har även genomfört ytterligare dialoger. På dialogen med Regionhandikapprådet blev det tydligt att man uppskattade att huvudfokus var på just funktionsnedsattas behov kopplat till jämlik hälsa och integration på arbetsmarknaden. Särskilt lyckad blev presentationen av befolkningsenkäten Folkhälsan i Halland i kombination med dialogen om kompletteringen av Tillväxtstrategin. När de viktigaste resultaten från Kungsbacka visades av FOUU väckte det ett stort engagemang och mycket bra diskussioner. Sammantaget känns det lovande inför framtiden. Det finns definitivt ett engagemang och intresse i Kungsbacka att bygga vidare på i arbetet med social hållbarhet. Christian Johansson Ordförande Kungsbackanämnden