Bortfallsanalys. Nationell Patientenkät Specialiserad sjukhusvård Inledning

Transkript

1 Bortfallsanalys Nationell Patientenkät Specialiserad sjukhusvård 2016 Inledning Denna rapport avser att redovisa för bortfallet i den undersökning som utfördes inom den specialiserade sjukhusvården i Sverige under våren Undersökningen syftar till att mäta patienters upplevelse av vården och genomförs inom ramen för Nationell Patientenkät. Från och med föregående år (2015) genomförs Nationell Patientenkät i enlighet med nytt ramavtal vilket stipulerar ett nytt förfarande. Detta innebär att årets mätning inte följer tidigare års metod, genomförande, information eller grafiska design vilket vi bör ha i åtanke när vi jämför utvecklingen av bortfallet över tid. Bortfallet redovisas genom att undersöka skillnader mellan individer som besvarade enkäten och de som valde att inte besvara enkäten. 1

2 Svarsfrekvensen i undersökningar används ofta som ett mått på kvaliteten av den insamlade informationen. En hög svarsfrekvens ses som ett löfte om att undersökningen håller god kvalitet medan en låg svarsfrekvens indikerar en lägre kvalitet. Detta stämmer till viss del men är samtidigt en mycket grov förenkling. Det eventuella fel som bortfallet orsakar är i grund och botten beroende av skillnaden i upplevelsen hos de personer som svarade och bortfallet, d.v.s. de personer som inte svarade. Med andra ord frågar vi oss om svaren skiljer sig mellan de som valt att bidra med sin åsikt från de som avböjt. Så länge de människor som svarar är representativa för målgruppen är det i sig inget problem med låg svarsfrekvens. Om de däremot har en annan åsikt än målgruppen i övrigt har man ett systematiskt fel i mätningen. Postala enkätundersökningar har ända sedan 80-talet visat på en generell nedåtgående trend avseende svarsfrekvensen, vilket är ett globalt fenomen. Den största orsaken är att svenska folket har blivit mer rörliga, vilket gör att det är svårare att få tag på folk via hemtelefon eller där man är skriven. Det svenska samhället har också blivit mindre homogent. Klyftorna har ökat, vilket speglas i svarsmönstret för den typen av enkäter. Det är exempelvis svårare att få med människor med invandrarbakgrund eller låginkomsttagare. - Jonas Ohlsson, forskare vid SOM-intstitutet. Denna rapport påvisar att det finns en skillnad i åldersstruktur mellan respondenter och urval. Den visar också att det finns en signifikant skillnad i åsikter bland olika åldersgrupper, grupper med olika utbildningsnivåer och kön. Fakta Undersökningsmetod: Postal enkät med digital svarsmöjlighet. Två utskick: inbjudan och påminnelse. sram: Slutenvården: Alla patienter som varit inskrivna minst 24 timmar samt de som skrivits ut under urvalsperioden. Öppenvården: Alla läkar- och sjuksköterskebesök under urvalsperioden. speriod: Slutenvården 1 mars - 31 april Öppenvården 1-31 april Antal utskickade enkäter: Slutenvården: st Öppenvården: st Enkät: Frågor i den standardiserade frågelistan Vårdbas samt frågor från en vårdspecifik frågelista. Språk: Svenska, engelska, spanska, franska, finska, arabiska, farsi, somaliska Svarsperiod: Slutenvården 21 april - 26 juni Öppenvården 20 maj 3 juli Medverkande landsting/regioner: 20 av 21 landsting/regioner (Gotland deltog ej). Svarsfrekvens: Slutenvården: 50,4% Öppenvården: 46,9% Svarsfrekvenser för samtliga deltagande landsting finns i bilaga. Undersökningsföretag: IC Quality AB 2

3 Detta är något som återkommande är tydligt i undersökningar av liknande karaktär. Trots det är det sannolikt att dessa olikheter har minskat något sedan tidigare års undersökningar och att representativiteten i undersökningen har ökat trots en stagnerad svarsfrekvens. Förklaringarna till detta ligger i den nya urvalsmetoden där undersökningens målpopulation, patienter inom den specialicerade sjukhusvården runt om i Sverige, sannolikt är bättre representerad av respondenterna i årets undersökning. Det vill säga att underlaget för undersökningen stämmer bättre överens med den målpopulation som vi har för avsikt att undersöka. Rampopulation 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Fakta... 2 Genomförande... 4 Undersökningsmetod... 4 Tidigare studier... 6 Deskriptiv statistik... 7 Bortfall och representativitet uppdelat på kön - öppenvård... 7 Bortfall uppdelat på kön - slutenvård... 8 Svarsfrekvenser uppdelat på ålder öppenvård... 8 Svarsfrekvenser uppdelat på ålder slutenvård Fullständiga svar/partiella bortfall, öppen- och slutenvård Slutsatser och rekommendationer Bilaga - tabeller Genomförande Undersökningsmetod Undersökningsprocessen ur respondentens synvinkel påbörjades genom att ett brev skickades ut via post innehållande en inbjudan att besvara enkäten digitalt eller genom att fylla i den bifogade pappersenkäten och returnera med det bifogade portofria svarskuvertet. I inbjudan gavs information om undersökningen, vilka språk undersökningen gick att besvaras på, en personlig kod bestående av siffror och bokstäver samt en QR-kod som gör det möjligt för respondenterna att besvara enkäten via webb. Webbenkäten gick att besvara på svenska, spanska, franska, engelska, arabiska, farsi, finska och somaliska. Mellan tre veckor och en månad senare postades en påminnelse, till de som ej besvarat undersökningen, innehållandes ett nytt informationsbrev, en inbjudan att besvara enkäten digitalt och QR-kod till webbenkäten. 4

5 Tabell 1. Genomförande och smetod Utskick Generellt skickades en fast summa Stratifierat urval baserat på patientgenomströmning enkäter, oberoende av patient hos medverkande genomströmning. sjukhus. Introduktionsbrev, pappersenkät samt adress till webbenkät. Introduktionsbrev, pappersenkät samt adress till webbenkät och QR-kod. Utskick 2 Påminnelse innehållande adress till webbenkät. Påminnelse innehållande adress till webbenkät och QR-kod. Utskick 3 Påminnelse innehållande pappersenkät samt adress till webbenkät. - De tre största skillnaderna i genomförandet mot tidigare års undersökningar är en ny urvalsmetod, att det endast skickades ut en påminnelse (istället för två), samt att man i år har kunnat länka till webbenkäten via en QR-kod. I årets undersökning baserades urvalet på genomströmningen av patienter på de medverkande sjukhusen, lasaretten etc. Detta innebär att antalet enkäter som skickades ut baseras på antalet patientbesök/inskrivningar på sjukhusen. Vid tidigare års undersökningar skickades en generell mängd enkäter ut för att samla in underlag. Detta innebar tidigare år att patienter från olika platser hade en varierande sannolikhet att komma med i urvalet. Detta ledde till att exempelvis personer boendes på landsbygden vid ett mindre sjukhus hade större sannolikhet att komma med i undersökningen än vad en individ boendes i en stad vid ett stort sjukhus hade. Alltså ett systematiskt fel. Det negativa med att byta till den mer rättvisande modellen är att individer från städer och storstäder är mindre benägna att svara på undersökningar. Vilket i sin tur leder till en lägre svarsfrekvens. Skillnaden i årets undersökning mot tidigare blir därför att storleken på enheten inte påverkar patientens sannolikhet att komma med i urvalet. Detta har medfört att patienter inte diskrimineras av urvalsmetoden samt att respondenterna i årets undersökning troligtvis bättre representerar patienter i Sverige än tidigare år. Men konsekvenserna är samtidigt sannolikt en lägre svarsfrekvens sett till val av urvalsmodell. En konsekvens av att det gick ut en påminnelse istället för två har även det sannolikt inneburit en lägre svarsfrekvens. En förbättring jämfört med tidigare år kan även anses vara möjligheterna att ta del av information om Nationell Patientenkät på flera olika språk. I utskicken fanns kortfattad information om vart fördjupad information kunde återfinnas på olika språk. Trots detta är det en relativt liten andel som valt att svara på andra språk än svenska. 5

6 Tidigare studier Befolkningen får enkäter för en rad undersökningar och blir allt mer enkättrötta vilket framförallt visar sig tydligt hos den yngre populationen. En utredning av detta fenomen och hur det påverkar enkätundersökningars validitet gjordes av SOM-institutet I rapporten ser man att den allt rörligare gruppen unga blir allt mer svåråtkomliga och medför då att gruppen blir systematiskt underrepresenterade. En annan slutsats från denna rapport är att kvinnor sedan 2003 är systematiskt överrepresenterade i SOM-institutets undersökningar. Rapporten visar också att det inte verkar finnas någon sned representativitet vad gäller utbildningsnivå (E. Markstedt, 2012). Problematiken med bortfall i enkätundersökningar och representativiteten av respondentpopulationen har diskuterats sedan mitten på 1960 talet. Dels har orsaken till det ständigt ökande bortfallet undersökts, dels har bortfallens konsekvenser på trovärdigheten av resultaten studerats. Det framgår tydligt att industrialiserade länder har högst bortfall och att svarsfrekvensen varierar mellan 10 procent och 70 procent i enkätundersökningar och representativiteten av respondentpopulationen beroende på syftet av undersökningen, längden av enkäten och målgruppen, samt på vilken metod som använts. Det har noterats att svarsfrekvensen minskar med cirka 1,5 procent varje år och frågan som ställts är var gränsen för kredibiliteteten av de mätmetoder som används idag är. Forskningen visar dock att så länge respondenterna fortfarande representerar urvalspopulationen kan de resultat och slutsatser som dras anses vara tillförlitliga. Det vill säga att om respondenternas fördelning bevarar urvalets fördelning, i demografiska termer, är deras svar representativa av befolkningens åsikter. I många undersökningar som görs idag av företag, medier och andra aktörer uttalar man sig om länders befolkningar med mycket få respondenter. Webbpaneler som avser att mäta den totala populationens tycken använder sällan fler än tusen individer i Sverige, det vill säga 0,1 promille av den totala befolkningen. De problem som ofta återkommer i enkätundersökningar är att de yngre generationerna tenderar att avstå från att svara på enkäter. Diskussionen har ofta ståndpunkter som att; formatet upplevs förlegat, få som skickar post regelbundet samt att enkäterna verkar uppfattas som för långa och tidskrävande bland individer som har ökade antal aktiviteter i deras liv. Samma problem föreligger i Nationell Patientenkät. 6

7 Deskriptiv statistik För att undersöka huruvida de som besvarat undersökningen representerar urvalet jämförs i denna del könsfördelning och åldersfördelning i urvalet och hos respondenterna. Bortfall och representativitet uppdelat på kön - öppenvård I diagram 1 anges könsfördelningen i urvalet och hos respondenterna i den somatiska öppenvården. Om fördelningen skiljer sig i urvalet gentemot de som besvarat mätningen innebär det att vi har en snedvridning i könsfördelningen. I diagrammet nedan ser vi dock att könsfördelningarna endast skiljer sig marginellt. De individer som har besvarat mätningen är alltså representativa för den grupp som vi är intresserade av att undersöka vad gäller kön. Bortfallet hos män var 54,5 procent och hos kvinnor var det 52,0 procent. Det var alltså 2,5 procentenheter fler kvinnor än män som besvarade mätningen. Denna skillnad är marginell och påverkar troligtvis inte representativiteten i mätningen. 100% Diagram 1. Könsfördelning i urval och hos respondenter - öppenvård 80% 60% 40% 53,6% 54,4% 46,4% 45,6% 20% 0% Kvinnor Män 7

8 Bortfall uppdelat på kön - slutenvård Även för slutenvården redovisas könsfördelningen i urvalet och hos respondenterna, och återigen ser vi endast marginella skillnader vad gäller könsfördelningen. Bortfallet hos kvinnor uppgår till 48,3 procent och hos männen var det 47,1 procent som inte besvarade mätningen. Vi ser alltså ett motsatt mönster för slutenvården där männen svarar till en något högre grad, även om skillnaden är blygsam. 100% 80% Diagram 2. Könsfördelning i urval och hos respondenter - slutenvård 60% 51,5% 51,0% 48,5% 49,0% 40% 20% 0% Kvinnor Män Svarsfrekvenser uppdelat på ålder öppenvård För att tydliggöra bortfallet i de olika åldersklasserna visas åldersfördelningen i urvalet och hos respondenterna. Det är tydligt att åldersfördelningen skiljer mellan urval och respondenter. Äldre personer är överrepresenterade medan yngre personer i hög grad är underrepresenterade. Detta förhållande är något man kan se genomgående i enkätundersökningar då det blir allt svårare att nå ut till de yngre åldersgrupperna (E. Markstedt, 2012). Medelåldern i urvalet är 50,4 år och medelåldern hos de som besvarade enkäten är 59,0 år. 8

9 Diagram 3. Åldersfördelning i urval och hos respondenter - öppenvård 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Skillnaderna i åldersfördelning blir ännu tydligare då vi tittar på svarsfrekvenserna inom åldersklasserna. Individer födda på 1990-talet svarar endast till 21,1 procent medan 69,1 procent av individer födda på 1940-talet har valt att besvara enkäten. Vi ser att svarsfrekvensen sjunker i de äldsta åldersklasserna då åldern försvårar för individer att besvara enkäten. Bortfallet är alltså mycket högre i de yngre åldersklasserna än i de äldre. Det avvikande mönstret hos individer födda på och 2000-talet beror på att dessa enkäter besvarades av en förälder/vårdnadshavare, vilka består till merparten av individer födda på 80- eller 70-talet. Detta stämmer alltså bra med svarsfrekvensen för dessa åldersgrupper. Diagram 4. Justerade svarsfrekvenser inom åldersklasser - öppenvård 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 26,5% 29,0% 21,1% 24,5% 31,3% 41,8% 56,8% 69,1% 67,5% 57,5% 45,8% 10% 0% 9

10 Svarsfrekvenser uppdelat på ålder slutenvård Även inom slutenvården har den yngre delen av urvalet en lägre svarsbenägenhet än de äldre. Medelåldern i urvalet är 61,6 år och medelåldern hos de som besvarade enkäten är 65,2 år. et består alltså till en större andel av äldre individer för slutenvården än öppenvården, något som till stor del ligger bakom de högre svarsfrekvenserna i slutenvården. Diagrammet nedan visar exempelvis att 23,0 procent av individerna i urvalet var födda på 1940-talet, medan motsvarande siffra hos respondenterna är hela 29,6 procent. Detta kan sedan jämföras med individer födda på 1990-talet som uppgår till 4,4 procent av urvalet men endast 2,1 procent av respondenterna. Vi ser alltså att äldre är överrepresenterade medan yngre är underrepresenterade i mätningen. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Diagram 5. Åldersfördelning i urval och hos respondenter - slutenvård De justerade svarsfrekvenserna uppdelat på åldersklasser visar samma mönster som för öppenvården även om skillnaderna inte är lite accentuerade. Den grupp som har högst svarsbenägenhet är individer födda på 1940-talet medan individer födda på 1990-talet endast svarar till 25,7 procent. Återigen är anledningen till att svarsfrekvensen hos och 2000-talister att enkäterna besvarats av vårdnadshavare. 10

11 . Diagram 6. Justerade svarsfrekvenser inom åldersklasser - slutenvård 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 36,7% 38,5% 25,7% 29,9% 36,3% 47,4% 59,6% 66,5% 58,1% 44,7% 41,3% 20% 10% 0% Fullständiga svar/partiella bortfall, öppen- och slutenvård Antalet frågor i enkäterna som användes i de deltagande landstingen varierade något, därför redovisas det partiella bortfallet för de frågor som var gemensamma för samtliga landsting. I tabell 1 ser vi antal svar samt partiellt bortfall för samtliga gemensamma frågor. Om en stor del av respondenterna av någon anledning lämnat en fråga obesvarad kan det tyda på att frågan inte fungerar som den ska. Exempelvis att den är otydligt formulerad, felutformad eller berör ett känsligt ämne som respondenten inte vill besvara. 11

12 Vi ser att det partiella bortfallet för frågorna i öppenvården är lågt för samtliga frågor. Den fråga som uppvisar högst partiellt bortfall är fråga 27 Om studenter var närvarande vid din behandling/undersökning, hade du fått möjlighet att godkänna det i förväg?. Dock är det partiella bortfallet på denna fråga endast 2,43 procent vilket är mycket lågt. Tabell 1. Partiellt bortfall per fråga öppenvård Fråga Antal svar Partiellt bortfall Partiellt bortfall (%) Fråga Antal svar Partiellt bortfall Partiellt bortfall (%) ,00% ,36% ,12% ,82% ,89% ,43% ,91% ,49% ,21% ,40% ,93% ,28% ,11% ,33% ,18% ,43% ,26% ,44% ,92% ,74% ,98% ,40% ,10% ,23% ,10% ,23% ,13% ,19% ,24% ,46% ,34% ,15% ,32% ,92% ,51% ,02% ,49%

13 För slutenvården ser vi något högre siffror för det partiella bortfallet. Trots detta visar samtliga frågor på ett lågt partiellt bortfall vilket visar på att enkätsvaren är av god kvalitet. De frågor som uppvisar högst partiellt bortfall är frågorna om sysselsättning och utbildning. Tabell 2. Partiellt bortfall per fråga - slutenvård Fråga Antal svar Partiellt bortfall Partiellt bortfall (%) Fråga Antal svar Partiellt bortfall Partiellt bortfall (%) ,54% ,10% ,02% ,16% ,14% ,24% ,12% ,85% ,95% ,92% ,75% ,97% ,48% ,67% ,44% ,71% ,46% ,72% ,57% ,92% ,03% ,88% ,94% ,81% ,71% ,80% ,80% ,87% ,03% ,84% ,65% ,69% ,72% ,53% 18* ,77% ,71% ,02% ,28% ,04% *Ett fel i en av webbenkäterna som berör 0,87 procent av respondenterna (490 svar). Felet bestod i att dessa respondenter inte gavs möjlighet att besvara fråga 18. Detta fel berörde tre av de deltagande landstingen nämligen Landstinget Dalarna, Landstinget i Kalmar län samt Region Gävleborg och endast de individer som besvarade mätningen via webben. Fel är som tabellen visar inte synbart då vi ser på mätningens helhetsresultat (endast 0,56% skillnad mot det genomsnittliga partiella bortfallet). Felet påverkar de berörda landstingen eller enheterna ytterst marginellt och då till störst del att de har ett något högre partiellt bortfall på frågan. 13

14 Slutsatser och rekommendationer Det är viktigt att ha i åtanke att det finns två typer av fel som ett systematiskt bortfall kan orsaka. 1. Den första feltypen uppkommer då bortfallet beror på selektion; exempelvis kan en person som är omotiverad att besvara enkäten också vara omotiverad att vara delaktig i sin egen vård etc. Alltså: är det de mer motiverade och engagerade individerna som besvarar enkäten? Och vad har de i så fall för eventuella egenskaper? Eftersom graden av motivation och engagemang är osynlig för analytiker är det viktigt att resonemanget inte går förlorat när analyser genomförs på resultatet. 2. Den andra feltypen uppkommer när respondenten inte kan nås, vilket i sin tur kan uppkomma när respondenten nyss har flyttat vilket troligtvis påverkar respondentens läkarkontinuitet etc. Båda dessa fel avseende systematiskt bortfall är viktiga att ha i åtanke när resultatet från undersökningen analyseras. Vid redovisningen av det partiella bortfallet på sidorna indikerar resultatet att mätverktyget inte besitter något avsevärt systematiskt fel då resultaten av det partiella bortfallet är mycket goda. Ett smärre avvikande är att frågorna 42 och 43 inom slutenvården har 4% högre partiellt bortfall än resterande frågor (vilket fortfarande betyder att de ligger på en godkänd nivå). Detta kan möjligtvis bero på att de stod själva på sista sidan i enkäten samt på att är frågor av personlig karaktär. Bara det faktum att det partiella bortfallet inte stiger i takt med att enkätfrågorna fortlöper är en god indikation på att mätverktyget i sig själv inte besitter någon bortfallsproblematik. Dessa två faktorer leder oss till slutsatsen att det partiella bortfallet ej stör undersökningen och därigenom inte behöver undersökas vidare. Alla undersökningar har någon form av systematiska och slumpmässiga fel samtidigt som problematiken med bortfall är mycket svår att utreda. När vi i andra undersökningar har analyserat hur svar som kommer in tidigt avviker mot svar som kommer in efter en påminnelse, skiljer sig inte medelvärdet avsevärt. Således leder det oss till slutsatsen att de heller inte skiljer sig åt i den här undersökningen. En bättre svarsfrekvens leder ofta till bättre precision, men det är ingen garanti. Det viktiga är att analysera och undersöka var i populationen bortfallet finns och hur bortfaller eventuellt påverkar. Det vi gjort är att jämföra strukturer av olika strata (demografiska segment) med avsevärt högt eller lågt bortfall och i sin tur undersökt huruvida deras svar avviker från gemeneman. Här kan vi dra slutsatser som att yngre, högutbildade och individer boende i större städer har en något relativt mer negativ upplevelse av vården som helhet. Medan förhållandet är omvänt för den äldre generationen, individer boende på landsbygden och individer med en utbildning idag motsvarande grundskolenivå. Detta står sig även när vi kontrollerar för utbildning och ålder. Eftersom data inte finns tillgängligt avseende utbildningsnivå eller sysselsättning för urvalet går det inte att göra någon bortfallsanalys utifrån utbildningsnivå och sysselsättning. Tidigare studier visar att det sannolikt inte finns något avsevärt bortfall kopplat till utbildningsnivå i andra liknande undersökningar. 14

15 De två undersökningarna som genomfördes inom den specialiserade sjukhusvården lider av ett systematiskt fel som alla stora undersökningar lider av: att svarsbenägenheten skiljer sig åt mellan olika åldersklasser av populationen. Vi kan identifiera en underrepresentativitet bland framförallt 80- och 90- talister där svarsfrekvensen understiger 30%. Trenden är en sjunkande svarsfrekvens och det blir allt svårare att nå ut till yngre personer. Vi måste se till moderna, agila och lyhörda lösningar för att attrahera en allt mer svåråtkomlig målgrupp. För att korrigera för detta i nuläget rekommenderas en större tilldelad vikt till de underrepresenterade grupperna utifrån hur hela populationen ser ut, för att reducera bristen i representativiteten. Vidare har den nya urvalsmetoden inneburit att respondenterna bättre representerar den population vi har för avsikt att undersöka. Ändringarna i utförande har alltså troligtvis inneburit en bättre representativitet, men en lägre svarsfrekvens. För framtida undersökningar rekommenderas insatser för att nå ut till de yngre personerna i målgruppen. Data från denna undersökning kan användas för att göra ett segmenterat urval på åldersklasser för att på så sätt nå ut till fler yngre individer. Konsekvenserna av detta är dock sannolikt en lägre total svarsfrekvens vilket troligtvis leder till större slumpfel och bredare konfidensintervall (om inte en ny undersökningsmetod har utvecklats). Dock så resulterar detta sannolikt i en bättre representativitet i och med ett mindre systematiskt fel i undersökningen. Eftersom vi ser att fler yngre individer besvarar enkäten via webben skulle en annan metod vara att skicka fler påminnelser till de yngre än till de äldre individerna. Påminnelsen som riktas till de yngre individerna skulle då bara behöva innehålla en länk till webbenkäten vilket gör utskicket mindre kostsamt och svarsfrekvensen skulle till följd av detta höjas. Ytterligare en metod för att höja svarsfrekvensen är att informera målpopulationen om vikten av att svara på mätningen. Ett exempel på ett landsting som genomförde detta var Region Gotland som inför mätningen av primärvården 2015 genomförde en informationskampanj som informerade om primärvårdsenkäten och vikten av att delta. I detta fall gav det tydliga resultat då svarsfrekvensen på Gotland var avsevärt högre än resterande landsting och regioner i samma mätning. 15

16 Bilaga - tabeller Tabell 3. Justerade svarsfrekvenser samt bortfall per landsting. Öppenvård Slutenvård Landsting Justerad svarsfrekvens Bortfall Justerad svarsfrekvens Bortfall Landstinget Blekinge 49,3% 50,7% 51,3% 48,7% Landstinget Dalarna 50,2% 49,8% 55,4% 44,6% Landstinget Sörmland 45,2% 54,8% 48,7% 51,3% Landstinget Västernorrland 47,5% 52,5% 52,1% 47,9% Landstinget Västmanland 47,6% 52,4% 48,6% 51,4% Landstinget i Kalmar län 50,0% 50,0% 53,3% 46,7% Landstinget i Uppsala län 48,1% 51,9% 53,7% 46,3% Landstinget i Värmland 49,8% 50,2% 49,6% 50,4% Norrbottens läns landsting 45,1% 54,9% 49,9% 50,1% Region Gävleborg 46,0% 54,0% 49,9% 50,1% Region Halland 52,2% 47,8% 57,6% 42,4% Region Jämtland Härjedalen 48,9% 51,1% 53,4% 46,6% Region Jönköpings län 49,2% 50,8% 49,6% 50,4% Region Kronoberg 49,2% 50,8% 51,2% 48,8% Region Skåne 48,8% 51,2% 53,9% 46,1% Region Örebro län 49,8% 50,2% 52,6% 47,4% Region Östergötland 49,1% 50,9% 55,3% 44,7% Stockholms läns landsting 41,5% 58,5% 49,7% 50,3% Västerbottens läns landsting 48,2% 51,8% 54,0% 46,0% Västra Götalandsregionen 47,8% 52,2% 53,7% 46,3% Tabell 4. Tabell för diagram 1, könsfördelning i urval och hos respondenter - öppenvård. Ålder Antal Andel Antal Andel Kvinnor ,6% ,4% Män ,4% ,6% Total Tabell 5. Tabell för diagram 2, könsfördelning i urval och hos respondenter - slutenvård. Kön Antal Andel Antal Andel Kvinnor ,5% ,0% Män ,5% ,0% Total

17 Tabell 6. Tabell för diagram 3. Åldersfördelning i urval och hos respondenter - öppenvård. Ålder Antal Andel Antal Andel 2010-talist ,2% ,5% 2000-talist ,2% ,4% 90-talist ,0% ,1% 80-talist ,2% ,2% 70-talist ,3% ,2% 60-talist ,2% ,8% 50-talist ,2% ,2% 40-talist ,1% ,4% 30-talist ,7% ,7% 20-talist ,8% ,4% 10-talist 204 0,1% 91 0,1% Totalt Tabell 7. Tabell för diagram 5. Åldersfördelning i urval och hos respondenter - slutenvård. Ålder Antal Andel Antal Andel 2010-talist ,7% ,6% 2000-talist ,3% 973 1,7% 90-talist ,4% ,1% 80-talist ,7% ,2% 70-talist ,1% ,2% 60-talist ,2% ,5% 50-talist ,1% ,3% 40-talist ,0% ,6% 30-talist ,8% ,0% 20-talist ,3% ,4% 10-talist 553 0,5% 203 0,4% 00-talist 2 0,0% 1 0,0% Totalt