UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009

Transkript

1 UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009 SAMMANSTÄLLNING AV UNGDOMSENKÄTEN LUPP GÄLLANDE UNGDOMAR I SKOLÅR 7 OCH 8 KS/2009: Kerstin Alksten & Andrea Andersson Kommunledningskontoret

2 Sigtuna kommun Sigtuna kommun telefon växel ,

3 Förord För första gången har Sigtuna kommun deltagit i Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP åringar vid fem skolor besvarade det omfattande frågebatteriet. Det är mycket intressant och nyttigt för oss beslutsfattare att få del av ungdomars åsikter och upplevelser också på detta sätt. Resultatet är ett viktigt underlag som ger vägledning. Jag gläds åt att en stor majoritet av ungdomarna uttrycker en positiv förväntan på framtiden. Förhållandena som rör skola och fritid får i allmänna termer godkänt. Jag kan konstatera att många av de önskemål som framförs om ytterligare fritidsaktiviteter redan finns i kommunens planer för de kommande åren. Ungdomarnas vilja att vara med och påverka hur kommunen utvecklas måste tas bättre tillvara. Metoderna behöver utvecklas. Skolan har huvudansvaret för att tillsammans med vårdnadshavarna göra ungdomarna bekväma med demokratin och dess verktyg. Skolverksamheten ska innehålla möjligheter att använda dem i praktiken. Att känna sig trygg, att duga som man är och att respektera varandra är grundstenar i mänskligt umgänge. Det är vuxnas ansvar att vägleda ungdomar. Skolan och föreningslivet kan på olika sätt stödja barn och ungdomars utveckling. Arbetet mot kränkningar och mobbning ska bedrivas systematiskt. Det är nolltolerans som gäller! Ett tack till alla ungdomar som har delgett oss sina upplevelser och till tjänstemännen som arbetat med sammanställningar. Nu är det vi beslutsfattare som ska göra vårt jobb! Märsta i oktober 2010 Gun Eriksson (S) Skolkommunalråd 3 (67)

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Om undersökningen Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Disposition och läsanvisning Inledning Bakgrund till enkätundersökningen Bakgrund om barns levnadsvillkor Syfte Enkäten De olika temana i enkätundersökningen Det praktiska genomförandet Svarsfrekvens Resultat Hemförhållanden Fritid Medlemskap i föreningsverksamhet Fritidsmöjligheter för flickor och pojkar Semesterresor Skola Möjligheter till inflytande i skolan Skolmiljön, skolmaten och möjlighet att få stöd Möjligheter att få påverka i skolan Ogiltig frånvaro Politik, samhälle och inflytande Ungdomarnas intresse av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder Intresse av att vara med och påverka samt möjlighet att påverka Detta vill jag påverka om jag var politiker! Engagemang i samhällsfrågor Trygghet Otrygga situationer Trygghet ute på sta n och i kollektivtrafiken Trygghet i bostadsområden Trygghet i skolan Mobbning/utfrysning Trygghet i hemmet Hälsa Hälsa och besvär Matvanor Träningsvanor Alkoholvanor Övriga drogvanor (67)

6 7.7 Arbete Extrajobb och sommarjobb Framtid Framtida skolgång Framtida flytt och bostadsort Sammanfattande slutsatser Litteraturlista (67)

7 7 (67)

8 1 Sammanfattning Om undersökningen LUPP är en förkortning av Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en nationell undersökning där kommuner erbjuds att delta för att samla in kunskap om ungdomars livsvillkor. Det är Ungdomsstyrelsen som har utvecklat enkäten. Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag för kommunens fortsatta arbete inom folkhälsoarbetet, inom arbetet med Barnkonventionen och ungdomspolitiken m.m. I LUPP - undersökningen i Sigtuna kommun 2009 har 655 ungdomar i skolår 7 och 8 besvarat en webbenkät om fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. De deltagande skolorna var Centralskolan, Ekillaskolan, S: t Olofs skola, Valstaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL). Undersökningen genomfördes i november Svarsfrekvensen var 84 procent. Undersökningen har under hösten 2009 genomförts i ytterligare 41 kommuner. Läs mer om bakgrunden till undersökningen på sidan Fritid Majoriteten av ungdomarna i Sigtuna kommun är nöjda med sin fritidssituation medan en av fyra ungdomar tycker att det finns ganska eller lite att göra. Det är vanligast att ungdomarna ses hemma hos varandra eller utomhus. Ungdomarna efterfrågar fler fritidsaktiviteter i form av fler affärer/bättre shopping, skatboardramp, fler möjligheter till dans, bowlinghall, fler/bättre/mer öppna fritidsgårdar och fler fotbollsplaner. Läs mer om fritidssituationen på sidan Skola Två av tre elever tycker att det är bra stämning i skolan och en lika stor andel av eleverna uppfattar skolmiljön som bra. Många ungdomar är dock missnöjda med skolmaten. 15 procent av eleverna upplever att sexuella trakasserier är ett problem på skolan. 19 procent upplever att främlingsfientlighet är ett problem och 25 procent av eleverna upplever att mobbning är ett problem. 61 procent av eleverna svarar att de anser att elever och lärare bemöter varandra med respekt. 47 procent svarar att om en elev mobbar en annan elev så agerar skolan. 51 procent svarar att om en lärare kränker en elev agerar skolan. I skolan upplever ungdomarna att de vill vara med att bestämma i större utsträckning än vad de får. Läs mer om skola på sidan Politik, samhälle och inflytande Nästan fyra av tio ungdomar vill vara med och påverka i frågor som rör Sigtuna kommun. Fyra av tio ungdomar upplever dock att de har små möjligheter att föra fram 8 (67)

9 åsikter till dem som bestämmer i kommunen och lika många ungdomar säger att de inte vet hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter. Om ungdomarna själva var politiker skulle de främst fokusera på att arbeta mot kriminalitet, för en bra skola, för bra sjukvård och lika lön för lika arbete för män och kvinnor. Läs mer om ungdomarnas syn på politik, samhälle och inflytande på sidan Trygghet Tre av fyra elever har inte upplevt att de har blivit utsatta för någon otrygg situation såsom att de inte vågat gå ut, att någon har hotat eller stulit från dem o.s.v. En av fyra elever har blivit utsatt för en eller flera typer av otrygga situationer. 12 procent av eleverna har blivit hotade och lika stor andel har blivit bestulna under det senaste halvåret. De allra flesta ungdomarna känner sig oftast eller alltid trygga i skolan. I genomsnitt känner fem procent av eleverna sig dock otrygga i klassrummet, på rasterna eller på väg till och från skolan. Elva procent av eleverna uppger att de har känt sig mobbade eller utfrusna under det senaste året. 14 procent av eleverna uppger att de själva har deltagit i mobbning eller utfrysning. Läs mer om trygghet på sidan Hälsa Majoriteten av ungdomarna tycker att deras allmänna hälsa är bra, men sju procent av flickorna och fem procent av pojkarna uppger att deras allmänna hälsa är ganska eller mycket dålig. 42 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. 64 procent av flickorna och 49 procent av pojkarna känner sig trötta under dagarna. Fler flickor än pojkar lider av huvudvärk eller magont. Drygt fyra av tio ungdomar hoppar över frukosten minst en gång per vecka. 13 procent av eleverna hoppar över frukosten varje dag. Fyra av tio ungdomar hoppar över lunchen minst en gång per vecka. Fem procent av eleverna hoppar över lunchen varje dag. Mer än sju av tio ungdomar tränar varje dag eller flera gånger i veckan. 13 procent av ungdomarna tränar någon gång per månad eller mer sällan på sin fritid. Flertalet elever varken röker cigaretter, snusar, dricka sig berusade eller röker marijuana eller hasch. Sex procent av eleverna röker varje dag. Åtta procent av elever provade att röka cigaretter redan när de var 11 år eller yngre. Tio procent av eleverna dricker alkohol i sådan omfattning att de är berusade minst en gång per månad. Åtta av tio elever svarar att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är via kompisar eller kompisars syskon eller att annan vuxen som köper ut. 3 procent av eleverna drack sig berusade för första gången när de var 11 år. 9 procent drack sig berusade för första gången när de var 13 år. 9 (67)

10 Läs mer om hälsa på sidan Arbete En av tio ungdomar har ett extrajobb vid sidan av studierna. En av tio ungdomar hade ett sommarjobb sommaren Nästan fem av tio ungdomar kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Nästan lika många ungdomar vet inte om de kan tänka sig att starta eget företag Läs mer om arbete på sidan Framtid Nästan fem av tio ungdomar har en mycket positiv syn på framtiden de har uppgett en sjua på en sjugradig skala. Nästan tre av tio elever har gett en sexa. Fem procent av eleverna har gett 1 3, d.v.s. att de har en negativ syn på framtiden. Sju av tio ungdomar planerar att gå en gymnasieutbildning direkt efter grundskolan. 27 procent av ungdomarna vill gå en gymnasieutbildning i Sigtuna kommun och 45 procent vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun. Fyra av tio ungdomar planerar att läsa på universitet eller högskola som högsta utbildning. Knappt två av tio ungdomar planerar att att läsa på gymnasieskola som högsta utbildning. Fyra av tio ungdomar tror att de kommer att flytta från kommunen där de bor. Anledningar som ungdomar uppger till att de vill flytta är främst studier och jobb medan närheten till familj och vänner är den främsta anledningen till att flytta tillbaka. 13 procent av ungdomarna vill helst bo kvar där de bor nu om tio år. 34 procent av ungdomarna vill helst bo utomlands om tio år. Läs mer om framtid på sidan På nästa sida finns en sammanfattande tabell. 10 (67)

11 Tabell 1 Andelen ungdomar som uppger att.. Procent Det finns mycket att göra på fritiden 78 Det är bra stämning I skolan 68 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen De vill vara med och påverka i Sigtuna kommun De har stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i Sigtuna kommun De har blivit utsatta för en eller flera otrygga situationer under det senaste halvåret De har blivit mobbade eller utfrysta undet det senaste halvåret De mår bra 79 De känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan De hoppar över frukosten minst en gång i veckan De hoppar över skollunchen minst en gång i veckan De tränar varje dag eller flera gånger i veckan så att de blir andfådda och svettiga De dricker sig berusade minst en gång i månaden De planerar att gå på högskola eller universitet De har en mycket positiv framtidsbild (67)

12 2 Disposition och läsanvisning Varje tema i enkäten motsvaras av ett kapitel i resultatredovisningen, d.v.s. fritid, skola, politik/samhälle/inflytande o.s.v. Varje tema inleds med en kort beskrivning av innehållet i temat. Därefter redovisas resultaten i text samt i figurer och tabeller. När det gäller vissa avsnitt så görs en jämförelse mellan eleverna i Sigtuna kommun och övriga kommuner i undersökningen. I andra delar görs även jämförelser mellan de deltagande skolorna och mellan flickor och pojkar. I undantagsfall görs jämförelser mellan eleverna i skolår 7 och 8. I kapitlet Diskussion knyts resultatredovisningen samman och några förslag ges om hur kommunala aktörer kan gå vidare kring olika utvecklingsområden när det gäller ungdomars levnadsvillkor. Detta viktiga arbete bör främst genomföras i nära samarbete med ungdomarna och med skolans personal och skolledning och barn- och ungdomsförvaltningens ledning, kultur och fritid med flera och därför är detta stycke kortfattat. Lupp handlar till stor del om ungdomars upplevelser. Upplevelser är inte alltid samma sak som hur saker verkligen är. Låt säga att 50 procent av eleverna inte tycker att elevrådet tas på allvar av skolans personal. Den höga andelen kan vid en första analys ge uttryck för att skolan eller kommunen har en bristfällig policy kring sitt arbete med elevinflytande, men det behöver inte vara så. Ungdomarna har ofta liten insyn i hur elevråden hanteras i andra klasser samt hur elevrådet diskuteras bland lärare och skolledning. Vi vill inte på något sätt negligera ungdomarnas upplevelser och eventuella kritik. Det är därför oerhört viktigt att ungdomar tillsammans med skolans personal och andra aktörer för vidare diskussioner kring hur man t.ex. kan utveckla frågor såsom i detta fall när det gäller elevinflytandet. 12 (67)

13 3 Inledning Nyckeln till en framgångsrik ungdomspolitik och en bra verksamhet för unga är att ha en god kännedom om ungas livsvillkor. Denna rapport redogör för resultatet från den Lupp-undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som genomfördes i slutet av år 2009 bland elever i skolår 7 och 8 och som går i Centralskolan, Ekillaskolan, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL), S: t Olofs skola och Valstaskolan. Rapporten ger bland annat svar på vad eleverna tycker om sin skola och fritid, om sina möjligheter till inflytande, hur de upplever sin hälsa, om de känner sig trygga och hur de ser på sin framtid. Undersökningen har genomförts på lokal nivå, men med stöd av statliga Ungdomsstyrelsen, vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Motsvarande Lupp-undersökningar genomfördes vid samma tidpunkt i 41 andra kommuner i landet. Därför har jämförelser kunnat göras med dessa kommuner, vilka är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Sigtuna kommun. 13 (67)

14 4 Bakgrund till enkätundersökningen Kommunernas arbete är avgörande för hur väl Sverige lever upp till de nationella ungdomspolitiska målen. Därför fick Ungdomsstyrelsen 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Tre år senare började Ungdomsstyrelsen arbeta med Lupp 1 och mellan 2001 och 2009 har nästan hälften av Sveriges kommuner deltagit. Alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Detta var första gången som Sigtuna kommun valde att delta. För att Lupp ska bli ett verkningsfullt utvecklingsverktyg för kommunen menar Ungdomsstyrelsen att det finns tre viktiga kriterier: att kommunen vill utveckla ungdomspolitiken att det finns resurser att satsa på projektet främst i form av tid att det finns en bred politisk förankring för att genomföra ungdomsundersökningen 4.1 Bakgrund om barns levnadsvillkor Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Genom insatser som påverkar familjeförhållanden och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. 2 I studier om psykisk (o)hälsa förekommer termerna risk- och friskfaktorer och skyddande faktorer. Riskfaktorer syftar på faktorer som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer eller grupper. Begreppet skyddsfaktorer används om faktorer som har en positiv inverkan och som skyddar individen eller gruppen. Utifrån omfattande studier i USA har ett antal faktorer som bidrar till utveckling av psykisk hälsa och välmående hos ungdomar identifierats, s.k. friskfaktorer. Dit hör individens engagemang i skola och skolarbete, positiva normer och värderingar, social kompetens och positiv identitet. I omgivningen utgörs friskfaktorer av socialt stöd, en omgivning som uppskattar ungdomarna och ger dem ansvar, en omgivning som sätter gränser och ställer krav på ungdomarna samt skapar möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Analyser av dessa friskfaktorer visar att ungdomar med positiva kamratförebilder och med negativa attityder till alkohol och droger hade lägre bruk av tobak, alkohol och andra droger. Ungdomar med positiva kamratförebilder, och som var engagerade i skola och skolarbete samt hade förmåga att hantera konflikter löpte mindre risk att utveckla antisocialt eller våldsamt beteende. God självkänsla och en upplevelse av att livet har en mening minskade risken för depression och självmordsförsök. Motivation att prestera och positiva kamratförebilder bidrog till trivsel i skolan. Positiva värderingar minskade antalet sexuella kontakter. Positiva föräldra- och kamratrelationer var främjande för den psykiska hälsan. Ju fler friskfaktorer (>10) som ungdomarna hade tillgång till, desto större var sannolikheten att de utvecklade goda vanor. Identifierade riskfaktorer för psykisk ohälsa enligt självrapporterade uppgifter är bl.a. skolk från skolan och dåliga skolprestationer, konflikter mellan föräldrar samt uppväxt med endast en biologisk förälder. Dåliga lärarrelationer, otydliga regler i skolan samt brist 14 (67)

15 på elevinflytande har samband med ungdomars prestation och trivsel i skolan. I en studie av förhållanden bland elever i årskurs 9 i Stockholms län hade vantrivsel i skolan, skolk, att mobba eller mobbas, hög tobaks- och alkoholkonsumtion samband med psykisk ohälsa hos ungdomar. Andra centrala faktorer för folkhälsopolitiska insatser för barns och ungas hälsa är miljön i hemmet, i bostadsområdet, i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan och på fritiden samt förhållanden som berör deras levnadsvanor och utvecklingsmöjligheter. Genom insatser inom dessa områden kan barns och ungas hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor minska. 3 I en utredning om ungdomars psykiska hälsa (SOU 2006:77) konstateras emellertid att psykosomatiska symptom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk bland ungdomar i skolåldern har ökat under de senaste två decennierna. En stor del av alla stressrelaterade symptom är vanligare bland flickor än bland pojkar. 4 I regeringens proposition 2004/05:2 föreslås två nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt Dessa två övergripande mål ska ligga till grund för styrningen av åtgärder och uppföljningen av ungdomars levnadsvillkor. Propositionen innebär förstärkningar av systemen för samordning mellan politikområden så att verksamheterna i dessa bidrar till att målen för den nationella ungdomspolitiken uppnås. Regeringen föreslår även att fem huvudområden för samordning och redovisning inrättas, nämligen: Lärande och personlig utveckling Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Egen försörjning Kultur och fritid Den nationella ungdomspolitiken bör verka så att åtgärder vidtas för att ungdomars verkliga tillgång till välfärd och makt genomförs inom de utpekade huvudområdena. Det mest framträdande i propositionen är att ungdomspolitiska insatser tydligt ska integreras i verksamheten hos alla politikområden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor och därmed utgå från befintliga mål inom dessa. Den nationella ungdomspolitiken ska också verka för att minska skillnaderna i levnadsvillkoren inom ungdomsgruppen och på så sätt tydligare belysa och hantera levnadsvillkoren för de ungdomar som av olika anledningar har svårare än andra att få verklig tillgång till välfärd och makt (67)

16 5 Syfte Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag för kommunens fortsatta arbete inom folkhälsoarbetet, inom arbetet med Barnkonventionen och ungdomspolitiken m.m. Materialet i rapporten kan användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang, exempelvis i skolorna, bland förvaltningsledningarna och bland förtroendevalda. 16 (67)

17 6 Enkäten Lupp-undersökningen genomförs i form av en enkät med cirka 80 frågor, som tar mellan 30 och 60 minuter att besvara. Många av frågorna innehåller många olika fasta svarsalternativ och i många fall finns det även möjlighet att skriva egna öppna svar. Enkäten finns både i elektronisk form och på papper. Den elektroniska enkäten där ungdomarna fyller i svaren via Internet är den mest använda, vilket också var det alternativ som Sigtuna kommun valde. Svaren sparas automatiskt i en databas hos Ungdomsstyrelsen. Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: skolår 7 9, gymnasiet och unga vuxna år. Sigtuna kommun tillfrågade enbart ungdomar i skolår 7-8. Kommunen valde att inte låta elever i skolår 9 besvara enkäten på grund av att de skulle besvara Stockholmsenkäten under mars 2010 och då den enkäten innehåller liknande frågor kring bruk av tobak, alkohol och narkotika m.m. Före undersökningen fick elever och föräldrar information om undersökningen. Det var frivilligt att delta i undersökningen. Enkäten besvarades anonymt. För att säkerställa en hög svarsfrekvens fick ungdomarna besvara enkäterna under skoltid De olika temana i enkätundersökningen I tabell 2 redovisas exempel på olika frågeställningar som ingår i undersökningen. Tabell 2 Tema Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Frågeställningar Fritidssysselsättning, önskemål om aktiviteter och deltagande i föreningar m.m Bemötande, skolmiljö, inflytande och skolk m.m. Intresse av politik och samhällsfrågor, önskemål om att uttrycka åsikter, önskemål om att träffa politiker Om ungdomarna har blivit utsatta för kränkningar/brott, upplevt otrygghet på olika platser, om ungdomar själva har utsatt kamrater för mobbing m.m. Hälsotillstånd, mat-, motions och drogvanor Förekomst av sommarjobb eller extrajobb, önskemål om matt starta eget företag m.m.. Tankar om vad de vill göra när de har slutat skola, såsom gymnasiestudier och universitetsstudier samt flytt från kommunen m.m. 17 (67)

18 6.1.2 Det praktiska genomförandet Under vecka genomfördes undersökningen ute på skolorna. En person från enheten för utredning och upphandling inom Gemensam administration samt en person från barn- och ungdomsförvaltningen/it fanns på plats i klassrummen då varje klass besvarade enkäten via webben. I undersökningen deltog 155 flickor och 158 pojkar i skolår 7, totalt 313 elever. I skolår 8 deltog 164 flickor och 174 pojkar, totalt 338 elever Svarsfrekvens Tabell 3 Antal svarande Totalt antal elever Svarsfrekvens (procent) Centralskolan ,5 Ekillaskolan ,9 Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk (SSHL) ,0 S: t Olofs skola ,5 Valstaskolan ,6 Totalt ,4 18 (67)

19 7 Resultat 7.1 Hemförhållanden Detta kapitel handlar om bakgrundsfrågor om eleverna, deras familj och hemförhållanden. Två tredjedelar av alla elever i Sigtuna kommun bor tillsammans med både mamma och pappa. Två av tio elever bor ibland med sin mamma och ibland med sin pappa. Det finns skillnader mellan olika skolor, på Ekillaskolan bor knappt sex av tio elever med både sin mamma och pappa och på SSHL bor knappt åtta av tio elever med sin mamma och pappa. På SSHL finns det möjlighet för elever att bo på internat, därav svaret att tre procent av eleverna inte bor tillsammans med någon av sina föräldrar. Vem bor du med? % 8 73% 68% 61% 56% 66% 66% 24% 25% 21% 18% 19% 19% 15% 17% 15% 12% 14% 13% 9% 5% 1% 1% 1% 3% 1% 1% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Bor med både mamma och pappa Bor ibland med mamma och ibland med pappa Bor enbart med en av mina föräldrar Bor inte med någon av mina föräldrar Figur 1 Av de elever som besvarade enkäten bor 62 procent av eleverna i Sigtuna kommun i villa, på gård eller i radhus och 35 procent bor i lägenhet. I övriga kommuner bor 80 procent i villa. 89 procent av eleverna i Sigtuna kommun är födda i Sverige. 64 procent av deras föräldrar är födda i Sverige. 19 procent av föräldrarna är födda utanför Europa. I övriga kommuner är 93 procent av eleverna födda i Sverige och 84 procent av föräldrarna. 80 procent av elevernas mammor och 87 procent av elevernas pappor förvärvsarbetar, vilket motsvarar snittet i de övriga kommunerna. 19 (67)

20 7.2 Fritid Det här kapitlet handlar om hur ungdomar ser på sin fritid, vad ungdomarna i skolår 7 och 8 ägnar sig åt på sin fritid och vilka fritidsmöjligheter de saknar. Tre fjärdedelar av ungdomarna i årskurs 7 och 8 tycker att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden som de är intresserade av. En fjärdedel anser att det finns ganska eller väldigt lite att göra. Eleverna har fått ange egna exempel på frågan Tycker du det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? och ungefär 230 svar kom in. Några av de vanligaste svaren är att man önskar fler affärer/bättre shopping, skateboardramp, fler möjligheter till dans, bowlinghall, fler/bättre/mer öppna ungdomsgårdar och fler fotbollsplaner (inom detta svar ryms t.ex. förslag om att ha fritidsgård med innefotbollsplan och att man ska kunna spela fotboll gratis i idrottshallarna). Det är också ganska vanligt att eleverna efterlyser fler möjligheter till spontan idrott och dans, som man inte behöver boka eller stå i kö till. Några citat från undersökningen: - klädaffärer vi kan behöva lite mer klädaffärer för en del får inte åka så långt så ett köpcentrum nära skulle vara bra och det ska ha många affärer för dom som finns på eurostop är inte bra. - Det saknar skatepark/bmxpark, för att alla gamla klagar på att vi cyklar på ställen där vi stör dem - Ja jag tycker det, jag vill att det ska finnas mera idrottshallar med danssalar, för att jag vill verkligen dansa men det finns ingenstans där man kan göra det fritt. - kommunen borde bygga ett ungdomshus - jag tycker det är dåligt att Sigtuna inte har någon ungdomsgård. jag vill att man ska kunna träffas ungdomar ansikte mot ansikte och göra något kul tillsammans. - Ja jag tycker att det ska finnas boxning och sång (det finns men man måste stå i kö i ca 3år). 20 (67)

21 Tre av fyra ungdomar uppger att de brukar vara hemma hos varandra när de träffar sina kompisar på fritiden. Det näst vanligaste svaret är att de träffas utomhus. Det finns dock ganska stora skillnader mellan skolorna och mellan könen. På Valstaskolan har 59 procent angett att de träffas hemma, till skillnad mot 89 och 85 procent av eleverna på SSHL respektive S: t Olofs skola. Det är 65 procent av eleverna på Valstaskolan som brukar träffas utomhus och 33 procent av SSHL:s elever. På Valstaskolan är det alltså vanligare att träffas utomhus än att träffas hemma hos varandra. Bland eleverna på SSHL är det betydligt vanligare att man träffas på ett café än vad det är bland de andra eleverna. Det är också vanligare att flickor träffas på café än att pojkar gör det. På motsvarande vis träffas pojkarna oftare på fritidsgård än flickorna. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? % 71% 8% 2% 9% 4% 1% 1% 13% 16% 56% 1% Flickor Pojkar Hemma hos varandra På ett café På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande På en restaurang, pub, bar eller liknande I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med Utomhus I en föreningslokal Figur 2 Även här har de fått svara på en fråga där de själva fått ange svaren: Tycker du att det saknas ställen att vara på för dig och dina kompisar? De vanligast förekommande svaren är att det saknas ungdomshus och gratis inomhusställen där ungdomar kan hänga, att det saknas caféer och att det saknas skateboardramp. Några har skrivit att de vill att fritidsgården ska vara öppen även för äldre ungdomar. Många vill också ha bättre shopping. Både i denna och föregående fritextfråga är det några ungdomar som påpekar att bussförbindelserna från landsbygden är dåliga, vilket gör det svårt att idrotta och/eller träffa kompisar. Några citat från undersökningen: - Det vore kanske kul med en ungdomsgård, alltså ett ställe där ungdomar kan träffas och göra något. Jag vet inte om det finns någon sån i sigtuna, men i så fall borde de göra sig mer kända - Där det är öppet hus hela tiden, så att man kan umgås med varandra om man inte kan vara hemma hos någon. 21 (67)

22 - om jag själv skulle få bestämma skulle det finnas ett till ungdomshus i Märsta. Utan att man måste betala för att komma in och där det är lugnare. - där man får träna lite vad man vill, typ en idrottshall som är öppen för alla - någonstans man kan vara (inomhus) där man kan spela, leka, sporta med mer. - jag bor ju ute på landet så det e svårt att komma nånstans så vi e mest hos varandra men jag tycker det ska gå MER bussar både vardagar och helger! ifall inte mamma eller pappa kan skjutsa måste det finnas bussar. och vissa kompisar har långt emellan sig!!!!!!!! Medlemskap i föreningsverksamhet Drygt hälften av eleverna har uppgett att de är medlemmar i någon typ av idrottsförening. Medlemskap i kultur- eller hobbyföreningar är också vanligt förekommande. Notera att eleverna har kunnat välja flera svarsalternativ, vilket kan innebära att det är vissa ungdomar som är aktiva i flera föreningar. Det går inte att hitta några skillnader mellan skolorna när det gäller elevernas föreningsengagemang, däremot är det vanligare att flickor är med i kultur- och hobbyföreningar. Pojkar är i större utsträckning med i dator/spelföreningar och supporterklubbar. Tabell 4 Sigtuna kommun (procent) Alla kommuner (procent) Idrottsförening/klubb Kulturförening t.ex. musik/dans/teater Hobbyförening t.ex. motor/slöjd/häst/hund Övriga föreningar Skolförening Religiös förening/församling Supporterklubb Datorförening/spelförening t.ex. Sverok Friluftsförening 8 10 Förening/organisation för samhällsfrågor 5 5 Politiskt parti/ungdomsförbund (67)

23 7.2.2 Fritidsmöjligheter för flickor och pojkar Det är något fler flickor än pojkar i båda skolåren som upplever att det finns något de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av sitt kön (14 respektive 9 procent). Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte gör på grund av att du är kille eller tjej? % 52% 51% 47% 42% 39% 38% 38% Sigtuna kommun, flickor 18% Alla kommuner, flickor 9% 11% Sigtuna kommun, pojkar Alla kommuner, pojkar Ja Nej Vet inte Figur 3 23 (67)

24 7.2.3 Semesterresor Det är vanligare att ungdomarna har gjort en semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka utomlands än att de har gjort en semesterresa eller nöjesresa i Sverige. I genomsnitt har drygt hälften av ungdomarna i skolår 7 och 8 varit utomlands någon gång under det senaste året Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka? % 36% 34% 26% 25% 26% 18% 15% 13% 9% Centralskolan 41% 33% 22% 17% 54% 57% 56% 53% 77% 58% 44% Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna Alla kommuner Ja, inom Sverige Ja, utomlands Nej Figur Skola Detta kapitel handlar om hur ungdomar upplever sin skolmiljö och vilket inflytande de upplever att de har i skolan. Två av tre elever svarar att det är god stämning på skolan. En av fyra elever upplever dock att mobbning är ett problem i skolan. Det finns relativt stora skillnader mellan kommunens skolor på SSHL anser nio av tio elever att det är god stämning på skolan och på Valstaskolan är motsvarande andel sex av tio elever. På SSHL anser sex procent av eleverna att mobbning är ett problem medan 35 procent av eleverna på Centralskolan och Valstaskolan upplever att mobbning är ett problem i skolan. Observera att dessa siffror handlar om eleverna upplevelser av skolmiljön och inte om de själva är utsatta för mobbning. Det kan naturligtvis vara så att de är utsatta för mobbning, men det kan även vara så att de upplever att andra elever är det. 24 (67)

25 Andelen elever som svarar att påståendet stämmer bra eller ganska bra % 8 71% 66% 68% 61% 59% 35% 35% 21% 22% 25% 27% 6% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Det är bra stämning på skolan Mobbning är ett problem i skolan Figur 5 I genomsnitt är det en av fem elever som upplever att främlingsfientlighet är ett problem på skolan. Centralskolan är den skola där högst andel elever upplever främlingssfientlighet och sexuella trakasserier som ett problem. SSHL är den skola som har lägst andel elever som upplever att detta är ett problem. I genomsnitt uppger en av sex elever att sexuella trakasserier är ett problem på skolan. Andelen som har svarat att påståendet stämmer mycket bra eller ganska bra % 22% 18% 16% 15% 19% 25% 13% 14% 16% 7% 15% 14% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Figur 6 25 (67)

26 61 procent av eleverna svarar att de anser att elever och lärare bemöter varandra med respekt. 47 procent svarar att om en elev mobbar en annan elev så agerar skolan. 51 procent av eleverna svarar att om en lärare kränker en elev agerar skolan. Det finns skillnader mellan skolorna. En högre andel av eleverna på SSHL svarar att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev eller om en lärare kränker en elev än vad eleverna på övriga skolor uppger. Andelen elever som svarar att påståendet stämmer mycket bra eller ganska bra % 69% 54% 61% 55% 57% 59% 51% 47% 47% 41% 31% 67% 46% 49% 49% 51% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt Om en lärare kränker en elev agerar skolan Figur 7 26 (67)

27 7.3.1 Möjligheter till inflytande i skolan Sex av tio ungdomar i skolår 7 och 8 upplever att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Inflytande i skolan, andelen elever som har svarat mycket bra eller ganska bra % 49% 45% 62% 56% Sigtuna kommun Alla kommuner Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Figur 8 Fyra av tio elever anser att de i hög grad eller ganska hög grad har fått veta vad de kan ha inflytande över i skolan. Fem av tio elever anser att skolan i hög grad eller i ganska hög grad uppmuntrar dem att aktivt medverka i klassråd eller elevråd. Sex av tio elever svarar att elevrådet på skolan i mycket hög grad eller ganska hög grad tas på allvar och lyssnas på. På SSHL ger eleverna ett högre omdöme på dessa frågor tre frågor än vad eleverna ger på övriga skolor. Tabell 5 Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan (procent) Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd (procent) Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan (procent) Centralskolan Ekillaskolan S: t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner (67)

28 7.3.2 Skolmiljön, skolmaten och möjlighet att få stöd Ungefär varannan elev tycker att skolmiljön är mycket bra eller ganska bra. Skillnaderna mellan skolornas elever är hög, på t.ex. SSHL har 93 procent av eleverna svarat att miljön är mycket bra eller ganska bra. På S: t Olofs skola är motsvarande andel 47 procent. Skolmaten är den faktor som eleverna är minst nöjda med. I genomsnitt har 28 procent av eleverna svarat att skolmaten är mycket bra eller ganska bra. På Valstaskolan har 57 procent av eleverna svarat att de tycker mycket bra eller ganska bra om skolmaten. På S: t Olofs skola är motsvarande siffra 4 procent. Två av tre elever anser att möjligheten att få extra stöd och hjälp om de behöver det är mycket stor eller ganska stor. På SSHL svarar nio av tio elever att de för möjlighet till extra stöd om de behöver det. På S:t Olofs skola är motsvarande andel sex av tio elever. Andelen elever som svarat att de tycker mycket bra eller ganska bra om 10 93% 9 87% 8 68% 68% 67% 51% 57% 61% 57% 56% 47% 52% 57% 51% 9% 4% 28% 26% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Skolmiljön Skolmaten Möjligheten att få extra stöd och hjälp om jag behöver det Figur 9 28 (67)

29 7.3.3 Möjligheter att få påverka i skolan En stor del av eleverna vill vara med och påverka vad som händer i skolan. De områden som ungdomarna uppger att de vill vara med och bestämma om är främst vad de ska lära sig, hur de ska arbeta, skolmaten, läxorna och schemat. Cirka 75 procent av eleverna vill påverka dessa frågor. Det är också de områden som eleverna upplever att de får vara med och bestämma om i högst omfattning, men medan 77 procent av eleverna VILL vara med och bestämma vad de får lära sig är det endast 40 procent som svarar att de i hög grad eller ganska hög grad FÅR vara med och bestämma om denna fråga i är vad de ska lära sig, hur de ska arbeta. Tabell 6 Sigtuna kommun Hur mycket VILL du som elev vara med och bestämma om? (procent) Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om? (procent) Vad du får lära dig? Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete Skollmaten Läxor Schemat Tabell 7 Alla kommuner Hur mycket VILL du som elev vara med och bestämma om? (procent) Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om? (procent) Vad du får lära dig? Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete Skolmaten Läxorna Schemat (67)

30 7.3.4 Ogiltig frånvaro I genomsnitt har 16 procent av eleverna ogiltig frånvaro minst en gång per månad. Eleverna på SSHL har lägst frånvaro med tre procent ogiltig frånvaro någon gång i månaden och på de övriga skolorna har mellan 16 och 19 procent ogiltig frånvaro någon gång per månad. På fyra av skolorna har fyra procent av eleverna ogiltig frånvaro flera gånger per vecka. Tabell 8 Nej (%) Ja, någon Ja, någon Ja, flera Ja, flera gång per gång i gånger i gånger i terrmin (%) månaden (%) månaden (%) veckan (%) Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Politik, samhälle och inflytande Detta avsnitt omfattar elevernas intresse för samhällsfrågor, politiskt deltagande, viktiga politiska satsningar samt inflytande i samhället. Från och med år 2008 gäller följande nationella mål för ungdomspolitiken: Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande 30 (67)

31 7.4.1 Ungdomarnas intresse av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder Två av tio ungdomar är intresserade av politik. Intresset varierar något mellan elever på olika skolor i kommunen. Hur intresserad är du av politik? % 3% Mycket intresserad 14% 11% Ganska intresserad 35% 35% Inte särskilt intresserad 51% 47% Inte alls intresserad Sigtuna kommun Alla kommuner Figur 10 Mellan en fjärdedel och en tredjedel av eleverna i Sigtuna kommun svarar att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. Flickorna är något mer intresserade än pojkarna. Hur intresserad är du av samhällsfrågor? % 5% Mycket intresserad 25% 24% Ganska intresserad 43% 44% Inte särskilt intresserad 26% 27% Inte alls intresserad Sigtuna kommun Alla kommuner Figur (67)

32 Sex av tio elever är intresserade av vad som händer i andra länder. Eleverna i Sigtuna kommun är mer intresserade av vad som händer i andra länder jämfört med övriga kommuner i undersökningen. Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder? % Mycket intresserad 43% 39% Ganska intresserad 34% 28% Inte särskilt intresserad 17% 12% Inte alls intresserad Sigtuna kommun Alla kommuner Figur 12 Eleverna är mest intresserade av vad som händer i andra länder och minst intresserade av politik. I båda årskurserna är flickor i högre omfattning än pojkar intresserade av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Något högre andel pojkar är intresserade av politik än vad flickor är. 32 (67)

33 7.4.2 Intresse av att vara med och påverka samt möjlighet att påverka Nästan fyra av tio ungdomar i skolår 7 och 8 önskar vara med och påverka i frågor som rör Sigtuna kommun. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? % 61% 38% 39% Sigtuna kommun Alla kommuner Ja Nej Figur 13 Anledningar till att ungdomar inte vill vara med och påverka är främst att de inte är intresserade av det eller för att de upplever sig kunna för lite om hur de ska göra. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? % 57% 57% 26% 29% Jag har inte tid Jag tror inte att det spelar någon roll,... Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad 4% 14% 26% 29% 4% 12% Jag är påväg att flytta från kommunen Annat Sigtuna kommun Alla kommuner Figur (67)

34 Figur 13 visade att fyra av tio ungdomar VILL vara med och påverka i kommunen där de bor. Fyra av tio ungdomar upplever dock att de har små möjligheter att föra fram åsikter till dem som bestämmer i kommunen, och nästan lika många säger att de inte vet hur stor möjlighet de har. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? % 4% 3% 24% 26% 22% 39% 39% Sigtuna kommun Alla kommuner Mycket stora möjligheter Ganska stora möjligheter Ganska små möjligheter Mycket små möjligheter/inga möjligheter alls Vet inte Figur 15 Knappt hälften av alla elever i Sigtuna kommun vet inte till vem eller vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen. Två av tio ungdomar skulle vända sig till en personlig kontakt eller någon de känner om de skulle vilja vara med och påverka i Sigtuna kommun. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? 10 Vet inte 9 8 Personlig kontakt/någon jag känner Vill inte påverka Tjänstemän eller politiker 46% Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Förening eller organisation 19% 11% 8% 8% 6% 6% Annat Medierna Sigtuna åk 7-9 år 2009 Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande Figur (67)

35 Nästan sex av tio ungdomar i båda skolåren tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas och diskuterar. Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? % 21% Mycket viktigt 34% 35% Ganska viktigt 27% 26% Varken viktigt eller oviktigt 8% 9% 8% 9% Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Sigtuna kommun Alla kommuner Figur 17 Tre av tio ungdomar skulle vilja delta och träffa beslutsfattare. 35 (67)

36 7.4.3 Detta vill jag påverka om jag var politiker! Om ungdomarna själva var politiker skulle de främst fokusera på att arbeta mot kriminalitet, för en bra skola, för bra sjukvård och lika lön för lika arbete för män och kvinnor. De vanligaste politiska aktiviteterna för ungdomar är namninsamlingar och att bära symboler som uttrycker en åsikt. Tabell 9 Sigtuna kommun (procent) Alla kommuner (procent) Arbete mot kriminalitet Arbete mot främlingsfientlighet Bostäder för unga Idrottsanläggningar Arbetsmiljö I skolan Arbete för miljön Gator, vägar och cykelbanor 7 9 Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg Arbete för att minska användandet av alkohol och droger bland unga Skapa arbeten för unga Ställen där unga kan träffas Stöd till föreningar 6 7 Stöd till kulturverksamheter för unga 2 2 Djurens rättigheter Sjukvård Skola Barnomsorg 9 9 Äldreomsorg 7 9 Fritidsaktiviteter Ungas psykiska hälsa (67)

37 7.4.4 Engagemang i samhällsfrågor Eleverna fick besvara frågan Har du någon gång under det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? De vanligaste aktiviteterna som eleverna har deltagit i är att skriva på en namninsamling samt att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. Tabell 10 Det har jag gjort (procent) Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra det (procent) Det skulle jag aldrig göra (procent) Skriva på en namnlista Ta kontakt med en politiker Skriva insändare Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt Delta i bojkotter/köpstrejker Delta i lagliga demonstrationer Vara medlem i ett politiskt parti Chatta/debattera politik på internet Delta i olagliga demonstrationer/aktioner Måla politiska slagord på allmän plats Ockupera byggnader Skada andras/allmän egendom I protest Trygghet Trygghet handlar i denna undersökning om att känna sig säker i olika situationer och på olika platser såsom i skolan, på allmänna platser, i sitt bostadsområde och i sitt hem Otrygga situationer Tre av fyra elever har inte upplevt att de har blivit utsatta för någon otrygg situation såsom att de inte vågat gå ut, att någon har hotat eller stulit från dem o.s.v. En av fyra elever har blivit utsatt för en eller flera typer av otrygga situationer. De har blivit utsatta för en otrygg situation och har svarat att de inte har vågat sig ut, blivit utsatta för hot, blivit bestulna, blivit utsatt för misshandel eller blivit utsatt för sexuellt 37 (67)

38 våld. Samma elev kan ha uppgett flera svarsalternativ. Bland dem som upplevt otrygghet har en av tio ungdomar blivit hotade och en av tio av ungdomarna har blivit bestulna. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Jag har inte vågat gå ut Någon har hotat mig 12% 12% 6% 6% 13% 11% 4% 4% 4% 3% 75% Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Inget av detta har hänt mig 74% Sigtuna kommun Alla kommuner Figur (67)

39 7.5.2 Trygghet ute på sta n och i kollektivtrafiken De flesta ungdomar känner sig oftast eller alltid trygg när de är ute på sta n. Något fler flickor och pojkar är otrygga i Sigtuna kommun jämfört med övriga kommuner i undersökningen. Inte oväntat känner fler pojkar än flickor i Sigtuna kommun sig alltid trygga ute på sta n och på allmän plats, 57 procent jämfört med 42 procent. Andelen barn som känner sig trygga ute på sta'n, på allmän plats % 7% 11% 7% 32% 32% 47% 49% 57% 62% 42% 47% Nej Ja, oftast Ja, alltid Sigtuna kommun, flickor Alla kommuner, flickor Sigtuna kommun, pojkar Alla kommuner, pojkar Figur (67)

40 De flesta ungdomar känner sig oftast eller alltid trygga när de åker buss, tåg, tunnelbana eller motsvarande. Andelen ungdomar som känner sig otrygga när de åker kollektivtrafik är något högre än i de övriga kommunerna. Även i denna fråga känner fler pojkar än flickor i Sigtuna kommun sig alltid trygga när de åker kollektivtrafik, 52 procent jämfört med 30 procent. Andelen barn som känner sig trygga på buss, tåg, tunnelbana eller liknande % 12% 12% 7% 8 36% 33% 57% 53% Nej Ja, oftast Ja, alltid 35% 52% Sigtuna kommun, flickor Alla kommuner, flickor Sigtuna kommun, pojkar Alla kommuner, pojkar Figur (67)

41 7.5.3 Trygghet i bostadsområden De allra flesta ungdomar känner sig trygga i sina bostadsområden både under dag- och kvällstid. Observera att andelen elever i varje bostadsområde och som har svarat att de inte har vågat gå ut är mycket litet. Det går med hjälp av nedanstående tabell inte att uttala sig om hur otryggt ett bostadsområde är. Tabell 11 Känner du dig trygg på följande ställen? Antal elever boende i kommundelen/ Ja, alltid (procent) Ja, oftast (procent) Nej (procent) kommunen (i procent) Valsta/Östra Steningen, dag Valsta/Östra Steningen, kväll Centrala Märsta, dag Centrala Märsta, kväll 164 (25,2) (25,2) (27,5) (27,5) Sigtuna stad, dag 205 (31,5) Sigtuna stad, kväll 205 (31,5) Rosersberg, dag 33 (5,1) Rosersberg, kväll 33 (5,1) Landsbygd/annan del, dag Landsbygd/annan del, kväll Sigtuna kommun, dag Sigtuna kommun, kväll 63 (9,7) Alla kommuner, dag Alla kommuner, kväll (67)

42 7.5.4 Trygghet i skolan De flesta ungdomar känner sig oftast eller alltid trygga i skolan i Sigtuna kommun. Det är i genomsnitt fyra - sex procent av ungdomarna i Sigtuna kommun och i övriga kommuner som känner sig otrygga på rasterna, i klassrummet eller på väg till och från skolan. Andelen elever som känner sig trygga på väg till eller från skolan 10 4% 6% 2% 5% 1% 4% 3% 9 18% 16% 17% 18% 19% 18% 15% 8 78% 77% 82% 76% 82% 79% 81% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Nej Ja, oftast Ja, alltid Figur 21 Andelen elever som känner sig trygga i klassrummet 10 7% 6% 4% 6% 1% 5% 4% 12% 9 14% 17% 22% 18% 16% 8 27% 87% 8 79% 73% 77% 8 67% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Nej Ja, oftast Ja, alltid Figur (67)

43 Andelen elever som känner sig trygga på rasterna 10 7% 6% 5% 7% % 37% 61% 64% 58% 73% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan 1% 12% 6% 4% 21% 25% 87% 68% 71% SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Nej Ja, oftast Ja, alltid Figur (67)

44 7.5.5 Mobbning/utfrysning Elva procent av såväl flickor som pojkar har svarat att de har blivit mobbade eller har känt sig utfrysta under det senaste halvåret. Elva procent motsvarar 73 elever. Ett av tio barn uppger att de har blivit mobbade eller utfrysta vid något tillfälle under det senaste halvåret. På Centralskolan uppger två av tio barn att de har blivit mobbade eller utfrysta vid något tillfälle under det senaste halvåret. Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? % 11% 13% 7% 9% 11% 22% 11% 11% 7% 2% 11% 12% Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Valstaskolan SSHL Sigtuna kommun Alla kommuner Flickor Pojkar Figur 24 De barn som blev mobbade eller utfrysta det senaste halvåret fick markera vilka av 15 platser som de hade blivit utsatta för mobbing/utfrysning. Här nedan är de fem vanligaste platserna där barnen uppger att de har blivit mobbade eller utfrysta. Tabell 12 Sigtuna kommun Alla kommuner Plats Andel elever i procent respektive antal barn Plats Andel elever i procent På rasterna i skolan 73 procent (52 st.) På rasterna i skolan 67 procent I klassrummet 52 procent (37 st.) I klassrummet 40 procent Via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida På väg till och från skolan 42 procent (30 st.) Via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida 17 procent (12 st.) På väg till och från skolan 31 procent 20 procent Annat 17 procent (12 st.) Annat 15 procent 44 (67)