Katrineholm under Lupp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Katrineholm under Lupp"

Transkript

1 Katrineholm under Lupp -ungas tankar om fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid Sigrid Perlman Kommunledningsförvaltningen

2 2 Lupp-enkäten handlar om ungas liv i Katrineholm. Här finns någonting för alla som har intresse av Katrineholm som stad, unga som grupp, eller ett specifikt verksamhetsområde. Personligen har jag störst intresse av delarna i enkäten som berör inflytande och delaktighet. Att genomföra Lupp-enkäten har varit en idé under flera år. När vi nu äntligen gjort slag i saken känns det som en stor seger och möjlighet. Jag hoppas att resultatet ska främja många goda diskussioner, fungera som underlag när vi planerar framåt, och framförallt kunna öka samarbetet i kommunen för att unga ska ha det så bra som möjligt, både fysiskt och psykiskt. I mitt arbete hoppas jag kunna använda Lupp till att fortsätta diskussionen kring hur medborgardialogen i kommunen ska utvecklas. Det ungdomsfullmäktige som varit aktivt sedan år 2000 har inte attraherat alla och vi letar nu efter nya forum där unga kan få en reell möjlighet att påverka sin kommun. Ett stort tack till alla er som har gjort ett genomförande av Lupp möjligt. Ni som tagit er tid att på ett seriöst sätt svara på frågorna, ni som planerat genomförandet och ni som har fattat beslut om att aktivt jobba med resultatet, TACK! Jag tror att alla ämnesområden i undersökningen hör ihop och att olika delar påverkar varandra. Denna rapport har till uppgift att sprida informationen som framkommit i Lupp, ert jobb blir att analysera materialet utifrån era skiftande utgångspunkter. Sigrid Perlman Demokratistrateg

3 3 Sammanfattning Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en enkätundersökning som handlar om ungas liv. Den behandlar ämnen som fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Undersökningen ger en övergripande men nyanserad bild av ungas liv, vardag och förväntningar på framtiden. Lupp bidrar således med ett helhetsperspektiv på det ungdomspolitiska läget i kommunen och ger en god grund för att utveckla det kommunala ungdomsarbetet. Med hjälp av kunskaperna från undersökningen är det möjligt för politiker och tjänstemän att sätta upp mätbara mål för den kommunala ungdomspolitiken. Lupp är genomförd i år 8 i senareskolan samt i år 2 i gymnasiet. I Lupp-enkäten ställs frågor om skolan. Över 20 procent av de svarande uppger att de pendlar till Katrineholm för skolgång. Många unga uppger även önskemål om att kunna studera på annan ort än Katrineholm vid högre studier. Tjejerna är mer benägna att flytta för studier på gymnasiet än vad killarna i samma åldersgrupp är. Det verkar även vara så att tjejerna i år 2 är något mer benägna att i allmänhet flytta från kommunen än vad killarna är. Den största anledningen till att flytta tillbaka till kommunen om man en gång lämnat den anges vara närheten till släkt och vänner. Katrineholms skolor får överlag goda betyg i Lupp. Skolmiljön och skolbiblioteket upplevs av större andelen av de svarande som bra. Även möjligheten att få extra stöd och hjälp i skolan får positiva omdömen. Skolmaten anger däremot fler är ganska eller mycket dålig, än ganska eller mycket bra. En stor andel av dem som uppger att de blivit mobbade under det senaste halvåret uppger att detta har skett i skolan. Mobbning utförs även till stor del genom sms, och telefonsamtal. Cirka 50 procent eller fler av ungdomarna i Lupp ger uttryck för att de vill vara med och påverka skolan i stor utsträckning. Dock är det en väsentlig skillnad mellan vad ungdomarna anser att de får vara med och påverka i skolan och vad de skulle vilja vara med och påverka. Det störst andel i år 8 vill vara med och påverka är skolmaten och vad de ska få lära sig. Störst andel av de svarande i år 2 vill påverka vad de ska lära sig och hur de ska arbeta i skolan. Även möjligheten till inflytande och delaktighet i kommunen upplevs av många ungdomar som dålig. Endast cirka procent anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att påverka beslutsfattarna. Cirka hälften av de svarande tycker att de har ganska, mycket små, eller inga möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. I samtliga grupper är det dock en tredjedel eller fler som vill påverka sin kommun. Ungefär en tredjedel vill också träffa kommunala beslutsfattare och över hälften svarar att de tycker att det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Nästan sex av tio har angivit att de inte vill vara med och påverka sin kommun. Anledningar är att de inte är intresserade, att de inte vet hur de ska göra, att de har för lite tid och att de inte tror att någon kommer lyssna i alla fall. Många unga anger att de inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka. Nästan fyra av tio uppger på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd att de mår mycket bra. Runt 5-6 procent anger att de mår mycket eller ganska dåligt. Ungdomar vittnar om att de ofta känner sig trötta, att de sover dåligt och har svårt att somna. Många känner sig stressade och har ont i mage och huvud flera gånger i

4 4 veckan. Tjejerna är de som enligt enkäten är värst drabbade. Tjejerna är även den grupp där störst andel har ett extrajobb på kvällar och helger samt/eller går en utbildning utanför skolan. Cirka en tredjedel av alla tjejer hoppar över frukosten flera gånger i veckan. Ungefär en fjärdedel av killarna gör det samma. Cirka en tiondel av samtliga grupper hoppar över frukosten varje dag. Ungefär 5 procent av de svarande anger att det funnits tillfällen under det senaste halvåret då de inte har vågat gå ut. Det finns flera platser som ungdomarna uppger att de inte känner sig helt trygga på. Det är bland annat i sitt eget bostadsområde på kvällen, på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande, på diskotek samt på buss, tåg och tunnelbana. Drygt 60 procent av ungdomarna anger att de har så mycket fritid att de hinner göra det de vill men drygt 25 procent anser att de har för lite fritid. Tjejerna anger i högre utsträckning än killarna att de har för lite fritid. Fler elever i år 2 än i år 8 anger också att de har för lite fritid. Det största föreningsintresset hittas i idrottsrörelsen där nästan hälften av de svarande är aktiva. Många efterfrågar dock mer aktiviteter i Katrineholm. Ungdomarna vill ha fler kvällsaktiviteter för dem som är under 18 år, mer och bättre shopping, och fler alternativa sporthallar som bmx-hall och skate-hall. Större andel av killarna än av tjejerna anger att de tycker att det finns mycket att göra på fritiden, av det de är intresserade av. Tjejerna i åttan är de som i störst utsträckning låter bli att göra saker på sin fritid på grund av sitt kön. Enkäten ställer även frågor om ungas alkohol, tobaks och drogvanor. Användningen av alkohol och tobak ökar generellt sett med åldern. Ungdomarna får oftast tag på alkohol från kompisar eller kompisars syskon. De äldre ungdomarna använder sig även till relativt stor del av andra vuxna som köper ut åt dem. Vuxna, antingen de egna föräldrarna eller andra som bjuder, är också en vanlig källa till alkohol för åttorna. Många vet inte vad deras föräldrar anser om deras alkoholvanor. Större andel killar än tjejer i båda åldersgrupperna snusar varje dag. Det är bland tjejerna i år 2 som man finner flest rökare.

5 5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 6 Vad är Lupp?... 6 Varför har Lupp genomförts i Katrineholm?... 6 Beskrivning av enkäten... 6 Urval och svarsfrekvens... 8 Genomförande av enkäten Ungdomarnas bakgrund Föräldrar och boende Skolgång i Katrineholm Pendling eller flytt Upplevelser av skolan Möjligheter till inflytande Ogiltig frånvaro Information om gymnasieval Gymnasieval Ungas fritid i Katrineholm Aktiviteter Mötesplatser Politik och inflytande Intresse av politik och samhällsfrågor Prioriterade verksamhetsområden Psykisk och fysisk hälsa Hälsotillståndet för unga i Katrineholm Matvanor och träning Otrygghet i vardagen Mobbning Alkohol-, tobaks- och drogvanor Arbete Sommar- och extrajobb Eget företag Framtid Framtidsplaner Övrigt... 50

6 6 Bakgrund Vad är Lupp? Ungdomsstyrelsen genomför varje år i samarbete med ett antal kommuner i Sverige en enkätundersökning vid namn Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Syftet med undersökningen är att ge kommunen en bild av vad som behöver göras för att förbättra ungdomars livssituation. Teman som behandlas är fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Undersökningen ger en övergripande men nyanserad bild av ungas liv, vardag och förväntningar på framtiden. Lupp bidrar således med ett helhetsperspektiv på det ungdomspolitiska läget i kommunen och ger en god grund för att utveckla det kommunala ungdomsarbetet. Lupp är en av få undersökningar om unga som har detta helhetstänk. Detta gör det möjligt att göra kopplingar mellan olika verksamhetsområden för att få en ökad förståelse för ungdomsfrågor. Ungdomsstyrelsen började arbeta med Lupp 2001 och fram tills idag har nästan en tredjedel av Sveriges kommuner deltagit. Varför har Lupp genomförts i Katrineholm? En grundläggande kartläggning av ungdomars livsvillkor och förväntningar på framtiden är av gemensamt intresse för kommunens samtliga förvaltningar. Det är dessutom en del i kommunens ansvar att garantera det medborgarperspektiv som anges som en av de centrala faktorerna i 2008 års planeringsförutsättningar. Med hjälp av kunskaperna från Lupp-enkäten är det möjligt för politiker och tjänstemän att sätta upp mätbara mål för den kommunala verksamheten. Enkäten ger exempel på områden som unga vill prioritera. Den visar även på områden där många unga har problem eller känner sig utsatta, vilket kan indikera att detta är saker som kommunen borde satsa extra på i framtiden. Enkätsvaren ger möjlighet till statistisk jämförelse med andra kommuner och erfarenhetsutbyte med dessa. För att bedöma effekterna av den lokala ungdomspolitiken ska enkäten genomföras igen våren år Beskrivning av enkäten Det finns tre olika varianter av Lupp-enkäten som vänder sig till tre olika målgrupper; skolår 7-9, gymnasiet och år. Katrineholm har valt att genomföra två av dessa tre enkäter, nämligen skolår 7-9 samt gymnasiet. Enkäten består av åtta olika avsnitt: 1. Dig, din familj och ditt boende 2. Fritid 3. Skola 4. Politik, samhälle och inflytande 5. Trygghet 6. Hälsa

7 7 7. Arbete 8. Framtid De allra flesta frågorna har fastställda svarsalternativ. På vissa frågor går det att svara flera alternativ. Hur ungdomarna svarat på en specifik fråga påverkar vilka följdfrågor de fått. Detta innebär att alla inte har svarat på exakt samma frågor. Lupp består av cirka åttio frågor, vissa med åtskilliga underfrågor eller svarsalternativ. Enkäten har tagit mellan tjugo minuter till en timme för ungdomarna att besvara. Frågor och svarsalternativ skiljer sig även något åt beroende på vilken åldersgrupp enkäten är gjord för. Detta gör det ibland svårt att helt jämföra resultatet mellan år 8 och år 2 i denna rapport. På vissa frågor har de svarande haft möjlighet att skriva ner ett eget formulerat svar. I denna rapport har ett urval av frågor och svarsalternativ gjorts utifrån allmänintresse. För den som vill veta mer om en specifik fråga eller göra kopplingar mellan frågor går det att få tillgång till enkätsvaren elektroniskt genom analysverktyget w-lupp. Kontakta kommunledningsförvaltningen, i första hand demokratistrategen, för mer information om detta.

8 8 Urval och svarsfrekvens Lupp-enkäten har genomförts i år 8 i senareskolan samt i år 2 i gymnasieskolan. Alla klasser har deltagit förutom det individuella programmet och särskolan. Det individuella programmet har på grund av praktiska omständigheter inte genomfört enkäten. Eleverna i Särskolan har bedömts vara ett för litet antal för att inte kunna bli utpekade i rapporten. I den totala summan av elever ingår det individuella programmet men inte Särskolan. Insamlad data fungerar som ett komplement till den medborgarundersökning som riktar sig till kommunens medborgare i åldrarna 18 till 84 år. Enkäten är genomförd under skoltid höstterminen år Den färdiga struktur som finns i skolan har gjort genomförandet av Lupp smidigt. Även de som bor i en annan kommun men går i skola i Katrineholm har deltagit i studien. Dessa ungdomar tillbringar en stor del av sin dag i Katrineholm och många av enkätens frågor berör även dem och deras liv. På grund av resursbrist har de ungdomar som studerar på annan ort men som bor i kommunen inte fått möjlighet att svara på Lupp. Totalt har 386 personer ur år 8 besvarat enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 88,9 procent. I år 2 har enkäten besvarats av 441 personer vilket ger en svarsfrekvens på 75,3 procent. Svarsfrekvens Total population Antal svar Total svarsfrekvens År 8 Nyhemsskolan ,9% Nävertorpsskolan ,1% Tallåsskolan ,6% Södra skolan ,1% Valla skola ,9% Totalt ,9% År 2 Duveholmsgymnasiet ,2% Citygymnasiet ,9% Ellwynska skolan ,9% Lindengymnasiet ,1% Totalt ,3%

9 9 Bland dem som svarat på enkäten är ungefär hälften tjejer och hälften killar. Ser man till de enskilda årskurserna är andelen tjejer högre i år 8 och andelen killar högre i år 2. Könsfördelning år 8 tjej; 54,1 kille; 45,9 år 2 tjej; 44,9 kille; 55,

10 10 Genomförande av enkäten Alla enkäter har genomförts elektroniskt under skoltid. Vid samtliga enkättillfällen har en tjänsteman från kommunen informerat om enkäten och funnits till hands för att svara på eventuella frågor. Vid något enstaka tillfälle har tekniska problem uppstått. I dessa fall har påbörjad enkät setts som genomförd om den besvarats till större del än hälften. Om däremot enbart några frågor besvarats har enkäten kasserats och personen fått påbörja en ny.

11 11 Ungdomarnas bakgrund Under detta avsnitt behandlas ungdomarnas familjebakgrund och hur de bor. Föräldrar och boende Bland dem som svarat på Lupp-enkäten är de allra flesta födda i Sverige. Cirka en tredjedel av ungdomarna har minst en förälder som är född i ett annat land. Var är du och dina föräldrar födda? Andel i procent År 8 År 2 Jag själv Sverige 94,4 94,6 Norden 1,3 - Europa 1,6 2,8 Utanför Europa 2,7 2,6 Mamma Sverige 83,7 87,0 Norden 2,7 4,9 Europa 6,3 3,0 Utanför Europa 7,3 5,1 Pappa Sverige 82,3 87,4 Norden 5,5 3,7 Europa 5,8 3,0 Utanför Europa 6,4 5,8 Av de svarandes föräldrar är de allra flesta yrkesverksamma. Fler mammor än pappor studerar. Arbetslösheten är något högre bland senareskolans föräldrar än hos gymnasiets. Högst andel sjukskrivna finns hos mammorna till åttondeklassarna. Vad är din mammas respektive pappas nuvarande sysselsättning? Andel i procent År 8 År 2 Mamma Pappa Mamma Pappa Arbetar 76,2 84,5 83,4 85,7 Studerar 5,6 0,5 3,2 0,5 Pappa-/mammaledig 1,9 0,5 0,9 - Arbetslös 4,5 4,3 2,5 3,0 Pensionerad/förtidspensionär 1,6 2,4 3,2 2,3 Sjukskriven 5,1 3,7 3,9 2,5 Annat 2,7 1,6 1,6 2,1 Vet inte 2,4 2,4 1,2 3,9

12 12 De allra flesta svarande bor i villa, på gård eller i radhus. Eleverna i år 8 fick färre boendealternativ att välja emellan än de i år 2. Hur bor du? År 8 inget alternativ stämmer för mitt lägenhet boende 20, 1,3% lägenhet med förstahandskontrakt 17,5% Hur bor du? År 2 lägenhet i andra hand 1,2% inget alternativ stämmer för mitt boende 1,6% villa, gård eller radhus 78,7% villa, gård eller radhus 79,5% Frågor kring vem de svarande bor tillsammans med har också ställts. Här har olika alternativ givits till de två åldersgrupperna. De allra flesta, drygt 65 procent ur båda åldersgrupperna, bor tillsammans med båda sina föräldrar. Den näst största andelen i åttan anger att de ibland bor hos sin mamma och ibland hos sin pappa. Den tredje största andelen i åttan bor enbart tillsammans med en av föräldrarna. En liten andel bor på annat sätt. I tvåan är det i stort sätt lika stor andel som bor med enbart en förälder som de som bor ibland hos mamma och ibland hos pappa. En liten andel bor med pojk- flickvän, kompisar eller på annat sätt. bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 18,6% Vem bor du tillsammans med? År 8 bor enbart med en av mina föräldrar 12,8% bor inte med någon av mina föräldrar 0,3% bor med båda mina föräldrar 68,4% bor enbart med en av mina föräldrar 15, Vem bor du tillsammans med? År 2 bor med pojkvän/flickvän 2,3% bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 14,5% bor själv 0,5% bor med kompisar 0,2% inget alternativ stämmer för mitt boende 1,8% bor med båda mina föräldrar 65,6%

13 13 Skolgång i Katrineholm Under detta avsnitt redovisas hur stor andel av dem som går i skola i Katrineholm som har flyttat hit på grund av detta, samt hur många som dagligen pendlar till Katrineholm. Här redogörs också resultatet av hur de unga tycker att det är i skolan, rörande den fysiska- och psykiska skolmiljön. Det beskrivs även hur ungdomarna upplever sig kunna ha inflytande i skolan, hur man upplever viss typ av information och hur ofta de svarande eleverna skolkar från sin undervisning. Pendling eller flytt 22,6 procent av tjejerna och lika stor andel av killarna bor i en annan kommun än Katrineholm men går i skola här. Då urvalsgruppen av killar är större än den av tjejer är det fler killar som sökt sig till Katrineholm på grund av studier. Detta gäller år 2, år 8 har inte givits möjligheten att besvara denna fråga. Bor du i samma kommun som du går i skola i? Nej; 22,6 Ja; 77,4 Nej; 22,6 Ja; 77,4

14 14 Enbart ett fåtal individer har varit tvungna att flytta till Katrineholm för studier på gymnasiet. År 8 har inte heller givits möjlighet att besvara denna fråga. Har du varit tvungen att flytta för att kunna gå i den skolan som du går i nu? Ja; 1,0 Nej; 99,0 Ja; 1,3 Nej; 98,7 Upplevelser av skolan Ungdomarna som besvarat Lupp har fått frågor om stämningen på deras skola. I denna rapport redovisas inte skolorna enskilt, i stället undersöks hur det är i senareskolan utifrån vad de svarande åttorna angivit, och hur det är i gymnasiet utifrån vad de svarande tvåorna angivit. I många tabeller och diagram i rapporten presenteras svaren könsuppdelade. I några tabeller som är allt för informationstäta har denna brytning på svaren varit alltför svår att presentera på ett överskådligt vis. I dessa fall, liksom nedan, presenteras könsuppdelad svarsstatistik endast i löpande text. I nedanstående tabell redovisas hur ungdomarna ser på ett antal företeelser i sin skola. Några av de åsikter som kommer fram är att över en femtedel av alla svarande i år 8 tycker att det stämmer mycket eller ganska bra att mobbning är ett problem på deras skola. Samtidigt tycker nästan hälften att det stämmer ganska eller mycket dåligt. I år 8 tycker 11 procent av de svarande att det stämmer mycket eller ganska bra att pojkar får bättre möjligheter än flickor i skolan. När frågan är könsuppdelad ser man att större andel tjejer än killar tycker att pojkar får bättre möjligheter än flickor i skolan. I år 8 tycker även 19,6 procent av de svarande att det stämmer mycket eller ganska bra att flickor får bättre möjligheter än pojkar i skolan. När frågan är könsuppdelad ser man att andelen svarande killar som tycker detta är nästan fem gånger så tror som andelen tjejer som tycker likadant.

15 15 I år 2 tycker 5,2 procent att det stämmer ganska eller mycket bra att pojkar får bättre möjligheter än flickor i skolan. När frågan är könsuppdelad framkommer att cirka 5 procent av både killar och tjejer anser detta. I år 2 tycker även 11,3 procent av de svarande att det stämmer ganska eller mycket bra att flickor får bättre möjligheter än pojkar. När frågan är könsuppdelad framkommer att nästan fem gånger så många killar som tjejer tycker att detta stämmer. År 8 Stämmer Stämmer Stämmer varken Stämmer Stämmer mycket bra ganska bra bra eller dåigt ganska dåligt mycket dåligt Det är bra stämning i skolan 23,1 55,3 16,8 3,2 1,6 Mobbning är ett problem i skolan 6,7 14,8 34,8 26,4 17,3 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan 14,3 38,8 27,2 14,0 5,7 Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 4,7 14,7 29,2 26,1 25,3 Sexuella trakaserier är ett problem i skolan 5,6 6,7 17,2 28,7 41,8 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 19,3 41,3 26,0 10,2 3,2 Om en lärare kränker en elev agerar skolan 23,9 22,8 26,1 12,8 14,4 Pojkar får bättre möjligheter än flickor 3,8 7,2 34,6 13,9 40,5 Flickor får bättre möjligheter än pojkar 9,4 10,2 34,5 15,0 31,0 Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 11,4 27,1 38,5 11,6 11,4 Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 18,6 30,8 27,6 11,1 11,9 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan 20,4 34,7 22,6 9,8 2,1 Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet 23,0 34,7 23,5 9,3 9,6 År 2 Det är bra stämning i skolan 38,1 47,2 11,8 1,2 1,2 Mobbning är ett problem i skolan 2,8 5,2 26,9 31,4 33,7 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan 20,7 30,5 36,2 7,0 5,6 Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 5,0 9,5 34,8 20,1 30,7 Sexuella trakaserier är ett problem i skolan 3,3 3,0 25,1 21,8 46,8 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 23,2 49,2 17,1 7,7 2,8 Om en lärare kränker en elev agerar skolan 18,5 29,7 36,6 8,6 6,7 Pojkar får bättre möjligheter än flickor 2,8 2,4 36,6 18,2 40,1 Flickor får bättre möjligheter än pojkar 5,9 5,4 36,8 17,3 34,7 Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 14,8 23,4 39,4 12,2 10,3 Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 22,2 29,0 29,5 8,4 10,8 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan 16,4 32,9 34,0 8,2 8,2 Det finns tillräckligt många ämnen att välja på Hur tycker du att det är i din skola? Andel i procent inom elevens val/individuella valet 16,4 29,0 23,1 17,8 13,8 De flesta svarande i båda åldersgrupperna tycker att skolmiljön, skolbiblioteket, schemat och möjligheten att få extra stöd och hjälp på sin skola är mycket eller ganska bra. Skolmaten är den kategori som fler tycker är ganska eller mycket dålig än ganska eller mycket bra. Tittar man närmare på den könsuppdelade svarsstatistiken i år 8 svarar könen relativt lika på frågan om skolmiljön. Skolbiblioteket tycker däremot större andel killar än tjejer är mycket dåligt. Större andel killar än tjejer tycker även att skolmaten är ganska- eller mycket dålig. Större andel killar än tjejer tycker också att schemat är

16 16 ganska bra. Alternativet mycket bra får förhållandevis lika resultat hos både killar och tjejer. Möjligheterna att få extra hjälp och stöd i skolan upplevs även det relativt lika. När svaren delas på kön i år 2 är det även här en relativt jämn svarsgrad på frågan om skolmiljö. När det däremot rör skolbiblioteket är det nästan dubbelt så stor andel tjejer än killar som tycker att det är mycket bra. Tjejerna är också mer positiva till skolmaten där högre andel svarar att maten är både ganska och mycket bra. Två och en halv gång så stor andel killar som tjejer svarar att skolmaten är mycket dålig. Killarna i år 2 är också mer negativa till sitt schema än tjejerna men lite mer positiva till hur de upplever möjligheten att få hjälp och stöd. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Andel i procent Mycket bra Ganska bra Varken bra/dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt År 8 Skolmiljön 18,6 46,8 22,6 9,8 2,1 Skolbiblioteket 28,4 47,5 16,2 5,3 2,7 Skolmaten 5,4 21,2 26,5 25,2 21,7 Ditt schema 12,2 39,9 25,3 12,0 10,6 Möjligheten att få extra stöd/hjälp 30,7 39,4 18,3 5,9 5,7 År 2 Skolmiljön 20,0 49,2 20,2 6,3 4,4 Skolbiblioteket 21,5 37,2 23,0 2,6 15,7 Skolmaten 20,0 23,5 16,8 20,3 19,3 Ditt schema 10,0 37,6 24,1 15,3 13,0 Möjligheten att få extra stöd/hjälp 27,4 35,6 24,2 7,4 5,3 Möjligheter till inflytande Enkäten har ställt frågor kring hur ungdomarna upplever sig få- och vilja påverka olika saker i skolan, se tabell nedan. En stor andel unga, ofta runt 50 procent eller fler, har gett uttryck för att de vill vara med och påverka i stor utsträckning. Inom samtliga områden skiljer det väldigt mycket mellan vad eleverna upplever att de vill vara med och bestämma om och vad de upplever att de får vara med och bestämma om. Störst andel svarande i år 8 anser att de får mest inflytande i skolan över hur de ska arbeta och vad de ska få lära sig. Det de flesta vill vara med och påverka är skolmaten och vad de ska få lära sig i skolan. Störst andel av de svarande i år 2 tycker att de får inflytande över vad de ska lära sig och hur de ska arbeta, detta är även det de anser sig ha störst intresse av att påverka.

17 17 År 8 tjej Schemat Skolmaten Proven Läxorna Reglerna i skolan Skolmiljön ute Skolmiljön inne Hur ni ska arbeta Hur mycket får du vara med och bestämma om: Hur mycket vill du vara med och bestämma om: Vilka böcker/läromedel ni ska ha Vad du får lära dig År 8 kille Schemat Skolmaten Proven Läxorna Reglerna i skolan Skolmiljön ute Skolmiljön inne Hur ni ska arbeta Hur mycket får du vara med och bestämma om: Hur mycket vill du vara med och bestämma om: Vilka böcker/läromedel ni ska ha Vad du får lära dig

18 18 Schemat Skolmaten Proven Läxorna Reglerna i skolan Skolmiljön ute Skolmiljön inne Hur ni ska arbeta Hur mycket får du vara med och bestämma om: Hur mycket vill du vara med och bestämma om: Vilka böcker/läromedel ni ska ha Vad du får lära dig Schemat Skolmaten Proven Läxorna Reglerna i skolan Skolmiljön ute Skolmiljön inne Hur ni ska arbeta Hur mycket får du vara med och bestämma om: Hur mycket vill du vara med och bestämma om: Vilka böcker/läromedel ni ska ha Vad du får lära dig

19 19 Ogiltig frånvaro Att skolka ser ut att öka med åldern. Det är ingen större skillnad mellan killar och tjejers ogiltiga frånvaro. I år 2 uppger omkring 50 procent av de svarande att de någon gång per termin eller oftare brukar skolka. I år 8 är det knappt hälften, alltså omkring 25 procent, som uppger detsamma. ja, någon gång per termin 11,3% ja, någon gång i månaden 2,9% Brukar du skolka? År 8 tjej ja, flera gånger i månaden 1, ja, flera gånger i veckan 0,5% Brukar du skolka? År 8 kille ja, flera gånger i månaden ja, någon gång i 1,2% ja, flera gånger i månaden veckan 3,5% 1,2% ja, någon gång per termin 16,2% nej 84,3% nej 78, Brukar du skolka? Brukar du skolka? ja, någon gång i månaden 15,4% ja, flera gånger i månaden 7,7% ja, flera gånger i veckan 3,1% nej 49,7% ja, någon gång i månaden 13,2% ja, flera gånger i månaden 6,8% ja, flera gånger i veckan 4,7% nej 49,8% ja, någon gång per termin 24,1% Information om gymnasieval ja, någon gång per termin 25,5%

20 20 Gymnasieval Över hälften av gymnasieeleverna som besvarat enkäten tycker att de fått mycket eller ganska bra information inför gymnasievalet. Cirka 15 procent av de svarande anger dock att de fått mycket eller ganska dålig information. År 8 har fått svara på denna fråga men då merparten av informationen kommer först i år 9 har dessa svar inte redovisats. Vad tycker du om informationen du fått inför valet av gymnasieprogram? 10 0,5 5,6 11,8 1,7 7,6 9, ,6 26,2 jag har inte fått någon information mycket dålig ganska dålig 4 42,6 37,6 varken bra eller dålig ganska bra 2 13,8 17,7 mycket bra

21 21 Ungas fritid i Katrineholm Under detta avsnitt presenteras vad de svarande ungdomarna i Katrineholm gör på fritiden, vilka aktiviteter och mötesplatser de saknar, samt hur de anser sig kunna påverka sitt föreningsverksamma liv. Aktiviteter Den största andelen av de svarande ungdomarna anger att de har lagom mycket fritid, men drygt en fjärdedel anser sig ha svårt att få ihop tiden då de har för lite fritid. Hur mycket fritid har du? År 8 tjej 24,0 4,9 71,1 24,9 År 8 kille 65,3 9,8 34,4 60,0 5,6 27,2 60,3% 12, Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill göra Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid

22 22 Nästan dubbelt så många killar som tjejer i båda åldersgrupperna upplever att det finns väldigt mycket att göra, av det de är intresserade av, på fritiden. Fler tjejer än killar tycker däremot att det finns ganska mycket att göra av det de är intresserade av. Cirka en tredjedel i år 8 och något fler i år 2 upplever att det finns ingenting eller ganska/väldigt lite att göra. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns att göra på fritiden? det finns väldigt mycket att göra det finns ganska mycket att göra det finns ganska lite att göra det finns väldigt lite/ingenting att göra År 8 tjej År 8 kille Ungdomarna har fått frågan om det är någonting de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av sitt kön. Störst andel tjejer i åttan, nästan en femtedel, har angett att de är påverkade av sitt kön i val av fritidsaktiviteter. I övriga grupper är det ungefär hälften så många, en tiondel, som anger detsamma. Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte gör på grund av att du är kille eller tjej? ,0 48,2 44,6 44,5 43,9 42,1 36,3 34,6 19,1 11,6 9,7 8,4 År 8 tjej År 8 kille ja nej vet inte

23 23 En rad frågor har ställts om ungdomarnas fritidsaktiviteter. Något av det som framkommit är att över hälften av de svarande i samtliga grupper anger att de motionerar/idrottar i en förening minst en gång i månaden. Större andel av de svarande i senareskolan än i gymnasiet är aktiva i en idrottsförening. Fler väljer att idrotta/motionera utan att göra detta i en förening. Det framkommer även att större andel tjejer än killar i båda åldersgrupperna besöker caféer minst varje månad. Nästan sju av tio tjejer i tvåan och sex av tio i åttan går på café minst en gång i månaden. Ungdomarna i båda åldersgrupperna lägger också mycket tid på att gå på stan med kompisar. För killarna läggs även mycket tid på data/tv spel. Samtliga av de svarande killarna i år 8 surfar/chattar på Internet minst en gång i månaden. Större andel tjejer än killar uppger i enkäten att de hjälper till hemma med bland annat matlagning och städning. På gymnasiet uppger över hälften av de svarande att de går på restaurang, pub eller bar minst en gång i månaden. Denna fråga har senareskolan inte givits möjlighet att svara på. Aktiviteter som de svarande anger att de genomför varje dag, varje vecka eller varje månad. Andel i procent år 8 år 2 tjej kille tjej kille Idrottar/motionerar i klubb eller förening 69,7 68,8 54,7 58,9 Idrottar motionerar men inte i klubb eller förening 75,0 67,9 78,0 75,8 Går på sportevenemang utan att delta själv 32,1 39,9 26,6 42,6 Umgås med kompisar 97,5 98,2 98,4 97,0 Deltar i föreningsverksamhet 43,7 41,8 34,9 29,6 Går på café 62,2 44,2 73,6 39,0 Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 32,0 47,2 9,8 11,4 Går på konsert 6,6 10,8 5,3 7,2 Går på teater/musikal/dansuppvisning 9,7 12,0 5,7 2,1 Går på museum/utställning 2,6 5,4 3,2 3,4 Går runt på stan med kompisar 88,6 88,7 93,8 82,3 Går på fest 41,5 41,0 75,6 67,5 Är ute i naturen 78,0 69,3 74,4 55,5 Fiskar/jagar 6,7 29,3 4,2 16,6 Sjunger/spelar instrument/skapar musik 59,3 41,9 39,0 30,9 Tränar dans/spelar teater 30,6 12,2 16,5 3,0 Målar/syr eller annan skapande verksamhet 49,0 22,7 28,5 12,6 Spelar datorspel/tv-spel 72,6 98,2 46,4 94,5 Surfar/chattar på internet 96,5 100,0 94,8 97,5 Spelar om pengar på internet 1,0 6,6 1,6 18,2 Besöker bibliotek (inte på skoltid) 22,8 20,4 22,8 8,5 Åker skateboard/snowboard (under säsongen) 21,3 32,0 16,6 26,1 Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker 6,6 38,9 5,2 30,7 Spelar rollspel/levande rollspel 7,6 31,1 5,2 16,0 Läser 91,5 86,0 78,9 62,4 Skriver 93,3 77,1 80,7 62,4 Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m 97,5 91,7 93,3 83,7 Går på restaurang/pub/bar ,3 63,9

24 24 Enkätsvaren visar även på medlemskap i olika typer av föreningar. Det största föreningsintresset hittas i idrottsrörelsen. Över hälften av de svarande i år 8 deltar aktivt i en idrottsförening. Över fyra av tio tvåor gör det samma. Av tjejerna i år 8 är nästan en fjärdedel aktiva i någon form av kulturförening. Cirka en tiondel av killarna i år 2 är aktiva i en supporterklubb. Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Aktiv medlem/har förtroendeuppdrag Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Idrottsförening/klubb 51,0/2,0 50,9/3,5 40,5/3,6 46,4/5,4 Skolförening 19,1/4,4 10,4/2,3 5,1/1,0 5,0/3,3 Friluftsförening 4,9/2,0 2,3/0,6 1,0/1,0 2,1/3,3 Religiös förening/församling 8,3/2,5 4,0/1,2 4,1/0,5 1,7/2,9 Kulturförening t.ex. musik/dans/teater 23,5/1,5 12,7/1,2 14,4/0,5 7,9/2,5 Hobbyförening t.ex. motor/slöjd/häst/hund 18,6/2,5 5,8/0,0 8,2/0,5 5,9/2,5 Politiskt parti/ungdomsförbund 0,5/2,0 0,0/0,6 1,0/0,5 1,3/2,9 Förening/organisation för samhällsfrågor 0,5/1,5 0,6/1,7 0,5/0,5 0,8/2,5 Datorförening/spelförening t.ex. Sverok 4,4/1,5 2,3/0,6 2,1/1,0 6,3/4,2 Supporterklubb 2,0/1,0 2,3/1,7 1,0/0,5 10,0/2,9 Annan 6,9/3,4 13,9/2,3 2,1/0,5 10,9/3,8 På frågan om ungdomarna vill påverka den förening som de är mest aktiva i svarar cirka en fjärdedel i år 8 och en femtedel i år 2 att de skulle vilja påverka sin förening mer än vad de idag anser att de ges möjlighet till. Nästan hälften i båda åldersgrupperna anser att de kan påverka i den utsträckning som de själva vill. I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? (den förening du är mest aktiv i) År 8 I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verskamhet? (den förening du är mest aktiv i) År 2 jag vill inte påverka föreningens verksamhet 29,6% i den utsträckning jag vill 46,3% jag vill inte påverka föreningens verksamhet 32,8% i den utsträckning jag vill 45,7% i mindre utsträckning än vad jag vill 24,1% i mindre utsträckning än vad jag vill 21,4% De svarande har fått frågan om de anser att det saknas fritidsmöjligheter för dem och i så fall vilka. Detta är en fråga som de svarande fått skriva ned sina tankar kring med egna ord. Nedan följer ett axplock av det som framkommit. Ungdomshuset Gamla Palladium är en av de saker som fått kommentarer. Anmärkningsvärt är att flera av de

25 25 yngre ungdomarna säger att det är de äldre som använder sig av huset, medan flera av de äldre säger tvärt om. Många efterfrågar fler kvällsaktiviteter för dem som är under 18 år. Man vill även ha mer och bättre shopping till stan och fler alternativa sporthallar, exempelvis bmx-hall eller skate-hall. Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? Nej jag är nöjd med det som finns. Jag skulle vilja ha en skatehall eller betongpark så man har någonstans att skatea. Ja, det finns inte något för oss bilintresserade att göra genom kommunen eller liknande. Det fattas en konstnärsplan på Backavallen. Det finns mer saker att göra än vad man tror, det borde göras mer reklam för det. Det saknas ett biljard-kafé. Det ska finnas en motsvarighet till "krogen" för de som är yngre än 18, fast utan alkohol. Det skulle behövas fler replokaler i Katrineholm. En café för äldre ungdomar, ej som palladium där det oftast är yngre. Jag tycker att det var bra att katrineholms kommunen öppnade ungdoms fiket/palladium. Mer och bättre shopping. Enkäten innehåller även frågor om utbildning på fritiden. Denna fråga har enbart ställts till år 2 på gymnasiet. Här visar det sig att över dubbelt så stor andel av tjejerna som av killarna deltar i någon sådan aktivitet. Frågor om ungdomarnas extrajobb på kvällar och helger ställs under avsnittet Arbete. Deltar du i någon utbildning på kvällar eller helger? År 2 tjej 7, 2 92,8 ja nej kille 3,0 97,

26 26 Mötesplatser I enkäten ställs frågor om var de unga träffas på fritiden samt vilka mötesplatser de saknar. Alla grupper som besvarat Lupp träffas i störst utsträckning hemma hos varandra när de ska umgås. Cirka en tredjedel av de svarande tjejerna på gymnasiet träffas på café vilket skiljer sig från övriga grupper där endast ett fåtal använder denna träffpunkt. Att umgås utomhus är även vanligt för samtliga grupper. En stor andel umgås också mycket i samband med idrott. Senareskolans elever använder sig av ungdomshus och fritidsgårdar i större utsträckning än de äldre ungdomar då de träffas. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då träffas? Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Hemma hos varandra 88,7 83,8 84,1 89,1 På ett café 4,4 0,0 29,7 1,7 På ett ungdomenshus, en fritidsgård eller liknande 11,3 15,6 4,1 2,9 På en restaurang, pub, var eller liknande 1,0 1,7 4,1 6,3 I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott 18,6 17,3 12,3 21,3 Utomhus 36,3 39,3 20,5 28,5 I en föreningslokal 1,5 0,0 1,5 0,8 Inte på någon av ovanstående platser 1,0 2,3 1,5 2,1 Nedan följer exempel på vad som angivits vara ställen som ungdomarna saknar i Katrineholm. Tycker du att det saknas ställen att vara på för dig och dina kompisar? Ungdomsgårdar, affärer, krogar, discon. Biljardcafé och spelhall. Cykelpark, BMXpark Ja, ett riktigt ungdomsställe. Inte cafét som finns, Palladium, det är inte det vi letar efter utan mer ett ställe där man får känna sig mer vuxen än barn. Skatehall skulle va bra. Ja i Katrineholm tycker jag att det mesta saknas. Vi skulle behöva mycket mera att välja på i Katrineholm. Nästan alla ungdomar vill faktiskt flytta här ifrån pga att det inte finns någonting att göra.

27 27 Politik och inflytande Undersökningen innehåller många frågor kring inflytande och politik. I detta avsnitt presenteras hur unga ser på politik och inflytande i kommunen, vad de vill och inte vill påverka, hur de anser att de har möjlighet till inflytande samt hur de skulle prioritera om de var politiker för en dag. Intresse av politik och samhällsfrågor Överlag uppger betydligt fler att de är intresserade av samhällsfrågor än av politik. Det är bara bland gruppen killar på gymnasiet som skillnaden inte är dubbelt så stor eller mer mellan dem som anger att de är mycket eller ganska intresserade av politik och de som anger att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. Störst intresse av politik anger gruppen killar i år 2 sig ha medan tjejerna i samma åldersgrupp är de som är mest intresserade av samhällsfrågor. Hur intresserad är du av: Politik Samhällsfrågor Andel i procent År 8 tjej Mycket intresserad 2,5 3,0 Ganska intresserad 15,7 36,9 Inte särskilt intresserad 43,1 42,9 Inte alls intresserad 38,7 17,2 År 8 kille Mycket intresserad 5,8 7,5 Ganska intresserad 10,4 26,0 Inte särskilt intresserad 31,8 40,5 Inte alls intresserad 52,0 26,0 Mycket intresserad 5,6 11,3 Ganska intresserad 20,0 45,1 Inte särskilt intresserad 41,0 40,0 Inte alls intresserad 33,3 3,6 Mycket intresserad 5,0 9,3 Ganska intresserad 25,6 34,6 Inte särskilt intresserad 29,4 32,9 Inte alls intresserad 39,9 23,2

28 28 Cirka hälften av de svarnade tycker att de har ganska-, mycket små- eller inga möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Cirka en tredjedel av samtliga svarande anger att de inte vet om de har några möjligheter. Cirka procent anser att de har mycket- eller ganska stora möjligheter att påverka. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? År 8 tjej År 8 kille mycket stora möjligheter ganska stora möjligheter ganska små möjligheter mycket små möjligheter/inga möjligheter alls vet inte Omkring en tredjedel eller fler vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor. Större andel tjejer än killar i båda åldersgrupperna anger ett intresse av detta. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? ,0 34,9 45,1 41,2 År 8 tjej År 8 kille

29 29 De allra flesta anger att de inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka sin kommun. I övrigt vänder sig tjejerna i år 8 och killarna i år 2 i första hand till någon de känner. De flesta killarna i år 8 anger att de inte vill påverka sin kommun. Näst störst andel av killarna i år 8 använder sig av en personlig kontakt om de vill påverka. Tjejerna i år 2 vänder sig helst till en organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, exempelvis ungdomsfullmäktige. Till vem eller vart vänder du dig om du villpåverka något i din kommun? Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Personlig kontakt/någon jag känner 20,1 17,3 14,4 15,1 Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 6,4 6,9 11,8 12,6 Förening eller organisation 6,9 10,4 6,2 5,9 Medierna 4,9 8,7 13,3 11,7 Tjänstemän eller politiker 2,5 6,4 10,3 12,1 Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande 10,8 9,8 15,9 7,5 Vill inte påverka 8,3 23,1 7,2 11,3 Annat 8,8 9,8 6,7 5,4 Vet inte 50,0 35,8 45,6 43,5 Cirka en tredjedel av de svarande vill träffa beslutsfattare i kommunen. Intresset är generellt sett större hos tjejerna än hos killarna. Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? ,5 24,3 38,5 30,5 1 År 8 tjej År 8 kille

30 30 I alla grupper förutom bland killarna i år 8 anger över hälften att de har tagit eller skulle kunna tänka sig att ta kontakt med en politiker. Tjejerna i år 2 är de som är mest positiva till denna aktivitet. Har du någon gång tagit kontakt med en politiker? År 8 tjej 5,5 46,0 48,5 År 8 kille 7,6 25,3 67,1 12,8 53,3 33,8 Det har jag gjort Det har jag inte gjort men jag kan tänka mig att göra det Det skulle jag aldrig göra 11,3 40,8 47, Omkring 3 procent av de svarande uppger att de har varit eller är medlemmar i ett politiskt parti. Den grupp som är mest negativ till att bli medlem i ett politiskt parti är killarna i år 8. I övriga grupper är det omkring en tredjedel som skulle kunna tänka sig att bli medlemmar. Har du någon gång varit medlem i ett politiskt parti? År 8 tjej 3,0 35,6 61,4 År 8 kille 2,9 17,1 80,0 Det har jag varit/är 2,6 35,1 62,4 Det har jag inte varit men jag kan tänka mig att vara det Det skulle jag aldrig vara 3,4 32,8 63,

31 31 Nästan fyra av tio av de svarande anger att de har eller skulle kunna tänka sig att chatta/debattera politik på Internet. Har du någon gång chattat/debatterat politik på Internet? År 8 tjej 3,0 32,3 64,7 År 8 kille 8,2 22,8 69,0 7,7 33,3 59,0 Det har jag gjort Det har jag inte gjort men jag kan tänka mig att göra det Det skulle jag aldrig göra 13,4 29,0 57, Nästan sex av tio har angivit att de inte vill vara med och påverka sin kommun. De som svarat att de inte vill påverka anger olika skäl till detta. Tjejerna i år 8 svarar i första hand att de vet för lite om hur de ska göra. I övriga grupper är ointresse den största anledningen. Brist på tid samt att man inte tror att någon kommer att lyssna i vilket fall är även betydande anledningar till att många inte vill påverka sin kommun. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Jag kan för lite om hur jag ska göra 52,3 29,5 37,4 23,6 Jag är inte tillräckligt intresserad 50,5 54,5 60,7 52,1 Jag har inte tid 21,1 29,5 33,6 32,1 Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte 35,8 33,0 33,6 38,6 Jag är på väg att flytta från kommunen 0,0 0,0 3,7 2,1 Annat 11,9 19,6 5,6 6,4

32 32 Även om alla svarande ungdomar inte själva vill träffa beslutsfattare anger över hälften av de svarande att det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Mycket viktigt 22,2 21,8 39,5 23,3 Ganska viktigt 40,4 30,0 36,4 39,4 Varken viktigt eller oviktigt 26,3 27,6 16,4 22,0 Inte särskilt viktigt 7,6 8,8 4,1 6,4 Inte alls viktigt 3,5 11,8 3,6 8,9 Prioriterade verksamhetsområden Nedan presenteras områden som en femtedel eller fler i respektive grupp skulle prioritera om det var de som bestämde i kommunen. Det flest anser är viktigt står överst och sedan presenteras områdena i fallande ordning. Båda åldersgrupperna har uttryckt att det behövs satsningar på samma områden om än i lite olika prioriteringsordning. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? Följande områden har 1/5 del av alla åttor prioriterat: Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Sjukvård Skola Arbete mot kriminalitet Arbete mot främlingsfientlighet och rasism Skapa arbeten för unga Bostäder för unga Följande områden har 1/5 av alla tvåor prioriterat: Skapa arbeten för unga Sjukvård Skola Arbete mot kriminalitet Bostäder för unga Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Arbete mot främlingsfientlighet och rasism

33 33 Psykisk och fysisk hälsa Under detta avsnitt redovisas enkätsvar om ungas psykiska och fysiska hälsa. Svaren på frågorna hur de svarande anser att de mår, vad de lider av för problem, hur deras alkohol- tobaks- och drogvanor ser ut, samt till viss del även hur de aktiverar sig fysiskt och hur deras matvanor ser ut, presenteras. Mer om fysisk aktivitet går till viss del att läsa under avsnittet Fritid. Hälsotillståndet för unga i Katrineholm Nästan fyra av tio av alla svarande uppger på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd att de mår mycket bra. Killarna mår enligt egen utsago bättre än tjejerna men fördelningen mellan könen är relativt jämn om man slår ihop alternativen ganska och mycket bra. Runt 5-6 procent av samtliga grupper i undersökningen mår ganska eller mycket dåligt. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? År 8 tjej 35,3 43,8 14,4 4,5 2,0 År 8 kille 45,3 34,3 14,5 3,5 2,3 30,4 42,8 21,6 4,1 1,0 Mycket bra Ganska bra Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt 41,4 36,4 17,6 2,5 2, Tjejerna upplever i högre utsträckning än killarna att de blivit orättvist behandlade och därav känt sig kränkta vid något enstaka tillfälle. Störst andel är det av tjejerna i år 2 där hela 44,8 procent uppger detta. Fler killar än tjejer anger dock att de vid flera tillfällen blivit orättvist behandlade på ett kränkande sätt. Det är dock en betydligt mindre andel det rör sig om, nämligen runt 4,5 till 6,5 procent. Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Ja, någon gång 36,3 32,4 44,8 34,9 Ja, flera gånger 4,4 6,4 4,6 5,5

34 34 Frågor har ställts kring hur ofta ungdomarna är trötta under dagarna, sover dåligt på nätterna, har svårt att somna, känner sig stressade, samt har ont i mage och huvud. I nedanstående tabell redovisas de som anger att de har dessa symptom en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag. Cirka åtta av tio av de svarande uppger att de känner sig trötta under dagen minst en gång i veckan. Cirka fyra av tio sover dåligt minst en natt i veckan. Drygt fyra av tio uppger att de har svårt att somna minst en gång i veckan. Över hälften känner sig stressade minst en gång i veckan. Större andel tjejer än killar känner sig ofta stressade. Gruppen tjejer i tvåan har störst andel som känner stress ofta. Cirka en tredjedel har ont i magen minst en gång i veckan. Gruppen tjejer i år 2 är även här de som är mest drabbade. Drygt fyra av tio svarande har huvudvärk minst en gång i veckan. Upplever du detta minst en gång i veckan? År 8 tjej År 8 kille 2 1 Trött under dagarna Sovit dåligt på nätterna Svårt att somna Känt dig stressad Ont i magen Huvudvärk Matvanor och träning Cirka en tredjedel av alla tjejer hoppar över frukosten en eller flera gånger i veckan. Nästan en fjärdedel av killarna gör det samma. Cirka en tiondel av samtliga grupper hoppar över frukosten varje dag. Cirka en tredjedel av alla svarande i år 8 hoppar över lunchen flera gånger i veckan. Cirka en femtedel av alla svarande i år 2 gör detsamma. Hur ofta händer det att du: Varje dag/en eller flera gånger i veckan Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Hoppar över frukosten? 12,3/30,6 11,0/23,7 8,2/33,5 9,2/24,0 Hoppar över lunchen? 3,0/31,0 1,7/29,1 0,0/22,2 3,4/18,9

35 35 Ungdomarna har fått frågan hur ofta de tränar så att de blir andfådda eller svettas. Över en av tio killar uppger sig träna varje dag, detta gäller båda åldersgrupperna. I övrigt tränar omkring hälften av de svarande flera gånger i veckan. Cirka 15 procent av samtliga svarande tränar någon gång i månaden eller mer sällan. Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? År 8 tjej År 8 kille Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig Otrygghet i vardagen Ungdomarna har fått frågor om de har blivit utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande, eller för misshandel. Frågor har även ställts om någon stulit från dem, hotat dem och huruvida de någon gång inte har vågat gå ut. Drygt 1 procent av samtliga svarande har blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande. Nästan 3 procent har blivit utsatta för misshandel. Drygt 8 procent har blivit bestulna. Cirka 10 procent har hotats. Fler killar än tjejer har blivit hotade det senaste halvåret, cirka 15 procent. Drygt 5 procent av de svarande har inte vågat gå ut det senaste halvåret. Har något av följande hänt dig under det senaste halvåret? Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel Någon har stulit från mig Någon har hotat mig År 8 tjej År 8 kille Jag har inte vågat gå ut 5% 1 15% 2

36 36 Ungdomarna har också fått frågor om huruvida de känner sig trygga på en rad olika platser. Nedan redovisas dem som uppger att de inte alltid känner sig trygga på dessa platser. De som svarat nej (jag känner mig inte trygg) anges i fet stil och de som svarat ja, oftast (känner jag mig trygg) anges i kursiv stil. Något av det som framkommer är att nästan en av tio av de svarande tjejerna i åttan uppger att de inte känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen. Nästan lika stor andel känner sig också otrygg på diskotek och uteställen. Av killarna i åttan känner flest sig otrygga på diskotek. Av tjejerna i tvåan känner sig flest otrygga i sitt bostadsområde på kvällen, på diskotek, samt på buss, tåg eller liknande. Av killarna i tvåan känner störst andel sig otrygga på ungdomens hus, fritidsgårdar eller liknande. Känner du dig trygg på följande ställen? De som svarat "nej"/de som svarat "ja, oftast" Andel i procent År 8 År 2 tjej kille tjej kille Utomhus i mitt bostadsområde på dagen 0,5/14,9 2,3/9,3 2,6/14,4 2,1/2,9 Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 9,5/46,3 7,0/27,9 12,3/44,1 3,8/16,3 På väg till eller från skolan 1,5/16,9 2,3/12,8 2,1/17,9 2,5/6,3 I klassrummet 0,5/12,4 1,8/11,7 1,0/12,3 1,7/4,2 På rasterna i skolan 1,0/24,9 3,5/23,5 1,6/16,6 2,1/8,4 På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 5,5/28,5 7,7/27,8 9,0/30,3 9,1/17,4 På diskotek eller annat nöjesställe 8,0/50,5 9,5/32,0 12,4/46,4 6,1/38,1 Ute på stan, på allmän plats 5,0/44,3 4,1/33,9 9,8/47,4 5,9/40,8 På buss, tåg tunnelbana eller liknande 5,9/52,0 7,1/33,1 12,8/51,8 3,4/32,1 I hemmet 0,0/7,9 1,8/4,1 2,1/7,2 2,5/1,7

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

ATT VARA UNG I EKSJÖ KOMMUN

ATT VARA UNG I EKSJÖ KOMMUN ATT VARA UNG I EKSJÖ KOMMUN Undersökning baserad på ungdomsundersökningen Lupp 2007 Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 jonas.bjalesjo@etn.lu.se 1 Innehållsförteckning

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Rapport Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Mars 2009 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 Dalarnas forskningsråd Arbetsrapport 2010

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009

UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009 UNG I SIGTUNA KOMMUN 2009 SAMMANSTÄLLNING AV UNGDOMSENKÄTEN LUPP GÄLLANDE UNGDOMAR I SKOLÅR 7 OCH 8 KS/2009:201 2010-10-31 Kerstin Alksten & Andrea Andersson Kommunledningskontoret Sigtuna kommun Sigtuna

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Januari 2009 Sammanställningen är

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete. 1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du? Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer