Att handleda lärare. Västerås 2017

Transkript

1 Att handleda lärare Västerås 2017

2 27/1: Den svenska skolan, pedagogik och lärarutbildning och forskningsbakgrunden till kollegialt lärande (kap. 3). 24/3: Permanent organisation för lärande samt svensk matematikutbildning och vikten av rik klassrumsundervisning (kap. 4). Bodil och Anna är med i början. 12/5: Systematiskt kvalitetsarbete och RäVs lärarpresentationer(kap. 5). Bodil och Anna sista timmen. 8/9: Delaktighet och professionsutveckling (kap. 6). 20/10: Ledarskap för en lärande organisation Dilemman och filmexempel. 1/12 Reflektion och avstamp.

3 Vi Per Kornhall Majvor Mårts Anna Östman Bodil Lövgren

4 Per Kornhall, FDr. 50 % forskare på MDH Konsult, författare och utbildare. Uppdrag åt EU-kommissionen och Pysslingen skolor bl.a. Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté

5

6 Min drivkraft Alla barns rätt till en bra skola Undervisning och skola är så oerhört komplext och fascinerande Människor

7 Bild på hemsidan

8 Ni Fredriksberg: Karwan Saeed och Patric Fältendal Dingtuna: Margareta Öhman. Barkarö: Kristina Gimås Svensson. Lövängskolan: Malin Skure Herrgärdsskolan: Lena Nordberg. Piltorpsskolan: Anna-Carin Forslin S:ta Gertrud: Sabina Serra

9

10 4 frågor Varför blev du rektor? Vad är den viktigaste ledarstrategin om man vill påverka elevers resultat? Vad har du i fokus nu när du tänker på din egen utveckling som ledare? Vad är er största utmaning på skolan just nu?

11 Svenska skolan?

12 Översikt Läget efter PISA Glädjande Men Fortfarande inte bra, och Likvärdigheten

13 Vi vet att likvärdighet ger högre resultat. Sverige är inte där. Sverige borde vara där. Det svenska skolsystemet har förlorat sin själ Andreas Schleicher. Chef för OECDs Directorate of Education and Skills

14

15

16 Exempel 1B: NV 2012

17

18 Paradoxalt nog leder detta inte bara till att socioekonomiskt svaga studenter får lägre utbildningsresultat eftersom de hamnar i bortvalda skolor, men också till mer cruising"- skolor som betjänar resursstarkare studenter, men inte adderar ett märkbart värde till deras utbildning. Denna senare tendens är en stor bidragsgivare till Australien sjunkande utbildningsresultat John Hattie in Shifting away from distractions to improve Australia's schools: Time for a Reboot. Jack Keating Memorial Lecture June data/assets/pdf_file/0008/ / Deans-lecture-June-2016-Jack-Keating-lecture.pdf

19 elationship between lower secondary teachers' views on the value of their profession in society an the country s share of low mathematics performers in PISA Brazil Chile Mexico Share of mathematics low performers Bulgaria Serbia Croatia Slovak Republic Sweden Portugal Italy Spain Iceland Norway France Czech Republic Latvia Denmark Poland Estonia Japan Romania Israel United States England (UK) Australia Flanders (Belgium) Alberta (Canada) Netherlands Finland Korea Singapore Percentage of teachers who agree that teaching is valued in society

20 Brazil Korea Croatia Netherlands United States Chile Latvia Mexico Portugal Italy Serbia France Bulgaria Abu Dhabi (UAE) Slovak Republic Poland Malaysia Spain Average Australia Singapore Estonia Japan England (UK) Israel Romania Alberta (Canada) Sweden Flanders (Belgium)

21 Förknippat med höga resultat Undervisningen Förknippat med låga resultat

22

23 Skolverket En tolkning som utifrån detta synsätt gjordes från såväl statligt, kommunalt som fackligt håll och som fått stor spridning innebär att kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär. Lärarens undervisande roll tonades på så sätt ner till att stödja och handleda medan ansvaret för elevens kunskapsutveckling i betydligt större utsträckning lades på eleven själv (Skolverket Rapport 221, Lusten att lära - med fokus på matematik).

24 Kunskapssynsdiskussion Biesta De fyra f:n Konstruktivism/förmedlingspedagogik Är verkligheten så enkel?

25 Bra lektioner är när barn lär sig själva utan lärares inblandning Lärare bör minimera hur mycket de talar i klassrummet Lärare bör ta hänsyn till elevers lärstilar

26

27 Modellen med synlig undervisning och synligt lärande kombinerar, snarare än står i motsatsförhållande till, lärarcentrerad undervisning och elevcentrerat lärande och kunnande. Alltför ofta talar man om dessa metoder som strukturerad undervisning kontra konstruktivistisk undervisning (och då målas strukturerad undervisning upp som dålig medan konstruktivistisk undervisning anses vara bra). Det är vanligt att konstruktivism ses som elevcentrerat undersökande, problembaserat uppgiftsbaserat lärande och en vanlig jargong innehåller ord som "autentisk upptäckt och lärande som bygger på inre motivation. Den konstruktivistiske lärarens roll påstås handla mer om att underlätta för att ge enskilda elever möjligheter att skaffa sig kunskaper och skapa mening genom sina egna aktiviteter och genom diskussion, reflektion och att dela idéer med andra elever med minsta möjliga korrigerande intervention (Cambourne, 2003; Daniels, 2001; Selley, 1999; von Glasersfeld, 1995). Denna typ av påståenden är nästan direkt motsatsen till ett framgångsrikt recept för undervisning och lärande, som vi kommer att utveckla i kommande kapitel. John Hattie Synligt lärande

28 activator = 0,60 facilitator = 0,17

29 Socialstyrelsen Socialstyrelsen undersökte 2010 hur många av svenska avhandlingar som inom olika sociala forskningsfält innehöll så kallade effektstudier. Man kom fram till att av omkring 300 avhandlingar inom pedagogik innehöll bara 6 % effektstudier överhuvudtaget och av dem var 2 % eller sex stycken effektstudier av sådan kvalitet att de var användbara. Man diskuterar också att det är problematiskt eftersom det innebär att väldigt få doktorander har utbildats i hur man överhuvudtaget mäter effekterna av interventioner vilket naturligtvis kan ha stor effekt för statens ambition att sociala yrken ska bli mer evidensbaserade.

30 Kollegialt lärande

31

32 McKinsey Kollegial praxis är en egenskap i väl presterande skolsystem oavsett kultur. En anmärkningsvärd effekt av kollegial praxis är att det verkar som en mekanism för ansvarsutkrävande mellan kollegor, och ersätter andra formella utvärderingssystem som meriteringar eller certifikationer.

33 TALIS Meningsfull återkoppling och utvärdering Kollegialt samarbetsklimat Lärare spelar en viktig roll i skolans utveckling Skolor där lärarna känner sig effektivare och är mer tillfredsställda

34 Skolverket (2014) TALIS 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7 9. Rapport 408

35 Att utvecklas?

36 Att utvecklas

37 Darling-Hammond Evidence shows that schools in which teachers act in collaborative settings to deeply examine teaching and learning, and then discuss effective instructional practices, show academic results for students more quickly than schools that do not (Darling Hammond, 2004).

38

39 Laura Desimone Aktivt lärande Samstämmighet Varaktighet Kollektivt deltagande Desimone, Laura Desimone, L. M. (2009). Improving Impact Studies of Teachers' Professional Development: Toward Better Conceptualizations and Measures. Educational Researcher, 38(3), doi: / x

40 Fokus på elevers måluppfyllelse och ämnesspecifikt Långsiktighet (3-5 år) Delaktighet Nya roller, lärtillfällen, rutiner och verktyg - stöd Kollegialt lärande, praxisnära med inslag av extern expertis

41 Vad är kollegialt lärande? Strukturerat utvecklingsarbete och lärande som betonar vägen fram mot att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras, utan även sitt eget arbete. Centralt i kollegialt lärande är att deltagarna tränar på att systematiserat ge varandra feedback på hur olika uppgifter utförts.

42 Kollegialt lärande är en sammanfattande term för Olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter, i den dagliga praktiken.

43 Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information. Den är ofta obligatorisk, och den utvärderas med nöjdhetsenkäter. Som en deltagare en gång sa: Jag önskar jag dog under en studiedag eftersom övergången mellan liv och död då skulle vara så omärklig.

44 Vilken dimension har störst effekt? Fastställa mål och förväntningar 0,42 Använda resurser strategiskt 0,31 0,42 Planera, samordna och utvärdera undervisningen och undervisningsmaterial 0,84 Främja och delta i lärares lärande och utveckling Erbjuda en lugn och stödjande miljö 0,27

45 1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd 4.Skapar lärande för djup förståelse 5.Söker efter evidens för och från det de gör 6.Bygger organisation för lärande Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

46 Dessa tänkesätt har en stark moralisk dimension som handlar om att främja elevers lärande, professionella undersökningar, tillitsfulla relationer och sökandet efter bevis i det dagliga arbetet. Enligt Kaser and Halbert handlar ett sådant tänkesätt om att ge skolan en form som är inriktad på lärande och som avspeglar den komplexitet som krävs för att skapa förutsättningar, strukturer och en rytm som lämpar sig för professionellt lärande.

47 Om dessa personligt valda teorier inte på djupet genomsyras av en bredare kunskap om effektivitet och om varför saker fungerar, så blir undervisningen ett personligt snarare än ett professionellt projekt. s. 74 Systemförändring kräver att man utvecklar ett socialt kapital. s. 75. (och citatet där!)

48 DÅLIGA UTKRÄVANDE AV ANSVAR (ACCOUNTABLILITY) INDIVIDUALISTISKA LÖSNINGAR BRA BYGGA FÖRMÅGOR KOLLEGIALT ARBETE TEKNOLOGI PEDAGOGIK FRAGMENTARISKA STRATEGIER SYSTEMTÄNKANDE (SYSTEMNESS) Michael Fullan

49 Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver lärarna? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper om och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna

50

51 FORMATIV BEDÖMNING Avståndssystem för luftvärn Effektiva eldgivning kräver ett slutet system där insatserna kontinuerligt utvärderas och där utvärderingarna leder till förändringar i insatserna

52 EVIDENSBASERADE SAMTAL EARL & TIMPERLEY (2008) PROFESSIONAL LEARNING CONVERSATIONS CHALLENGES IN USING EVIDENCE FOR IMPROVEMENT. SPRINGER. Relevant forskning

53 Från Till Föredrag Studiedagar One size fits all Sitta och ta emot Isolerat Stängt klassrum Enstaka enkäter Fragementerad exponering Vardag Alltid pågående lärande Teambaserat fokuserat på behov Görande, prövande och applicerande Kollegialt Öppet, delande och undersökande Planerad utvärdering av måluppfyllelse Fokuserad överlåtelse på överenskomna mål Murray, John Designing and Implementing Effective Professional Learning. Corwin.

54 Något som (de effektiva) ledarna medgav att de försummade var vissa administrativa uppgifter som de inte ansåg bidrog till elevernas lärande. Dessa uppgifter delegerade de till andra.

55 De använde och integrerade: bevis som rör elevers lärande bevis om undervisningsmetoder Man talade inte om eleverna utan om hur de skulle undervisas. Inte om undervisningen i sig utan om hur den påverkade eleverna.

56 Andy Hargreaves Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Hargreaves Läraren i kunskapssamhället. Studentlitteratur.

57 Sker inte utan ledarskap Organisation Trygg miljö Utmaningar Modellera Motivera

58 27/1: Den svenska skolan, pedagogik och lärarutbildning och forskningsbakgrunden till kollegialt lärande (kap. 3). 24/3: Permanent organisation för lärande samt svensk matematikutbildning och vikten av rik klassrumsundervisning (kap. 4). Bodil och Anna är med i början. 12/5: Systematiskt kvalitetsarbete och RäVs lärarpresentationer (kap. 5). Bodil och Anna sista timmen. 8/9: Delaktighet och professionsutveckling (kap. 6). 20/10: Ledarskap för en lärande organisation Dilemman och filmexempel. 1/12 Reflektion och avstamp.

59