Höganäs II/IV. Ledarskap för kollegialt lärande

Transkript

1 Höganäs II/IV Ledarskap för kollegialt lärande

2 Tillbaka till de nyanlända Län Kommunkod Kommun Antal elever Nyanlända Andel Stockholms 117 Österåker ,4 län Jönköpings 642 Mullsjö ,4 län Västra 1443 Bollebygd ,3 Götalands län Västra Götalands län 1481 Mölndal ,2 Skåne län 1284 Höganäs ,2 Västra 1419 Tjörn ,2 Götalands län Stockholms 128 Salem ,1 län NorrboRens län 2580 Luleå ,0 Skåne län 1281 Lund ,9 Plats 255 ungefär SCB 2017

3 Kalmar län 821 Högsby ,2 Örebro län 1864 Ljusnarsberg ,4 Kronobergs län 761 Lessebo ,3 Kalmar län 860 Hultsfred ,9 Hallands län 1315 Hylte ,5 Västra Götalands län 1461 Mellerud ,3 Örebro län 1863 Hällefors ,3 Västmanlands län 1962 Norberg ,6 Södermanlands län 482 Flen ,5 Värmlands län 1782 Filipstad ,4 Örebro län 1860 Laxå ,0 Kronobergs län 760 Uppvidinge ,6 Västra Götalands län 1460 Bengtsfors ,3 Västra Götalands län 1447 Gullspång ,2 Västra Götalands län 1473 Töreboda ,0 Västra Götalands län 1492 Åmål ,2 NorrboRens län 2583 Haparanda ,2 Blekinge län 1060 Olofström ,2 Överst på listan Södermanlands län 428 Vingåker ,1 Skåne län 1256 Östra Göinge ,9 Dalarnas län 2084 Avesta ,5 SCB 2017 Kalmar län 862 Emmaboda ,3

4

5

6 TALIS The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

7 TALIS Ju mer lärare rapporterar att feedback påverkar deras undervisning The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

8 TALIS Ju mer lärare rapporterar att feedback påverkar deras undervisning Desto högre är deras känsla av självsäkerhet The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

9 TALIS Ju mer lärare rapporterar att feedback påverkar deras undervisning Desto högre är deras känsla av självsäkerhet Och tillfredsställelse på jobbet The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

10 Achieving Whole System Reform and the Moral Imperative Realized Michael Fullan

11 Whole system reform

12 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån

13 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål

14 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn

15 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor

16 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat

17 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat En icke-dömande attityd

18 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat En icke-dömande attityd Transparens

19 Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat En icke-dömande attityd Transparens Vertikalt och horisontellt lärande i processen

20 Sker inte utan ledarskap Organisera Trygg miljö - relationer Utmaningar Modellera Motivera

21 Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra

22 Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra

23 Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

24 Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

25 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

26 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare

27 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik

28 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik Formellt och informellt pedagogiskt ledarskap

29 Skolledare John Hattie i Visible learning

30 Skolledare skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: John Hattie i Visible learning

31 Skolledare skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: lärare kan prata om sin undervisning John Hattie i Visible learning

32 Skolledare skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: lärare kan prata om sin undervisning och känner sig trygga att lära, lära om och undersöka sin egen didaktiska kunskap och förståelse. John Hattie i Visible learning

33 Var är ni?

34 Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

35 1.Intensiv moralisk drivkraft Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

36 1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

37 1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

38 1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd 4.Skapar lärande för djup förståelse Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

39 1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd 4.Skapar lärande för djup förståelse 5.Söker efter evidens för och från det de gör Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

40 1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd 4.Skapar lärande för djup förståelse 5.Söker efter evidens för och från det de gör 6.Bygger organisation för lärande Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

41 Permanent förändring i tänkande och/eller beteende

42 Varför ska jag förändra något? Permanent förändring i tänkande och/eller beteende

43 Varför ska jag förändra något? Permanent förändring i tänkande och/eller beteende Det är osannolikt att något förändras för eleverna om lärarna inte betraktar en förändring av metoderna som en väsentlig del av sitt lärande. s.81

44 Varför ska jag förändra något? Permanent förändring i tänkande och/eller beteende Det är osannolikt att något förändras för eleverna om lärarna inte betraktar en förändring av metoderna som en väsentlig del av sitt lärande. s.81 Ska jag förändras?

45 En förutsättning för förändring är att man undersöker och utmanar föreställningar hos dem som deltar i det professionella lärandet.

46 Tankar?

47 Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Tankar?

48 Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Rektorerna intog på ett tydligt sätt positionen som både undersökare och lärande och uppmuntrade lärarna att undersöka sina metoder med syftet att förbättra dem. Tankar?

49 Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Rektorerna intog på ett tydligt sätt positionen som både undersökare och lärande och uppmuntrade lärarna att undersöka sina metoder med syftet att förbättra dem. Ingen slapp undan. Tankar?

50 Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Rektorerna intog på ett tydligt sätt positionen som både undersökare och lärande och uppmuntrade lärarna att undersöka sina metoder med syftet att förbättra dem. Ingen slapp undan. De betraktade sig som ansvariga för undervisningen av sina lärare precis som lärarna för sina elever. Tankar?

51 Skolutveckling handlar om

52 Skolutveckling handlar om människor och om att bygga relationer mellan människor

53 Skolutveckling handlar om människor och om att bygga relationer mellan människor att förstärka professionella kompetenser och skapa innovativa miljöer

54 Skolutveckling handlar om människor och om att bygga relationer mellan människor att förstärka professionella kompetenser och skapa innovativa miljöer ha transparens vad gäller resultat och analyser

55

56 Resultat Förvärvade expertkunskap Relevanta bevis Vana att undersöka nuvarande övertygelser Undervisningsmetoder Respektfullt och utmanande förhållningssätt

57 Clarke & Hollingsworth (2002) Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education 18 (2002)

58 Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen?

59 Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare

60 Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare Fördjupade kunskaper om och metoder inom ledarskap

61 Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare Fördjupade kunskaper om och metoder inom ledarskap Nya inlärningserfarenheter för lärare och elever

62 Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper om och metoder inom ledarskap Nya inlärningserfarenheter för lärare och elever

63 Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter

64 Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter

65 Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter

66 Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter + Frågorna

67 4 Frågor Kan du namnge två personer på det här stället som tror att du kommer att lyckas i livet? Vad lär du dig och varför är det viktigt? Hur går det för dig med ditt lärande? Vilket är ditt nästa steg/vad ska du göra sedan/vad ska du fortsätta med?

68 Förtest Lektion Filmas Eftertest Lektionsutformning Diskussion och analys Dokumentation

69 Enas om problemet som ska lösas Införa och följa en ny teori som man är tillräckligt enig om 1 Identifiera relevant handlingsteori Utvärdera relationen mellan den nuvarande och den alternativa teorin

70 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt

71 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer

72 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

73 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

74 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

75 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade 1. Elever lär sig 2. Upplever ett gemensamt projekt 3. Elever blir mindre stressade

76 Ackomodation

77 Ackomodation Förändrad syn Kognitiv dissonans 1. Dina underförstådda uppfattningar blir synliggjorda. 2. varför har jag fel? 3. Integration av ny kunskap. Klassiskt exempel är klasstorlek

78

79 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon.

80 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning.

81 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning. Det är viktigt att skapa en tillåtande miljö.

82 Mer bias Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade

83 Mer bias Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade

84 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 3.Det går inte att avgöra

85 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 87 % 3.Det går inte att avgöra

86 Studera handlingsteorin Vad har ni tänkt göra? Vilken koppling har handlingen till lärande och praktik, vilken är den logiska grunden? Hur tor vi att aktiviteten kommer att fördjupa den professionella förståelsen så att tänkande och praktik förändras? Vad är det vi behöver kontrollera för att utvärdera detta? Revisit Popper: Vad kan motbevisa oss? Spela djävulens advokat. Hålla med och inte hålla med som metod.

87 Aktivitetsfällan

88 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om

89 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar

90 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter.

91 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter. Vad behöver din klass veta?

92

93

94 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser

95 Bygga upp egen och andras kunskap Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Ledares pedagogiska ämneskunskaper antas vara tillräckliga, och man försöker inte utveckla dem på något specifikt sätt. Ledare försöker bygga upp sina kunskaper, men inte nödvändigtvis pedagogiska ämneskunskaper eller kunskaper som specifikt handlar om att effektivisera de organisatoriska rutinerna kring undervisning och lärande. Ledare försöker bygga upp pedagogiska ämneskunskaper på viktiga fokusområden och kunskaper som specifikt handlar om att effektivisera organisatoriska rutiner kring undervisning och lärande.

96 Erik Nilsson 1. Ju färre styrsignaler som sänds desto större genomslag får de! När man skriver ett program, strategi eller måldokument är man ofta nöjd om man får med så mycket som möjligt. Alla problem har hanterats och alla medlemmar i nämndgruppen har fått med sin hjärtefråga i programmet. Man känner sig handlingskraftig. 2. Beslutet är bara sandkornet i spetsen på en lång kometsvans! Det har inte hänt något bara för att du har fattat ett beslut. beslutet är faktiskt bara den punktformiga början på det arbete som ligger framför. Vad skapar du för organisation? Vem ska leda det? Hur ska det genomföras? Av vem och när? Vilket stöd behövs det? Vilka resurser? 3. Det skarpaste styrinstrumentet är att fråga hur det går! Människor öppnar sig när man pratar och frågar dem hur det går mycket mer än om du ber dem via mail lämna in en skriftlig rapport. 4. Den skriftliga kommunikationen är överskattad - prata med varandra! Muntlig kommunikation och personlig närvaro är det medel som får människor i rörelse. Tjata hål i huvudet sade en rektor det tar tid för tankar att sjunka in.

97

98 Något som (de effektiva) ledarna medgav att de försummade var vissa administrativa uppgifter som de inte ansåg bidrog till elevernas lärande.

99 Något som (de effektiva) ledarna medgav att de försummade var vissa administrativa uppgifter som de inte ansåg bidrog till elevernas lärande. Dessa uppgifter delegerade de till andra.

100 Skolledarna Byggde inte generell kunskap utan specifik för den aktuella uppgiften. Chefer i grundskolan måste ha kunskaper om matematik och läsinlärning. En källa till expertkunskap Deras lärande var kopplat till elevernas lärande. De lärare som behövde det kunde alltid få stöd Höga förväntningar på alla lärare

101 Att leda professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Det professionella lärande riktar sig till lärare. Ledarna främjar lärandet och stöder lärarna i deras arbete. Det professionella lärandet riktar sig även till ledare som tar på sig rollen som lärande ledare, men de kunskaper som krävs för att axla denna roll definieras inte närmare och ges inte någon tydlig riktning. Ledare tar på sig en tydlig ledarroll i det professionella lärandet, inser sitt eget behov av att lära sig göra detta och söker specifikt efter möjligheter som motsvarar lärares professionella lärande.

102

103 Dessa tänkesätt har en stark moralisk dimension som handlar om att främja elevers lärande, professionella undersökningar, tillitsfulla relationer och sökandet efter bevis i det dagliga arbetet.

104 Dessa tänkesätt har en stark moralisk dimension som handlar om att främja elevers lärande, professionella undersökningar, tillitsfulla relationer och sökandet efter bevis i det dagliga arbetet. Enligt Kaser and Halbert handlar ett sådant tänkesätt om att ge skolan en form som är inriktad på lärande och som avspeglar den komplexitet som krävs för att skapa förutsättningar, strukturer och en rytm som lämpar sig för professionellt lärande.

105 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

106 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

107 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

108 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

109 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

110 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

111 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

112 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

113 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

114 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

115 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

116 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

117 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

118 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

119 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

120 Utmaning för ledarskapet

121 Utmaning för ledarskapet Hur skapar vi förutsättning för vuxnas nyfikenhet och engagemang så vi kan nå hög kvalitet och likvärdighet för alla?

122 Till nästa gång Bara skola Vi kommer att arbeta med närvaro och nyanlända, men/och ta med en egen beskrivning av er viktigaste utmaning för att göra er skola bättre.