Träff 7. Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Träff 7. Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap."

Transkript

1 Träff 7 Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap.

2 Lyft in Fortsätt med Robinson Kaatz Ain Dack!

3 UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. UTKAST: Tankar om förstelärarrollen 3.0

4 Förstelärarrollen 3.0 UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. Enligt de begrepp som Alvehus m.fl. (2019) använder liknar förstelärarrollen 3.0 det som benämns som försteledaren. Förstelärarna skall verka i skolornas utvecklingsorganisation. Det är därför bra om de inte binds upp alltför mycket av andra uppdrag inom arbetsorganisation också (arbetslagsledare tex). Bättre att sprida kollektivt ledarskap på flera och samverka. En central uppgift för förstelärarna blir att leda andra lärares lärande. En viktig del i detta blir att ta reda på vad förstelärarna behöver kunna för att leda andra lärares lärande. (Kompetensutveckling - fånga upp behov via referensgrupp. Leda utmanande samtal. Ledarskap? Timperley? Skapa undersökande vana?) Förstelärarna är även drivande i skolornas systematiska kvalitetsarbete och från centralt håll skall det tas fram ett årshjul som skall underlätta för hur uppföljning och utvärdering skall ske. Detta årshjul sätter en miniminivå. Det är viktigt att skolorna jobbar med det som de finner är relevant och viktigt och även följer upp och utvärderar detta. Det skall bildas en referensgrupp med förstelärare från de olika skolorna som i mindre grupp kan verka som länk mellan skolorna och mellan förstelärarna och Västerås Stad. (Se nästa bild för hur referensgruppen i synnerhet och förstelärarna i allmänhet ingår i samproducerad storskalig skolutveckling. Hur detta ser ut på enhetsnivå framgår ej av bilden.)

5 Samproducerad storskalig skolutveckling UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. 2 st. forskarstuderande - 50% forskarutbildning och deltagande i forskargrupp vars fokus är storskalig skolutveckling - 50% kommunala skolutvecklingsuppdrag UAN Västerås Stad som nätverkshub Västerås Stads gymnasieskolor Bilda en referensgrupp av förstelärare som blir en länk mellan skolorna och även länk till Västerås Stad. Gör vi rätt saker? Hur är behovet på skolorna? Ersätter ej träffarna där alla förstelärare är med. De kommer att fortgå.

6 Tankar? UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE.

7 UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. Tankar? Mina: Samproducerat Bygger på gemensam läsning/ förståelse av litteratur Underrsökande - utvecklande - binda ihop - ge möjlighet till ansvarstagande/distribuerat ledarskap

8 Den tysta kunskapen

9 Varför är det viktigt? Hon var som en dirigent för en symfoniorkester, ställde frågor, sökte efter alternativa svar, lockade fram de blyga medan hon begränsade de ivriga. Det hände inte mycket i klassrummet som inte gick genom Nancy, vars takthållning och ledning, struktur och utläggningar, kontrollerade rytmen i klassrummets liv. Shulman 1987 s. 2. min översättning

10

11

12

13

14

15 Väldigt viktiga delar av läraryrket

16 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord

17 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet

18 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar

19 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket

20 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket Är anledningen till att observationer och filmer är så kraftfulla utvecklingsverktyg

21 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket Är anledningen till att observationer och filmer är så kraftfulla utvecklingsverktyg men

22

23 Kan naturligtvis vara både ineffektivt, suboptimalt, hindrande och svårt att bryta.

24 Kan naturligtvis vara både ineffektivt, suboptimalt, hindrande och svårt att bryta. Om man som lärare förstår båda dessa siro tror jag man enklare kan förstå varför ens praktik kan behöva förändras.

25 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR.

26 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR. Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever.

27 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR. Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet.

28 Frågor

29 Vad är tyst kunskap? Frågor

30 Frågor Vad är tyst kunskap? En situation där något oväntat hände - vad förvånade dig och varför?

31 Frågor Vad är tyst kunskap? En situation där något oväntat hände - vad förvånade dig och varför? När du förändrade din undervisning. vad berodde det på? Hur gick det till?

32 Frågor Vad är tyst kunskap? En situation där något oväntat hände - vad förvånade dig och varför? När du förändrade din undervisning. vad berodde det på? Hur gick det till? Vad leder till förändrat tänkande och förändrad praktik?

33 Varför ska ni vara tysta när jag pratar?

34 Utvecklande motstånd

35 Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra

36 Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra

37 Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

38 Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

39 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

40 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare

41 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik

42 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik Formellt och informellt pedagogiskt ledarskap

43 De flesta människor försöker undvika lärande

44 Assimilation

45 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder)

46 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder) Hur reagerar vi när vi får kritik? (Så är det inte, jag är missförstådd, det kan finnas en poäng i det, vad spännande att man kan tycka så, så har jag alltid tyckt )

47 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder) Hur reagerar vi när vi får kritik? (Så är det inte, jag är missförstådd, det kan finnas en poäng i det, vad spännande att man kan tycka så, så har jag alltid tyckt ) Vi kan lösa det genom assimilation. (Kollegialt lärande - det har vi alltid hållit på med, formativ bedömning - det är inget nytt )

48 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder) Hur reagerar vi när vi får kritik? (Så är det inte, jag är missförstådd, det kan finnas en poäng i det, vad spännande att man kan tycka så, så har jag alltid tyckt ) Vi kan lösa det genom assimilation. (Kollegialt lärande - det har vi alltid hållit på med, formativ bedömning - det är inget nytt ) Vi införlivar det nya med vårt egna gamla.

49 Ackomodation

50 Ackomodation Förändrad syn Kognitiv dissonans 1. Dina underförstådda uppfattningar blir synliggjorda. 2. varför har jag fel? 3. Integration av ny kunskap. Klassiskt exempel är klasstorlek Nu: Finns det någon gång du trodde du lärde dig något men nu inser att du kanske inte gjorde det?

51

52

53

54

55

56 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon.

57 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning.

58 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning. Det är viktigt att skapa en tillåtande miljö.

59

60 Det är därför avgörande att data används så att det inte:

61 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör

62 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas

63 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga

64 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta

65 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta Tar tid från viktigt annat arbete

66 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta Tar tid från viktigt annat arbete Tar bort professionell autonomi hos lärare

67 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta Tar tid från viktigt annat arbete Tar bort professionell autonomi hos lärare

68 Man ska anpassa undervisning till barns lärstilar Barn lär bäst om de själva får upptäcka Fri lek utvecklar barn bäst Digitalisering ger bättre lärande Det viktigaste är att barn lär sig att använda kunskap, dvs generella förmågor Lärarledd undervisning hämmar barns utveckling

69 Aktivitetsfällan

70 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter. Vad behöver din klass veta?

71 Arbetsgång

72 Arbetsgång Vad är problemet och varför? Hur ska den undersökas? Hur vet vi när vi lyckats? Gör Hur gick det? Reflektera över lärandet Vad är nästa område?

73 Arbetsgång Vad är problemet och varför? Hur ska den undersökas? Hur vet vi när vi lyckats? Gör Från jag leder för jag vet mer till Jag leder för jag vet hur man lär sig Hur gick det? Reflektera över lärandet Vad är nästa område?

74 THE IMPOSTOR SYNDROME

75 THE IMPOSTOR SYNDROME Jag hoppas ingen kommer på min inkompetens Utan inkompetens finns ingen anledning att lära sig något Jag vet inte heller

76 Finns det ett lärandebehov hos eleverna som definierar lärandebehovet hos lärarna som definierar lärandebehovet hos skolledarna? Vilka?

77 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 3.Det går inte att avgöra

78 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 87 % 3.Det går inte att avgöra

79 Andra felkällor Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade

80 Andra felkällor Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade

81 Underlåtenhetsbias Om jag låter bli att göra det har jag i alla fall inte gjort mig skyldig till något Tänk myndigheter, eller vaccinering

82 Och vad händer om jag erkänner hur dum jag är?

83 Avsiktligt bryta bias En verksam metod är att använda samtalsprotokoll

84 Steg Anvisningar Inledning 2 min Går igenom process och uppförandenormer. Kort förklaring av lärarens arbete. Beskriva en lärares arbete 10 min Insamling av information och beskrivning utan tolkning. Tolkar 10 min Vad har läraren gjort och varför? Så många tolkningar som möjligt. Slutsatser 10 min Utifrån beskrivning och tolkning Diskutera nästa steg 3 min Den som lade fram problemet sammanfattar vad den lärt sig och vad som blir nästa steg Reflektioner kring processen 5 min Alla reflekterar och delar med sig

85 Kartläggning 1 Kartläggning 2 Kartläggning 3 Viktigt att ta fram förutfattade meningar

86 Kartläggning 1 Kartläggning 2 Kartläggning 3 Viktigt att ta fram förutfattade meningar

87 Förtest Lektion Filmas Eftertest Lektionsutformning Diskussion och analys Learning study Dokumentation

88 Studera handlingsteorin Vad har ni tänkt göra? Vilken koppling har handlingen till lärande och praktik, vilken är den logiska grunden? Hur tor vi att aktiviteten kommer att fördjupa den professionella förståelsen så att tänkande och praktik förändras? Vad är det vi behöver kontrollera för att utvärdera detta? Revisit Popper: Vad kan motbevisa oss? Spela djävulens advokat. Hålla med och inte hålla med som metod.

89 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

90 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

91 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

92 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

93 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

94 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

95 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

96 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

97 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

98 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

99 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

100 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

101 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

102 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

103 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

104 Assimilation Ackomodation Bias Aktivitetsfällan Avsiktliga störningar

105 Handlingsteorier

106 En förutsättning för förändring är att man undersöker och utmanar föreställningar hod de som deltar i det professionella lärandet.

107 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser

108 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser

109 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser

110 Ignorera eller undersöka? Ledarens alternativa handlingsteori Gemensamt beslut att genomföra Ledarens agenda Dialogisk process Överenskommen preliminär utvärdering av varje teori Lärarnas alternativa handlingsteori Gemensamt beslut att inte genomföra Ingen överenskommen utvärdering av någon av teorierna Lärarnas handlingsteori Ledarens agenda Övertalning Ledarens alternativa handlingsteori Lärarna fogar sig eller motsätter sig Lärarna anpassar sig efter ledarens teori

111 Enas om problemet som ska lösas Införa och följa en ny teori som man är tillräckligt enig om 1 Identifiera relevant handlingsteori Utvärdera relationen mellan den nuvarande och den alternativa teorin

112 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt

113 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer

114 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

115 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

116 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

117 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade 1. Elever lär sig 2. Upplever ett gemensamt projekt 3. Elever blir mindre stressade

118 Generell I

119 Generell handlingsteori I sammanhanget relevanta övertygelser

120 Handlingar

121 Konsekvenser

122 Personlig I

123 I sammanhanget relevanta övertygelser

124 Handlingar

125 Konsekvenser

126 Generell II

127 Alternativ handlingsteori I sammanhanget relevanta övertygelser

128 Handlingar

129 Konsekvenser

130 Personlig II

131 I sammanhanget relevanta övertygelser

132 Handlingar

133 Konsekvenser

134 Reflektion och handling Den senaste gången du deltog i professionellt lärande. Hur var det utformat? Gav det upphov till den avsedda förbättringen? Ignorerade du eller undersökte du? Hur kan du utforma något som är undersökande snarare än ignorerande?

135 Nästa gång Det här ska vi ändra på. Min egen personliga handlingsteori. Hur skulle vi kunna bygga en organisation för förstelärare som stödjer undervisningsutveckling (kollegialt lärande)?

Varför ska ni vara tysta när jag pratar?

Varför ska ni vara tysta när jag pratar? Västerås 6 Den tysta kunskapen Varför ska ni vara tysta när jag pratar? Varför är det viktigt? Hon var som en dirigent för en symfoniorkester, ställde frågor, sökte efter alternativa svar, lockade fram

Läs mer

Höganäs II/IV. Ledarskap för kollegialt lärande

Höganäs II/IV. Ledarskap för kollegialt lärande Höganäs II/IV Ledarskap för kollegialt lärande Tillbaka till de nyanlända Län Kommunkod Kommun Antal elever Nyanlända Andel Stockholms 117 Österåker 4911 215 4,4 län Jönköpings 642 Mullsjö 868 38 4,4 län

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Ledare för kollegialt lärande

Ledare för kollegialt lärande Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE HUR LÄR SIG LÄRAREN? VAD BEHÖVS FÖR LÄRARES LÄRANDE? DIALOG 2019 Mariehamn 7.2.2019 Merja Olkinuora Bildningschef Ingå UTBILDNINGSANORDNARENS ANSVAR Utbildningsanordnaren

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta

Läs mer

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter

Läs mer

Betyg och betygsättning

Betyg och betygsättning Betyg och betygsättning Per Kornhall, Fil. Dr. Gymnasielärare. PER KORNHALL Jobbat på Skolverket, som forskare och kommunal skolutvecklare. Nu konsult och författare och ordförande för Sveriges läromedelsförfattares

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen 26.9.2017 Merja Olkinuora Bildningschef Ingå Utgångsläget de behov som personal har signalerat och ledare iakttagit i enskilda utvecklingssamtal SAMT skolans/kommunens

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Regeringen har idag gett Skolverket

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé Oxledsskolans mål och verksamhetsidé 2017-2020 Hur har förslagen tillkommit? Ê 23 januari fick alla lag i uppdrag att visionera att skolan fått utmärkelse för bästa skola Ê Tysta samtal med efterföljande

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall? Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall? Kan forskning och internationella erfarenheter hjälpa oss? Per Kornhall PER KORNHALL

Läs mer

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

Håll i och håll ut. Kristin Olsson Runstensskolan. För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016

Håll i och håll ut. Kristin Olsson Runstensskolan. För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016 Håll i och håll ut Kristin Olsson Runstensskolan För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016 Bygger på styrkor Från ord till handling Långsiktighet Vi har använt en modell

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling. Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Formativ Undervisning

Formativ Undervisning Så skapar vi bättre förutsättningar för lärande med Formativ Undervisning Åsa Hirsh, asa.hirsh@ju.se Strategier för att forma och utveckla elevers lärande Min presentation Strategier för att forma och

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal

Utvecklas genom lärande samtal Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas

Läs mer

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling. Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk-

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget

Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget ALP Skolutveckling Varberg 10-11 september 2015 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se Under två halvdagar ska vi arbeta med Lena Göthe.

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom Twitter:#laslyft Program 10.00 Läslyftet tillbakablick och nuläge 13.00 Lunch Erfarenhetsutbyte i mindre grupper

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan

Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan Göteborg 2018-03-09 När du går härifrån ska du ha fått ta del av aktuell forskning och erfarenheter kring likvärdighet, såväl nationell

Läs mer

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket 2017-09-13 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Fortsatta lyft Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Praxisteori/

Läs mer

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet Perspektiv på Kosta 25 oktober 2017 att utöva ett ledarskap för lärande! jan.hakansson@lnu.se Men först! Vad kan man, enligt dig,

Läs mer

Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik

Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

20/4. Tillämpningar Lärares professionalism

20/4. Tillämpningar Lärares professionalism 20/4 Tillämpningar Lärares professionalism Läxan Ta med er en halv A4 sida lång beskrivning av hur ni nu utvecklar undervisning på er skola. Ta med ännu en halv A4 sida med vad du/ni skulle vilja att

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network

Läs mer

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Lärardagen Örebro 160810 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat: Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur

Läs mer

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolverkets stöd för skolutveckling Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall

Läs mer

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun En modell framarbetad av förstelärarna i allmän didaktik Christina Johansson och Jenny Storck 2015 1 Syftet

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet? SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET

Läs mer

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Att förändra en lärandekultur Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Fenestra Centrum, Göteborg Startade år 2000 Grundskola åk 6-9 med tre klasser per årskurs Närmare 300 elever 24 lärare

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Jenny Frohagen Mariaskolan, Stockholms Stad & Stockholms Universitet Att förbättra sin yrkesskicklighet kollegialt = LLS

Läs mer

Implementering av lågaffektivt bemötande

Implementering av lågaffektivt bemötande Implementering av lågaffektivt bemötande Vad säger forskningen om implementering? Hur kan man öka chanserna att lyckas åstadkomma en förändring förbättring? Leg. psykolog David Franzén Plan för dagen 1.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:

Läs mer

Vad är Pedagogika.nu?

Vad är Pedagogika.nu? Vad är Pedagogika.nu? En digital portal som ska stödja lärares kompetensutveckling genom att omsätta vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet om lärande till excellent undervisning i klassrummet.

Läs mer

Välkommen till RUC-råd!

Välkommen till RUC-råd! Välkommen till RUC-råd! RUC-råd, program 2 mars 2017 09.45 Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet, presenterar forskningsmiljön Språk-, läs- och skrivutveckling Forskningsmiljön arbetar med flera olika

Läs mer

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Regionalt (RUC) Har haft samverkansavtal med 16 kommuner i 8 år RUC:s ledningsstämma Ledningsstämma/ledningsgrupp består av: - Samtliga skolchefer i avtalsområdet, en ledamot från Regionförbundet Västerbottens

Läs mer

Leda digitalisering 24 november Ale

Leda digitalisering 24 november Ale Leda digitalisering 24 november Ale Program för dagen 13.00 - Nationell strategi för skolan digitalisering (30 min) 13.30 Presentera effektkedjan i lärgrupperna (30 min) 14.00 - Gemensam reflektion (15

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande Program för kvalitetsutveckling Framgångsrikt lärande Inledning Våra elever har gett oss ett förtroende uppdraget och möjligheten att spela roll och göra skillnad i deras liv och att ge dem resurser så

Läs mer

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING METTE LILJENBERG & MARIE WRETHANDER GÖTEBORGS UNIVERSITET Hur går det till att förbättra? Det tar tid Det är komplext Det kräver systematik

Läs mer

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att

Läs mer

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor

Läs mer

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

Innehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019

Innehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019 Innehåll Effektiv undervisning genom professionellt lärande Effektiv undervisning Professionellt lärande Skolutveckling ur förstelärarens perspektiv Simon Hjort 1 2 Ledning Förstelärare Lärare Klassrum

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter

Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter Dagens innehåll Kärnan Kartläggning av undervisning Vilka effekter har vi sett hittills? Doktorandstudie Avslutande tankar om skolutveckling

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Tjänster. Teamets kompetens (5 personer)

Tjänster. Teamets kompetens (5 personer) Tjänster - Vi erbjuder IT-verktyget LoopMe som stöd och utveckling vid olika lärprocesser - Vi hjälper organisationer i deras systematiska kvalitetsarbete för att uppnå ständiga förbättringar - Vi driver

Läs mer

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige

Läs mer