Träff 7. Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap.
|
|
- Per Gunnarsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Träff 7 Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap.
2 Lyft in Fortsätt med Robinson Kaatz Ain Dack!
3 UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. UTKAST: Tankar om förstelärarrollen 3.0
4 Förstelärarrollen 3.0 UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. Enligt de begrepp som Alvehus m.fl. (2019) använder liknar förstelärarrollen 3.0 det som benämns som försteledaren. Förstelärarna skall verka i skolornas utvecklingsorganisation. Det är därför bra om de inte binds upp alltför mycket av andra uppdrag inom arbetsorganisation också (arbetslagsledare tex). Bättre att sprida kollektivt ledarskap på flera och samverka. En central uppgift för förstelärarna blir att leda andra lärares lärande. En viktig del i detta blir att ta reda på vad förstelärarna behöver kunna för att leda andra lärares lärande. (Kompetensutveckling - fånga upp behov via referensgrupp. Leda utmanande samtal. Ledarskap? Timperley? Skapa undersökande vana?) Förstelärarna är även drivande i skolornas systematiska kvalitetsarbete och från centralt håll skall det tas fram ett årshjul som skall underlätta för hur uppföljning och utvärdering skall ske. Detta årshjul sätter en miniminivå. Det är viktigt att skolorna jobbar med det som de finner är relevant och viktigt och även följer upp och utvärderar detta. Det skall bildas en referensgrupp med förstelärare från de olika skolorna som i mindre grupp kan verka som länk mellan skolorna och mellan förstelärarna och Västerås Stad. (Se nästa bild för hur referensgruppen i synnerhet och förstelärarna i allmänhet ingår i samproducerad storskalig skolutveckling. Hur detta ser ut på enhetsnivå framgår ej av bilden.)
5 Samproducerad storskalig skolutveckling UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. 2 st. forskarstuderande - 50% forskarutbildning och deltagande i forskargrupp vars fokus är storskalig skolutveckling - 50% kommunala skolutvecklingsuppdrag UAN Västerås Stad som nätverkshub Västerås Stads gymnasieskolor Bilda en referensgrupp av förstelärare som blir en länk mellan skolorna och även länk till Västerås Stad. Gör vi rätt saker? Hur är behovet på skolorna? Ersätter ej träffarna där alla förstelärare är med. De kommer att fortgå.
6 Tankar? UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE.
7 UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. Tankar? Mina: Samproducerat Bygger på gemensam läsning/ förståelse av litteratur Underrsökande - utvecklande - binda ihop - ge möjlighet till ansvarstagande/distribuerat ledarskap
8 Den tysta kunskapen
9 Varför är det viktigt? Hon var som en dirigent för en symfoniorkester, ställde frågor, sökte efter alternativa svar, lockade fram de blyga medan hon begränsade de ivriga. Det hände inte mycket i klassrummet som inte gick genom Nancy, vars takthållning och ledning, struktur och utläggningar, kontrollerade rytmen i klassrummets liv. Shulman 1987 s. 2. min översättning
10
11
12
13
14
15 Väldigt viktiga delar av läraryrket
16 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord
17 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet
18 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar
19 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket
20 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket Är anledningen till att observationer och filmer är så kraftfulla utvecklingsverktyg
21 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket Är anledningen till att observationer och filmer är så kraftfulla utvecklingsverktyg men
22
23 Kan naturligtvis vara både ineffektivt, suboptimalt, hindrande och svårt att bryta.
24 Kan naturligtvis vara både ineffektivt, suboptimalt, hindrande och svårt att bryta. Om man som lärare förstår båda dessa siro tror jag man enklare kan förstå varför ens praktik kan behöva förändras.
25 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR.
26 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR. Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever.
27 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR. Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet.
28 Frågor
29 Vad är tyst kunskap? Frågor
30 Frågor Vad är tyst kunskap? En situation där något oväntat hände - vad förvånade dig och varför?
31 Frågor Vad är tyst kunskap? En situation där något oväntat hände - vad förvånade dig och varför? När du förändrade din undervisning. vad berodde det på? Hur gick det till?
32 Frågor Vad är tyst kunskap? En situation där något oväntat hände - vad förvånade dig och varför? När du förändrade din undervisning. vad berodde det på? Hur gick det till? Vad leder till förändrat tänkande och förändrad praktik?
33 Varför ska ni vara tysta när jag pratar?
34 Utvecklande motstånd
35 Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra
36 Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra
37 Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra
38 Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra
39 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra
40 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare
41 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik
42 Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik Formellt och informellt pedagogiskt ledarskap
43 De flesta människor försöker undvika lärande
44 Assimilation
45 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder)
46 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder) Hur reagerar vi när vi får kritik? (Så är det inte, jag är missförstådd, det kan finnas en poäng i det, vad spännande att man kan tycka så, så har jag alltid tyckt )
47 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder) Hur reagerar vi när vi får kritik? (Så är det inte, jag är missförstådd, det kan finnas en poäng i det, vad spännande att man kan tycka så, så har jag alltid tyckt ) Vi kan lösa det genom assimilation. (Kollegialt lärande - det har vi alltid hållit på med, formativ bedömning - det är inget nytt )
48 Assimilation Vi är beredda att gå ganska långt för att undvika att bli utmanade (filterbubblor, åsikter, världsbilder) Hur reagerar vi när vi får kritik? (Så är det inte, jag är missförstådd, det kan finnas en poäng i det, vad spännande att man kan tycka så, så har jag alltid tyckt ) Vi kan lösa det genom assimilation. (Kollegialt lärande - det har vi alltid hållit på med, formativ bedömning - det är inget nytt ) Vi införlivar det nya med vårt egna gamla.
49 Ackomodation
50 Ackomodation Förändrad syn Kognitiv dissonans 1. Dina underförstådda uppfattningar blir synliggjorda. 2. varför har jag fel? 3. Integration av ny kunskap. Klassiskt exempel är klasstorlek Nu: Finns det någon gång du trodde du lärde dig något men nu inser att du kanske inte gjorde det?
51
52
53
54
55
56 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon.
57 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning.
58 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning. Det är viktigt att skapa en tillåtande miljö.
59
60 Det är därför avgörande att data används så att det inte:
61 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör
62 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas
63 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga
64 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta
65 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta Tar tid från viktigt annat arbete
66 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta Tar tid från viktigt annat arbete Tar bort professionell autonomi hos lärare
67 Det är därför avgörande att data används så att det inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta Tar tid från viktigt annat arbete Tar bort professionell autonomi hos lärare
68 Man ska anpassa undervisning till barns lärstilar Barn lär bäst om de själva får upptäcka Fri lek utvecklar barn bäst Digitalisering ger bättre lärande Det viktigaste är att barn lär sig att använda kunskap, dvs generella förmågor Lärarledd undervisning hämmar barns utveckling
69 Aktivitetsfällan
70 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter. Vad behöver din klass veta?
71 Arbetsgång
72 Arbetsgång Vad är problemet och varför? Hur ska den undersökas? Hur vet vi när vi lyckats? Gör Hur gick det? Reflektera över lärandet Vad är nästa område?
73 Arbetsgång Vad är problemet och varför? Hur ska den undersökas? Hur vet vi när vi lyckats? Gör Från jag leder för jag vet mer till Jag leder för jag vet hur man lär sig Hur gick det? Reflektera över lärandet Vad är nästa område?
74 THE IMPOSTOR SYNDROME
75 THE IMPOSTOR SYNDROME Jag hoppas ingen kommer på min inkompetens Utan inkompetens finns ingen anledning att lära sig något Jag vet inte heller
76 Finns det ett lärandebehov hos eleverna som definierar lärandebehovet hos lärarna som definierar lärandebehovet hos skolledarna? Vilka?
77 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 3.Det går inte att avgöra
78 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 87 % 3.Det går inte att avgöra
79 Andra felkällor Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade
80 Andra felkällor Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade
81 Underlåtenhetsbias Om jag låter bli att göra det har jag i alla fall inte gjort mig skyldig till något Tänk myndigheter, eller vaccinering
82 Och vad händer om jag erkänner hur dum jag är?
83 Avsiktligt bryta bias En verksam metod är att använda samtalsprotokoll
84 Steg Anvisningar Inledning 2 min Går igenom process och uppförandenormer. Kort förklaring av lärarens arbete. Beskriva en lärares arbete 10 min Insamling av information och beskrivning utan tolkning. Tolkar 10 min Vad har läraren gjort och varför? Så många tolkningar som möjligt. Slutsatser 10 min Utifrån beskrivning och tolkning Diskutera nästa steg 3 min Den som lade fram problemet sammanfattar vad den lärt sig och vad som blir nästa steg Reflektioner kring processen 5 min Alla reflekterar och delar med sig
85 Kartläggning 1 Kartläggning 2 Kartläggning 3 Viktigt att ta fram förutfattade meningar
86 Kartläggning 1 Kartläggning 2 Kartläggning 3 Viktigt att ta fram förutfattade meningar
87 Förtest Lektion Filmas Eftertest Lektionsutformning Diskussion och analys Learning study Dokumentation
88 Studera handlingsteorin Vad har ni tänkt göra? Vilken koppling har handlingen till lärande och praktik, vilken är den logiska grunden? Hur tor vi att aktiviteten kommer att fördjupa den professionella förståelsen så att tänkande och praktik förändras? Vad är det vi behöver kontrollera för att utvärdera detta? Revisit Popper: Vad kan motbevisa oss? Spela djävulens advokat. Hålla med och inte hålla med som metod.
89 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
90 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
91 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
92 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
93 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
94 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
95 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
96 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
97 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
98 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
99 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
100 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
101 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
102 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
103 Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag
104 Assimilation Ackomodation Bias Aktivitetsfällan Avsiktliga störningar
105 Handlingsteorier
106 En förutsättning för förändring är att man undersöker och utmanar föreställningar hod de som deltar i det professionella lärandet.
107 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser
108 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser
109 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser
110 Ignorera eller undersöka? Ledarens alternativa handlingsteori Gemensamt beslut att genomföra Ledarens agenda Dialogisk process Överenskommen preliminär utvärdering av varje teori Lärarnas alternativa handlingsteori Gemensamt beslut att inte genomföra Ingen överenskommen utvärdering av någon av teorierna Lärarnas handlingsteori Ledarens agenda Övertalning Ledarens alternativa handlingsteori Lärarna fogar sig eller motsätter sig Lärarna anpassar sig efter ledarens teori
111 Enas om problemet som ska lösas Införa och följa en ny teori som man är tillräckligt enig om 1 Identifiera relevant handlingsteori Utvärdera relationen mellan den nuvarande och den alternativa teorin
112 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt
113 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer
114 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade
115 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade
116 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade
117 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade 1. Elever lär sig 2. Upplever ett gemensamt projekt 3. Elever blir mindre stressade
118 Generell I
119 Generell handlingsteori I sammanhanget relevanta övertygelser
120 Handlingar
121 Konsekvenser
122 Personlig I
123 I sammanhanget relevanta övertygelser
124 Handlingar
125 Konsekvenser
126 Generell II
127 Alternativ handlingsteori I sammanhanget relevanta övertygelser
128 Handlingar
129 Konsekvenser
130 Personlig II
131 I sammanhanget relevanta övertygelser
132 Handlingar
133 Konsekvenser
134 Reflektion och handling Den senaste gången du deltog i professionellt lärande. Hur var det utformat? Gav det upphov till den avsedda förbättringen? Ignorerade du eller undersökte du? Hur kan du utforma något som är undersökande snarare än ignorerande?
135 Nästa gång Det här ska vi ändra på. Min egen personliga handlingsteori. Hur skulle vi kunna bygga en organisation för förstelärare som stödjer undervisningsutveckling (kollegialt lärande)?
Varför ska ni vara tysta när jag pratar?
Västerås 6 Den tysta kunskapen Varför ska ni vara tysta när jag pratar? Varför är det viktigt? Hon var som en dirigent för en symfoniorkester, ställde frågor, sökte efter alternativa svar, lockade fram
Läs merHöganäs II/IV. Ledarskap för kollegialt lärande
Höganäs II/IV Ledarskap för kollegialt lärande Tillbaka till de nyanlända Län Kommunkod Kommun Antal elever Nyanlända Andel Stockholms 117 Österåker 4911 215 4,4 län Jönköpings 642 Mullsjö 868 38 4,4 län
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merLedare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merVetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merMOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE
MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE HUR LÄR SIG LÄRAREN? VAD BEHÖVS FÖR LÄRARES LÄRANDE? DIALOG 2019 Mariehamn 7.2.2019 Merja Olkinuora Bildningschef Ingå UTBILDNINGSANORDNARENS ANSVAR Utbildningsanordnaren
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merSkolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merKollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter
Läs merBetyg och betygsättning
Betyg och betygsättning Per Kornhall, Fil. Dr. Gymnasielärare. PER KORNHALL Jobbat på Skolverket, som forskare och kommunal skolutvecklare. Nu konsult och författare och ordförande för Sveriges läromedelsförfattares
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merFinlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå
Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen 26.9.2017 Merja Olkinuora Bildningschef Ingå Utgångsläget de behov som personal har signalerat och ledare iakttagit i enskilda utvecklingssamtal SAMT skolans/kommunens
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta
Läs merEn undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!
En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper
Läs merSkolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola
Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Regeringen har idag gett Skolverket
Läs merSmå barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merOxledsskolans mål och verksamhetsidé
Oxledsskolans mål och verksamhetsidé 2017-2020 Hur har förslagen tillkommit? Ê 23 januari fick alla lag i uppdrag att visionera att skolan fått utmärkelse för bästa skola Ê Tysta samtal med efterföljande
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Läs merLäraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?
Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall? Kan forskning och internationella erfarenheter hjälpa oss? Per Kornhall PER KORNHALL
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merHåll i och håll ut. Kristin Olsson Runstensskolan. För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016
Håll i och håll ut Kristin Olsson Runstensskolan För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016 Bygger på styrkor Från ord till handling Långsiktighet Vi har använt en modell
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merJag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall
Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network
Läs merModell för lektionsobservationer i Svedala kommun
Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merUtvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,
Läs merFörändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen
2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se
Läs merKompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merFormativ Undervisning
Så skapar vi bättre förutsättningar för lärande med Formativ Undervisning Åsa Hirsh, asa.hirsh@ju.se Strategier för att forma och utveckla elevers lärande Min presentation Strategier för att forma och
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Läs merAtt som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.
Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk-
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merObservationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget
Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget ALP Skolutveckling Varberg 10-11 september 2015 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se Under två halvdagar ska vi arbeta med Lena Göthe.
Läs merAtt synliggöra och organisera för lärande och förbättring
Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merLäslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft
Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom Twitter:#laslyft Program 10.00 Läslyftet tillbakablick och nuläge 13.00 Lunch Erfarenhetsutbyte i mindre grupper
Läs merDidaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
Läs merFörstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan
Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan Göteborg 2018-03-09 När du går härifrån ska du ha fått ta del av aktuell forskning och erfarenheter kring likvärdighet, såväl nationell
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket 2017-09-13 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Fortsatta lyft Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Praxisteori/
Läs merFörskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet
Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet Perspektiv på Kosta 25 oktober 2017 att utöva ett ledarskap för lärande! jan.hakansson@lnu.se Men först! Vad kan man, enligt dig,
Läs merUtmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs mer20/4. Tillämpningar Lärares professionalism
20/4 Tillämpningar Lärares professionalism Läxan Ta med er en halv A4 sida lång beskrivning av hur ni nu utvecklar undervisning på er skola. Ta med ännu en halv A4 sida med vad du/ni skulle vilja att
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merVarför det är livsavgörande att kunna läsa
Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Lärardagen Örebro 160810 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merKollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun
Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun En modell framarbetad av förstelärarna i allmän didaktik Christina Johansson och Jenny Storck 2015 1 Syftet
Läs mer2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet
Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merSKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?
SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET
Läs merAtt förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016
Att förändra en lärandekultur Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Fenestra Centrum, Göteborg Startade år 2000 Grundskola åk 6-9 med tre klasser per årskurs Närmare 300 elever 24 lärare
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merSKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merLearning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd
Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Jenny Frohagen Mariaskolan, Stockholms Stad & Stockholms Universitet Att förbättra sin yrkesskicklighet kollegialt = LLS
Läs merImplementering av lågaffektivt bemötande
Implementering av lågaffektivt bemötande Vad säger forskningen om implementering? Hur kan man öka chanserna att lyckas åstadkomma en förändring förbättring? Leg. psykolog David Franzén Plan för dagen 1.
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merPedagogiskt ledarskap
kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merVad är Pedagogika.nu?
Vad är Pedagogika.nu? En digital portal som ska stödja lärares kompetensutveckling genom att omsätta vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet om lärande till excellent undervisning i klassrummet.
Läs merVälkommen till RUC-råd!
Välkommen till RUC-råd! RUC-råd, program 2 mars 2017 09.45 Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet, presenterar forskningsmiljön Språk-, läs- och skrivutveckling Forskningsmiljön arbetar med flera olika
Läs merRegionalt utvecklingscentrum (RUC)
Regionalt (RUC) Har haft samverkansavtal med 16 kommuner i 8 år RUC:s ledningsstämma Ledningsstämma/ledningsgrupp består av: - Samtliga skolchefer i avtalsområdet, en ledamot från Regionförbundet Västerbottens
Läs merLeda digitalisering 24 november Ale
Leda digitalisering 24 november Ale Program för dagen 13.00 - Nationell strategi för skolan digitalisering (30 min) 13.30 Presentera effektkedjan i lärgrupperna (30 min) 14.00 - Gemensam reflektion (15
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merProgram för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande
Program för kvalitetsutveckling Framgångsrikt lärande Inledning Våra elever har gett oss ett förtroende uppdraget och möjligheten att spela roll och göra skillnad i deras liv och att ge dem resurser så
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING METTE LILJENBERG & MARIE WRETHANDER GÖTEBORGS UNIVERSITET Hur går det till att förbättra? Det tar tid Det är komplext Det kräver systematik
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merInnehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019
Innehåll Effektiv undervisning genom professionellt lärande Effektiv undervisning Professionellt lärande Skolutveckling ur förstelärarens perspektiv Simon Hjort 1 2 Ledning Förstelärare Lärare Klassrum
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merAtt synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter
Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter Dagens innehåll Kärnan Kartläggning av undervisning Vilka effekter har vi sett hittills? Doktorandstudie Avslutande tankar om skolutveckling
Läs merA L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E
Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass
Läs merTjänster. Teamets kompetens (5 personer)
Tjänster - Vi erbjuder IT-verktyget LoopMe som stöd och utveckling vid olika lärprocesser - Vi hjälper organisationer i deras systematiska kvalitetsarbete för att uppnå ständiga förbättringar - Vi driver
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs mer