Om matematikundervisning

Transkript

1 Om matematikundervisning

2 Introduction - Varför? EM (US) MiF (US) NT (Fl) KP (Fl) MD (Sw) ME (Sw) Mean* : Individualized

3 Otäck

4

5 Relationship between lower secondary teachers' views on the value of their profession in society an d the country s share of low mathematics performers in PISA Brazil Chile Mexico Share of mathematics low performers Bulgaria Serbia Croatia Slovak Republic Sweden Portugal Italy Spain Iceland Norway France Czech Republic Latvia Denmark Poland Estonia Japan Romania Israel United States England (UK) Australia Flanders (Belgium) Alberta (Canada) Netherlands Finland Korea Singapore Percentage of teachers who agree that teaching is valued in society Och lågpresterande

6 Individualisering En sammanvägd effekt av de beskrivna förändringarna av undervisningens kontext och utformning tycks accentuera de resurssvaga elevernas utsatthet. Vinterek, Monika (2006) Individualisering i ett skolsammanhang. Myndigheten för Skolutveckling.Forskning i fokus, nr. 31.

7

8 Skolverket i Lusten att lära med fokus på matematik Under de observerade matematiklektionerna i år 7 9 arbetar eleverna individuellt med bokens uppgifter och läraren ägnar tiden till att ge individuell hjälp. Gemensamma genomgångar sker sällan eller aldrig. Aktivitetsgraden för de flesta eleverna är i dessa observationer mellan 50 och 100 procent. De flesta arbetar större delen av tiden men många verkar omotiverade och uttråkade. Flera av de senare arbetar aktivt under mindre än 25 procent av tiden och hinner inte mer än en tiondel av uppgifterna. Flera av eleverna kan inte besvara frågan om vad matematiken i den uppslagna boksidan handlar om och de elever som väntar på lärarens hjälp väntar oftast passivt och ibland länge.

9 En tolkning som utifrån detta synsätt gjordes från såväl statligt, kommunalt som fackligt håll och som fått stor spridning innebär att kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär. Lärarens undervisande roll tonades på så sätt ner till att stödja och handleda medan ansvaret för elevens kunskapsutveckling i betydligt större utsträckning lades på eleven själv Skolverket Rapport 221, Lusten att lära - med fokus på matematik.

10 Skolverket reflekterar sedan över detta och menar att det kanske fungerar bra för en del elever, men att elever med brist på motivation riskerar att passiviseras. De konstaterar också att den tid som lärare har i kontakt med eleverna blir väldigt liten. Under 95 % av tiden satt eleverna ensamma med sina uppgifter och när de inte förstod någonting tog det lång tid innan läraren hann fram till dem.

11 Hemmi och Ryve skriver i en jämförelse mellan svenska och finska lärarutbildare: Vi skulle vilja föreslå att den svenska diskursen om klassrumsundervisning bygger på en ganska extrem tolkning av konstruktivism och elevcentrerad undervisning. Detta är i linje med resultaten från en nyligen genomförd storskalig analys av svenska klassrumspraktiker som till exempel visar att lärarna är passiva när det gäller att införa nya matematiskt innehåll. I de finska lärarutbildarnas diskurs betonas en balans mellan rutiner och variation, liksom läxor, som viktiga för matematikundervisning av hög kvalitet, och flera återkommande rutiner förespråkas av dem som gynnsamma.

12 Hattie Alltför ofta talar man om dessa metoder som strukturerad undervisning kontra konstruktivistisk undervisning (och då målas strukturerad undervisning upp som dålig medan konstruktivistisk undervisning anses vara bra). Det är vanligt att konstruktivism ses som elevcentrerat undersökande, problembaserat uppgiftsbaserat lärande och en vanlig jargong innehåller ord som»autentisk«,»upptäckt«och lärande som bygger på»inre«motivation. Den konstruktivistiska lärarens roll påstås handla mer om att underlätta för att ge enskilda elever möjligheter att skaffa sig kunskaper och skapa mening genom sina egna aktiviteter och genom diskussion, reflektion och att dela idéer med andra elever med minsta möjliga korrigerande intervention... Denna typ av påståenden är nästan direkt motsatsen till ett framgångsrikt recept för undervisning och lärande, som vi kommer att utveckla i kommande kapitel.

13

14

15 Digitala problem I. Unos unos årsrapport 2013: De generella faktorerna är tyvärr oftast de negativa

16 Digitala problem II: PISA Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är störst. Det finns ett samband mellan hög it-användning och låga prestationer på provet. Sverige har den största andelen extrema internetanvändare. som uppvisar de lägsta resultaten, oftare kommer för sent, skolkar mer och rapporterar en lägre grad av välmående. Datorbaserade aktiviteter på matematiklektionerna samvarierar negativt med elevprestationer både på de digitala och pappersbaserade matematikproven. Skolverket It-användning och elevresultat i PISA 2012.

17

18 Vi ser att en förflyttning är nödvändig för svensk skola där vi går från: Undervisning som individuell reproduktion av kunskap hos enskilda elever till lärarledda resonemang kring centrala begrepp, metoder och idéer. Passiva till aktiva lärare. Från individuellt elevinriktade läromedel till kraftfulla forskningsbaserad resurser för lärares lärande och agerande i klassrummet. Individuell fortbildning till fokuserad kollegial utveckling av undervisning. Modetrender till systematisk utveckling av undervisningen. Kortsiktiga satsningar till permanenta strukturer för kollegialt lärande med nya roller, lärtillfällen, rutiner och verktyg. Rädsla och utpekande av fel till tillit där vi ser svårigheter som möjligheter för professionen att lära. Stora felriktade reformer och plottrig forskning till iterativ snabb forskningsbaserad och beforskad skolutveckling. En avprofessionaliserad lärarprofession till en som med stöd och tid utvecklar sin egen professionella kollegiala kunskapsbas. En lärarutbildning som utbildar bort från professionen till en som utbildar till den.

19 Mathematical knowledge for teaching Subject Matter Knowledge Pedagogical Content Knowledge Common Content Knowledge Horizon Content Knowledge Specialized Content Knowledge Knowledge of Content and Students Knowledge of Content and Teaching Knowledge of Content and Curriculum (Ball, Thames, & Phelps, 2008)

20 PCK (pedagogical content knowledge Ämneskunskaper Pedagogik/didaktik Ämnesdidaktisk kunskap Lärarutbildningarna Hur undervisar man bäst i ett specifikt ämne PCK

21 Deborah Ball

22

23 Att förbättra undervisningen i matematik är ingen enkel sak. Det är många olika komplexa kunskaper och färdigheter en lärare behöver för att bli en skicklig matematiklärare. Situationen där svenska lärare har fått lära sig alldeles för lite om vikten av systematisk variation och om olika sätt att undervisa i matematik är något vi måste hantera och ett första steg är att som Peter Nyström, som är föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, skriver: minska det enskilda tysta räknandet och förvänta sig att lärare tar en mer aktiv roll i att både skapa och delta i dialoger om matematik.. Men sedan behöver lärare också resurser och fortbildning för att utveckla sin undervisning.

24 Pysslingens matematikstrategi

25 Undervisningen i matematik är väl planerad och bygger på en genomtänkt progression i ämnet. Eleverna stimuleras och uppmuntras att utveckla sig vidare och stoppas inte av årskursbundna begränsningar. Matematiklektionerna byggs i huvudsak upp kring reflekterande samtal där elevers tankar och engagemang tas tillvara. Procedurräkning ges begränsat utrymme. De använda läromedlen är väl beprövade och håller hög kvalitet. Matematiklärarnas didaktiska kunnande och lektionsinnehåll utvecklas systematiskt genom ett organiserat arbete med kollegialt lärande där skolans förstelärare spelar en central roll.

26 Centrala områden Elevernas lärande. Lärarprofessionens praktik och kompetens. Skolans organisation för kollegialt lärande. Ledning och styrning.

27 Skulle kanske må bra av en översyn? Ansvaret för pedagogik ligger hos rektorer och lärare. Färre mål och mer i linje med kursplaner?

28